D-UPPSATS
2009:042
Universitetstryckeriet, Luleå
Utformning av ny självbetjäningsautomat
INDUSTRIELL DESIGN D Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design
2009:042 • ISSN: 1402 - 1552 • ISRN: LTU - DUPP--09/042 - - SE
John Bjernudd
Utformning av ny
självbetjäningsautomat
John Bjernudd
Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN
Industriell design
D-UPPSATS
FÖRORD
Detta examensarbete på 30 högskolepoäng har utförts som en avslutande del i högskoleingenjörsutbildningen Industriell Design vid Luleå tekniska universitet.
Jag vill med detta förord visa min tacksamhet och uppskattning till de personer som på ett eller annat sätt varit delaktiga i att hjälpa mig utföra detta examensarbete.
Ett stort tack till familj och vänner som utgjort ett enormt stöd under arbetets gång, framför allt Karin Sjöbom som bidragit med ovärderlig hjälp. Jag vill även rikta ett stort tack till Christina Lundberg, Ana Gaines, Robert Ahlström, Tom Törnblom, Zacharias Elinder, Katrin Haraldsson och Carl Olsson för att ni bidragit med era kunskaper, idéer och inspiration.
Tack till mina handledare Helena Tranaeus- Bonnedahl och Ingegerd Olsbro- Fehrm, på Scandinavian Airlines System, samt Marie- Louise Böhm, Cecilia Galluzzi och Lena Georgsson för konsultation och hjälp.
Jag vill också tacka Anders Håkansson som varit min handledare vid Luleå tekniska universitet under arbetets gång, samt Josef Forslund som varit till stor hjälp vid modellbyggandet.
Stockholm, maj 2008
John Bjernudd
SAMMANFATTNING
Bakgrund
Scandinavian Airlines System är ett flygbolag baserat i de Skandinaviska län- derna. Företaget har som visionen att de ska vara det naturliga första valet.
Affärsidén är att lönsamt betjäna den Skandinaviska marknaden med ett brett utbud av flygbaserade tjänster med skärskilt fokus på affärsresandet.
SAS har därför arbetat fram ett nytt incheckningskoncept där resenärer ska erbjudas valmöjligheten att checka in utanför flygplatsen i en större ut- sträckning med hjälp av Internet och mobiltelefon. Det nya incheckningskon- ceptet medför att behovet av dagens fullstora incheckningsautomater kom- mer att minska och istället ökar behovet av självbetjäningsautomater som endast skriver ut ”bagagetaggar”.
SAS var inte nöjda med utformningen på den befintliga prototyp som tagits fram för ändamålet, varpå man beslutade att bland annat knyta ett examens- arbete inom industriell design till projektet för att ta fram ett nytt designför- slag. Examensarbetet utfördes av John Bjernudd som en avslutning på hans studier inom Industriell design vid Luleå tekniska universitet.
Projektet
Projektet har ledsagats av utvecklingsmetoden systematisk problembehand- ling. Från givna förutsättningar samt uppsatta avgränsningar påbörjades en informationsinsamling för att utforma ett designförslag som var väl anpassat för de ingående komponenterna och till målgruppen. Problematik som mål- gruppens ergonomi och antropometri, designtrender, skandinavisk design och SAS identitet har studerats. Användarstudier har genomförts på resenä- rer och markpersonalen inom SAS för att tillgodose deras behov.
Under en konceptgenereringsfas togs olika förslag fram med hjälp av brain- storming, skisser och modeller etc. vilka resulterade i tre olika konceptförslag som presenterades för företaget. Den enstämmiga uppfattning var att kon- ceptförslaget ”Glass” var det förslag som skulle vidareutvecklas, då det bäst svarade upp mot SAS vision om en självbetjäningsautomat med ett nytän- kande intryck i kombination med en Skandinavisk känsla. Resultatet har för- verkligat det mål och syfte som lades fram i projektets inledande fas och en påsiktmodell kunde presenteras för företaget som avslutning på projektet.
ABSTRACT
Background
Scandinavian Airlines System is an airline company located in the Scandina- vian countries. The company vision is to be the natural first choice. The busi- ness concept is too profitably serving the Scandinavian market with a wide range of services within the aviation business, with a special focus on busi- ness traveling. To succeed with this SAS has developed a new check-in con- cept were the main focus is to offer off airport check-in of various kinds, in- ternet and mobile. In the future the need of full-sized self service kiosks will be less and the need of self service kiosks to only printout baggage tags will increase.
The existing prototype of the new self service kiosk was not of satisfaction to SAS whereupon a thesis work within the field of Industrial design was linked to the project to find a new design for the self service kiosk. The thesis work was performed by John Bjernudd a student at Luleå University of technology, as a final project for his degree in Industrial design.
The Project
The project has been conducted with the method of systematic problem solv- ing. After a thorough study of the problem and clear definitions were set, in- formation gathering started. Problems such as the target group ergonomics and anthropometry, design trends, Scandinavian design and SAS identity was analyzed. Field studies were carried out on travelers and ground service personnel to satisfy their needs.
A phase of concept generation using brainstorming, sketching and building models etc. resulted in a number of different proposals. Three of these pro- posals were introduced to the company for a joint decision. The unanimous opinion was that the “Glass” concept with a Scandinavian feeling and innova- tive expression fulfilled the expectations best. The result has realized the goal and aim that was formed in the beginning of the project, and a model of the final self service kiosk concept was presented to the company as a comple- tion of the project.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 10
1.1 Bakgrund ... 10
1.2 Problembeskrivning ... 11
1.3 Scandinavian Airlines System ... 12
1.4 Syfte ... 12
1.5 Mål ... 12
1.6 Avgränsningar ... 13
2 TEORI ... 14
2.1 Självbetjäningsautomat ... 14
2.2 Ergonomi ... 14
2.3 Antropometri ... 15
2.7 Datorverktyg ... 16
2.7.1 Alias Studio Tools 13.0 ... 16
3 METOD ... 17
3.1 Informationssamling ... 17
3.1.1 Litteratur ... 17
3.1.2 Internet ... 17
3.1.3 Intervjuer ... 18
3.1.4 Direkt observation ... 18
3.2 Systematisk problembehandling ... 19
3.3 Problembestämning ... 20
3.3.1 Frågemetoden ... 20
3.3.2 Områdesbestämning ... 20
3.4 Problemundersökning ... 21
3.4.1 Problembehandling enligt Pahl och Beitz ... 21
3.4.2 Kriterieviktning ... 21
3.4.3 Trädteknik ... 22
3.5 Problemlösning ... 22
3.5.1 Brainstorming ... 22
3.5.2 Ytterlighetstänkande ... 23
3.5.3 Katalogmetoden ... 23
3.5.4 Idéassociationsmetoden ... 23
3.6 Bedömning och val av koncept ... 24
3.6.1 Kriteriebedömning ... 24
3.7 Vidareutveckling av koncept ... 25
3.7.1 Formanalys ... 25
3.7.2 Modellbygge ... 25
4 GENOMFÖRANDE ... 26
4.1 Informationsinsamling ... 26
4.1.1 Dagens prototyp ... 26
4.1.2 SAS identitet ... 28
4.1.3 Trender och Inspiration ... 30
4.1.4 Ingående komponenter ... 31
4.1.5 Användarstudie ... 32
4.2 Problembestämning... 37
4.2.1 Problemklarläggning ... 37
4.2.2 Områdesbestämning ... 37
4.2.3 Problemformulering ... 39
4.2.4 Definition av målgrupp ... 39
4.3 Problemundersökning ... 39
4.3.1 Problemuppdelning ... 39
4.3.2 Precisering av problemet ... 40
4.4 Problemlösning ... 41
4.4.1 Idéverksamhet ... 41
4.4.2 Fortsatt Idéverksamhet ... 42
4.4.3 Konceptförslag ... 44
4.4.4 Viktning av konceptförslag ... 47
4.4.5 Delpresentation med SAS ... 47
4.5 Utveckling av konceptförslag ... 48
4.5.1 Framtagning av formgivningsförslag ... 49
4.5.2 Funktionell utformning ... 51
4.5.3 Färgval ... 58
4.5.4 Symboler ... 59
4.5.5 Toppskylt ... 60
5 RESULTAT ... 61
5.1 Självbetjäningsautomat ... 61
5.2 Modellering och visualisering ... 61
5.2 Påsiktsmodell ... 64
6 DISKUSSION... 65
6.1 Metod ... 65
6.2 Resultat ... 67
6.3 Framtid ... 67
REFERENSER ... 68
BILAGOR
1. PROJEKTPLAN 2. TIDSPLAN
3. HÖFT & WESSEL 4. SAS IDENTITET
5. SKANDINAVISK INSPIRATION 6. INGÅENDE KOMPONENTER 7. KLARLÄGGNING AV PROBLEM 8. INTERVJUUNDERLAG
9. KRAVSPECIFIKATION 10. KRITERIEVIKTNING 11. ÖNSKEMÅLSTRÄD 12. WORKSHOP
13. VIKTNING AV KONCEPTFÖRSLAG 14. FORMANALYS
15. VIKTNING AV FORMFÖRSLAG
INLEDNING| 10
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Detta projekt är ett examensarbete som utförts av John Bjernudd, studerande vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Scandinavian Airlines System, SAS. Projektet utförs inom ramarna för ”Examensarbete 30p” och ska leda till en högskoleingenjörsexamen inom Industriell design.
