Utvecklingslinjer för vuxenutbildningen .1 Inledning

Sö:s förslag till anslagsframställningar budgetåret 1973 /74 inleds på

Prop. 1973: 54 59 vanligt sätt med en sammanfattande överlämnandeskrivelse, där Sö bl. a. drar upp vissa utvecklingslinjer för vuxenutbildningen.

Enligt Sö är det av stor vikt att den fortsatta utbyggnaden av vuxen-utbildningen kan ske betydligt mera planmässigt än lriHills. Planeringen bör enligt Sö spänna över hela vuxenutbildningsomridet om samhället skall kunna göra en· lämplig avvägning av totalinsatserna och mellan olika områden av vuxenutbildningen.

Sö anser att en avvägning bör ske mellan insatserna för å ena sidan heltidsstudier och å andra sidan deltidsstudier och studier på fritid. I dag är, om man bortser från arbetsmarknadsutbiklningen, de heltids-studerande en mycket liten del av hela antalet deltagare i vuxenutbild-ningen. Om utbudet av vuxenutbildning skall kunna bibehållas och gradvis ökas är en förutsättning att deltidsstudierna och framför allt fritidsstudierna understöds. Under överskådlig tid kommer antalet fri-tidsstuderande inom studieförbund samt kommunal och statlig vuxen-utbildning att vara den största gruppen inom vuxenvuxen-utbildningen. Den stora flexibilitet och anpassning till olika situationer som är möjlig inom dagens folkbildningsarbete ger enligt Sö stora möjligheter att med fritidsstudier nå ut till allt fler grupper inom samhället. Det har också visat sig, att ett stort antal människor förmår att genom fritids-studier till'ägna sig betydande kunskaper. Om fritidsfritids-studierna skall kunna utvecklas vidare krävs emellertid dels stöd- och stimulansåtg:irder för deltagarna, dels bättre planerings- och utvecklingsresurser för anordnar-na. Sö anser att en möjlig väg att förbättra situationen för fritidsstude-rande - vilken måste ytterligare prövas - är att kombinera fritids-studierna med kortare perioder av heltidsstudier, exempelvis i samarbete med folkhögskolorna.

Heltidsstudierna ·kommer säkerligen enligt Sö liksom hittills att kunna utnyttjas endast av en begränsad grupp. Sö hävdar att man i det fort-satta utredningsarbetet noga bör överväga utformningen av bestämmel-serna om ett utvidgat ekonomiskt stöd åt heltidsstuderande. Skall ett sådant stöd ges i första hand till dem som befinner sig i ekonomiskt, socialt eller utbildningsmässigt utsatta positioner eller skall det i stället utgå till vissa former av överbryggande studier och påbyggnadsstudier, exempelvis på högskolenivå, frågar Sö. Slutlig ställning till dessa frågor kan tas först då slutliga förslag från SVUX föreligger.

4.1.2 Vuxenutbildningens organisation

I fråga om vuxenutbildningens organisation anser Sö att ett bibe-hållande av i stort sett de nuvarande organisationsformerna är en förut-sättning för en fortsatt utveckling av vuxenutbildningen.

I samband med den kommunala vuxenutbildningens framväxt har det tillkommit lokala vuxenutbildningsråd med uppgift att främja samver-kan och samordning mellan olika former av vuxenutbildning inom

kom-Prop. 1973: 54 60 munen. Dessa har i regel en rådgivande funktion. Av en undersökning som Sö gjort framgår att vuxenutbildningsråden finns i flertalet kom-muner men att sammansättning och arbetsuppgifter varierar mycket.

Det är enligt Sö önskvärt att vuxenutbildningsråd inrättas i samtliga kommuner och att de representerar de olika anordnarna av vuxenut-bildning, arbetsmarknadens parter och olika kommunala organ. Det är viktigt att deras arbetsuppgifter preciseras och att de får fungera som samordningsorgan på det lokala planet. Visserligen kan enligt Sö åt-skilliga åtgärder vidtas i fråga om samordning på det centrala planet, men det rör sig om långsiktiga åtgärder. F. n. främjas en samordning av resurserna för vuxenutbildning bäst genom en samverkan på det lokala planet. Det kan också vara lämpligt att vuxenutbildningsråden eller delar av dem fungerar som intagningsnämnd för den kommunala vuxenutbildningen.

4.1.3 J,ärarutbildning

Flertalet lärare som i dag är engagerade i vuxenutbildningen saknar utbildning i vuxenundervisningens metodik, och av de lärare som nu utbildas, kan endast en liten· del få sådan utbildning, trots att lärar-uppgiften inom vuxenutbildningen Yäsentligt skiljer sig från motsvaran-de uppgift inom ungdomsutbildningen. Med stöd av tle erfarenheter som samlas vid lärarhögskolorna i Linköping och Stockholm, där viss lärarutbildning med inriktning på v;uxenundervisning bedrivs, bör tiden enligt Sö snart vara inne for en tilldelning av ytterligare resurser för en mälmedveten utbyggnad av lärarutbildningen för vuxenstuderande. Men Sö anser det minst lika angeläget att utöka och intensifiera fortbild-ningen av lärare som redan lir engagerade eller vill engagera sig i vuxen-utbildningen. Dessa båda områden torde komma att redan i inlednings-skedet få stor betydelse för den nya vuxenutbildningsavdelningen inom Sö.

4.1.4 Statsbidragsfrågor

Sö påpekar i skrivelsen att vuxenutbildningens olika former finan-sieras på skilda sätt. Statlig och kommunal vuxenutbildning finanfinan-sieras helt resp. 'till större delen med statsmedel. När det gäller folkbildnings-organisationernas verksamhet täcker statsbidragen enligt Sö en mindre del av kostnaden, medan resten täcks av bidrag från kommuner, organi-sationer och de enskflda deltagarna.

För vissa delar av verksamheten, exempelvis kommunal vuxenutbild-ning och folkhögskola, är frågorna om ersättvuxenutbild-ning till lärarna reglerade genom avtal, medan i andra fall, exempelvis inom det fria och frivilliga folkbiklningsarbetet, ersättningarna till medverkande lir helt oreglerade.

I de fall där erslittningarna till lärare är avtalsreglerade har en

auto-Prop. 1973: 54 61 matisk anpassning skett av utgifterna för de hittills stigande

lönekost-naderna, medan där så inte är fallet en urholkning av realresurserna tidvis varit påfallande stor och en fortsättning ständigt riskeras.

Enligt Sö torde emellertid en förändring av finansieringsprinciper-na endast kunfinansieringsprinciper-na ske på lång sikt. För de närmaste åren ter det sig enligt Sö som viktigast, att ökade resurser kan ställas till förfogande för vuxenutbildningen i dess helhet med möjligheter till utveckling på olika områden. Sö framhåller att en förbättring av villkoren måste ske stegvis. Exempel på sådana förbättringar är förslagen i årets anslags-framställning om införande av huvudlärare inom den kommunala vuxen-utbildningen, utökningen av ämnena för s. k. prioriterade studiecirklar, indexreglering av studiecirkelbidragen och förslagen om utvidgat stöd för utbildningen av vuxna handikappade.