4. Resultat och analys av metodutföranden
4.5 Utvärdering och vidareutveckling av idéer samt slutkoncept
Utvärderingen av skisserna framförde ett tydligt mönster på viktiga faktorer som målgruppen ansåg vara de mest effektfulla, estetiskt tilltalande samt smidiga. Då deltagarna svarade med för- och nackdelar, togs de högst rankade skisserna med flest fördelar till en vidareutveckling av produktförslag. Simpelhet, uppmuntrande ord samt vägledning var de faktorer som spelade störst roll för målgruppen. Ju fler detaljer som förekom i designen, desto mer förvirrad blev målgruppen, och därför valdes de mest komplicerade designerna med mycket detaljer bort. Dessa specifika svar och motiveringar underlättade för vidareutvecklingen av konceptförslaget. En ytterligare brainstorming utav slutliga
designförslag utfördes med svaren från målgruppen som utgångspunkt. Under detta tillfälle
framställdes ett flertal exempel på; skyltar med viktiga budskap, tydliga
VT2020-PD174A samt enkla vägvisningar till papperskorgar och slutligen simpla symboler
som fungerade både som information samt vägledning. Målet var att skapa ett slutgiltigt koncept som omfattade alla dessa exempel, dock med tillägg utav estetik samt underhållning. Detta för att väcka intresse samt skapa en tryggare och renare känsla vid användning hos målgruppen samt övriga användare. Utifrån den första utvärderingen med deltagarna samt de omdesignade skisserna, kunde ett slutligt designkoncept
fastställas, eftersom det ansågs att detta koncept hade en lösning på alla de krav samt behov som förekom. Se kapitel 4.6, Det slutliga
designförslaget, för en djupare utvärdering utav detta. Designkonceptet presenterades till målgruppen för en sista utvärdering, lik den
föregående. Responsen denna gång innehöll endast positiva
motiveringar till varför deltagarna kände sig väl nöjda och intresserade av tanken bakom konceptet. De vanligaste motiveringarna till
godkännandet omfattade bland annat hur annorlunda samt
underhållande idéen var med en rolig estetik och funktion. Även dess simpelhet och tydlighet gillades starkt, se figur 15 nedan för en tydligare beskrivning utav slutkonceptet. Deltagarna höll med om att detta kan vara ett designkoncept som kommer locka fler människor, men speciellt målgruppen ungdomar, till att vilja förändra på sina nuvarande
beteenden. Många trodde även att de själva också skulle börja handskas med skräp på ett mer hållbart sätt i en stadsmiljö. Enligt deltagarna matchade studiens syfte och mål med den
slutgiltiga designen.
VT2020-PD174A
4.6 Det slutliga designförslaget
Det slutliga designförslaget utvecklades till att bli ett designkoncept som föreställer en koppling mellan existerande papperskorgar i stadsmiljöer och individuellt designade tillbehör som går att fästas på dessa, oavsett vilken form eller storlek papperskorgarna har. Kortfattat går konceptets syfte ut på att vägleda och informera om papperskorgars viktiga
funktion gällande renhållning och var dessa befinner sig i en stadsmiljö. Detta ska kunna upptäckas på ett längre avstånd med hjälp av
underhållande, enkla och tydliga grafiska vägvisningar i form av pilar, meters avstånd, begreppet skräp på olika språk samt symboler på det “lilla” skräpet. De grafiska vägvisningarna skall vara tryckta på marken. Väl vid papperskorgarna förmedlas ett uppmuntrande och personligt budskap på en skylt som skall höja användarnas självkänsla samt utstråla positivitet i vardagen. Detta med hjälp av fastsatta armar vid sidorna av papperskorgarna. Den ena håller i skylten medan den andra håller i en flagga med LED-ljus för att göra det enklare att se papperskorgarna under dag- samt kvällstid.
Detta designkoncept kunde sammanställas med hjälp utav det teoretiska ramverket, de kvalitativa metoderna samt designprocessen. Under
observationerna framkom det att endast ett fåtal av papperskorgarna i Helsingborg stad var nydesignade samt moderna. Därför önskades de resterande papperskorgarna (som även var ett stort antal) att rustas upp på ett hållbart sätt som i sin tur kan förändra människors nuvarande beteenden. Detta då studien höll sig till ramverket inom hållbar utveckling samt design för beteendeförändring. De moderna papperskorgarna hade redan de flesta funktioner som människor önskade. Trots detta levde de inte upp till alla de krav och behov människor egentligen hade, med tanke på svaren utifrån studiens kvalitativa intervjuer. På så vis blev detta designkoncept ett förslag på en lösning på miljöproblemet gällande hantering utav skräp i en stadsmiljö.
