Utvalda artiklar med fokus på fallenhet för matematik

Titel och författare Teori Begrepp Karakteristiska drag Metod/Data Resultat Urval

Baltaci, Serdal (2016). Examination of Gifted Students' Probability Problem Solving Process in Terms of Mathematical Thinking. Malaysian Online Journal of

Educational Technology, v4 n4 p18-35.

Konstruktivistiskt perspektiv.

Gifted students. Elever med fallenhet för matematik är duktiga på att se samband, de har ett logiskt tänkande. De är

sammanfattningsvis bättre matematiskt än en

normalbegåvad och är i flera fall goa problemlösare.

Litteraturstudier och testat problemlösningsuppgifter på elever med fallenhet för matematik.

Elever med fallenhet för matematik är snabbare än normalbegåvade på att hitta lösningar på

problemlösningsuppgifter och även bättre på att använda det matematiska språket.

Sökschema

Chamberlin, Scott A (2010). Mathematical Problems That Optimize Learning for Academically Advanced Students in Grades K-6. Journal of Advanced Academics, v22 n1 p52-76. Konstruktivistiskt perspektiv. Academically advanced students.

Kruteskiis 9 utmärkande drag för elever med fallenhet för matematik.

Litteraturundersökning som har Krutetskiis forskning som grund.

Författaren får fram en modell som är komprimerad i fyra olika nivåer. Syftet med modellen är att ge lärare inom matematiken direktiv kring urvalet av problemlösningsuppgifter. Han anser även att läroplanerna inte är anpassade för elever med fallenhet för matematik och bör därför förändras. Dessa elever blir inte stimulerade av att räkna i en vanlig räknebok. De bör få avancerade

problemlösningsuppgifter

Sökschema

Dahl, Thomas (2011). Problemlösning kan avslöja

matematiska förmågor: att upptäcka matematiska förmågor i en matematisk aktivitet. Lic.-avh. Växjö : Univ., 2011.

Konstruktivistiskt perspektiv. Exceptionell matematisk begåvning. Särskild fallenhet för matematik.

Han utgår efter Krutetskiis nio förmågor men lägger fram andras synpunkter också. Hans syfte med studien är: Se om det är möjligt att

operationalisera Krutetskiis förmågor om dessa går att identifiera genom att studera elever som löser matematiska problem.

Operationalisering av Krutetskiis förmågor och observation.

Han har kommit fram till att det är möjligt att operationalisera Krutetskiis förmågor.

Nominerat

Deal, Linda J & Wismer, Michael G (2010). NCTM Principles and Standards for Mathematically Talented Students. Gifted Child Today, v33 n3 p55-65.

Konstruktivistiskt perspektiv. Gifted and Talented Individuals/ Children.

Utan att nämna Krutetskii är det hans egenskaper som ligger som grund, med andra ord.

Litteraturundersökning. De har kommit fram till att elever med fallenhet måste få

utmaningar i matematiken. Får de för enkla uppgifter tröttnar de på ämnet.

Lärare måste arbeta tillsammans på skolor för att hjälpa elever med fallenhet.

Möjligheterna som finns för dessa elever är det enbart fantasin och arbetsviljan som kan sätta stopp för.

Kruteckij, Vadim Andreevich (1976). The psychology of

mathematical abilities in schoolchildren. Chicago, Ill.: Univ.

of Chicago P.

Konstruktivistisk perspektiv.

Gifted children Förgrundsperson till nio utmärkande drag. Dessa ligger som grund till mycket av dagens forskning. De beskrivs i avsnittet “Krutetskiis nio förmågor”.

Kvalitativ och kvantitativ forskning. Han observerade elever mellan 6-17 år.

Hans resultat är hans nio förmågor, eftersom detta var vad hans studie gick ut på.

Strategiskt

Mellroth, Elisabet, Arwidsson, Agneta, Holmberg, Katarina, Lindgren Persson, Annika, Nätterdal, Charlotta, Perman, Lotta, Sköld, Sofia & Thyberg, Annika (2016). En

forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik [Elektronisk resurs]. Karlstad: Karlstads

universitet. http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:951950/FULLTEXT02.pdf Konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Matematiskt särskilt begåvade elever.

De utgår efter Krutetskiis och Sheffields modeller angående elever med fallenhet för matematik. De utgår därefter ifrån Sheffields modell.

Forskningscirklar, litteraturstudier, observationer, kvalitativa datainsamling i form av elevintervjuer och kompisnominering.

De har kommit fram till att det är svårt att avgöra om en elev har fallenhet för matematik eller inte. De är inte säkra på om det går ens.

Sökschema

Pettersson, Eva (2008). Hur matematiska förmågor uttrycks

och tas om hand i en pedagogisk praktik. Lic.-avh., Växjö

universitet, 2008. Konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Elever med förmåga, elever med fallenhet för matematik och elever med särskilda förmågor.

Pettersson utgår efter Krutetskiis synsätt på elever med fallenhet.

Två fallstudier. En där två elevers skolgång har följts och även en

enkätundersökning.