Under många årtionden har incheckningsprocessen vid flygplatser sett likadan ut. När resenärerna anlänt till avreseterminalen har de sökt upp en manuell incheckningsdisk bemannad av flygbolagspersonal, vilka i sin tur tagit hand om resenärerna och deras bagage.
Under de senaste tio åren har dock en stor förändring skett inom incheckningsprocessen. De frekventa kunderna önskar valmöjligheter och behoven varierar i olika resesituationer. Med hjälp av bland annat datoriserade självbetjäningsautomater söker flygbolagen nya alternativa vägar för att göra incheckningsprocessen smidigare och snabbare för resenären samt för personalen.
I ”Nya konkurrenskraftiga SAS”, NKS, har man därför arbetat fram ett nytt incheckningskoncept. Resenärer ska erbjudas valmöjligheten att checka in utanför flygplatsen i en större utsträckning med hjälp av Internet och mobiltelefon. Det nya incheckningskonceptet medför att behovet av dagens fullstora incheckningsautomater kommer att minska och istället ökar behovet av självbetjäningsautomater som endast skriver ut ”bagagetaggar”.
Förhoppningen är att dessa självbetjäningsautomater i framtiden ska finnas placerade både vid flygplats och ”off airport” (hotell, tågstation, Seveneleven etc.)
INLEDNING| 11
1.2 Problembeskrivning
För att testa det nya incheckningskonceptet valdes det att ta fram en prototyp av den nya självbetjäningsautomaten i samarbete med det företag som levererat SAS senaste fullstora incheckningsautomater. Prototypen som togs fram var till form och utseende baserad på den tidigare incheckningsautomaten, vilket vid tester visade sig ha en negativ inverkan då resenärer hade svårt att skilja de olika automaternas funktioner åt.
Prototypens utformning ansågs också vara onödigt stor för dess ingående komponenter. Till följd av detta valde SAS att se över utformningen på automaten i helhet, även hitta nya samarbetspartners till att utforma en ny självbetjäningsautomat.
Bland annat har SAS valt att knyta ett examensarbete inom Industriell design till projektet, för att få inspiration och idéer till en ny utformning.
Visionen är att självbetjäningsautomaten skall:
”förmedla en känsla av enkelhet genom ett innovativt och smidigt formspråk där det tydligt framgår vad den är avsedd för. Den ska dessutom vara mobil och kunna placeras i olika miljöer, fristående eller i ett samband, samt visuellt mindre än en traditionell automat” (SAS, Scandinavian Airlines Sytem, 2007).
INLEDNING| 12
1.3 Scandinavian Airlines System
Scandinavian Airlines System, SAS är ett flyg- och reseföretag baserat i de Skandinaviska länderna vilket grundades 1946, då den första interkontinentala flygningen till New York genomfördes. I slutet av 2004 genomfördes en bolagisering av verksamheterna i Danmark, Norge och Sverige och de interkontinentala flygningarna organiserades i affärsenheten Scandinavian Airlines International.
SAS är en av grundarna till Star Alliance som bildades 1997, en världsledande organisation för internationellt flygtrafiksamarbete. Under 2007 flög 25,4 miljoner passagerare med Scandinavian Airlines. Bolagen inom affärsområdet flyger till 126 destinationer i Skandinavien, övriga Europa, Nordamerika och Asien.
SAS-koncernens huvuduppgift är att erbjuda konkurrenskraftiga flygförbindelser inom, mellan samt till och från var och ett av de tre Skandinaviska länderna, dels på egen hand men även tillsammans med utvalda partners. SAS vision är att de ska vara det naturliga första valet.
Affärsidén är att lönsamt betjäna den Skandinaviska marknaden med ett brett utbud av flygbaserade tjänster med skärskilt fokus på affärsresandet.
SAS prioriterar absolut säkerhet, högsta punktlighet och personlig service (SAS, Scandinavian Airlines System, 2006).
1.4 Syfte
Examensarbetes syfte är att praktisera teorin från utbildningen till högskoleingenjör inom Industriell design och att metodiskt samt självständigt driva ett produktutvecklingsprojekt i samarbete med ett företag.
För SAS del är syftet att finna en utformning av en självbetjäningsautomat som svarar upp till den vision som formulerats (Se problembeskrivning).
1.5 Mål
Projektets ska resultera i framtagandet av ett designförslag till en ny självbetjäningsautomat avsedd till att skriva ut endast ”bagagetaggar”.
Designförslaget skall vara anpassat efter SAS samt användarens krav och önskemål och skall utgöra en god grund för vidare utveckling. Resultatet kommer att visualiseras med CAID-modeller samt en påsiktsmodell.
INLEDNING| 13
1.6 Avgränsningar
Måtten på de ingående komponenterna är delvis givna och kommer därför vara en begränsande faktor vid utformningen av en ny självbetjäningsautomat.
Endast preliminära materialval skall ingå i projektet
Endast förslag på tillverkningsmetoder kommer att lämnas.
Projektet kommer ej behandla gränssnittet i mjukvaran.
Projektet skall resultera i framtagandet av en fysisk modell, dock kommer denna inte av vara byggd i samma material och med samma metod som den slutgiltiga produkten. Modellen kommer inneha huvudmått som ligger till grund för vidareutveckling.
Formgivning och färgsättning måste ske utifrån de riktlinjer som finns för SAS identitet.
Tid examensarbete, 20 veckor.
TEORI| 14
2 TEORI
2.1 Självbetjäningsautomat
Självbetjäningsautomater även mer internationellt kallat Self service kiosks är så kallade datasystem vilka är öppna för allmänheten. De används till att förse människor med information och service av olika slag.
En definition från 1994 lyder;
“… computer-based information system in a publicly accessible place, offering access to information or transactions for an anonymous, constantly varying group of users, with typically short dialogue times and a simple user interface”(Holfelder & Hehmann, 1994).
Idag finns det datoriserade självbetjäningsautomater överallt vilka används av många olika människor och i olika miljöer och sammanhang. Vanligt förekommande är på bl.a. flygplatser och köpcentrum. Beroende på dess syfte är de försedda med olika komponenter så som kortläsare, biljett- eller kvittoskrivare, myntinsättare med mera.
Det finns många olika benämningar på självbetjäningsautomater beroende på land, bransch och syfte. Begrepp som kiosksystem, kundterminal, biljettautomat är exempel på andra vanliga namn som kan användas för självbetjäningsautomat. Mest förekommande benämning internationellt är kiosk, men i denna rapport användas benämningen självbetjäningsautomat då SAS oftast använder sig av denna benämning.
2.2 Ergonomi
Ergonomi är läran om arbetet: om människan som arbetar och sättet det görs på, om verktygen och utrustningen som används, om platserna som arbetet utförs på och om de psykosociala aspekterna på arbetssituationen (Pheasant & Haslegrave, 2006).
Målsättningen för ergonomin är att forma arbeten som är anpassade för människor. Med det menar man att man måste ta hänsyn till skillnader för en bred användarpopulation gällande bland annat storlek, styrka och förmåga att hantera information. Därefter utformas arbetsuppgifter, arbetsplats och verktyg utifrån dessa skillnader. Fördelarna med ergonomisk anpassning är ökad effektivitet, kvalitet och arbetstillfredsställelse (Ergonomisällskapet Sverige, 2008).
TEORI| 15
2.3 Antropometri
Antropometri är läran om människokroppens måttförhållanden.
Antropometriska mått brukar vanligtvis delas in i två olika klasser, strukturella (statiska) och funktionella (dynamiska) data. Med statisk antropometri beskrivs mått på kroppen i orörligt läge, exempel är kroppslängd i stående och längden av olika delar på kroppen. Med dynamisk antropometri beskrivs mått på kroppen i olika speciella situationer, exempel är räckvidd och rörelseutrymme (Bohgard, Ericson, Karlsson, Lövsund, &
Odenrick, 1997).
Antropometri är en viktig del inom ergonomi och används bland annat till att anpassa en produkt till användarens förutsättningar. Med hjälp av antropometriska applikationer kan man erhålla en optimal arbetsställning, ökad arbetseffektivitet samt förbättrad komfort och säkerhet.
För att möjliggöra denna anpassning krävs det särskild information vilken är;
Användarpopulationens antropometriska värden.
Restriktionerna som dessa egenskaper lägger på designen.
Kriterierna som skall gälla för att en effektiv anpassning är uppnådd mellan produkt och användare (Pheasant & Haslegrave, 2006).
Det finns fyra begrepp med tillhörande villkor som ligger till grund inom tillämpad antropometri vilka är;
Rörelseutrymme - det bör finnas lämpligt med utrymme för bland annat armar och ben. Rekommendation är att man väljer måtten hos den 95:e percentilen då detta är ett villkor med gräns åt endast ett håll.
Räckvidd - bestämmer maximala avstånd och storlekar för exempelvis placering av manöverdon. Rekommendation är att man väljer måtten hos den 5:e percentilen då detta villkor också har endast en gräns.
Kroppsställning - detta villkor kräver två gränser, exempelvis 5:e och 95:e percentilen. Ett exempel är lämplig höjd på ett arbetsbord vid stående arbete.
Muskelstyrka - bestämmer exempelvis den kraft som behövs vid hantering av manöverdon eller lyft. Oftast krävs det bara en gräns men i vissa utformningar krävs det två gränser (Bohgard, Ericson, Karlsson, Lövsund, &
Odenrick, 1997).
TEORI| 16
2.7 Datorverktyg
2.7.1 Alias Studio Tools 13.0
Alias Studio Tools är ett komplett ytmodelleringsprogram som innehåller verktyg för att snabbt kunna skapa professionella 3D modeller.
Ytmodellering innebär att modellerna byggs upp av enbart ytor och endast ger sken av att ha en verklig volym. Kurvor används vanligast med olika slags metoder för att skapa dessa ytor. Olika material som t.ex. plast eller metall kan simuleras och appliceras på modellens ytor för att ge modellen en så realistisk känsla som möjligt. Ytterligare verktyg finns till förfogande för att bl.a. skapa delningslinjer, kantavrundningar med mera. Genom renderade bilder eller animeringar av olika ingående funktioner hos modellen kan man tydligt visa sina idéer.
METOD | 17
3 METOD
3.1 Informationssamling
I början av ett projekt är det viktigt att samla in relevant fakta för att få en övergripande förståelse av uppgiften, men även i samband med analys och idéutveckling samlas nödvändig data in. Information som samlas bör med fördel delas in i olika kategorier (Hamrin & Nyberg, 1993).
En lämplig mall för detta är:
Allmän information om problemet, fås oftast när man tar del av problemet för första gången.
Brukar- och användarinformation, information om vem eller vilka som berörs av problemet och i vilken omfattning.
Marknadsinformation, information om konkurrenter och deras produkter, lagar, bestämmelser samt kundkrav.
Produktions- och tillverkningsinformation, information om vad som krävs för att starta en produktion och tillverkning av en produkt.
3.1.1 Litteratur
Ett bra sätt att inleda informationsinsamlingen är att skaffa sig bakgrund via läroböcker och uppslagsböcker. En allmänt värdefull källa för information är forskningsrapporter och examensarbeten som man kan hitta via universitets och högskolors databaser. För mer detaljerad information kan man söka bland specialtidskrifter. Via kataloger och trycksaker kan man finna information om marknaden.
3.1.2 Internet
Internet är idag en bra källa för att leta information. Databaser med information inom alla tänkbara forskningsområden finns tillgängliga. I stort sett kan man dela in databaser i tre olika kategorier.
Referensdatabaser som innehåller sammandrag av artiklar, rapporter eller böcker.
METOD | 18
Faktadatabaser som innehåller uppgifter av statistisk art, t ex tabeller, företagsfakta och bokslutssammandrag.
Fulltextdatabaser som presenterar hela texter ur t ex tidningar, tidsskrifter, utredningar, rapporter eller böcker. Dessa databaser kan även innehålla nyhetsartiklar i sin helhet, längre analyser och kompletta lagtexter.
3.1.3 Intervjuer
Det vanligaste och lättaste sättet att få fram information om hur personer uppfattar och känner inför en företeelse är att ställa frågor. Intervjuer är därför en bra metod för systematisk datainsamling (Lantz, 2007).
Intervjuer kan utföras på en rad olika sätt. I detta arbete har ostrukturerade besöksintervjuer utförts med hjälp av öppna frågor, det vill säga frågor som börjar med något frågeord, som vad, hur och varför. Besöksintervjuer är ofta att föredra då det är önskvärt att få utförliga svar, skapa en diskussion samt få en bra kontakt med de svarande och öka deras intresse för undersökningen (Dahmström, 1991).
3.1.4 Direkt observation
Direkt observation är en lämplig metod för att studera exempelvis beteenden eller specifika vanor samtidigt som man vill ha detaljerad information om dessa aktiviteter. Metoden är ett bra komplement till intervjuer då man erhåller en verklighetstrogen, detaljerad och inte på något vis redigerad data (Dahmström, 1991).
METOD | 19
Arbetsmoment Arbetssteg
Arbetsuppgift
Behandla problem
Bestämma problem
Formulera problem Nivåbestämma problem Avgränsa/uppdela problem
Undersöka problem
Uppdela problem Analysera problem
Precisera problem
Lösa problem
Söka problemlösningar Bedöma/välja problemlösning
Söka poduktuppbyggnad
3.2 Systematisk problembehandling
Genom att följa en strukturerad metod under produktutvecklingsprocessen ökar chanserna till att uppnå ett lyckat resultat. Det finns en uppsjö av olika modeller och metoder för att ta sig an ett designprojekt. För att uppnå ett lyckat resultat har detta projekt vägletts av arbetsmodellen ”Systematisk problembehandling” beskriven i kurskompendiet ”Produktutformning” av Åsa Hamrin och Malin Nyberg. Kurskompendiet illustrerar även delar av andra metoder som på ett bra sätt kan kompletteras eller kombineras med
”Systematisk problembehandling”.
Problembehandlingen tar upp följande steg:
Bild 1 – Metoden systematisk problembehandling.
