Utveckling av ämnets identitet

Skolämnet Idrott och hälsa ska utveckla elevernas hälsa genom rörelse- aktiviteter och friluftsverksamhet i olika former. Elevernas kroppar kommer därmed i fokus, och i ämnets praktik verkar finnas ett antal för givet taganden om kropp och hälsa som bör diskuteras ytterligare (se Quennerstedt & Öhman 2004). Det framstår som att ämnets identitet är kluven eller kanske snarare står inför behovet av en djupare diskussion. Vi menar att de resultat som NU-03 visar behöver tas som utgångspunkt för samtal och reflektion bland lärare, skolledare, föräldrar och elever liksom på lärarutbildningarna för att vidareutveckla ämnet.

I styrdokumenten finns även ett antal utgångspunkter eller samband som verkar ses som givna exempelvis mellan mat, motion och hälsa och mellan fy- sisk aktivitet, livsmiljö, hälsa och livsstil. Är dessa samband givna och hur ser sambanden ut? Detta framgår inte idag, och det är viktiga frågor att reflektera över och diskutera för ämnets fortsatta utveckling. Det finns även ett stort be- hov av en diskussion kring ämnets innehåll, där de kunskapskvalitéer och kompetenser hos eleverna som ämnet syftar till att utveckla bör stå i fokus. Är ämnet Idrott och hälsa ett kunskapsämne eller ett rekreationsämne? Vad ska eleverna lära sig och varför? Andra frågor att fundera över är hur möjligheter för reflektion och kritiskt tänkande kan utvecklas i ämnet? Här finns behov av att vidareutveckla metoder för såväl elevernas aktiva medverkan och reflektion som lärarnas utveckling av sin yrkesroll och professionalitet. För en intressant diskussion om andra områden för utveckling se också Larsson och Redelius (2004).

Det framkommer också att det framförallt är de som är fysiskt aktiva på fri- tiden som trivs bäst med ämnet, det gäller såväl pojkar som flickor. Det väcker frågan om idrottsrörelsens starka inflytande över ämnet. Vad innebär det i praktiken? Har det inneburit att andra aspekter kring kropp, rörelse och hälsa inte har fått genomslag i praktiken? Även genusperspektivet är centralt att fundera vidare över. Ungdomsåren är en viktig period för lärande, utveckling och mognad. Här kan verksamheten inom idrott och hälsa vara en positiv kraft, men den kan också förstärka en negativ utveckling. Därför behövs en vidareutveckling av ämnet så att det bättre kan möta såväl flickors och pojkars som olika barns skiljda behov, intressen och möjligheter till lärande och ut- vecklande av en god hälsa.

Ett framtida utvecklingsarbete i ämnet måste också mot bakgrund av den betonade hälsoaspekten handla om vilka aktiviteter och hur en undervisning ser ut som leder till att människor på egen hand kan stärka sin hälsa och väl- befinnande i ett livslångt perspektiv.

Referenser

Alvesson, Mats (1989), Ledning av kunskapsföretag. Stockholm: Nordstedts. Andersson, Sten (1985), Tingens psykoanalys. I: Sten Andersson,

Tom Johansen, Gert Nilson & Dag Østerberg: Mellan människor och ting (s 77–92). Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Annerstedt, Claes (1990), Vart har kroppen tagit vägen? I: Claes Annerstedt red: Undervisa i idrott. Idrottsämnets didaktik (s 30–47). Lund: Student- litteratur.

Annerstedt, Claes (1990b), Skolgymnastikens utveckling. I: Claes Annerstedt red: Undervisa i idrott. Idrottsämnets didaktik (s 48–60).

Lund: Studentlitteratur.

Annerstedt, Claes (1990c), Idrottsämnet och idrottslärarrollen.

I: Claes Annerstedt red: Undervisa i Idrott. Idrottsämnets didaktik (s 61–71). Lund: Studentlitteratur.

Annerstedt, Claes red. (1995), Idrottsdidaktisk reflektion. Varberg: Multicare Förlag AB.

Annerstedt, Claes (2001a), Ämnet idrott och hälsa i ett historiskt perspektiv. I: Annerstedt, Peitersen & Rønholt (red). Idrottsundervisning – Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare.

Annerstedt, Claes (2001b), Från fysisk fostran till hälsoarbete. I: Annerstedt, Peitersen & Rønholt (red). Idrottsundervisning – Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare.

Arrhenius, Sara (1999), En riktig kvinna: om biologism och könsskillnad. Stockholm: Atlas.

Asplund, Johan (1987), Det sociala livets elementära former. Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Barlebo Wenneberg, Søren (2001), Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber.

Berger, Peter L. & Luckman, Thomas (1979), Kunskapssociologi – hur

Brante, Thomas & Fast, Eva (1982), Termer i sociologi. Innebörd och sammanhang. Stockholm: Liber.

Bremberg, Sven (1990), Elevhälsans teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Brügge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2002), Friluftslivets pedagogik. Stockholm: Liber.

Bøje, Claus & Eichberg, Henning (1994), Idrættens tredje vej – om idrætten i kulturpolitiken. Århus: Forlaget Klim.

Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. (2000), Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. British Medical Journal, 2000; 320: 1–6.

Dale, Erling Lars (1989), Pedagogisk profesjonalitet. Om pedagogikens identitet og anvendelse. Aurskog: Gyldendal Norsk Forlag.

Dale, Erling Lars (1999), Utdaning med pedagogisk profesjonalitet. Oslo: Ad Notam Gyldendal.

Egidius, Henry (2000), Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.

Englund, Tomas (1986), Curriculum as a Political Problem. Changing Educational Conceptions with Special References to Citizenship in Education. Lund: Hartwell-Bratt. Englund, Tomas 1988: Urval av innehåll –

begränsningar och möjligheter. Kap. 3 (opublicerad text). Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.

Eriksson Charli, Gustavsson, Kjell, Johansson, Therese, Mustell, Quennerstedt, Mikael Jan, Rudberg, Karin, Sundberg, Marie & Svensson, Lena (2003), Skolämnet Idrott och hälsa i Sveriges skolor – en utvärdering av läget hösten 2002. Örebro: Örebro universitet, Institutionen för Idrott och hälsa.

EVA (2004). Idrætt i folkeskolan. Köbenhamn: Danmarks Evalueringsinstitut, 2004.

Furumark, Erik (1989), Det ideologiska. I Häften för Kritiska Studier, nr 4/89. Stockholm: HfKS.

Gustavsson, Kjell (1994), Vad är idrottandets mening? En kunskapssociologisk granskning av idrottens utveckling och läromedel samt en organisationsdidaktisk kompetensanalys (avhandling). Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.

Gustavsson, Kjell (1996), Idrott och hälsa – ett ämne i tiden? I Agneta Nilsson red: Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk. En antologi om hälsoarbetet i skolan (s 167–175). Stockholm: Skolverket.

Gustavsson, Kjell & Tolgfors, Björn (1996), Lek och idrott som modern före- teelse – en betraktelse utifrån ämnet Idrott och hälsa. I Göran Patriksson red: Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. Svebis årsbok 1999 (s 29–64). Lund: Svensk föreningen för beteendevetenskaplig forskning.

Gustavsson, Kjell (2000), Idrott, folkbildning och ’genuskontraktet’ (s 61–93). I Göran Patriksson red: Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. Svebis årsbok 2000. Lund: Svenska föreningen för beteendevetenskaplig forskning. Gustavsson, Kjell & Svensson, Lena (2002), Idrott som språkspel – ett sökande efter idrottspedagogiska perspektiv. I Göran Patriksson red: Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. Svebis årsbok (s 41–61). Lund: Svenska föreningen för beteendevetenskaplig forskning.

Hammarberg, Lena (2001), En sund själ i en sund kropp. Hälsopolitik i Stockholms folkskolor 1880–1930. Stockholm: HLS Förlag.

Hermansen, Mads (2000), Lärandets universum. Lund: Studentlitteratur. Ilmonen, Kaj (1985), Behov och civilisation. Stockholm: Carlssons.

Janik, Allan (1996), Kunskapsbegreppet i modern filosofi. Stockholm: Symposium. Jarvie, Grand & Maguire, Joseph (1994), Sport and Leisure in Social Thought. London: Rutledge.

Jespersen, Ejgil (2000), Idrottens kroppsliga mästarlära. I Klaus Nielsen & Steinar Kvale red: Mästerlära. Lärande som social praxis (s 167–180). Lund: Studentlitteratur.

Johansen, Tom (1985), Kulissernas regi. I Sten Andersson, Tom Johansen, Gert Nilson & Dag Østerberg: Mellan människor och ting (s 25–75) Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Johansen, Tom (1995), Vad innebär det att leva i en teknologisk värld? I Sten Andersson, Tom Johansen, Gert Nilson & Dag Østerberg: Mellan människor och ting (s 121–141). Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Johansson, Thomas & Miegel, Fredrik (1996), Kultursociologi. Lund: Studentlitteratur.

Kirk, David (1988), Physical Education and Curriculum Study. Critical Introduction. London: Croom Helm.

Karlefors, Inger (2002), Att samverka eller...? – Om idrottslärare och idrotts- ämnet i den svenska grundskolan. Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet nr 63.