Hon kom fram till att lärare har en felaktig syn på elever med särskilda förmågor. Många lärare tror att elever som arbetar snabbt i boken har fallenhet, vilket hon menar är fel. Studien visar även att elever med fallenhet inte stimuleras av tyst räkning i boken.

Sökschema

Pettersson, Eva (2011). Studiesituationen för elever med

särskilda matematiska förmågor. Diss. Växjö :

Linnéuniversitetet, 2011.

Mestadels konstruktivistiskt perpsektiv men till viss del även sociokulturellt perspektiv. Elever med särskilda matematiska förmågor och elever med fallenhet för matematik.

Pettersson tar upp i princip all tidigare forskning om vad som utmärker en elev med fallenhet. Krutetskii, Sheffield osv. Hon påpekar att Kruteskiis sätt att se på hur elever med fallenhet arbetar med problemlösningsuppgifter låg till grund till hennes avhandling.

Litteraturstudier, Intervjuer och observationer.

Att det inte finns några tydliga personliga drag som är lika mellan elever med fallenhet mer än att de är nyfikna. Elever med fallenhet för matematik kan inte generaliseras.

personlighetsmässigt. Däremot speglade flera av Krutetskiis nio egenskaper eleverna i Petterssons studier.

Den mest framstående var formalisera matematiskt material. Fler som var framträdande var förmågan att operera med siffror och symboler, flexibilitet i

tänkandet och förmågan att generalisera.

Om man utgår efter Sheffields modell var uthållighet och minnesförmågan framstående. Alla utom en i fallstudien var förstfödda.

Resultatdialog 2012.. (2012). Stockholm: Vetenskapsrådet. Konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. De benämner dessa som Psykologiska och pedagogiska inriktningar. Fallenhet för matematik och elever med matematisk förmåga.

De har utgått efter Krutetskiis förmågor.

Observation och praktiska undersökningar.

För att utmana elever med fallenhet för matematik har de kommit fram till diverse lösningar.

Att låta elever med fallenhet för matematik kan få träffas i grupper utanför klassrummet lite då och då kan vara en lösning på hur man utmanar elever. En annan lösning kan vara att eleven får träffa en mentor någon gång i veckan som utmanar eleven.

Sökschema

Rotigel, Jennifer V & Fello, Susan (2004). Mathematically Gifted Students: How Can We Meet Their Needs? Gifted

Child Today, v27 n4 p46-51. Sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv. Mathematically gifted.

Nyfikna, ivriga att lära och förmåga att se matematiska mönster. Deras sätt att se på fallenhet är i princip som Sheffields.

Observation. De har hittat webbsidor som kan hjälpa och utmana elever med fallenhet för matematik.

Sökschema

Sheffield, Linda Jensen (2003). Extending the challenge in

mathematics: developing mathematical promise in K-8 students. Thousand Oaks, CA: Corwin Press.

Konstruktivistiskt perspektiv.

Mathematically promising.

Matematiskt sinne, matematisk formalisering & generalisering, matematisk kreativitet och

matematisk nyfikenhet & uthållighet.

Observation. Hon har kommit fram till vad som utvecklar en elev med fallenhet för matematik. Undervisningen bör se ut enligt följande:

Det ska finnas en startpunkt för alla och erbjuda en verklig utmaning för studenter på alla nivåer.

Försöka få eleverna att: känna igen mönster, göra

generaliseringar, motiveringar och

ifrågasätta svaren.

Låta eleverna lösa problemet på flera olika sätt med hjälp av olika lösningsstrategier, modeller, ritningar.

Uppmuntra kreativitet och en

innovativ tillämpning av matematik.

Ha viktig, användbar matematik inbäddad i undervisningen och uppmuntra eleverna att förstå matematiken.

Uppmuntra engagemang och samarbete.

Främja kompetens, njutning, självständighet, och förtroendet för matematiska

förmågor. Bloom, Benjamin S (1985). Developing talent in young

people. 1. ed. New York: Ballantine Books.

Sociokulturellt perspektiv.

Gifted & talented.

Att elever med fallenhet är nyfikna och självständiga.

Intervjuer. Nyfikenhet i tidig ålder var det tydligaste kännetecknet. Ett annat kännetecken var att de gör saker själva och undviker kontakt med jämnåriga eftersom de inte har gemensamma intressen. Flera av hans studieobjekt var förstfödda eller ensambarn och hade föräldrar med akademiska utbildningar. Föräldrastödet ses som en viktig orsak till att fallenhet utvecklas.

Strategiskt

Winner, Ellen (1999). Begåvade barn: myt och verklighet. Jönköping: Brainbooks.

Sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv.

Särbegåvad. Brådmogenhet, envisas med att gå i egen takt och en rasande iver att behärska.

Observationer och intervjuer.

Barn som har fallenhet inom en domän, kan vara normalbegåvade eller ha

inlärnings-svårigheter i ett andra ämnen. Familjen har större inverkan på ett barns utveckling av fallenhet än skolan. Fallenhet kan få en att må dåligt, likt att ha ett handi-kapp och detta kan leda till social isolering.

Elevers

personlig-hetsdrag kan ge en bättre bild om denne kommer att få ett bra arbete i vuxen ålder än hens särbegåvning.