Malmö högskola
Lärarutbildningen
Svenska i ett mångkulturellt
samhälle
Examensarbete
10 poäng
Några lärares attityd till informations- och
kommunikationsteknik
Some Teachers' Attitudes to information- and communication
technology
Simone Hansson
Lärarexamen 140 poäng Handledare: Ange handledare
Svenska i ett mångkulturellt samhälle Vårterminen 2007
Examinator: Jan Nilsson Handledare: Kent Adelmann
Sammandrag
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka några lärares attityder till Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) samt vad som ligger bakom dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod såsom kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Fem lärare har intervjuats och fem lärare har svarat på enkäten. Av mitt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram. Jag har dragit slutsatsen att det som ligger bakom lärares attityd till IKT är hur denna definierar begreppet, skolans tillgång till IKT, Lpo94, lärarens tidigare erfarenheter av IKT, lärarens kompetens, lärarens intresse och lärarens kunskapssyn och önskad lärmiljö. Efter intervjuerna kunde jag även dra slutsatsen att en lärare med positiv attityd till IKT inte behöver arbeta mer med IKT än läraren som har en mindre positiv attityd samt att tillgången är den mest avgörande faktorn till hur IKT används i undervisningen.
Ett varmt tack till mina informanter för att ni ställde upp på
intervjuer och bidrog till att göra det här examensarbetet möjligt!
Ett hjärtligt tack till min familj som har stöttat mig under arbetets
gång och hjälpt mig hålla gnistan vid liv!
Innehållsförteckning
1 Inledning
81.1 Förkortningar och begreppsförklaringar 9
2 Syfte och frågeställningar
93 Litteraturgenomgång
93.1 Datorsatsningar 9
3.2 Forskning 10
3.2.1 Kunskapsöversikt baserad på forskning 11
3.3 Läroplanen för grundskolan, förskolaklassen och
fritidshemmet 2011 samt Lpo94 12
3.4 Lärmiljöer 13
3.5 Faktorer som påverkar attityd och användande 15
3.5.1 Tillgång till IKT 17
4 Metod
18 4.1 Vetenskapliga metoder 18 4.2 Datainsamlingsmetoder 18 4.3 Forskningsetiska principer 19 4.4 Urval 19 4.5 Procedur 20 4.5.1 Intervju 20 4.5.2 Enkät 20 4.6 Databearbetning 205 Resultat och analys
215.1 Bakgrund, utbildning och fortbildning enligt intervjuerna 22
5.2 Användandet av IKT privat enligt intervjuerna 24
5.3 Enkätresultat av användandet privat 25
5.4 Användandet av IKT under övrigt arbete enligt intervjuerna 25 5.5 Enkätresultat av användandet under övrigt arbete 25 5.6 Användandet av IKT i undervisning enligt intervjuerna 26
5.7 Enkätresultat av användandet i undervisning 29
5.8 Tillgång, ekonomi och tekniska problem enligt intervjuerna 29 5.9 Svenskaämnet blir mer populärt enligt intervjuerna 29
6 Diskussion och slutsats
30
6.1 I vilken utsträckning säger sig lärarna använda IKT i skolan och på fritiden och vilka faktorer påverkar och har påverkat lärarnas
attityd? 30
6.2 Vad har lärarna för attityd till IKT? 34
6.3 Avslutande reflektion 34 6.4 Fortsatt forskning 35 Litteraturlista Bilagor 1 Datorsatsningar 2 Intervjuguide 3 Missiv
1 Inledning
Vi lever i ett samhälle som präglas av informations- och kommunikationsteknik (IKT). I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94, står följande skrivet under mål att uppnå i grundskolan på sidan 10;
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande
För detta krävs att lärarna har kompetens och tillgång till IKT. Men räcker det med kompetens och tillgång för att IKT ska användas i skolan? Under min lärarutbildning har jag observerat att användande av IKT varierar kraftigt från klass till klass på min partnerskola. Ledningen på skolan har satsat på en ny hemsida och har anställt en ansvarig IT-tekniker. Alla lärare på skolan har i stort sett samma ekonomiska förutsättningar och samma tillgång till IKT, men trots det varierar alltså användandet. Utbildning och fortbildning varierar dock mellan lärarna. En del lärare har tagit ”datorkörkort” för några år sedan, men det innebar inte någon ökad användning av IKT i undervisningen, enligt dem själva. En lärare har inte någon utbildning inom IKT, men privat har han ett genuint intresse för foto och film. Med detta som inkörsport använde han sig av IKT i undervisningen. Lärarens positiva privata attityd till tekniken, ökade alltså användningen av IKT i hans undervisning. Med den vetskapen fick jag idén om att göra en studie om lärares attityd till IKT och deras användande av IKT, både i skolan och privat. Anledningen till att jag vill undersöka det privata användandet är för att se om det påverkar användandet i skolan. När undersökningen genomfördes följde alla informanterna Lpo94.
I min attitydundersökning kommer jag att utgå ifrån lärare som undervisar i svenska, då mitt huvudämne är Svenska i ett mångkulturellt samhälle. Under min lärarutbildning har jag fått god insikt i många av informations- och kommunikationsteknikens möjliga arbetsområden, som dokumentation, foto, film, ordbehandling, bildbehandling osv. Jag har också blivit medveten om att det även finns nackdelar när man arbetar med IKT, som tillexempel tillgång till IKT, tidsåtgång för förberedelser, tidsåtgång när något går fel eller om man upplever teknikstress.
1.1 Förkortningar och begreppsförklaringar IT - Informationsteknik
IKT – Informations och Kommunikationsteknik
Med IKT och tekniska hjälpmedel menar jag datorer, skrivare, Internet, scanners, digitala kameror, digitala videokameror, video- och TV-apparater, DVD-spelare, mediaprojektorer, bildprojektorer och kopiatorer.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med mitt arbete är att undersöka vad några lärare har för attityd till IKT i skolan och på fritiden.
Mina frågeställningar är:
Vad har lärarna för attityd till IKT?
Vilka faktorer påverkar och har påverkat lärarnas attityd? I vilken utsträckning säger sig lärarna använda IKT i skolan och på fritiden?
3 Litteraturgenomgång
3.1 Datorsatsningar
Gunnilla Jedeskog arbetar vid Linköpings universitet och har sedan sin första avhandling (1986) forskat om skolan och datorer. Gunilla Jedeskog(1998) menar att det genom åren har funnits olika vägar att introducera datorer i skolan. Sedan 1970-talet har ett antal dokument med målsättningar för den dator/IT-stödda undervisningen avlöst varandra, allt intensivare under senare år. Sedan början av 80-talet har staten gjort några större satsningar för att underlätta introduktionen av datorer i undervisningen t ex genom att i Lgr 80 införa datalära. Man har även satsat på projekt som ”Datorn i skolan” – DIS, ”Datalära i grundskolan”, ”Datorn och skolan” – DOS, ”IT-kommissionen”, ”Stiftelsen för kunskap och kompetens” och ”IT i Skolan”. För närmare information se bilaga 1.
Jedeskog (1998) anser att tankar på att utnyttja teknikens möjligheter i skolans undervisning inte är någon ny företeelse som uppkommit under 90-talet. Redan i början av seklet fanns förväntningar på dåtidens teknik och dess möjligheter att revolutionera undervisningen. Under 60-talet väcktes intresset för den så kallade undervisningsteknologin vilken förespeglade förbättrad undervisning med hjälp av teknisk utrustning och självinstruerande undervisningsmaterial. Den teknikoptimism
som kan sägas ha präglat denna tid satte spår i skolan i form av bland annat undervisningsmaskiner och språklaborationer. Förebilderna hämtades, liksom i slutet av 90-talet, från näringslivet. Stora förhoppningar knöts till undervisningsteknologin som förväntades ge både ekonomiska och pedagogiska vinster. Förhoppningarna infriades inte och under 70-talet försköts intresset från tekniken till pedagogik där dialogen mellan människor betonades.