Använda information
Dokumentera
METOD | 20
3.3 Problembestämning
Med utgångspunkt från en problembeskrivning kan man påbörja det första steget vid problembehandling vilket är att bestämma problemet. Efter en problembestämning skall problemet klart och tydligt framgå, och skall inte kunna missuppfattas eller feltolkas. Det finns ett antal metoder som kan underlätta vid en problembestämning, vars syfte är att göra projektmedlemmarna medvetna om och tränga in i problemet. Förklaring till de metoder som har varit aktuella vid detta steg följer nedan (Hamrin &
Nyberg, 1993).
3.3.1 Frågemetoden
Innebär att man tvingar fram fakta och vettiga synpunkter genom att besvara ett antal väsentliga frågeställningar. Exempel på lämpliga frågeställningar skulle kunna vara:
Vad är problemet?
Vem berörs av problemet?
3.3.2 Områdesbestämning
innebär att frågeställningarna i frågemetoden förs ihop till specifika områden, varpå svaren på frågorna ger ett underlag för en områdesbeskrivning.
De olika områdena är;
Process - Verksamhet, handling, aktivitet, uppgift som skall studeras och lösas (det egentliga problemet) samt eventuella gränsangivelser.
Omgivning - Plats eller miljö där processen/problemet finns och resultatet (produkten eller lösningen) skall användas.
Människa - Den eller de personer som direkt eller indirekt berörs av processen och resultatet i aktuell omgivning.
Resultat - Den slutliga lösningen på problemet och oftast en produkt.
Resurser - Tillgänglig tid ekonomiska villkor, materiella tillgångar och naturtillgångar.
METOD | 21
3.4 Problemundersökning
Nästa steg i den systematiska problembehandlingen är att undersöka problemet. Syftet med detta steg är att skapa en så pass detaljerad uppfattning av problemet att en väl genomtänkt kriterielista eller kravspecifikation kan upprättas vilken resultatet skall uppfylla. Detta görs genom att först dela upp och analysera problemet för att slutligen precisera det (Hamrin & Nyberg, 1993).
Förklaring till aktuella metoder vid problemundersökning följer nedan.
3.4.1 Problembehandling enligt Pahl och Beitz
Ett tillvägagångssätt till att analysera och undersöka ett problem är att använda sig av en strategisk metod utformad av Gerhard Pahl och Wolfang Beitz. Metoden är uppbyggd runt ett antal delmoment varpå det första handlar om hur man kan ställa upp en kravspecifikation genom att separera uppsatta krav (måste uppfyllas) från uttalade önskemål (uppfyllas om möjlighet finns).
För att komma åt de egenskaper som lösningen skall inneha samt minimera risken för att utelämna några egenskaper kan man ta hjälp utav en checklista uppbyggd kring ett antal egenskapsområden såsom bland annat material och ergonomi. Syftet med listan är att skapa sig en tidig helhetsuppfattning av produkten.
Efter det att kriterierna har sammanställts ordnas de genom att ange huvuduppgift och karakteristiska huvuddata och därefter undergrupper.
Kriterierna bör därefter dokumenteras och om nödvändigt korrigeras efter det att begränsningar prövats och under konstruktionsarbetets gång.
3.4.2 Kriterieviktning
Genom att parvis jämföra kriterier i en matris viktas de mot varandra. Det kriterium som väger tyngst tilldelas två poäng och det motstående tilldelas noll poäng. Om kriterierna anses lika viktiga ges ett poäng till respektive kriterium. Summorna adderas sedan och det kriterium som fått högst poäng anses vara det viktigaste.
METOD | 22
3.4.3 Trädteknik
Metoden används oftast som ett komplement till andra metoder och innebär att man på ett enkelt sätt kan visualisera olika samband och förtydliga hur bland annat kriterium och funktioner hänger ihop. Metoden används också med fördel då man på ett objektivt sätt ska bedöma kriterier och önskar visa ett översiktligt resultat.
3.5 Problemlösning
Då man har fastställt problembestämningen samt undersökt problem och delproblem mer ingående vidtar arbete med att lösa problemen. Detta syftar till att man ska få fram ett eller flera bra del- eller helhetskoncept som eliminerar eller reducerar de problem som funnits genom att uppfylla de krav och önskemål som ställts på produkten. Detta arbete görs oftast i flera omgångar. Man brukar tala om preliminäromgång, vilken genererar ofullständiga lösningsförslag eller förslag med brister och nya problem. Sen om en förädlande omgång, vilken är den slutliga varpå ett eller flera intressanta förslag väljs ut och vidareutvecklas (Hamrin & Nyberg, 1993).
Som hjälpmedel under problemslösningsfasen kan man ta olika tekniker till hjälp som har till avsikt att hjälpa till att öka kreativitetsförmågan.
3.5.1 Brainstorming
Brainstorming är en metod som kan underlätta och öka den kreativitetsförmåga som behövs under en konceptgenereringsfas. Metoden används med fördel i en grupp om 5 -15 personer med en ledare. Utan att bedöma framkomna resultat ska gruppen generera så många idéer som möjligt. Idékvantitet går alltså före idékvalitet, detta för att man vill sporra deltagarna till att åstadkomma fler idéer genom associationer med framtagna resultat. Vid brainstorming används med fördel hjälpmedel så som pennor, post it-lappar, papper, lera med mera.
Grundregler för brainstorming:
Kritik är inte tillåtet
Kvantitet eftersträvas
Gå utanför det vanliga
Kombinera idéer
METOD | 23
3.5.2 Ytterlighetstänkande
En metod där man letar lösningar till problemet med hjälp av olika ytterlighetsformuleringar genom att föreslå:
Den enklaste lösningen - den mest komplicerade lösningen
Den billigaste lösningen - den dyraste lösningen
Den häftigaste lösningen - den mest konventionella lösningen
Den mest tidlösa lösningen - den mest trendiga lösningen
3.5.3 Katalogmetoden
Katalogmetoden även kallad litteraturmetoden är en av de allra enklaste metoderna vid kreativt tänkande vilken passar lika bra i grupp som vid individuellt arbete. Metoden bygger på att undersöka hur andra personer lyckats lösa det liknande problem. Exempel på informationskällor man kan använda sig av är; produktkataloger, broschyrer, fackböcker, facktidskrifter, patentskrifter samt företagsintern information.
3.5.4 Idéassociationsmetoden
Idéassociationsmetoden är en metod där man låter stimulera sin fantasi för att uppnå något konstruktivt. Metoden innebär att man försöker associera till sina egna eller andras idéer. Man utgår från något slag av symbol som kan sättas i samband med det problem som ska lösas. Därefter antecknas den eller de symboler som man kommer att tänka på när man iakttar den första.
Det hela fortsätter sedan på detta spår tills verkliga idéer börjar ta form.
METOD | 24
3.6 Bedömning och val av koncept
Efter att idéer framkommit ur problemlösningen är nästa steg att välja ut en eller ett par lösningar. Med många alternativa koncept att välja bland ökar kravet på en rättvis bedömning. Därför är det bra att använda sig av så kallade bedömningsmetoder som underlättar valet av vilka lösningar som ska gå vidare till fortsatt utveckling. Den metod som använts i detta arbete är kriteriebedömning och förklaras nedan.
3.6.1 Kriteriebedömning
Med denna metod bedöms varje idé efter flera olika kriterier. De kriterier som används bör vara av stor betydelse för den färdiga produkten. Varje lösning bedöms mot vart och ett av kriterierna och ges poäng efter en förbestämd skala.
3 = Lösning uppfyller kriteriet bra
2 = Lösning uppfyller kriteriet ganska bra 1 = Lösning uppfyller kriteriet dåligt 0 = Lösning uppfyller inte kriteriet
Bild 2 - Exempel kriteriebedömning.
METOD | 25
3.7 Vidareutveckling av koncept
Vidareutvecklingen av det vinnande konceptet innebär i första hand att finna och bestämma detaljernas uppbyggnadssätt, utformning och material (Hamrin & Nyberg, 1993).
3.7.1 Formanalys
Vid formgivning av en produkt är det viktigt att undersöka vilken form och vilket uttryck produkten ska ha för att förmedla dess funktion på bästa sätt.
Genom att ta fram ett antal olika former av samma slags produkt kan en analys genomföras av dem. I analysen bevaras ett antal frågor om produktens form som sedan kan sammanfattas för att få en bättre förståelse för vilken form som passar produkten bäst.
Frågorna kan exempelvis behandla:
Hur förhåller sig formen till rådande mode inom självbetjäningsautomater?
Har formen något unikt?
Återspeglar formen produktens funktion?
3.7.2 Modellbygge
Olika typer av modeller kan användas för att visualisera och analysera en produkt vid produktutveckling.
Mock-up: Enkel modell som kan variera i skala. Används oftast till att testa idéer om rymd, räckvidd, proportioner etc. Byggs för det mesta i kartong eller industrilera.
Påsiktsmodell: En tredimensionell modell som främst visar produktens utseende och form. En så kallad ”dummie”- modell som ser verklig ut, men som ej behöver fungera. För det mesta byggs de i lera, urethaneskum, trä eller liknande material. Vanligt hjälpmedel vid presentationer och visualiseringar samt beslutsfattande.
Prototyp: En modell som ser ut och fungerar som den slutgiltiga produkten.
Är tillverkad i samma material men skiljer sig oftast tillverkningsmetoder.
GENOMFÖRANDE | 26
4 GENOMFÖRANDE
Innan projektet påbörjades var det viktigt att utforma en planering för hur arbetet skulle läggas upp. Detta för att få en strukturerad start samt en god överblick av projektet. Tillsammans med handledarna Helena Tranaeus Bonnedahl och Ingegerd Olsbro- Fehrm på SAS upprättades en projektplan och tidsplan (se bilaga 1 & 2). Dokumenten kom att uppdateras under arbetets gång då förutsättningar kom att ändras med tiden.
4.1 Informationsinsamling
4.1.1 Dagens prototyp
Dagens prototyp som används vid tester av det nya incheckningskonceptet tillverkas av företaget Höft & Wessel. Prototypen är framtagen utifrån en grunddesign, vilken kan anpassas till kundens önskemål. För mer ingående information om Höft & Wessels automat gällande valmöjligheter samt huvudmått (se bilaga 3).
Exteriört gränssnitt
Prototypen har SAS röd som huvud- färg i kombination med gråmetallic, vilken valts för att särskilja dess funk- tion från övriga självbetjäningsauto- mater inom företaget. Toppskylten har en förklarande text vilken beskri- ver vilka resenärer som kan använda självbetjäningsautomaten. Gränssnit- tet i mjukvarudialogen är den samma som för de övriga självbetjäningsau- tomaterna inom SAS. Öppnings- och stängningsanordning är placerad längst ner emot golvet och har en låsbricka placerad framför för att minska risken för intrång. Symboler är förlagda intill de olika funktionerna
för att förtydliga tillvägagångssätt. Bild 3 – 1. Toppskylt, 2. Touchscreen 17”
3. ”kortswipe” 4. 2D avläsare, 5.Bagtag- utkast, 6. Öppnings-anordning.
GENOMFÖRANDE | 27
Interiört gränssnitt
Självbetjäningsautomaten är upp- byggd kring ett antal komponenter.
En 17 tum touch screen som är inte- grerad i automaten, två mindre dator- fläktar placerade i överkant av auto- maten vilka håller komponenterna svala. ”Bagagetag”- skrivaren är pla- cerad på ett skjutbart hyllplan, vilket kan dras horisontellt med hjälp av te- leskopskenor. En industriPC är place- rad längst ner emot golvet och bred- vid finns ett extra utrymme där man placerat ett tangentbord. ”Kortswipe”
och 2D-avläsare är placerade i en an- vändarvänlig höjd centralt i självbe-
tjäningsautomaten. Bild 4 – Prototypens insida. 1. Bakstycke touch screen, 2. ”kortswipe”, 3. ”bagtag”- skrivare utdragbar med skenor, 4. Tangent- bord, 5. Fläktar, 6. 2D avläsare, 7. Industri PC.
GENOMFÖRANDE | 28
4.1.2 SAS identitet
SAS identitet har sitt ursprung i ett gemensamt Skandinaviskt arv och är designat till att uttrycka kvalitéer som enkelhet och funktionalitet, samt inneha en informativ men ändå stillfull mening. Logotypen tillsammans med väl utvalda bilder, färger och ett speciellt framtaget typsnitt är de grundelement som skapat en stark och unik identitet för SAS.
De tre Skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark har en alldeles särskild förbindelse till varandra baserad på historia, språk, geografi, kultur och livsstil. Allt detta skapar tillsammans en plattform för Skandinaviskt uttryck vilket SAS har försökt att ta tillvara på och återge i sitt formspråk.
Alla detaljer och delar inom SAS är utvalda för att framhäva det Skandinaviska uttrycket. En viktig detalj i SAS identitet är att resenärerna ska känna av den Skandinaviska hemtrevnaden, därför är alla deras lounger på flygplatser inredda med typiskt Skandinaviska möbler, varma färger och mycket ljus. Allt från minsta sockerpåse och matlåda har sin speciella formgivning med speciellt utvald färgsättning, konceptet är noga genomtänkt (SAS, Scandinavian Airlines Sytem, 2005). (Se bilaga 4 för SAS identitet).
SAS logotyp
SAS logotyp är en av de mest välkända logotyperna i Skandinavien. Logon är uppbyggd av två element. SAS egna typsnitt Scandinavian och en fyrkantig bakgrund som är rundad i hörnen. Logon skall alltid återges med SAS blå färg på bakgrund och med vit text. Vid framtagandet av typsnittet var det klarhet, tydlighet och funktionalism som låg i fokus (SAS, Scandinavian Airlines Sytem, 2005).
Bild 5 - SAS logotyp.
GENOMFÖRANDE | 29
Grundfärger
SAS grundfärger är blå, röd, silver och fyra nyanser av grå. De används oftast i en nära relation till svart och vitt.
Färgvalet är starkt influerat av Skandinaviens olika säsonger och landskap. En klarblå himmel, en varm rödorange solnedgång, de lugnande färgerna av ett höstlandskap, vinterns alla nyanser av grå (SAS, Scandinavian Airlines Sytem, 2005). (se Bilaga 5, Skandinavisk inspiration).
Tilläggsfärger
Sex tilläggsfärger är utvalda till att komplettera grundfärgerna. Dessa färger får inte ta upp mer än 25 % av den totala ytan för en layout (SAS, Scandinavian Airlines Sytem, 2005).
Bild 7 – SAS tilläggsfärger.
Bild 6 – SAS grundfärger.
GENOMFÖRANDE | 30
4.1.3 Trender och Inspiration Mässa
För att få en bättre uppfattning av självbetjäningsbranschen, finna inspiration samt identifiera de senaste designtrenderna inom branschen gjordes ett besök på ”KioskCom Europe Selfservice expo” i London 2007-11-07. Mässan är en av de största inom branschen vilken exponerade ett stort antal innovativa helhetslösningar av automater samt nya tekniska lösningar på komponenter och mjukvara. Efter en enklare trendspaning framkom det att ståldetaljer i kombination med aluminium- eller högblanka höljen var de material som de flesta företagen valt till sina senaste automaters exteriörer.
En annan stor trend som de flesta företag lagt ner extra jobb på var integrering av öppningsanordning och dylikt på automaterna, för att få ett så rent uttryck som möjligt.
Bild 8 – Automattrender på dagens marknad.