Kristensson Uggla, Bengt (2002), Slaget om verkligheten. Filosofi – omvärlds- analys – tolkning. Stockhom: Stehag.

Kroksmark, Tomas (1990), Didaktiken i det didaktiska. I Claes Annerstedt red: Undervisa i Idrott. Idrottsämnets didaktik (s 9–29). Lund: Studentlitteratur. Larsson, Håkan & Redelius, Karin red. (2004), Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan.

Larsson, Lars Åke (1997), Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Lgr 80 (1980), Läroplan för grundskolan.

Liedman, Sven-Eric (1998), I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.

Lindroth, Jan (1974), Idrottens väg till folkrörelse. Studier i svensk idrottsrörelse till 1915. Uppsala: Studiea Historica Upsaliensia.

Ljunggren, Jens (1999), Kroppens bildning. Linggymnastikens manlighetsprojekt 1790–1914. Stockholm: Brutus Österlings bokförlag.

Lpo 94 (1994), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet.

Lundqvist, Torbjörn (2001), Den nya folkhälsopolitikens framväxt: styrningen från socialt och ekonomiskt perspektiv. I: Historisk tidskrift. 4/2001,

Lundquist-Wanneberg, Pia (2002), Idrotten och skolan – svensk skolidrott och skolgymnastik 1919–1962. Svensk idrottsforskning 2, sid10–14.

Lundvall, Suzanne & Meckbach, Jane (2003), Ett ämne i rörelse. Studies in Educational Sciences 65. Stockholm: HLS förlag.

Mattsson, Lennart (19932), Den nationella utvärderingen av grundskolan våren 1992. Idrott huvudrapport. Skolverkets rapport 25. Stockholm: Skolverket. Mead, George, H. (1995), medvetandet jaget och samhället från

socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos förlag.

Meckbach, Jane & Söderström, Suzanne (2002), ”Kärt barn har många namn” – idrott & hälsa i skolan. I: Engström, Lars-Magnus & Redelius, Karin (reds.) Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS förlag.

Normalplan (1900), Normalplan för rikets folkskolor.

Olsson, Ulf (1999), Drömmen om den hälsosamma medborgaren. Stockholm: Carlssons.

Palmblad, Eva (1990), Medicinen som samhällslära. Göteborg: Daidalos. Palmblad, Eva & Eriksson, Bengt Erik (1995), Kropp och politik. Hälsoupplysning som samhällsspegel. Stockholm: Carlssons.

Quennerstedt, Mikael (2002), Att styra hälsa. I: Patriksson, Göran (red). Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. Lund: SVEBI.

Quennerstedt, Mikael & Öhman, Marie (2004), Att skapa hälsosamma kroppar. I: Patriksson, Göran (red). Aktuell beteendevetenskaplig idrotts- forskning. Lund: SVEBI.

Reeder, Jürgen (1990) Begär och etik. Om kön och kärlek i den fallocentriska ordningen. Stockholm: Symposium.

Sandahl, Björn (2002), ”Att göra våld på den historiska utvecklingen” – idrottsämnet i det obligatoriska svenska skolväsendet 1960–2000. Svensk idrottsforskning 2, sid 32–35.

Sandell, Klas & Sörlin, Sverker red. (2000), Friluftshistoria. Stockholm: Carlssons.

Skolverket (2000), Grundskolan – Kommentarer till kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2004), Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – sammanfattande huvudrapport. Stockholm: Skolverket.

SOU 1992:94: Skola för bildning. Stockholm: Allmänna förlaget.

Sundberg, Marie & Öhman, Johan (2000), Hälsa och livskvalitet. I Sandell & Sörlin (red). Friluftshistoria. Stockholm: Carlssons.

Tebelius, Ulla (1977), Analys av gymnastikdokument. Rapport nr 39. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.

Thörn, Håkan (1997), Modernitet, sociologi och sociala rörelser (avhandling). Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Uljens, Michael (1988), Allmän pedagogik. Lund: Studentlitteratur. Undervisningsplan (1955), Undervisningsplan för rikets folkskolor. Undervisningsplan (1919), Undervisningsplan för rikets folkskolor.

ÄMNESRAPPOR

T 2005

Idr

ott och hälsa

Skolverket

I denna ämnesrappor t inom ramen för Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 (NU-03), redovisas en fördjupad analys av resultaten för idrott och hälsa.

Rappor ten är framtagen av Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (NCFF) samt Örebro universitet i samverkan. De forskare som genomför t studien svarar självständigt för innehållet och de ställningstaganden som redovisas i denna ämnesrappor t.