3.2 Forskning
Anne Marie Folkessons arbetar vid Linnéuniversitetet och hennes forskning är riktad dels mot yngre barns språkutveckling i allmänhet och mer specifikt i samband med datoranvändning. Folkesson har i sin avhandling ”Datorn i det dialogiska klassrummet” försökt skapa förståelse för varför förhållningssättet är viktigare än datorn i sig. Enligt Folkesson (2004) har fenomenet ”Datorn i skolan” föranlett åtskilliga studier i syfte att undersöka datorns eventuella effekter och möjligheter till skolutveckling och hon hänvisar till Riis m.fl., 1991; Jedeskog, 1994; Pedersen, 1998; Skolverket, 1998a; Skolverket, 1999; Riis m.fl., 2000. Mikael Alexandersson, Jonas Linderoth och Rigmor Lindö arbetar vid Göteborgs universitet och har skrivit fyra böcker tillsammans om forskning kring skola och datorer. Alexandersson m.fl., (2000) anser att IKT erbjuder möjligheter till lärande, är lustfyllt, kreativt, erbjuder rum för samspel och kan bidra till skolans utveckling. De anser även att eleverna påverkas starkt av lärarens hållning till IKT.
Gunnel Colnerud är docent i pedagogik och forskar bl.a. om läraryrket och dess moraliska dimensioner. Lars Naeslund har skrivit ”Att organisera pedagogisk frihet. Fallstudie av självständigt arbete med datorstöd vid en grundskola” (2001). Linköpingsforskarna (Colnerud, 1999; Jedeskog, 2001, och Naeslund, 2001) tycks betydligt mer negativa till datorns möjligheter än övriga. Samtliga har studerat datorn i en verklig miljö och har intresserat sig för förändrade roller bland lärare och elever. Detta skiljer sig framför allt från studien från Göteborg (Alexandersson m.fl., 2000). Här har forskarna ett mer experimentellt upplägg och ställt andra frågor. Man anar ett annat perspektiv och en annan grundsyn. De framhåller nämligen att IKT tillhör barnens kultur och att det är barnens rättigheter att tillägna sig denna kompetens. Dessutom anser de att det krävs medvetna vuxna som kan skapa utvecklande sammanhang. Alexanderssons (2000) rapport har tydligare fokus på barn och lärande än de övriga. Inställningen till olika lärmiljöer, ger ytterligare exempel på skillnader mellan de olika
forskargruppernas attityder till datorns värde. Vilka slutsatser man kommer fram till kan kanske främst förklaras med om man har ett barnperspektiv eller om man tar barnens perspektiv. Skillnaden mellan barnperspektiv och barnets perspektiv är ibland svår att förstå. Man kan tänka sig att barnperspektiv är när en vuxen uttalar sig om något som har med barn att göra i olika sammanhang. För att vi ska kunna prata om barnets perspektiv krävs att något barn uttalat sig om något, det som visar sig för barnet.
3.2.1 Kunskapsöversikt baserad på forskning
1994 tillkallade regeringen en kommission som fick i uppdrag att främja en bred användning av informationsteknologin i Sverige. På IT i skolans hemsida kan man läsa att det ur ett pedagogiskt perspektiv har framhållits att IT erbjuder nya möjligheter att kunna anpassa såväl material, metoder som arbets- och redovisningssätt i skolan till varje elevs förutsättningar och behov. IKT gör det också möjligt att öppna klassrummet mot omvärlden, i form av kontakter med närsamhället och ett ökat internationellt engagemang. IT kan också bidra till ökad förståelse av abstrakta företeelser och komplexa samband. Slutligen brukar det framhållas att man med hjälp av IT kan förändra skolans organisation och arbetssätt.
I Att läsa och skriva - En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet av Myndigheten för skolutveckling (2003) kan man läsa att rätt använda kan datorer vara alldeles utmärkta redskap, både i den grundläggande läs- och skrivinlärningen och i den fortsatta färdighetsträningen. Datortekniken erbjuder också enligt rapporten nya pedagogiska möjligheter för barn med läs- och skrivsvårigheter. Exempel på detta är, enligt myndigheten för skolutveckling: CD-ROM-böcker med multimediapresentation, interaktiva läs- och skrivprogram och särskilda datorbaserade träningsprogram, som kan ge värdefullt stöd i läs- och skrivträningen. Programmen kan emellertid vara av mycket skiftande kvalitet. Många utmärks dock, enligt rapporten, av en överdriven tonvikt på ”skill and drill” och för lite av läs-förståelsestrategier. Därför rekommenderas ett kritiskt granskande förhållningssätt till den här typen av program. Man kan också använda vanliga standardprogram, som ordbehandlingsprogram, ritprogram, musikprogram och liknande på ett kreativt och skapande sätt. Det kan ofta upplevas som mycket givande för barnen. Känslan av att se sin egen skrift, rätt stavad och snyggt utskriven på en laserskrivare, kan vara mycket stimulerande, särskilt om den är skriven ”på riktigt”, för andra barn, för föräldrar eller för klasstidningen. Användningen av Internet ger också stora möjligheter att öva läsandet och skrivandet.
Dels kan man finna intressanta texter, dels kan man öva skrivandet genom att skicka e-brev och ”chatta” med andra.
3.3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt Lpo94 Enligt 1994 års läroplan var ett av skolans uppdrag, enligt styrdokumenten på sidan 5, att eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 och kursplanen i Svenska har IKT stärkts genom några olika förändringar. I Lpo94 handlade målen att uppnå om att kunna skriva på datorn samt att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. På sidan 97 under strävansmålen kunde man läsa följande:
-utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel, -utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap.
I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 och kursplanen i Svenska kan man under mål för kunskaper på sidan 14 läsa att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. På sidan 18 kan man läsa om rektorns ansvar över att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.
I kursplanen för svenska på sidan 223 kan man läsa om ämnets syfte som beskriver att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Under centralt innehåll kan man läsa om IKT redan från år 1 och att användandet av IKT under år 6 ska utvecklas. Från centralt innehåll (s.22226) i årskurs 1–3, samt 4-6 har jag nedan sammanställt de ökade kraven.
Under läsa och skriva kan man se att eleverna i år 1-3 ska kunna skriva på dator och i år 4-6 kunna skriva, disponera och redigera texter med hjälp av dator. Man har även lagt till rubriken ”Tala, lyssna och samtala” för år 4-6 där muntliga bilder och digitala
medier ska användas som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.
Under berättande texter och sakprosatexter ska eleverna i år 1-3 och 4-6 kunna producera texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel, webbtexter och tv-program.
Under informationssökning och källkritik ska eleverna i år 1-3 kunna göra informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. I år 4-6 utvecklas det centrala innehållet till informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
I år 1-3 ska eleverna lära sig om källkritik, det vill säga hur texters avsändare påverkar innehållet. I år 4.6 ska eleverna veta hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
3.4 Lärmiljöer
Folkesson (2004) skriver att i Skolverkets (1998b) granskning av läs- och skrivprocessen framhålls flerstämmiga klassrum som exempel på goda lärmiljöer. Begreppet flerstämmighet är hämtat från Dysthes (1996) klassrumsstudier, i vilka hon inriktade sig på samspelet mellan tal och skrivande. Olga Dysteh har ägnat sin forskning åt språkets betydelse för lärande. Hennes utgångspunkt är dels sociokulturell teori där Vygotsky är en av förgrundsgestalterna, dels Bakhtins idéer om dialog. Hon är intresserad av att förstå kommunikationens betydelse för vårt lärande men också skrivspråkets potential för att utveckla reflektion och kritiskt tänkande.