Precis som Michie, et. al, (2011) beskriver det i sin teori, går det att påverka beteenden bland annat med hjälp utav uppfattningar kring gestaltningar, mönster, tecken samt samspel och interaktioner med system. På så vis valdes den grafiska vägvisningen till existerande papperskorgar att utformas som en pil med symboler i form utav en papperskorg samt tuggummi, cigarettfimpar, burkar och papper. Syftet med dessa symboler är att upplysa om att det är lika viktigt att hantera det “lilla” skräpet som övrigt skräp. Detta då ett tydligt resultat har framstått utifrån intervjuerna att denna typ av skräp inte har ett lika
stort fokus i allmänheten. Pilens startpunkt är placerad på en miljö där det oftast förekommer stora folkmassor under längre perioder, så som utanför snabbmatskedjor. Detta eftersom enligt Malmö stad (2019) förekommer den största mängden skräp just här. Så som Håll Sverige Rent (u.å.) uttrycker det angående denna form utav nudging, är meningen bakom dessa grafiska element att visa förbipasserande i rätt eller önskad riktning. På ett snabbt och smidigt sätt skall det gå att förmedla vart vägen leder till; i detta fall en papperskorg där bland annat det lilla skräpet alltid bör slängas.
Längs med resten utav pilen finns även utsatta avstånd samt ett begrepp på olika språk. Avståndet visas i den klassiska enheten meter, medan variationen av språk beskriver begreppet skräp. Meningen är att varje ny vägvisning skall innehålla nya språk som inte förekommer vid de
resterande papperskorgarna i en stadsmiljö. I denna studiens
illustrationer/prototyper används endast svenska, engelska, portugisiska, serbiska, ryska och franska som exempel på språk. Svenska och engelska ansågs självklara då studien presenteras på dessa språk, medan de övriga språken valdes slumpmässigt inom Europa. Tanken med denna typ av vägvisning med extra detaljer är att både öka kunskap, ge information och skapa underhållning till målgruppen om papperskorgars avstånd
VT2020-PD174A samt placering. Denna vägvisning skall leda till närmsta, redan
existerande papperskorg som skall ha fått sig ett nytt uppfriskat uttryck. Med hjälp utav detta undviks onödig produktion av nya papperskorgar då det redan förekommer en stor mängd i stadsmiljöerna enligt statistik i det teoretiska ramverket.
På de båda nedre sidorna av de existerande papperskorgarna skruvas matta metallarmar. Den ena armen är riktad framför papperskorgen med en tillhörande skylt, medan den andra är riktad uppåt med en inbyggd fast flaggstång med en flagga viftandes vid blåst. Flaggstången innehåller även ett inbyggd vit LED-ljus som lyser upp både flaggan och
papperskorgen på kvällen. Det blir ytterligare ett sätt att uppnå människors uppmärksamhet gällande placering samt avstånd till papperskorgarna. Tanken är att papperskorgarna skall ses som små figurer med armar som förmedlar uppmuntrande ord för personen som slänger sitt skräp på rätt sätt. På så vis är inte meningen bakom skylten att påpeka fel, vilket har visat sig ge motsatt samt negativ effekt på beteendeförändringar (Cialdini, 2003). Istället valdes budskapet “Tack för hjälpen, DU betyder” med ett hjärta i mitten att användas, i syfte att skapa en mer uppmuntrande och positiv känsla.
Sammanfattningsvis valde slutkonceptet att förhålla sig till den transteoretiska modellen som förklarar de övergångar som sker hos en individs beteendemönster (Michie, et. al, 2011). Med detta kommer bland annat förberedelse, utförande, underhåll samt avslutande (Michie, et. al, 2011) och på så vis kopplades även varje del utav slutkonceptet till dessa moment för att lyckas åstadkomma en beteendeförändring i slutändan. Förberedelse kopplades med symbolerna i början utav pilarna medan utförande kopplades med självaste pilarna och meteravstånden. Underhåll hörde ihop med de varierade språken, metallarmarna, flaggan samt skylten medan avslutandet var självaste handlingen av att ha nått papperskorgen och slängt skräpet.
4.6.1 Prototyper
VT2020-PD174A 4.6.2 Illustration i Adobe program
5. Slutsats
Studiens syfte innebär att reducera nedskräpning i stadsmiljö och få människor att bli mer upplysta kring miljöproblemet. Frågeställningen som formulerades i början av studien och som utgicks från under hela processen löd följande: