• No results found

Utveckling av konceptförslag

4 GENOMFÖRANDE

4.5 Utveckling av konceptförslag

Nu startade en ny idéverksamhet med målet att utveckla det valda konceptförslaget. Eftersom huvudmålet med projektet var att ta fram ett designförslag, lades stor vikt på att finna en utformning av självbetjäningsautomaten, vilken skulle återge en innovativ Skandinavisk känsla som mycket väl skulle kunna passa in i SAS identitet.

GENOMFÖRANDE | 49

4.5.1 Framtagning av formgivningsförslag

Utvecklingen av det vinnande konceptförslaget inleddes med att separat ta fram förslag till hur glasfronten och kroppen/ höljet skulle utformas. Den touchscreen som skulle användas hade i konceptförslaget placerats externt utanför kroppen. Den idén bevarades och beslut fattades att hålla utformningen av touch screen så enkel som möjligt varpå inga formförslag på denna gjordes i detta skede.

A 4 ark delades in i rutor på vilka enkla former av glasfronter och kroppar/höljen ritades upp i varje ruta sedda framifrån. För exempel på former (se bild 23 och 24).

GENOMFÖRANDE | 50

För att få en bättre uppfattning av de olika formerna samt på bästa sätt se hur delarna skulle kunna kombineras, beslutades att ett antal enkla mock-up modeller skulle byggas av de former som ansågs mest tilltalande. Kropparna byggdes i urethaneskum och målades neutralt vita för att på bästa sätt kunna analysera formerna. Glasformerna sågades ut i tunt plexiglas varefter de kombinerades ihop med de olika kroppsformerna.

Fyra olika kombinationer valdes ut och monterades samman för att slutligen finna ett vinnande förslag att arbeta vidare med. En enkel standard form för touchscreen monterades på modellerna och tänkta öppningar markerades.

A B C D

GENOMFÖRANDE | 51

Bedömning av modeller

För att på ett konkret sätt analysera de olika formgivningsidéerna upprättades en formanalys (se bilaga 14). Med hjälp av ett antal frågor undersöktes och granskades modellerna var för sig var efter svar till frågorna nedtecknades. Analysen gav inte riktigt den hjälp som eftersöktes, men utgjorde en bra grund för att komma fram till en slutlig form att fortsätta arbetet med.

Tillslut jämfördes de olika modellerna mot varandra med hjälp av fyra utvalda kriterier. Modern, innovativ, SAS identitet och Skandinavisk känsla (Se bilaga 15). En betygskala mellan ett och fem användes där ett var lägst betyg och fem högst. Förslag D fick högsta slutbetyg och blev därmed det förslag som skulle eftertraktas.

4.5.2 Funktionell utformning

När den eftertraktade formen hade fastställts var det dags att anpassa formgivningsförslaget till dess ingående komponenter och den målgrupp som tidigare fastställts. Formgivningsförslaget modellerades upp i Alias Studio Tools för att enkelt kunna justera mått samt se storleksförhållanden.

GENOMFÖRANDE | 52

Ergonomi och antropometri

Under informationsinsamlingen studerades ergonomi samt målgruppens kroppsmått (antropometri) mer ingående. Genom att använda

antropometrisk data vid bland annat utformning av en

självbetjäningsautomat, kan den anpassas efter användaren (målgruppen) och på så sätt kan en optimal arbetsställning erhållas. Två viktiga mått som analyserades och jämfördes utifrån målgruppen män och kvinnor i åldern 18 till 65 år var ögonhöjd och armbågshöjd. Ögonhöjden för att bestämma touchscreenens placering och armbågshöjd för att beräkna räckvidd till övriga komponenter. Beräkningar gjordes på 5:e percentilen kvinna och 95:e percentilen man. Med percentil avses den grupp människor i vilken en viss procent av jordens befolkning får plats. Ögonhöjden för 5:e percentilen kvinna beräknades till ca 142,1 cm och för 95:e percentilen man till ca 176,7 cm. Armbågshöjd till ca 94,5 respektive ca 118,3 cm.

GENOMFÖRANDE | 53

Rekommendationer funna för höjdplacering av självbetjäningsautomaters komponenter visade att maxhöjden för placering av touchscreen bör om möjligt inte överstiga 140 cm varpå man kan tillgodose även rörelsehindrade personer. Vid denna höjd bör man dock tilta touchscreenen ca 30 grader från vertikalt läge så att även personer med icke nedsatta förmågor tillåts bekväm åtkomst. Lägsta höjd för en nyttjande komponent bör inte vara lägre placerad än 70 cm. De uträkningar som gjordes på målgruppen stämde väl överens med de rekommendationer som hittats för självbetjäningsautomater.