I skolverkets granskning benämns lärmiljöerna som A-, B- och C-miljö. Typiskt för A-miljö är att man arbetar ämnesintegrerat och att man använder elevernas egna texter och bilder i läs- och skrivprocessen. Med hjälp av Internet kan man även låta barnen möta en mångfald ”riktiga” texter och inte speciella läromedel. Lärare och elever utgår ofta från egna erfarenheter som en väg in i ett kunskapsområde. Elevernas initiativ utvecklas och de känner delaktighet och engagemang. Lärarna söker finna olika mottagare till texterna och de låter eleverna diskutera varandras texter. Att använda datorer innebär att barnen läser en hel del utan att de tänker på det. Eleverna använder sitt språk och sitt skrivande för att lära och förstå något. Miljön beskrivs som flerstämmig och eleverna producerar tillsammans nya kunskaper och tankar. Centralt är att barnen uppmuntras att använda alla sinnen och att vara delaktiga i varandras arbeten. På datorskärmen blir resultatet av deras ansträngningar tydligt, och tillsammans
diskuterar de problem, väger alternativ och finner lösningar. Det visar sig att språkanvändningen är påfallande utvecklad när barnen samarbetar kring egen produktion, jämfört med när de ägnar sig åt traditionellt faktaletande på nätet.
Folkesson (2004) skriver att både lärarna och barnen alltid kan hitta något mer att bygga vidare med i datorn. En annan faktor som antas gynna språkutvecklingen är funktionell läsning och skrivning, enligt Folkesson. Folkesson anser att i en miljö som signalerar om att det finns möjligheter till val och en uppmuntran att utnyttja sin personlighet, stimuleras också den språkliga medvetenheten som framhålls i A-miljön (Skolverket, 1998b). Den språkliga medvetenheten verkar gynnas av datorn i och med att barnen kan experimentera så lätt, vilket även andra studier visar (se t.ex. Alexandersson m.fl., 2000). Datorn kan alltså gynna ett sökande och prövande och jämförande, men det krävs ledning och att man håller kvar vid ett arbete under lång tid. Typiskt A-miljö är vidare att bilden också används som stöd. Den lättanvända digitalkameran bidrar också till att öka den språkliga mångfalden. Datorn ger dessutom möjligheter att använda ljud och bild i större utsträckning. I A-miljö används bilden för att stödja skriftspråket. Enligt Vygotskij (1986) är våra tankar att likna vid bildspråket. När vi ska uttala våra tankar är det att likna vid ett översättningsarbete från bild till verbalt språk. Att uttrycka sig explicit i yttre tal eller skrift kräver vana. Barnen dras in i arbetet med både datorteknik och bilder men också med en attityd av lek och lust. Lek och lust går hand i hand med lärande och kan ge en känsla av engagemang. Tragetons (2003) empiriska studie visar också på en betydelse av en sådan atmosfär för skrivutvecklingen. Trageton har forskat i Norge kring datorn som redskap för att skriva sig till läsning istället för att läsa sig till skrivning. Folkesson (2004) skriver att lärarna själva använder ordet delaktighet när de pratar om fördelarna med att använda digitalkameran. Genom att barnens delaktighet i ett temaarbete blir synligt på ett foto, tror lärarna enligt Folkesson att de också upplever mer delaktighet och engagemang. Rigmor Lindö är fd universitetslektor och lärarutbildare vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Hon är författare till kursböcker på universitetsnivå samt till läromedel i svenska, därtill anlitad som handledare,
utvärderare och föreläsare i olika skolutvecklingsprojekt. Lindö (1998) redogör för studier kring datorstöd i undervisningen som pekar på datorn som redskap för
kommunikation där språket kan brukas i meningsfulla situationer, som skapar naturliga tillfällen för lärande. Med Dysthes utvidgade dialogbegrepp (1996), dialogismen, kan IT
vara den länk som utvidgar samtalsrummet för samspel med mottagare långt utanför klassrummet. IT skapar också möjlighet till dialog i klassrummet mellan lärare och elev samt mellan elever som samarbetar framför datorerna. Som processredskap kan IT bidra till en aktiv och meningsfull språkanvändning och spela en betydande roll i en mängd olika inlärningsprocesser i det flerstämmiga klassrummet (Liberg, 1996). Caroline Liberg är chef för utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, och en av våra främsta läsforskare. Den forskningstradition som ligger närmast Libergs sätt att arbeta kallas verksamhetsanalys. Men hon är också inspirerad av etnografiska arbetsmetoder som används på vissa håll i lingvistiken, där man noggrant försöker karaktärisera den miljö och de förutsättningar och villkor som finns för den kommunikation man vill studera. Sedan vistas man själv i miljön som iakttagare.
3.5 Faktorer som påverkar attityd och användande
Folkesson (2004) skriver att lärarattityderna till IKT skiljer sig mycket åt. Attityden tycks avgöra om datorn bidrar till utveckling eller inte. Folkesson menar att det är viktigt att skapa förförståelse för varför förhållningssättet är viktigare än datorn i sig. Jedeskog (1998) anser att en genom en intresserad och engagerad lärares insats kan datorn ha goda möjligheter att förstärka och fördjupa elevernas kunskap. Med entusiastiska lärare kan datorn som stöd i undervisningen, enligt Jedeskog, nå hur långt som helst och omfatta samtliga ämnen i skolan. Jedeskog skriver även att utan lärare som tror på datorns möjligheter eller ser dessa, stannar verksamheten lätt vid skrivmaskinsfunktionen. Lärares sätt att hantera den sociala interaktionen i klassrummet tar sin utgångspunkt i den elevsyn man har, attityder till elever med olika social bakgrund och synen på olika elevers förmåga till lärande påverkar, vid sidan om den status man tillskriver datorer/IT i skolan. Ytterst handlar användandet emellertid om den enskilda lärarens eget intresse och syn på elever, kunskap och lärande. Enligt Jedeskog (1998) innebär en traditionell lärarroll att läraren är expert. Folkesson (2004) anser att lärarroller har förändrats genom att lärarna har blivit mer handledande, vilket kan uppfattas som att de måste släppa sitt ledaransvar. Både Jedeskog och Folkesson menar att det finns lärare som kan känna sig hotade när det inte längre är läraren som vet bäst. Lindö (1998) menar att i skolans förändringsarbete ingår en förskjutning från förmedlingspedagogik till processpedagogik, vilket innebär en helt ny lärarroll. Målet är enligt Lindö, att läraren inte längre skall behöva vara drivmotor och övervakare utan att eleverna med läraren som ”coach” skall stimuleras att ta ansvar för sitt lärande. Här kan
IT få en betydande funktion genom att vara motivationsskapande för eleverna. Lindö skriver att även insikten om att datoranvändningen kommer att påverka såväl undervisningens innehåll som form, känts hotfull för vissa lärare, detta till följd av brist på relevant datakompetens.
Enligt Jedeskog är det inte många lärare som inom IT-området uppvisar samma kunskaper och färdigheter som åtminstone en del av deras elever. Folkesson skriver att Alexanderssons m.fl. (2000) studie visar på att de lärarna som hade bristande datorerfarenhet var ett hinder för barnens lärande. Det föreföll tydligt att ”lärarens kunskaps- och inlärningssyn” påverkar det sätt som IKT tillvaratas och används. Enligt Skolverket (1994) krävs bl.a. förtrogenhet med såväl hård- som mjukvara för en framgångsrik dator/IT-användning. Skolverket anser att det krävs kunskap om elevers olika behov av undervisning med datorer och kunskap om hur detta i sin tur påverkar lektionens struktur. Att tid avsätts för planering och förberedelser, samt att fortbildning hela tiden enligt Skolverket är relevant.
Jedeskog (1998) anser att genom att använda datorn/IT som ett komplement i den traditionella undervisningen, stimuleras eleverna till ökad nyfikenhet och ett större intresse för att utveckla och fördjupa kunskaper väcks, vilket utgör ett stöd för lärandet. Ulla Brodow är fil dr i pedagogik och arbetade tidigare som språk- och Sfi-lärare. Brodow (1996) anser inte att IT stödjer en speciell kunskapssyn, men att olika aktiviteter vid datorn kan vara uttryck för olika sätt att se på inlärningen.
Jedeskog skriver att lärare framhåller datorns/IT:s främsta förtjänster den möjlighet till variation av undervisningen som erbjuds och den motivation som väcks hos de flesta elever.
Enligt Folkesson (2004) har de mest positiva kommentarerna gällt att barnen tycks bli starkt motiverade och att datorn ger ökade möjligheter till både individualisering och samarbete.
Folkesson skriver att datorns popularitet ibland förklaras med ”kulfaktorn”. Det finns ingen förklaring till vad som är kul, men det skulle kunna vara att datorn ger många möjligheter till val, vilket i sig kan upplevas som lustfyllt. Att göra val utvecklar ett kritiskt tänkande anser Folkesson. Kanske är just dator i kombination med öppna uppgifter ett värdefullt hjälpmedel i det arbetet. En annan viktig faktor kan vara att datorn, förutom bilder, innehåller ljud och rörelse. När barnen skapar berättelser i form av bildspel, innebär det att fler sinnen stimuleras än vid arbete med papper och penna. Kanske är ”kulfaktorn” inte mer komplicerad än så, menar Folkesson.
Lindö (2000) redovisar resultat av en delstudie där barn upplever det anmärkningsvärt lustfyllt att tillsammans skriva en saga, som sedan ska läsas av andra. En möjligtvis bidragande förklaring är enligt Lindö att eleverna ser IKT som ett inträde i vuxenvärlden. Enligt Folkesson är det både lätt och stimulerande för barn att ta del av varandras texter och bilder via datorn. Att arbetet syns på en bildskärm, hävdar Folkesson, gör det lätt för flera barn att ta del av andras skrivande och därmed läsande. Härmed ges möjlighet att utveckla en språklig medvetenhet.
3.5.1 Tillgång till IKT
Enligt Jedeskog (1998) brukar placeringen av datorerna kritiseras. På skolor där samtliga datorer är placerade i en datasal innebär det att tillgängligheten minskar. Salens fasta uppbokningstider kräver av skolans lärare har en undervisning som är detaljplanerad, enligt Jedeskog strider detta mot läroplanens syn på elevers lärande. Jedeskog anser dessutom att användningen försvåras på en del skolor av att elever inte tillåts att vara i datasalen utan lärare.
Folkesson hänvisar till Sandahl & Unenge (2000) som anser att den måttliga användningen av datorer beror på att klasserna endast har haft tillgång till en eller två datorer per klass. Ett vanligt önskemål är att ha 5 datorer till varje klass. Anita Sandahl, fil dr, universitetslektor i pedagogik och Jan Unenge, universitetslektor emeritus har skrivit ” Varför hände inte det som skulle hända? Slutrapport från projektet \Datorn i grundskolan. DIG-projektet\”. Rapporten handlar om 500 elever som har haft tillgång till datorer och har följts under de fem första skolåren i grundskolan genom intervjuer, observationer och enkäter.
Jedeskog anser att bristen på datorer inte enbart är av ondo. Genom att arbeta gemensamt övar elever sin förmåga att tänka och formulera sig klart. De stöttar varandra på så sätt att elever genom elevstöd får förstärkta möjligheter att nå förståelse jämfört med enskilt arbete eller klassundervisning. Enligt Jedeskog skapar datorn möjligheter för samarbete mellan elever, oavsett tid och rum. Enligt Folkesson visar erfarenheterna att eleverna blir mer hjälpsamma och samtalstonen blir vänligare vid datorn (Riis m.fl., 1991). Ulla Riis är professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Även Jedeskog (1998) anser att eleverna blir mer hjälpsamma och samtalstonen vänligare, men också att elevernas uppmärksamhet skärps vid datorn. Även Folkesson (2004) redogör för
positiva resultat i en studie av problemlösning i grupp av Linderoth (Alexandersson m.fl., 2000). Samarbete och engagemang ökade dramatiskt vid datorn, jämfört med en liknande uppgift med papper och penna.
4 Metod
4.1 Vetenskapliga metoder
Forskningsmetodiken delas upp i kvalitativa eller kvantitativa undersökningar. Beroende på syftet med undersökningen väljer man undersökningsmetoder som man anser mest lämpliga.
Den kvalitativa forskningsmetodiken syftar till mer djupgående studier. Genom att samtala med någon och få möjlighet att ställa följdfrågor uppstår möjligheter till en grundligare förståelse och analys (Trost 2005). Kvalitativ forskning har sina rötter i en humanistisk tradition. Det är inte siffror och statistik som är intressant utan snarare tolkningarna av materialet. Observationer eller intervjuer kan vara exempel på kvalitativa metoder.
Kvantitativ forskningsmetodik bygger till stor del på siffror och statistik (Repstad, 1999). Ett exempel på en kvantitativ forskningsmetod är slutna frågor i form av enkäter. Med hjälp av dessa samlar man in ett brett material som sedan sammanställs till statistik. Kvantitativ forskning har en tradition inom naturvetenskapen.
4.2 Datainsamlingsmetoder
Jag har i min empiriska undersökning valt att i första hand använda mig av kvalitativa intervjuer (se bilaga 2). Enligt Kvale (1997) är den kvalitativa forskningsintervjun en bra metod när undersökaren vill lyssna till sina informanters egna erfarenheter, åsikter och synpunkter. Eftersom syftet med min undersökning är att få en inblick i några lärares attityd till IKT samt hur de säger sig använda IKT i skolan och privat, anser jag att kvalitativa intervjuer (bilaga 2) är bästa metoden. I den kvalitativa intervjun är frågorna öppna och den intervjuade ges stort utrymme att kunna utveckla sina svar (Repstad, 1999).
För att få en bredare bild av informanternas användande av IKT har jag även valt att använda mig av en kvantitativ metod, nämligen en enkät (se bilaga 4). I enkäten söker jag svar på hur ofta lärarna använder sig av olika tekniska hjälpmedel och vad de använder datorn till. Jag bestämde mig för att använda mig av enkäter trots att dessa
består av fasta frågor där den intervjuade personen då inte ges någon möjlighet att lägga in egna värderingar och åsikter (Repstad 1999). Detta har jag gjort för att se om jag kan hitta ett mönster eller samband eller skillnader mellan mina informanters användande av IKT.
4.3 Forskningsetiska principer
Johansson och Svedner (2001) betonar att intervjuarens forskningsetik har stor betydelse för resultatet. I en kvalitativ intervju ska den intervjuade ge sin personliga syn och presentera sina personliga ställningstaganden. Det är därför viktigt att informanten känner förtroende för intervjuaren och förstår syftet med intervjun (ibid.). Jag har förklarat mitt syfte med intervjun och vad mitt arbete handlar om så att informanterna ska känna sig trygga. Informanterna har även blivit informerade om att de kan avbryta intervjun när de vill och att de även kan låta bli att svara på frågor de inte känner sig bekväma med, utan att det får negativa konsekvenser. Johansson och Svedner lägger stor tyngd vid att informanternas identitet ska skyddas om inget annat bestäms. Det är en av anledningarna till att alla namn är fingerade efter den alfabetiska principen och det har förklarats för informanterna.
4.4 Urval
Jag valde sex informanter därför att jag anser att det är en lagom grupp att hantera då jag är ensam om att skriva arbetet. Jag kom i kontakt med informanterna genom min utbildning och privata kontakter. De tre faktorer som jag har tagit i beaktande vid mitt urval av informanter är huvudämne, variation på utbildning och verksamma år i skolan. Jag har valt att göra djupgående intervjuer med sex lärare som undervisar i svenska i skolår 2-6, då jag utgår ifrån mitt eget huvudämne svenska och dess läroplaner. Anledningen till att jag valt informanter efter utbildning och verksamma år i skolan är för att se om detta kan påverka lärarens attityd. Har en yngre lärare, som kanske är uppvuxen med IKT, en annan attityd än en äldre lärare som har fått ta del av den nya tekniken efterhand som den uppfunnits? Jag frågade sex lärare om de ville ställa upp för kvalitativa intervjuer. En av mina informanter blev tyvärr sjuk inför intervjun och han avböjde därför till att medverka i undersökningen. P.g.a. tidsbrist kunde jag inte hitta en ny informant och studien kom därför att bestå av resultatet från intervjuer med fem informanter.
