Följande avsnitt kommer även det att vara uppdelat i de tre kategorierna lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur. För att underlätta för läsaren att följa med i analysen ges inledningsvis en kort sammanfattning av de tidigare presenterade teorierna samt de förväntade resultaten inom varje kategori.
5.1 Teorier och förväntat resultat
Det teoretiska materialet fokuserar på att belysa de påstådda fördelar riskkapitalbolagen har gentemot andra privata ägarformer. Dessa är kapital, kompetens, nätverk, ägarstyrning och kredibilitet. Bland annat redogörs för begreppet aktivt ägande, som syftar till kontinuerliga diskussioner angående strategiska frågor med fokus på företagets långsiktiga utveckling. Då denna undersökning innebär en jämförelse mellan onoterade bolag bör portföljbolagens utveckling, teoretiskt sett, inte skilja sig väsentligt från jämförelsebolagens utveckling vad
gäller tillväxttakt och samhällsekonomisk utveckling. Dock kan en högre
lönsamhetsutveckling motiveras genom att riskkapitalbolagens aktiva ägande förser portföljbolagen med en framtida konkurrensfördel jämfört med övriga onoterade bolag.
5.2 Utvärdering av lönsamhetsutvecklingen
Avkastningen på eget kapital har ökat för portföljbolagen medan motsvarande kvot för jämförelsebolagen har minskat något. Nyckeltalet påverkas i stor grad av kapitalstrukturen varför utvecklingen på soliditeten blir intressant i analysen. Tilläggas bör att båda grupperna utgår ifrån samma nivå i avkastning på eget kapital, 17 procent, för att senare utvecklas olika under mätperioden. Detta kan antingen bero på förändringar i soliditeten mellan de båda grupperna men också tyda på lönsamhetsförändringar. Det är svårt att ur dessa resultat se om förändringen skett i resultatet efter finansiella poster eller genomsnittligt eget kapital, vidare diskussion angående detta sker i avsnitt 5.5.
Vid en närmare titt på vinstmarginalen konstateras att portföljbolagen genomgått en kraftig ökning medan jämförelsebolagens marginal minskat något. Författarnas förväntningar på utvecklingen av detta mått var att lönsamhetsutvecklingen borde vara väsentligt bättre för portföljbolagen, något som resultaten alltså bekräftar. Anledningen till detta kan vara den operationella fokuseringen som riskkapitalbolagen tillämpar i buyout–fasen. En annan
möjlighet kan vara att portföljbolagens vinstmarginal endast återgått till en normal nivå efter att ha varit väsentligt lägre än jämförelsegruppens vid mätperiodens början.
För resultatet före avskrivningar var resonemanget kring förväntningarna liknande de för vinstmarginalen och även här syns en tydligt bättre utveckling för portföljbolagen, som går från att ha presterat sämre än jämförelsebolagen vid perioden början till att prestera bättre än desamma vid mätperiodens slut.
För omsättningen per anställd motsvarade resultatet inte författarnas förväntningar om att portföljbolagen borde ha en högre produktivitet och således även en högre omsättning per anställd än jämförelsebolagen. Resultaten visade nämligen att jämförelsebolagen vid båda mättillfällena låg på en högre nivå än portföljbolagen. Däremot kan sägas att ökningen för portföljbolagen är mycket stor och att de i slutet av mätperioden närmar sig nivån hos de jämförbara bolagen. Vilket eventuellt skulle kunna vara ett resultat av att långsiktiga strategier nu börjar ge resultat hos portföljbolagen.
5.3 Utvärdering av tillväxten
För antalet anställda hade författarna föreställningen om att utvecklingen av dessa värden borde vara likartad för båda grupperna då de har samma externa förutsättningar. Däremot kan tilläggas att antalet anställda påverkas av omsättningen och storleken på företagen varför hänsyn till dessa faktorer bör tas innan slutsatser kan dras. Att de ingående värdena skiljer sig betydligt kan vara en följd av att bolagen i de båda grupperna inte har samma storlek eller struktur. Den procentuella ökningen är däremot i överensstämmelse med författarnas förväntningar men bör ställas i relation till omsättningstillväxten.
Omsättningstillväxten fann författarna vara nästan identisk i absoluta tal och mycket lika även procentuellt sett, något som tyder på att företagen i båda grupperna kan ha nått sin långsiktiga tillväxtnivå och inte längre expanderar kraftigt. Detta stämmer överens med de förväntningar författarna hade i början av denna studie. Då omsättningen till stor del påverkas av externa faktorer såsom konjunktur och efterfrågan visar detta på att företagens interna förutsättningar att generera intäkter varit relativt lika under perioden.
5.4 Utvärdering av kapitalstrukturen
Mellan portföljbolagen och jämförelsebolagen skiljer sig soliditeten ytterst lite vid mätperiodens slut vilket går emot författarnas förväntningar om att soliditeten skulle vara väsentligt lägre för portföljbolagen då de förväntades vara mer riskbenägna. Denna ökade riskbenägenhet trodde författarna skulle leda till att portföljbolagen utnyttjade de finansiella fördelar, i form av ökad avkastning på eget kapital och skattelättnader, som följer med en högre andel lån. Däremot föreligger det i början av mätperioden endast en skillnad om nio procentenheter. Portföljbolagen ligger då på en lägre nivå än jämförelsebolagen. Denna utveckling hos postföljbolagen kan eventuellt förklaras med att en stor del av kassaflödet återinvesterats i verksamheten eller att portföljbolagen blivit mer riskaverta efter avyttringen och stärkt sin finansiella ställning.