GENOMFÖRANDE | 31
Skandinavisk profil
Vid identifiering av SAS formspråk framkom det tydligt att ett Skandinaviskt uttryck är det som står i fokus inom företaget. Till följd av detta utfördes en inspirationsstudie på vad som är typiskt Skandinaviskt, vad som inger känslan av Skandinavien. Olika kategorier så som möbler, Hifi, hushållsprodukter, inredning samt skandinaviska landskap analyserades.
Detta för att bilda en uppfattning om hur trenderna inom Skandinavien ser ut i dagsläget. Under studien undersöktes material, funktionslösningar samt form inom de olika kategorierna. Tidsskrifter, Internet och inredningsbutiker har bland annat legat till grund för studien.
Resultatet av studien visade inte helt oväntat att utformningen samt det uttryck som bör eftersträvas bör vara avskalat och strikt, med rena linjer där funktionalitet ligger i fokus (se bilaga 5 för skandinavisk inspiration).
4.1.4 Ingående komponenter
Tidigt under projektet diskuterades det kring vilka huvudkomponenter som skulle inrymmas i självbetjäningsautomaten. De huvudkomponenter som fordrades var en Touch screen, ”bagagetag”- skrivare, kortläsare, PC och en 2D- avläsare. Diskussionen kring komponenterna handlade till stor del om deras storlek, då ett av önskemålen var att självbetjäningsautomaten skulle vara mindre än dagens prototyp. Kostnadsaspekter ingick också i diskussionen. Efter utförd research bestämdes det att PC:n skulle bytas ut från en industriPC till en mindre standardPC av märket Fujitsu Siemens.
”Kortswipen” byttes ut till en ”dip”- kortläsare av märket Omron och
”bagagetag”-skrivaren skulle ersättas av en skrivare från Intermec, vilken redan används i de fullstora incheckningsautomaterna. Resterande komponenter, touchscreen och 2D- avläsare behölls (se bilaga 6 för mått på komponenterna).
GENOMFÖRANDE | 32
4.1.5 Användarstudie
Eftersom det är viktigt att veta vem designen är avsedd för, i vilka avseenden designen är viktig för målgruppen samt ta reda på hur självbetjäningsautomaterna används, har intervjuer och observationsstudier utförts med underhållspersonal samt resenärer. Underhållspersonal (SAS Ground Service) har intervjuats och observerats i sitt arbete, då de kunde bidra med kunskaper och åsikter om både sitt eget användande av produkten, samt resenärers. Resenärer har observerats vid användande av prototyp. Detta för att om möjligt finna ytterligare brister och nackdelar, men även fördelar hos dagens prototyp av den nya självbetjäningsautomaten.
Sammanfattning intervjuer och observationsstudier med användare:
Studierna utfördes på Arlanda flygplats vid tre olika tillfällen;
2007-11-19, Installation av prototyp Terminal 4 och 5, Arlanda 2007-11-26, Studiebesök SAS Ground Service (SGS)
2007-12-03, Observation resenärer Terminal 4 och 5, Arlanda.
Intervjuer genomfördes med 9 personer inom SGS, varav alla hade erfarenhet av SAS självbetjäningsautomater. Syftet med intervjuerna var att samla in så många åsikter som möjligt gällande både utformningen och de funktioner som fanns på den framtagna prototypen. Dessvärre hade inte alla som intervjuades fått tillfälle att bekanta sig med den framtagna prototypen då den precis hade placerats ut på terminalerna. Detta resulterade i att studien utökades till att inkludera SAS senaste check-in automater vilka har exakt samma grundkonstruktion som prototypen. Ett förberett intervjuunderlag med frågeställningar agerade som en grund för intervjutillfällena (se bilaga 7). Det fördes sedan öppna diskussioner kring de ställda frågorna.
GENOMFÖRANDE | 33
De problem och förslag på förbättringar som framkom vid intervjutillfällena var följande:
Vid frågan om hur de som deltog i intervjun upplevde dagens prototyp gällande form och utseende, var det ingen som direkt kunde ge några precisa kommentarer. De hade varken tänkt på eller ifrågasatt utseendet, utan tyckte generellt att prototypen hade ett ”tufft” och modernt yttre. För att få bättre respons ställdes därför mer specifika följdfrågor som bland annat behandlade funktioner, gränssnitt och SAS formspråk.
Att prototypen fått en röd färg istället för blå ansågs av de flesta vara ett bra sätt att utskilja de nya självbetjäningsautomaterna från de övriga automaterna inom SAS. En person tyckte dock att just denna färg gjorde att den inte såg ut att tillhöra SAS, utan lätt kunde tas för ett konkurrerande bolags automat. Personen ansåg att det kanske vore bättre att utskilja prototypen med symboler och text istället för att gå ifrån SAS kända blå färg samt övriga grundfärger.
Öppnings- och stängningsanordningen för åtkomst av komponenter upplevdes som ett av de större problemen av de flesta intervjuade.
Handtaget för att öppna och stänga prototypen sitter alldeles för lågt vilket resulterar i obekväma arbetsställningar, detta då underhåll av automaterna sker frekvent under ett arbetspass (se bild 9).
Låsbrickan som är placerad framför öppningsanordningen ansågs ha en dålig konstruktion. Den blir ofta tillbucklad och snedvriden vilket till stor del ansågs bero på att den är löstagbar (se bild 9).
Bild 9 – öppnings- och stäng- ningsanordning och låsbricka.
GENOMFÖRANDE | 34 De flesta var överens om att det kändes onödigt att öppna hela fronten på prototypen (se bild 10), vilket gör att alla huvudkomponenter blir åtkomliga.
Markpersonalen fyller oftast bara på
”bagagetaggar” till skrivaren eller utför omstart vid eventuella driftstopp. En önskan uppstod därmed om att man kanske skulle kunna ha en öppning enbart för att fylla på
”bagagetaggar” och en större öppning för att utföra servicearbete vid behov.
Några av de intervjuade påpekade att de tyckte att skenorna som komponenterna var placerade på var mycket behändiga och gjorde det lätt att komma åt framför allt skrivaren (se bild 11).
Alla var överens om att kortdragaren
”kortswipen” var otydlig. Skåran man drar kortet i ansågs vara alldeles för djup och lång.
De hade uppmärksammat att en stor del av de resenärer som använt prototypen inte förstått sig på ”kortswipen” (se bild 12).
Istället ansåg de att man skulle använda en
”dip”- kortläsare som i de övriga SAS- automaterna vilket ansågs fungera bättre för resenärerna. Dessa kortläsare är oftast förkommande i dagens bankomater, vilket gör att förståelsen för funktionen redan är inlärd.
Bild 11 – Skenor.
Bild 12 – ”Kortswipe”.
Bild 10 – Frontöppning.
GENOMFÖRANDE | 35
Önskan fanns om att ha ett lättillgängligt USB-uttag för att koppla in ett tangentbord vid behov istället för att ha ett tangentbord inkopplat och placerat i automaten permanent.
Önskan fanns om att få undan sladdarna på insidan på ett bättre sätt. De kommer i vägen då man ska fylla på ”bagagetaggar”.
Ett antal personer uppgav att prototypen kändes onödigt stor, då antalet komponenter reducerats.
En person hade uppmärksammat att symbolerna för de olika funktionerna var annorlunda på prototypen än de övriga automaterna. Även att resenärerna haft problem att tyda dessa symboler vilket antagligen till stor del bidragit till att de haft svårt för exempelvis ”kortswipen”.
Texten som är placerad på prototypens toppskylt, ovanför ”touchscreen” upplevdes som väldigt otydlig. Texten är för lång och för liten, vilket medför att resenärer inte tar sig tid till att läsa vad som står skrivet. Detta i sin tur medför att resenärer inte förstår prototypens syfte. SAS-logotypen ansågs också vara för liten (se bild 13).
Istället för förtryckt text på prototypen gavs förslag att använda större informationstavlor i anslutning till automaterna eller extra dataskärmar.