4.5 Procedur 4.5.1 Intervju
Lärarna informerades redan vid förfrågningen om att intervjun skulle handla om IKT. Innan intervjun började fick de information om att de under pågående intervju kunde ställa frågor, avbryta och det fanns inget tvång att svara på frågorna. Informanterna fick börja med att fylla i en enkät. Anledningen till att de fick fylla i enkäten var att jag ville jämföra mina informanters resultat med varandra. Dessutom ville jag ge lärarna ett underlag om vilka tekniska hjälpmedel som jag inkluderade i undersökningen. Jag gav inte intervjuguiden till informanterna i förväg av den orsaken att jag inte ville styra intervjun eller få planerade svar. Syftet med detta var att genuina tankar lättare skulle komma fram. Nackdelen med att inte förbereda lärarna är att de kanske inte tänker på alla aspekter som finns i ett ämne som IKT. Intervjuerna tog 30-50 minuter, beroende på informantens svar och mina följdfrågor. Intervjun dokumenterades med hjälp av diktafon. Jag har lagt stor vikt vid att på ett så etiskt sätt som möjligt återge de inspelade intervjuerna skriftligt.
4.5.2 Enkät
Jag distribuerade 150 enkäter (se bilaga 1) till lärare som undervisar i svenska, på skolor som jag av olika skäl kommit i kontakt med under min utbildning. Jag har även lämnat ut enkäter till lärare som är verksamma på andra skolor i Malmö. De har hjälpt mig distribuera enkäterna och att få in dem igen. Tack vare deras hjälp har enkäten nått personal på många olika skolor i Malmö, vilket jag tycker är viktigt då skolans ekonomi och syn på IKT kan påverka lärarna och deras arbete. Då underlaget till enkäten samlats in från flera olika skolor ökar skolornas möjliga förhållningssätt till IKT. Totalt har jag resultatet av 40 enkäter, varav 5 är från mina informanter. Då jag endast fick in 36 enkäter utöver mina informanter har jag valt att inte använda mig utav deras resultat. Jag kommer enbart att redovisa resultatet av enkäten från de fem intervjuade informanterna.
4.6 Databearbetning
Eftersom jag kom igång med intervjuerna sent, var det nödvändigt att transkribera dem direkt. Det innebar att jag försäkrade mig om att allt som sagts i intervjuerna kom med, samt att mina egna noteringar, som jag gjort under intervjun fanns nertecknade. Då två av intervjuerna skulle göras en vecka efter de första intervjuerna, fick jag god tid på mig
att läsa igenom svaren för att få en helhetsbild av materialet. Jag jämförde intervjusvaren med varandra för att finna likheter och olikheter. Arbetet med att bearbeta och tolka har inneburit att jag prövat, förkastat och accepterat olika kategoriseringar av resultatredovisningen.
5 Resultat och analys
Jag har valt att redovisa resultat och analys tillsammans i detta avsnitt eftersom jag annars skulle ha varit tvungen att upprepa stora delar av resultatet i analysen. För att tydliggöra skillnaden mellan resultat och analys refererar jag till litteratur vid det sistnämnda. Jag har även valt att redovisa enkätsvaren i löpandetext, som egna avsnitt, direkt efter intervjusvaren inom samma område. Detta för att läsaren lättare ska får en samlad bild av resultaten.
Vid redovisningen av intervjuerna och enkäterna utgick jag från frågeställningarna;
1. I vilken utsträckning säger sig lärarna använda IKT i skolan och på fritiden? 2. Vilka faktorer påverkar och har påverkat lärarnas attityd?
3. Vad har lärarna för attityd till IKT?
Utifrån mina frågeställningar valde jag att dela upp redovisningen utav resultaten enligt följande rubriker;
5.1 Bakgrund, utbildning och fortbildning enligt intervjuerna 5.2 Användandet av IKT privat enligt intervjuerna
5.3 Enkätresultat av användandet privat
5.4 Användandet av IKT under övrigt arbete enligt intervjuerna 5.5 Enkätresultat av användandet under övrigt arbete
5.6 Användandet av IKT i undervisning enligt intervjuerna 5.7 Enkätresultat av användandet i undervisning
5.8 Tillgång, ekonomi och tekniska problem enligt intervjuerna 5.9 Svenskaämnet blir mer populärt enligt intervjuerna
5.1 Bakgrund, utbildning och fortbildning enligt intervjuerna
Gemensamt för mina informanter är att de alla har utbildat sig med inriktning mot de tidigare åren i grundskolan. Alla har även svenska i sin utbildning, några som huvudämne, andra som tillval eller sidoämnen.
Anna är 37 år gammal och hon har varit lärare i 9 år. Hon är utbildad 1-7 lärare i SV/SO. Berit är 61 år och gammal och har varit lärare i 34 år. Hon är utbildad lågstadielärare, med svenska som tillval. Cecilia är 28 år gammal och hon har varit lärare i 2 år. Hon är utbildad lärare för grundskolans tidigare år (1-7) med Svenska i ett mångkulturellt samhälle, som huvudämne. David är 35 år gammal och han har varit lärare i 3 år. Han är utbildad lärare för grundskolans tidigare år (1-7) med svenska som sidoämne. Erik är 58 år gammal och har varit lärare i 23 år. Han är utbildad mellanstadielärare i svenska/religion.
Informanternas lärarutbildning varierar då de utbildade sig för 2 till 34 år sedan. Även deras kontakt med IKT under utbildningen varierar. Enlig Gunilla Jedeskog (1998) infördes t.ex. inte datalära i läroplanerna förrän i Lgr80, och då enbart för högstadieelever. Under sin utbildning för 34 år sedan mötte Berit TV, OH, diabildsprojektor, filmprojektor och kopiator. Erik mötte detsamma för 23 år sedan, samt videon. Anna däremot, mötte även dator med Internet under sin utbildning för 9 år sedan. David har fått utbildning inom ovanstående IKT under sin lärarutbildning, som han avslutade för drygt 3 år sedan. Datorn användes mest som ordbehandlare och sökmotor. När Cecilia gick på lärarutbildning för 2 år sedan fick hon arbeta mycket med IKT.
Jag minns speciellt ett bildspel vi skulle göra med röster och ljudeffekter på datorn. Det var väldigt underhållande och det blev ett riktigt bra resultat. / Cecilia
Informanternas fortbildning inom IKT varierar. Fyra av lärarna har önskemål om att få vidarutbilda sig och de har tydliga mål om hur de skulle vilja arbeta med IKT. Cecilia anser däremot att hon är tillräckligt kompetent.
Eleverna är väldigt duktiga på IKT, nästan bättre än vad jag själv är ./Cecilia
Enligt Jedeskog (1998) har man satsat på många olika projekt som t.ex. ”IT i Skolan”. Berit fortbildade sig när IT i Skolan gjorde en stor satsning på kompetensutveckling (1999-2002), kallad ITiS. Hon har ingen annan utbildning inom IKT, men skulle vilja
ha utbildning om datorn som hjälpmedel. Berit har inte använt sig mer av IKT efter sin ITiS-utbildning, men det är ett alternativ i hennes pedagogiska arbete. Erik har gått några grundkurser inom IKT för 5 respektive 12 år sedan via skolan, men han håller låg profil när det kommer till IT och IKT.
På skolan är IKT stort bland yngre kollegor, medan vi äldre är mer avvaktande. /Erik
Erik önskar sig grundkunskaper i datorhantering, Internet, bild- och filmbehandling då han ofta videofilmar klassens arbete. Han ska gå en PIM1-kursvilket han tror blir ett bra startskott för hans vidare arbete med IKT. Skolans mål är att utrusta alla klassrum med smartboard och via den kommer han visa filmer o.d. direkt från PC-centralen. Med datorn kopplad till smartboarden, kommer han även att kunna visa elevernas redovisningar, presentationer av olika arbetsområden på storbild. Jedeskog (1998) anser att med en intresserad, engagerad och entusiastisk lärares insats kan man nå hur långt som helst och omfatta samtliga ämnen i skolan. Hon skriver även att utan lärare som tror på datorns möjligheter eller ser dessa, stannar verksamheten lätt vid skrivmaskinsfunktionen.
Anna har inte gått någon vidareutbildning sedan lärarhögskolan, men hon skulle vilja lära sig att arbeta med hemsidor, då det skulle kunna bli ett lämpligt forum för föräldrarna att bli mer delaktiga i skolarbetet. David önskar sig mer kunskap om animerad film, då hans dröm är att göra en egen produktion. Cecilia fick däremot arbeta mycket med IKT under sin utbildning och minns det även som lustfyllt och lärorikt. Hon anser inte sig behöva någon kompetensutveckling, men samtidigt tycker hon att eleverna nästan är bättre på IKT än vad hon själv är.
Informanternas utbildning, fortbildning och kunskaper inom IKT varierar alltså. Enligt Skolverket (1994) krävs bl.a. förtrogenhet med såväl hård- som mjukvara för en framgångsrik dator/IT-användning, samt att fortbildning hela tiden är relevant.
1
PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är en kombination av handledningar på Internet, underlag för arbete i studiecirkel och hjälp i vardagen. Syftet med studiematerialet är att pedagoger ska bli säkrare i att använda IT.
5.2 Användandet av IKT privat enligt intervjuerna
Informanternas privata bruk varierar, men de spenderar minst någon timme om dagen framför datorn och Tv:n. Alla talar om just dessa två då det gäller deras privata bruk av IKT. De kom alla i kontakt med IT under 1990-talet under olika omständigheter. Det som är gemensamt för alla informanter, utom Erik är att de använder datorn för att skicka mejl, för ordbehandling, söka information, bildbehandling, spela musik och läsa tidningen. Utöver det har alla lite olika användningsområden av IKT som jag redovisar nedan.
Berit kom i kontakt med IT första gången under ett projektarbete på ett förlag, sedan dess kan hon spendera flera timmar på bl.a. underhållning. Erik kom i kontakt med IT när hans fru köpte en dator, men han använde den mest till att lägga patiens. Privat spenderar Erik en timme om dagen åt IKT. Han tittar mest på TV, men han jobbar bl.a. med egna filmklipp, spela spel, lyssnar på musik och betalar räkningar en gång i månaden.
David kom i kontakt med IT första gången hemma hos några vänner. Han var föga imponerad av det ”fantastiska” Internet. De fann bara ett fåtal sidor om regnskog med bilder, men större delen var endast text. Idag tycker David att IT och IKT är en mångfacetterad informationskälla. Privat använder David sig av IKT någon timme varje dag till att söka information, samt att betalar räkningar en gång i månaden.
Jag ansåg att det inte var något för mig när hastigheten på modemet var så långsam att jag hunnit två vändor till biblioteket och fått mer information. /David
Cecilia kom i kontakt med IT för första gången på lågstadiet då en bekant till henne hade dator hemma som de spelade på. Kommunikationsmöjligheterna som IT har inneburit har påverkat hennes användning av IKT mest. Privat använder Cecilia sig av IKT cirka en timme om dagen då hon bl.a. chattar med sina vänner på MSN.
För Anna har datorn och skrivmaskinen, som ordbehandlare, alltid funnits i hemmet. IT mötte hon för första gången under sina folkhögskolestudier. Anna tillbringar flera timmar varje dag med att bl.a. spela spel, kommunicera via chatt, använda skrivare och skanner samt se på DVD-spelare, men bildprojektorn tas bara fram om hennes barn vill se diabilder från när hon var liten.
Min man anser att jag är lite av en datanörd, men kan man vara det med den status som datorn, Internet och IKT har idag? /Anna
För Anna, Cecilia och David används även datorn i större utsträckning för kommunikation som bl.a. chatt. Anna är enligt resultaten, den informant som använder sig mest av IKT privat. Erik använder datorn minst av alla privat, då han endast ibland spelar spel och lyssnar på musik. Han använder dock kamera och videokamera oftare än de andra informanterna.
5.3 Enkätresultat av användandet privat
Enligt enkäten använder informanterna sig privat mest av TV, DVD och video. Datorn används även mycket privat, med undantag av Erik som använder den en gång i veckan till en gång i månaden. Digitalkamera används ganska ofta av alla informanter, medan videokameran används lite mer sällan. Bildprojektor, skanner och kopiator används sällan privat, med undantag för Berit som kopierar mer hemma än vad hon gör under arbetstid.
5.4 Användandet av IKT under övrig arbetstid enligt intervjuerna
Under övrig arbetstid använder informanterna IKT olika mycket. Det som är gemensamt för alla är att de läser sina arbetsmejl och information från pednet, söker information på Internet eller pedagogiskacentralen, kopierar, förbereder OH, redovisar sjukfrånvaro i Skola242, resultatredovisning (prov, LUS och nationella prov) samt skriver informationslappar till målsmän. Endast Anna redigerar bilder och annat material, vilket används som underlag vid dokumentation, som en elektronisk portfolio. Hon skriver även ut fakta till eleverna.
5.5 Enkätresultat av användandet under övrig arbetstid
Under övrig arbetstid används enligt enkäten främst dator, Internet och kopiator. Även kamera, videokamera, TV, DVD och video används av informanterna. Man kan utläsa att de tre yngre informanterna, Anna, Cecilia och David använder sig av IKT mer under övrig arbetstid än Berit och Erik som har varit verksamma i 34 respektive 23 år.
2
Skola24 erbjuder en funktion där det automatiskt skickas ett meddelande via e-post till de föräldrar vars barn registrerats frånvarande. Med anledning av de nya lagkraven att skolan är skyldig att anmäla frånvaro till vårdnadshavarna samma dag har det beslutats att den funktionalitet som finns i Skola24 som stödjer detta ska användas.
5.6 Användandet av IKT i undervisning enligt intervjuerna
Alla lärarna i undersökningen säger sig använda IKT i undervisningen. En del använder det under intensiva perioder, medan andra låter IKT återkomma dagligen. Det som alla informanter har gemensamt är att de använder IKT i undervisningen med datorn som bildbehandlare, ordbehandlare samt TV, OH och digitalkamera. Eriks elever får även datorundervisning 80 minuter i vecka av datorläraren. Eleverna möter även IKT i undervisningen då de filmar på Elevens val och gör redovisningar via Tv:n. Erik anser att de svaga och blyga eleverna vågar mer om materialet spelas in, redigeras och korrigeras innan det redovisas. Eleven blir självsäkrare. Digitalkameran bidrar till att öka den språkliga mångfalden. Även Folkesson (2004) skriver att lärarna använder ordet delaktighet och engagemang när de pratar om fördelarna med att använda digitalkameran. Barnen dras in i arbetet med både datorteknik och bilder, men också med en attityd av lek och lust. Lek och lust går hand i hand med lärande och kan ge en känsla av engagemang.
Under LUS spelar Anna in elevernas läsning. Hon sammanställer allas läsutveckling digitalt och låter eleverna ta del av sina framsteg, vilket enligt Anna stärker deras självförtroende. Annas elever filmar och fotograferar även varandra, såväl arbetsprocessen som det färdiga arbetet. Eleverna redovisar utan att lägga större vikt vid att de redovisar muntligt för hela klassen, något som annars kan skapa oro hos eleverna, anser både Erik och Anna.
Materialet sammanfattas av eleverna som gör egna filmer med bilder, texter, musik, ljud och rörliga bilder. Jag visar det på föräldramöte, vilket brukar vara väldigt uppskattat. /Anna
Den största vinsten med datorn i undervisningen av elever med svenska som andraspråk, anser Anna är när de söker bilder på nätet så att eleverna kan få se en bild till ett ord de aldrig hört förut. Enligt Vygotskij (1986) är våra tankar att likna vid bildspråket. När vi ska uttala våra tankar är det att likna vid ett översättningsarbete från bild till verbalt språk. I en typiskt A-miljö (Skolverket, 1998b) används bilden som stöd och för att stödja skriftspråket.