5.5 Sammanfattande diskussion av resultatet
Sammanfattningsvis konstateras att portföljbolagen presterat bättre än jämförelsebolagen under perioden när det gäller lönsamheten, vilket skulle kunna förklaras av riskkapitalbolagens uttalade strategi att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga bolag.
Vid jämförelse mellan utvecklingen av avkastningen på eget kapital och soliditeten blir det tydligt att den förbättrade avkastningen på eget kapital, som portföljbolagen upplever, inte beror på en förändrad kapitalstruktur. En ökning i avkastningen på eget kapital skulle nämligen motsvaras av en minskning i soliditeten, i de fall kapitalstrukturen ligger till grund för förändringen. I portföljbolagens fall är förhållandet det motsatta eftersom soliditeten istället ökat under mätperioden. Detta tyder på att ökningen av avkastningen på eget kapital, för portföljbolagen, kan hänföras till lönsamhetsförbättringar. För jämförelsebolagen är det tvärtom en minskning i avkastningen på eget kapital som motsvaras av minskning i soliditeten vilket inte heller tyder på att kapitalstrukturen skulle ligga bakom förändringen. Med andra ord beror portföljbolagens ökning i avkastningen på eget kapital på lönsamhetsförbättringar medan minskningen i densamma för jämförelsebolagen kan förklaras av försämrad lönsamhet.
Portföljbolagen visar däremot ingen fördel gentemot jämförelsebolagen vad gäller tillväxten vilket tyder på att båda grupperna har liknande förutsättningar för att växa och att riskkapitalbolagens påverkan i detta avseende måhända endast sträcker sig under den perioden
som portföljbolagen är under förvaltning. Det är svårt att här dra några slutsatser om en sådan utveckling men det skulle stämma överens med det teoretiska underlaget som säger att riskkapitalbolagens huvudsakliga syfte är att förse portföljbolagen med finansiering för nödvändig expansion. Vad gäller antalet anställa konstateras att portföljbolagens genomsnittliga omsättning visserligen är högre än jämförelsebolagens vilket skulle motivera ett högre antal anställda, dock inte i den utsträckning som resultaten visar. Detta framgår även genom omsättningen per anställd som faktiskt är lägre för portföljbolagen. Portföljbolagen är alltså sämre på att omvandla arbetskraft till omsättningen men de närmare sig nu jämförelsebolagens nivå.
Kapitalstrukturen såg i början av perioden annorlunda ut mellan portfölj– och
jämförelsebolagen, för att sedan röra sig emot samma nivå. Anledningarna till detta kan vara många men tänkbara förklaringar kan vara en ökad riskaversion eller återinvesteringar av kassaflöden.
Baserat på resultatet från studien konstateras att det utifrån detta resultat är svårt att dra några generella slutsatser angående den påverkan som riskkapitalbolagen haft på portföljbolagen. Däremot styrker detta resultat de teorier som hävdar att riskkapitalbolagen är ute efter att skapa ett långsiktigt värde för de portföljbolag som de investerar i. Det föreligger dock vissa skillnader i utvecklingen mellan grupperna i några av de nyckeltal som undersökts vilket gör resultaten mindre uppenbara. Det är dock tydligt att portföljbolagens i flertalet av måtten inte enbart uppvisar en högre lönsamhet utan även en snabbare ökningstakt under de två åren som undersökts. Detta betyder att riskkapitalbolagen i detta fall kan anses framgångsrika i sin strävan att skapa ett bestående värde för portföljbolagen. Författarnas tillägg till debatten blir således att riskkapitalbolagen, i 2003/2004 års avyttringar, bidragit med både långsiktig lönsamhet och samhällsekonomisk tillväxt och av de tendenser till destruktivt, kortsiktigt beteende som fackföreningarna framhäver syns inte ett spår.
5.6 Förslag till fortsatta studier
Ett förslag till fortsatta studier inom detta ämne kan vara att utreda vilka faktorer som ligger till grund för resultatet av denna studie, några tänkbara sådana har tagits upp här. Ett lämpligt tillvägagångssätt kan vara att studera några av de utvalda portfölj- och jämförelsebolagen närmare genom en rad intervjuer. En diskussion kan föras med de riskkapitalbolag som stått
för förvaltningen av portföljbolagen samt ledningen för bolagen. Detta för att om möjligt urskilja de förvaltningsmetoder som bidragit till att portföljbolagens utveckling varit bättre under den aktuella mätperioden.
Ett annat förslag är att genomföra en liknande studie där portföljbolagens utveckling efter avyttring studeras men där resultatet jämförs med utvecklingen för en likvärdig jämförelsegrupp av noterade bolag istället för onoterade bolag. Resultatet av en sådan studie kan sedan jämföras med resultatet av denna studie för att se om eventuella skillnader föreligger.