Utveckling av operativt stöd

Uppbyggnad och samordning av nätverk: I Hamrångebygden är, som jag nämnt tidigare, det lokala utvecklingsarbetet en grundpelare, speciellt för utveckling av nätverk med betydelse för framtida entreprenörer. Det gäller inte bara för att bygga upp en entreprenörkultur i

Hamrångebygden, utan också för att upprätthålla och utveckla nätverken även externt mellan lokala och offentliga intressen i bygden. Om den dialogen saknas förlorar både invånare och planerare känslan för sammanhanget mellan del och helhet (Arén 1994 s 124). Aktivt

nätverksarbete såväl internt i Hamrångebygden som utanför är alltså en grundförutsättning för att bygga upp en entreprenöriell kultur.

Kompetens för projektutveckling: För att få tillgång till de medel som finns att söka för lokala utvecklingsprojekt, krävs såväl tid som i vissa avseenden speciell kompetens som man bara i undantagsfall kan få tag i på ideell basis. Det krävs ofta att den offentliga sektorn går in med medel för förstudier och projektutveckling för att skapa förutsättningar till projekt som kan ge kraftfulla resultat. Det har också hittills skett genom GNA:s starka stöd. Det finns eventuellt även medel att söka från Kooperativ Utveckling för projektutveckling med inriktning mot utveckling av den sociala ekonomin.

Företagskonsultation: Under tiden jag arbetade i projektet, hänvisade jag ofta nyföretagarna till Etablera för fortsatta konsultationer vid företagsstarter. Där kan man också få hjälp med bedömning av starta-eget-bidrag. GNA kan också i viss utsträckning ge konsultationer till befintliga företag, liksom ALMI Företagspartner. Lokalt har det varit till fördel att jag funnits på plats för att ge den första konsultationen för dem som är intresserad av eget företagande och fungerat som lots bland de möjligheter till fortsatt rådgivning som finns i andra organisationer. Nu när projektet Affärsidé Hamrånge inte längre finns på plats, vore det önskvärt om

företagarföreningen kunde ha en kontaktperson som de med nyföretagartankar kan kontakta. Det skulle vara önskvärt att man även gjorde information om privata konsulter mera

tillgängliga genom till exempel Etablera. Framför allt är det kompetensområden inom marknadsföring som behöver stärkas. Idealiskt vore om något eller några företag inom Hamrångebygden vill arbeta med detta.

Önskvärt hade också varit att kommunen hade ett ”en-dörr-in”-liknande koncept på hantering och beslut på det som har med företagande att göra. Det skulle med fördel kunna placeras i samband med Etablera. Flera företagare jag har varit i kontakt med har varit mycket upprörda över bristen på helhetssyn och det tunnelseende som man ofta stöter på hos kommunen när de handlägger ärenden som handlar om att starta nya företag eller expandera befintlig

verksamhet.

Utvecklingen av den sociala ekonomin och de kooperativa tankarna är antagligen en nödvändighet för att Hamrångebygden skall överleva. Det är denna integration av de tre ekonomiska sektorerna som kan skapa den samlade kraft som är nödvändig för ett

entreprenörskap som det kan ligga nära för bygden att acceptera och stötta (jmf. t.ex. Kåre Olsson 2001). Här kan också Kooperativ Utveckling Gävleborg vara en resurs i

sammanhanget, speciellt vid bildandet av ekonomiska föreningar.

Finansiellt stöd: Det är ofta bankerna som tar hand om detta. Det är viktigt att bankerna har kunskap om småföretagande för att göra en korrekt kreditbedömning för att ge en finansiell bas till företagare utan att ta extraordinära risker med spararnas medel. Bankernas roll är att hantera krediter mot säkerhet, inte tillhandahålla riskkapital.

Fortfarande återstår, som jag tidigare argumenterat för, att lösa de klassiska problemen med riskkapitalfinansiering. Kreditgarantiföreningar som finns i några andra europeiska länder och håller på att testas i Sverige är en intressant lösningar att arbeta vidare med. På ett lokalt plan kan det annars vara svårt att arbeta med detta. Ett mera kommunalt eller regionalt grepp krävs antagligen.

Såddfinansiering och mindre belopp i stöd kan också vara laddat med såväl köpkraft som en markering från den offentliga sektorn att företag är önskvärda och uppskattade. I häftet Ett

starkt entreprenörskap utgivet av NUTEK finns förslag på hur man kan arbeta med det främst

på ett regionalt plan (2003 s 26).

Företagarnas eget stöd till andra företagare: Genom att företagarföreningen i Hamrånge finns på plats, är organiserad och har så pass stor andel av företagarna i bygden anslutna, finns en mycket viktig grund för fortsatt utvecklingsarbete redan på plats. Nästa steg är att få igång en anda av att samverkan mellan företagen även på ett naturligt sätt, vilket är en förutsättning för att entrprenörkulturer skall blomma ut. Framför allt kan nya företagare vara öppen för detta. Det är viktigt att utveckla strategiska arenor för att diskutera utvecklingsfrågor som man till exempel gör på HFF:s & HG:s möten.

Det förutsätter dock att man har något konkret att samarbete kring. Att bara snacka håller inte (Ronnby 1995c s 212). Därför är ett arbete med utvecklingsplanen som grund viktig.

Konkret innebär området kring Axmar bruk en intressant möjlighet att mobilisera bygden kring en gemensam utveckling som sedan kan sprida sej till andra delar av bygden.

5.2.8 Långsiktighet

Genom Hamrångebygdens geografiska läge med stora natur- & kulturresurser, med ett utvecklat föreningsliv, med närheten till Gävle, med såväl nya som gamla E4:an som går genom bygden, med närheten även till Hälsingland, kommer Hamrångebygden att fortsätta att finnas kvar som lokalsamhälle under överskådlig tid. Även om Stora Enso lägger ned sina industrier och befolkningsunderlaget minskar är risken för den avfolkning som är så vanlig längre upp i Norrland liten. Hamrångebygden har en inbyggd attraktionskraft vilket gör att de yttre förutsättningarna för entreprenörskap är ljusa.

Valet gäller om hela lokalsamhället skall fortsätta att vara levande och eventuellt i större omfattning än i dag. Alternativet är att Hamrångebygden fortsätter vägen mot att bli en

sovande förort till Gävle. De enstaka utvecklingsinitiativen blir inte mottagna på ett sådant sätt att de bildar en plattform i en sådan omfattning att man kan tala om en stabil och långsiktig grund för förnyelse och återskapande.

I grund och botten handlar det om de negativa attityderna till företagande, den anti- intellektuella inställningen i allmänhet samt de starka tendenserna till isolering och perspektivlöshet som är förödande när den övriga världen är på väg in i kunskaps- &

nätverkssamhället. Det finns så mycket ”man” skulle kunna göra men som inte blir gjort just på grund av att de starka negativa attityderna som konfronterar i stort sett alla uttryck av entreprenörskap i Hamrångebygden, i synnerhet kommersiellt entreprenörskap. Det gör att de inre förutsättningarna för att skapa en sammansatt plattform för entreprenörskap i

Hamrångebygden är mörka.

Vad jag argumenterar för i uppsatsen är att bygga upp förutsättningarna för utveckling av entreprenörkulturer. Men det finns också en gräns för hur mycket yttre resurser man kan satsa på detta. Initiativet, grogrunden måste finnas i själva lokalsamhället, inifrånperspektivet behöver vara utvecklat. I annat fall riskerar man att ett slöseri med skattemedel som kunde prioriteras på ett bättre sätt.

Om man skall satsa, krävs ett långsiktigt perspektiv redan från början. Som de lokala

utvecklingsorganisationerna själva konstaterar så ”bygger vi upp men håller inte i det (HFF & HG 2002-02-16). Det långsiktiga perspektivet krävs från alla inblandade, inklusive de