I Lpo94 handlade målen att uppnå om att kunna skriva på datorn samt att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. I Davids och Annas undervisning används Internet ofta som sökmotor. Även i Cecilias och Berits undervisning används Internet som sökmotor, men sparsamt. Tidsåtgången varierar från
vecka till vecka. Erik använder internet som sökmotor mindre än en gång i månaden. På Davids skola är Internet som sökmotor viktig. De har begränsat med böcker i skolbiblioteket, men med datorns hjälp kan de snabbt hitta mer information om ämnena de arbetar med. Jedeskog (1998) anser att genom att använda datorn/IT som ett komplement i den traditionella undervisningen, stimuleras eleverna till ökad nyfikenhet och ett större intresse för att utveckla och fördjupa kunskaper väcks, vilket utgör ett stöd för lärandet. David avsätter även en stund, några morgnar varje vecka, då de läser nyheterna. Genom Internet får eleverna möjlighet att ta del av verkligheten, se det som sker utanför skolans väggar och kommunicera med människor långt härifrån. Eleverna kan via mejl kontakta olika personer med frågor och få autentiska svar. Detta menar David ökar elevernas lust att lära. I Att läsa och skriva - En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet av Myndigheten för skolutveckling (2003) kan man läsa att användningen av Internet ger stora möjligheter att öva läsandet och skrivandet. Dels kan man finna intressanta texter, dels kan man öva skrivandet genom att skicka e-brev och ”chatta” med andra. Även Lindö (1998) redogör för studier som pekar på datorn som redskap för kommunikation där språket kan brukas i meningsfulla situationer, som skapar naturliga tillfällen för lärande. Med Dysthes utvidgade dialogbegrepp kan IT vara den länk som utvidgar samtalsrummet för samspel med mottagare långt utanför klassrummet. IT kan bidra till en aktiv och meningsfull språkanvändning och spela en betydande roll i det flerstämmiga klassrummet (Björk, 1996).
David anser sig ha stor nytta av datorn som sökmotor i undervisningen, då han ibland kommer i kontakt med ämne som eleverna har mer kunskap om. Både Jedeskog (1998) och Folkesson (2004) menar att det finns lärare som kan känna sig hotade när det inte är läraren som vet bäst. Lindö (1998) menar att läraren har en helt ny roll då det pågår en förskjutning från förmedlingspedagogik till processpedagogik. Eleverna ska med läraren som ”coach” stimuleras att ta ansvar för sitt lärande och då kan IT få en betydande funktion genom att vara motivationsskapande för eleverna.
Jag kan då snabbt uppdatera mina kunskaper via Internet och på så sätt komma närmare mina elever. /David
Även Anna anser att lärarrollen har förändrats. Förr skulle hon ha alla rätta svar och texter, men sedan datorn kom in i klassrummet, har eleverna blivit mer delaktiga i det arbetet. Anna fungerar mer som en vägledare än som informant, vilket hon tycker är
givande då eleverna kan göra kopplingar hon aldrig skulle komma på, det blir en naturlig lärandesituation utifrån elevernas egna erfarenheter och via genuint intresse. Eleverna får då möta riktiga texter med hjälp av Internet och inte bara läromedel. Jedeskog (1998), Folkesson (2004), Lindö (1998) menar alla att genom att vara mer handledande har lärarrollen förändrats, vilket kan uppfattas som att de måste släppa sitt ledaransvar. Enligt Jedeskog (1998) tar lärares sätt att hantera den sociala interaktionen i klassrummet sin utgångspunkt i den elevsyn man har, attityder till elever med olika social bakgrund och synen på olika elevers förmåga till lärande påverkar, vid sidan om den status man tillskriver datorer/IT i skolan. Ytterst handlar enligt Jedeskog användandet emellertid om den enskilda lärarens eget intresse och syn på elever, kunskap och lärande.
Berit anser att det är viktigt att tänka efter vilket syfte som uppnås när man använder IKT. Berit anser att direktkommunikation i stor grupp med diskussion är viktigare i lägre åldrar. Under 70-talet försköts, enligt Jedeskog (1998), intresset för tekniken till pedagogiken där dialogen mellan människor betonades. Berit ser dock fördelarna med att med hjälp av IKT kunna anpassa uppgifter på ett stimulerande sätt för elever med speciella behov. I Att läsa och skriva - En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet av Myndigheten för skolutveckling (2003) kan man läsa att rätt använda kan datorer vara alldeles utmärkta redskap, både i den grundläggande läs- och skrivinlärningen och i den fortsatta färdighetsträningen. Datortekniken erbjuder också enligt rapporten nya pedagogiska möjligheter för barn med läs- och skrivsvårigheter.
Anna och Cecilia anser att datorn är en viktig del i att skapa en god lärmiljö och att öka flerstämmigheten i klassrummet (Dysthe 1996). Folkesson (2004) anser att en miljö som signalerar att det finns möjligheter till val och en uppmuntran att utnyttja sin personlighet är en god lärmiljö. I en sådan miljö stimuleras också den språkliga medvetenheten som framhålls i A-miljön (Skolverket, 1998b). Cecilia och Anna låter de elever som är duktiga, hjälpa de andra. Elevernas samtalston kring datorn är mer hjälpsam och de upplever ett samtalsklimat som de inte ser i annan undervisning. Jedeskog (1998) anser att bristen på datorer får eleverna att arbeta gemensamt vilket får elever att öva sin förmåga att tänka och formulera sig klart, samt att stötta varandra över tid och rum. Även Folkesson (Riis m.fl., 1991), Linderoth (Alexandersson m.fl., 2000) anser att samarbete och engagemang ökade dramatiskt vid datorn.
5.7 Enkätresultat av användandet i undervisning
Resultatet av enkäten visar att användandet av IKT I undervisningen främst sker med dator, Internet och kopiator. Informanterna har uppgett att de oftast använder datorn och internet för att söka information och två av dem låter eleverna skriva mejl. Datorn används även av en del som ordbehandlare och av några få som bildbehandlare. Däremot används digitalkamera och videokamera samt TV, video och DVD oftare än datorn som ordbehandlare. Man kan utläsa att Anna och David använder sig mest av datorn i undervisningen. Erik använder sig mest av kamera, videokamera, TV, DVD och video i undervisningen. Skanner och bildprojektor används sällan eller aldrig av informanterna i undervisningen. Berit och Cecilia är de två informanter som använder sig minst av IKT i undervisningen. Däremot använder sig alla av digitalkamera samt kopiator.
5.8 Tillgång, ekonomi och tekniska problem enligt intervjuerna
Informanterna är överens om att tillgången till IKT är avgörande för användandet. Alla vet att det är dyrt med teknisk utrustning, men möjligheterna och vinsterna är många om de ekonomiska resurserna räcker till på skolan, anser informanterna. Sedan de har fått varsin dator i klassrummet, har tillgängligheten ökat vilket har ökat användningen, men främst som sökmotor. Folkesson (2004) som hänvisar till Sandahl & Unenge (2000) och Jedeskog (1998) anser att den måttliga användningen av datorer beror på brist på datorer i klassrum eller pga. att datorer placeras i låsta datasalar. Berit och Cecilia upplever att eleverna har begränsad tid varje veckan att använda sig av IKT i klassrummet då det endast finns en dator.
Eleverna preciserar sig bättre och tänker igenom sina sökningar innan de börjar "Googla”. De har blivit duktigare på att sortera ut oväsentlig information, än när de först fick in datorn i klassrummet. /David
En fördel med att ha datorn i klassrummet är att den inte går sönder lika ofta, då eleverna är mer rädda om klassens dator. Om det skulle uppstå några tekniska problem finns det alltid kunniga kollegor i närheten, men blir det en riktig kris kan de alltid kontakta skolans It-tekniker.
5.9 Svenskämnet blir mer populärt enligt intervjuerna
Alla informanter anser att svenska ibland kan uppfattas som ett tungt och tråkigt ämne av eleverna, men när de nämner datorn eller annan teknisk utrustning blir eleverna
genast mer positiva. Eleverna tycker att det är lustfyllt med IKT. Alexandersson m.fl., (2000) anser att IKT erbjuder möjligheter till lärande, är lustfyllt, kreativt, erbjuder rum för samspel och kan bidra till skolans utveckling. De anser även att eleverna påverkas starkt av lärarens hållning till IKT. Enligt Folkesson (2004) har de mest positiva kommentarerna gällt att barnen tycks bli starkt motiverade och att datorn ger ökade möjligheter till både individualisering och samarbete. Folkesson skriver att datorns popularitet ibland förklaras med ”kulfaktorn”. I en delstudie av Lindö (2000) upplever barn det anmärkningsvärt lustfyllt att tillsammans skriva till exempel en saga, som sedan ska läsas av andra. En möjligtvis bidragande förklaring är enligt Lindö att eleverna ser IKT som ett inträde i vuxenvärlden. Informanterna anser att elevernas inställning till svenskundervisningen kan förändras då IKT används, eftersom det innebär mer varierande arbetssätt och inlärningssätt.
Jedeskog (1998) skriver att lärare framhåller datorns/IT:s främsta förtjänster den möjlighet till variation av undervisningen som erbjuds och den motivation som väcks hos de flesta elever. Eleverna känner sig mer delaktiga när de arbetar med IKT. Engagemanget ökar och även motivationen, vilket informanterna tror beror på att datorn har hög status bland barn. (Alexandersson m.fl., 2000). framhåller nämligen att IKT tillhör barnens kultur och att det är barnens rättigheter att tillägna sig denna kompetens. Dessutom anser de att det krävs medvetna vuxna som kan skapa utvecklande sammanhang.
6 Diskussion och slutsats
Jag har valt att föra diskussion och slutsats utifrån mina frågeställningar.
6.1 I vilken utsträckning säger sig lärarna använda IKT i skolan och på fritiden och vilka faktorer påverkar och har påverkat lärarnas attityd?
Anna, Cecilia, Berit och David är de informanter som använder sig mest av IKT privat. För Anna, Cecilia och David används datorn i större utsträckning för kommunikation som bl.a. chatt, vilket verkar rimligt då jag anser att de yngre lärarna har detta med sig som sin kultur. Då informanterna är olika gamla har datorn i något fall funnits med sedan barnsben medan några av dem har haft sitt första möte med datorn och Internet under sina vuxna liv, vilket jag anser är en viktig faktor som påverkar deras användning.
Anna är enligt resultaten, den informant som använder sig mest av IKT privat och med störst variation. Erik använder datorn minst av alla privat, men han använder däremot kamera och videokamera oftare än de andra informanterna.
Alla lärarna i undersökningen säger sig använda IKT i undervisningen, en del dagligen och en del periodvis. De använder TV, OH, digitalkamera och datorn som bildbehandlare och ordbehandlare. Erik är den informant som använder sig av kamera, videokamera, TV, DVD och video mest av alla i undervisningen. Jag tycker mig här kunna dra en tydlig parallell till hans privata användande, d.v.s. att det egna intresset påverkar hans användande av IKT i undervisningen. Resultatet visar att det också verkar gälla för de övriga informanterna, där bl.a. Annas privata användande och användande i undervisningen, sker med stor variation av IKT. David använder däremot mest datorn som sökmotor privat, vilket också är det största användningsområdet i hans undervisning. Han söker nyheter, hämtar information istället för att gå till biblioteket samt låter eleverna skriva autentiska mail för att söka kunskap. Berit verkar dock använda sig av IKT mer privat än i undervisningen. En anledning till detta kan vara att hon anser att det är viktigt att ha ett syfte till varför IKT används. Min tolkning är att de äldre lärarna, Berit och Erik, verkar använda IKT med större eftertanke än de övriga informanterna, då de anser att man bör ha ett mål med användandet och ha klart för sig vad som ska uppnås. Cecilia däremot, använder sig nästan aldrig utav IKT i undervisningen, trots att hon använder IKT privat.
Min tolkning är att informanterna väljer att arbeta inom de områden av IKT som de anser sig ha tillräckliga kunskaper om. Enligt Jedeskog (1998) är det inte många lärare som inom IT-området uppvisar samma kunskaper och färdigheter som åtminstone en del av sina elever. Lindö (1998) skriver att även insikten om att datoranvändningen kommer att påverka såväl undervisningens innehåll som form, känts hotfull för vissa lärare, detta till följd av brist på relevant datakompetens. Folkesson (2004) skriver att Alexanderssons m.fl. (2000) studie visar på att de lärarna som hade bristande datorerfarenhet var ett hinder för barnens lärande. Det föreföll tydligt att ”lärarens kunskaps- och inlärningssyn” påverkar det sätt på vilket IKT tillvaratas och används, vilket jag också tycker mig se i min undersökning.
Alla informanter har svenska i sin lärarutbildning. En skillnad mellan informanterna är däremot att de har olika lärarutbildningar. Berit är utbildad under Lgr69, Erik med Lgr80 och Anna, Cecilia och David under Lpo94. Min tolkning är att de dokumenten har präglat informanterna och deras syn på läraruppdraget. Min tolkning är att olika
utbildningar kan påverka variationen av användandet av IKT. Erik och Berit, som inte kom i kontakt med dator/IT under sin utbildning, har båda fortbildning inom området. Däremot anser de inte att fortbildningen ökade deras användning. Min tolkning är att anledningen till att användningen inte ökade var att de inte hade den tekniska utrustningen att använda. Erik hoppas på en ökad användning av smartboarden efter kommande fortbildning. Erik har en positiv attityd samt ett tydligt mål med sin smartboard och min tolkning är att fortbildningen denna gång, kommer att leda till ökad användning för hans del. Även Jedeskog (1998) anser att med en intresserad, engagerad och entusiastisk lärares insats kan man nå hur långt som helst och omfatta samtliga ämnen i skolan.
David och Anna fick under sin utbildning lära sig hantera datorn/ Internet, men de båda anser sig behöva mer utbildning och de har tydliga mål med sina önskade fortbildningar. Cecilia anser sig har stora kunskaper inom IKT och tycke sig inte behöva någon fortbildning. Fyra av informanterna har alltså önskemål om att fortbilda sig och de har tydliga mål om hur de skulle vilja arbeta med IKT, vilket jag tolkar som en mycket god förutsättning för att utvecklas efter en fortbildning samt visar det på en positiv attityd till IKT.
Informanternas utbildning, fortbildning och kunskaper inom IKT varierar och enligt Skolverket (1994) krävs bl.a. förtrogenhet med såväl hård- som mjukvara för en framgångsrik dator/IT-användning, samt att fortbildning hela tiden är relevant.
David och Cecilia, som har utbildat sig under 2000-talet har fått mest utbildning inom IKT, men använder, enligt min tolkning, IKT mest enformigt utav alla i undervisningen då de främst använder datorn och då som sökmotor. Min tolkning är att det är naturligt att Erik och Berit använder sig utav IKT minst, med hänvisning till bakgrund, utbildning och fortbildning. Men om jag utgår ifrån de kriterierna borde Cecilia toppa listan över användningen av IKT i undervisningen, men det gör hon inte.
Anledningen till att Cecilia använder sig av IKT minst av mina informanter är att hon upplever att tiden inte räcker till för eleverna att sitta vid datorn, då de endast har en att dela på i hela klassen. Enligt mig, har hon annars de bästa förutsättningarna, utifrån utbildning, kunskap och eget intresse, för att använda IKT. Trots att alla informanter endast har en dator i klassrummet, används datorn olika mycket. Min tolkning är att David och Anna har en positiv attityd då de endast har en dator, men arbetar med den varje dag. Jedeskog (1998) anser att bristen på datorer får eleverna att arbeta gemensamt vilket får elever att öva sin förmåga att tänka och formulera sig klart. Även David ser