Bild 13 – Toppskylt.
GENOMFÖRANDE | 36
Sammanfattning av observationsstudier på resenärer:
Resenärer observerades under en dag vid terminal 4 och 5 på Arlanda flygplats. Observationerna gav en bra uppfattning om resenärers handhavande och beteende vid interaktion med prototypen. Mycket av det som sades vid intervjuerna med SGS bekräftades vid observationstillfället.
Över lag tog resenärerna sig inte tid att läsa den beskrivande texten som står på prototypens toppskylt, vilket ofta resulterade i att prototypen togs för att vara en vanlig fullstor check-in automat.
Symbolen som beskriver hur kortet skall föras in i ”kortswipen” hade de flesta problem med, i synnerhet äldre personer.
En del resenärer letade efter en avlastningsyta att lägga ifrån sig de saker de hade i händerna.
Under perioder med många resenärer vid terminal 4 var det svårt att se prototyperna med den placering de har i mitten av terminalen. Avsaknad av större informationstavlor i anslutning till platsen försämrade också upptäckten av prototyperna avsevärt.
De flesta som använde prototypen använde sitt bankkort för att ta upp bokning på automaten. Det andra alternativet till att hämta upp sin bokning på automaten är genom att använda sig utav ”2D scannern” som läser av en streckkod. Denna funktion användes av endast tre personer under hela observationsdagen.
GENOMFÖRANDE | 37
4.2 Problembestämning
4.2.1 Problemklarläggning
Med hjälp av lämpliga frågor utifrån frågemetoden kunde problemet klarläggas från flera infallsvinklar (se bilaga 8). Frågorna berörde bl.a.
produktens egenskaper, dess uppgifter och utvecklingsmöjligheter.
4.2.2 Områdesbestämning
Frågeställningarna från frågemetoden sammanställdes och fördes ihop till specifika områden för att ytterligare sätta sig in i problemställningens innebörd och sammanhang.
Process - Den uppgift som skall studeras och lösas, det egentliga problemet samt eventuella gränsangivelser.
SAS vill ha en ny utformning på sin självbetjäningsautomat avsedd till att endast skriva ut ”bagagetaggar”.
Självbetjäningsautomaten skall förmedla en känsla av enkelhet genom ett innovativt och smidigt formspråk där det tydligt framgår vad den är avsedd för.
Självbetjäningsautomaten skall om möjligt vara mobil och kunna placeras i olika miljöer, fristående eller i ett samband.
Självbetjäningsautomaten skall om möjligt vara visuellt mindre än en traditionell automat.
Självbetjäningsautomaten skall inrymma ett visst antal givna huvudkomponenter.
GENOMFÖRANDE | 38
Omgivning - Den plats eller miljö där problemet finns och resultatet skall användas.
Självbetjäningsautomaten kommer i första hand att placeras vid flygplatsterminaler men visionen är även att kunna placera självbetjäningsautomaten vid hotell, tågstationer samt servicehandelskedjor inom en snar framtid.
Miljön är relativt krävande, självbetjäningsautomaten kommer att utsättas för olika klimat beroende på placering. Dagligt användande kommer att utsätta automaten för slitage.
Människa - De personer som direkt eller indirekt berörs av problemet och resultatet i aktuell omgivning.
Användare
Resenärer SAS SAS Ground Service Servicepersonal SAS
Tillverkare
Tillverkande företag
Underleverantörer
Resultat - Den slutliga lösningen på problemet och oftast en produkt.
Resultatet skall bli ett designförslag till en ny självbetjäningsautomat.
Resultatet presenteras i form av muntlig presentation, skriftlig rapport, CAID-modeller, visualiserade bilder av designförslag samt en påsiktsmodell.
GENOMFÖRANDE | 39
Resurser - Tillgänglig tid, ekonomiska villkor, materiella tillgångar och naturtillgångar.
Projekttiden är 20 veckor och påbörjas vecka 43, 2007.
4.2.3 Problemformulering
Sammanfattningsvis lyder problemet;
”Hur skall en självbetjäningsautomat vara utformad för att på bästa sätt inge en känsla av nytänkande, funktionalitet och användarvänlighet, samt ge plats åt ett visst antal givna huvudkomponenter med givna mått.”
4.2.4 Definition av målgrupp
Då självbetjäningsautomaten riktar sig till flyresenärer och markpersonalen inom SAS (SAS Ground Service) ansågs målgruppens ålder ligga mellan 18 och 65 år. Även rörelsehindrade har ingått i målgruppen.
4.3 Problemundersökning
4.3.1 Problemuppdelning
Problemet handlade till stor del om design och utformning vilket oftast innebär en påverkan av många faktorer. Detta medförde att en abstrakt hög nivå på problemet sattes och problemet delades in i ett antal delproblem. De olika problemområdena löstes separat varpå de fördes samman för att bidra till en komplett lösning.
GENOMFÖRANDE | 40 De delproblem som identifierades var följande;
Design - Hur skall produkten vara utformad för att framhålla dess syfte, vara tilltalande samt uttrycka SAS identitet?
Ergonomi - Hur skall produkten vara utformad för att vara anpassad för målgruppens fysiska förutsättningar? Öppningsanordningar? Placering av huvudkomponenter?
Huvudkomponenter – Hur skall komponenter inrymmas? Hur skall komponenter monteras/fästas? Hur skall komponenter skyddas?
Exteriört gränssnitt - Hur skall symboler, texter och färgval på exteriör utformas för att tydligt återge produktens syfte och funktioner?
Material och tillverkning - Vilka tillverkningsmetoder samt material är bäst lämpade?
Placering - Hur skall produkten vara placerad? Skall den vara placerad på exempelvis golv eller Vägg?
4.3.2 Precisering av problemet
Med problembestämningen som grund kunde en kravspecifikation enligt Pahl och Beitz upprättas (se bilaga 9). Krav och önskemål listades under givna rubriker så som exempelvis geometri, material och ergonomi.
Kravspecifikationen diskuterades därefter tillsammans med SAS och nödvändiga kompletteringar och ändringar utfördes. Därefter fastställdes vilka önskemål som ansågs viktigast utöver kraven genom att ställa dem mot varandra i en kriterieviktning (se bilaga 10). Viktningen åskådliggjordes sedan i ett önskemålsträd för att förtydliga resultatet (se bilaga 11).
GENOMFÖRANDE | 41
Bild 14 & 15 – Workshop.
4.4 Problemlösning
4.4.1 Idéverksamhet
Till en början utfördes en egen brainstorming, där ett antal grundidéer uppkom utifrån den information som samlats in. Många av de önskemål som SAS ställde på en ny självbetjäningsautomat, exempelvis att vara modern, high Tech och innovativ var begrepp som var relativt otydliga och som kan tolkas på många olika sätt. Detta gav dock ett stort utrymme för fri association. Frågeställningar utifrån bland annat dessa önskemål formulerades för att finna så många associationer som möjligt.
För att vidga projektets konceptgenereringsfas och få hjälp med idéer och nya infallsvinklar till projektet arrangerades en så kallad workshop med personer som var relativt ovetande om projektet. Deltagarna bidrog med många olika infallsvinklar och synpunkter vilket gav upphov till nya användbara idéer för fortsatt problemlösning. Workshopen styrdes med hjälp av olika aktiviteter och nödvändig information presenterades för deltagarna. En sammanfattning av workshopen hittas i bilaga 12.
GENOMFÖRANDE | 42
4.4.2 Fortsatt Idéverksamhet
Helhetslösningar i form av skisser togs nu fram med hjälp av olika kreativitetsmetoder utifrån den information som uppkom vid workshopen samt tidigare insamlad fakta. Skisserna visade framför allt tänkta former och uttryck, men även på olika funktioner.
För att få en tydligare bild av vad SAS själva var ute efter beslutades att visa upp ett urval av de skisser som tagits fram för handledarna på SAS.
Diskussion kring de olika skisserna gav en antydan om vad SAS själva hade för förväntningar på en ny utformning av självbetjäningsautomaten. Ett antal detaljer och idéer från skisserna valdes ut tillsammans med handledarna för att sedan spinna vidare på.
Bild 16 – Skisser på helhetslösningar.
GENOMFÖRANDE | 43
Bild 17, 18 & 19 – Tre idéer som var intressanta för utveckling.
Den första idén som valdes ut var att använda sig av ett glasliknande material på fronten av självbetjäningsautomaten. Detta ansågs kunna återspegla ett Skandinaviskt uttryck samt ge självbetjäningsautomaten en innovativ och tilltalande känsla i kombination med ett slankt och smidigt hölje. Den andra idén var inspirerad av formen på en flygplansfena, vilket medgav en återkoppling till flyg samt möjligheten till att ställa självbetjäningsautomaterna i moduler. Den tredje idén baserades helt på enkelhet, med tanke på att vara så smidig som möjligt. En externt placerad touchscreen skulle öka möjligheten till att minska självbetjäningsautomatens yttermått.
Funktioner som separata öppnings- och stängningsanordningar var också något som var intressant, då markpersonalen oftast bara behöver komma åt skrivaren vid underhåll. Skenor som används på dagens prototyp har visat sig vara effektiva vilket också ansågs vara något att spinna vidare på.
GENOMFÖRANDE | 44
4.4.3 Konceptförslag
Utifrån de gemensamt utvalda idéerna, samt tidigare insamlade krav och önskemål genererades nu nya mer illustrativa konceptförslag.
Ett koncept som bygger på enkelhet och smidighet. Skalet är anpassat till de ingående komponenterna vilket gör konceptet mindre än dagens prototyp.
Touchscreen är placerad utanför höljet vilket bidrar till ett smidigare och luftigare intryck. Fronten är lik dagens prototyp med tanke på att bevara funktionen med skenor.
1. SIMPLE
Bild 20 – Konceptförslag
GENOMFÖRANDE | 45
Ett koncept som inspirerats av formen på en flygplansfena vilket ger självbetjäningsautomaten ett unikt uttryck. Utformningen med sidomonterade touch screen möjliggör enklare åtkomst för exempelvis rullstolsbundna. Utformningen medger också modulanpassning då självbetjäningsautomaterna lätt kan placeras med baksidan gentemot varandra. Separat åtkomst till ”bagagetag”- skrivaren är också en stor fördel.
2. TAILFIN
Bild 21 – Konceptförslag
GENOMFÖRANDE | 46 3. GLASS
Ett stilfullt och innovativt koncept där fronten i ett glasliknande material ger självbetjäningsautomaten ett skandinaviskt och modernt uttryck. Fördelen med glaset är också att det ger ett luftigt intryck samt om önskan finns placera en text eller logotyp för att beskriva självbetjäningsautomatens funktion tillhörighet. Utformning medger även i detta koncept separat åtkomst av de olika komponenterna med fokus på ”bagagetag” skrivaren.
Bild 22 – Konceptförslag
GENOMFÖRANDE | 47
4.4.4 Viktning av konceptförslag
För att avgöra vilket av de olika konceptförslagen som skulle vidareutvecklas upprättades en konceptviktningsmatris. I matrisen poängsattes de olika koncepten med hjälp av en skala mellan 0 och 3 för hur väl de svarade upp mot tidigare uppställda önskemål. Bedömningspoängen multiplicerades sedan med den viktkoefficient som varje önskemål tilldelats vid kriterieviktningen. Summering av samtliga poäng ger sedan en totalsumma.
Vid poängsättningen medräknades inte önskemålet låg kostnad, då avgränsningar gällande kostnadsaspekter gjorts tidigare (se bilaga 13).
Konceptviktningsmatrisen visade att konceptförlaget ”Glass” var det som fick högst totalsumma och är därmed det konceptförslag som bäst svarade upp mot de uppställda önskemålen. De andra konceptförslagen låg dock inte långt efter det vinnande ”Glass” konceptet, varpå ett beslut fattades att gemensamt med handledarna på SAS välja ett konceptförslag att gå vidare med.
4.4.5 Delpresentation med SAS
Då konceptförslagen var framtagna och viktade bestämdes ett möte med handledarna på SAS. Målsättningen med mötet var att redovisa redan avklarade steg i projektet, diskutera eventuella tillägg till avgränsningarna för fortsatt arbete och gemensamt besluta vilket konceptförslag som skulle arbetas vidare på.
Efter genomgång av avklarade steg i projektet presenterades de framtagna konceptförslagen. Diskussion fördes sedan kring de olika konceptförslagen vilket tydligt visade på vad alla förväntade sig gällande utformningen av en ny självbetjäningsautomat. Då projektet begränsats till att fokusera på att ta fram ett designförslag koncentrerades diskussionen framför allt på vilket uttryck och känsla självbetjäningsautomaten utformning skulle ha, samt hur den bäst skulle passa in i SAS identitet.
Den unisona uppfattning var att konceptförslaget ”Glass” var det förslag som bäst svarade upp mot de förväntningar, önskemål och krav som tidigare fastställts.
GENOMFÖRANDE | 48
Det främsta skälet till valet var fronten i ett glasliknande material, vilket ansågs inge ett nytänkande intryck vilket tydligt eftersträvats i den vision som SAS tidigare satt upp för en ny självbetjäningsautomat. Det återgav även en Skandinavisk känsla vilket SAS i allra högsta grad försöker anamma genom hela företaget.
Nackdelen med att använda sig av ett glasliknande material är dock att det i offentliga miljöer med mycket folk, exempelvis flyplatsterminaler och hotellobbys lätt utsätts för stötar, rispor och fingeravtryck, vilket oftast syns tydligare på transparenta material.
Trots detta beslutades det att utveckla och gå vidare med konceptförslaget
”Glass”.
4.5 Utveckling av konceptförslag
Nu startade en ny idéverksamhet med målet att utveckla det valda konceptförslaget. Eftersom huvudmålet med projektet var att ta fram ett designförslag, lades stor vikt på att finna en utformning av självbetjäningsautomaten, vilken skulle återge en innovativ Skandinavisk känsla som mycket väl skulle kunna passa in i SAS identitet.
De tidigare identifierade delproblemen behandlades på följande sätt.
GENOMFÖRANDE | 49
4.5.1 Framtagning av formgivningsförslag
Utvecklingen av det vinnande konceptförslaget inleddes med att separat ta fram förslag till hur glasfronten och kroppen/ höljet skulle utformas. Den touchscreen som skulle användas hade i konceptförslaget placerats externt utanför kroppen. Den idén bevarades och beslut fattades att hålla utformningen av touch screen så enkel som möjligt varpå inga formförslag på denna gjordes i detta skede.
A 4 ark delades in i rutor på vilka enkla former av glasfronter och kroppar/höljen ritades upp i varje ruta sedda framifrån. För exempel på former (se bild 23 och 24).
Bild 23 & 24 – Formförslag på tänkbara kroppar/höljen och glasfronter.
GENOMFÖRANDE | 50
För att få en bättre uppfattning av de olika formerna samt på bästa sätt se hur delarna skulle kunna kombineras, beslutades att ett antal enkla mock-up modeller skulle byggas av de former som ansågs mest tilltalande. Kropparna byggdes i urethaneskum och målades neutralt vita för att på bästa sätt kunna analysera formerna. Glasformerna sågades ut i tunt plexiglas varefter de kombinerades ihop med de olika kroppsformerna.
Fyra olika kombinationer valdes ut och monterades samman för att slutligen finna ett vinnande förslag att arbeta vidare med. En enkel standard form för touchscreen monterades på modellerna och tänkta öppningar markerades.
A B C D
Bild 25 – Mock–up modeller byggdes för att analysera former och linjer.