GENOMFÖRANDE | 54

Måttsättning

Eftersom projektet begränsades till att ta fram ett designförslag vilket skulle ligga till grund för eventuell vidareutveckling, har endast preliminära yttermått tagits fram. Dessa mått är endast baserade på ovanstående information gällande ergonomiska och antropometriska aspekter, samt anpassade efter komponenters mått för att minimera yttermåtten. Material och tillverkningsbegränsningar har ej tagits i beaktande. För huvudmått på designförslaget se bild 29.

GENOMFÖRANDE | 55

Åtkomst av komponenter

Vid intervjuerna med personalen på SGS framkom det att skenorna som användes för att öppna hela fronten samt komma åt de olika komponenterna var mycket behändiga. Personalen ville däremot undgå att behöva öppna hela fronten på självbetjäningsautomaten för att istället komma åt enskilda komponenter. Detta på grund av att de oftast bara fyller på ”bagagetaggar” till skrivaren eller utför omstart vid eventuellt driftstopp. I det framtagna designförslaget har därför skrivare, kortläsare och 2-D scanner fått en separat öppningsanordning för snabb och effektiv åtkomst. Fronten är monterad på teleskopskenor vilka är fästa i sidostyckena av självbetjäningsautomaten (se bild 30).

GENOMFÖRANDE | 56

Touch screenen har placerats i ett eget hölje vilket resulterat i en egen öppningsanordning. Serviceåtgärder på touch screenen görs relativt sällan, men om åtkomst krävs kommer man lätt åt touch screenens komponenter genom att vinkla fram höljets främre del. Den främre delen hålls på plats med exempelvis gasdämpande stag, vilket ger en stabil och mjuk öppning (se bild 31).

GENOMFÖRANDE | 57

Pc:n har placerats i självbetjäningsautomatens nedre modul. På så vis göms den undan, men ger också extra stabilitet till självbetjäningsautomaten med hjälp av dess tyngd. Två serviceluckor är placerade på modulen, en på framsidan och en på baksidan. Dessa medger enkel åtkomst av Pc:n. samt självbetjäningsautomatens el- och nät anslutningar (se bild 32).

GENOMFÖRANDE | 58 Bild 33 – Färgvalet föll på SAS ljusgrå färg.

4.5.3 Färgval

Färgsättningen av designförslaget var helt begränsat till SAS grundfärger blå, röd, silver och fyra nyanser av grå (se 4.1.2 SAS identitet).

Färgen som valdes till självbetjäningsautomaten är SAS ljusgrå, RGB; R210, G210, B198, vilken använts uteslutande för hela självbetjäningsautomaten. Färgvalet motiveras med att den ljusgrå färgen återger den skandinaviska känsla som har eftersträvats samt ger ett slimmat intryck . Färgen skiljer även designförslaget från de fullstora självbetjäningsautomaterna som är blå/silver, vilket var ett önskemål. SAS röda färg som används på dagens prototyp avfärdades snabbt då inledande undersökningar i projektet visade att prototypen lätt kunde tas för ett konkurrerande bolags automat.

GENOMFÖRANDE | 59

Bild 34 & 35 – Enkla och tydliga symboler för 2D- scanner och kortläsare.

4.5.4 Symboler

Symboler har applicerats i anslutning till kortläsaren och 2-D scannern. Detta för att förenkla och visa hur användaren ska föra in sitt kort i kortläsaren samt scanna in sin streckkod i 2-D scannern.

Utformning är hämtad från SAS fullstora självbetjäningsautomater vilka till skillnad från prototypen visat sig tydliga och logiska. Förutom att symbolerna är tydliga och logiska är det också viktigt att olika självbetjäningsautomater inom SAS med liknande funktioner använder samma symboler. Användarstudien visade tydliga exempel på att olika symboler för samma typ av funktion endast försvårar användandet. (se bild 34 & 35).

GENOMFÖRANDE | 60 Bild 36 – Den nya Toppskylten.

4.5.5 Toppskylt

Toppskylten på dagens prototyp innehar företagslogon samt beskrivande text av vilka resenärer som kan använda sig av självbetjäningsautomaten. Användarstudien visade att texten upplevdes som otydlig och alldeles för lång. Detta medförde att resenärerna inte tog sig tid till att läsa vad som stod skrivet varpå texten därför kändes överflödig. Om en förklarande text ska finnas är istället rekommendationen att placera den på större skyltar i anslutning till automaterna. SAS logon på skylten ansågs också vara alldeles för liten.

En mer stilren toppskylt togs därför fram där SAS logotyp framhävdes. På den övre delen av skylten har endast texten ”baggage tag printer” skrivits med SAS röda färg som bakgrund. På skyltens nedre del är logotypen för Star Alliance placerad. Den nya layouten på toppskylten gjorde att den bättre passade in i det nya designförslaget.

RESULTAT | 61

Related documents