Utvecklingsmöjligheter

Samtliga respondenter beskriver att teknikproblem upplevs som en stor utmaning. Det blir ett extra arbete för läraren när man behöver ha en resursplan, vid sidan av arbetet med de digitala verktygen. En utmaning kan bli att eleverna av misstag råkar radera sin text och får då börja om på nytt, vilket är en del av teknikproblemet. Jag tänker att det är viktigt som lärare att påminna eleverna om att spara sitt arbete med jämna mellan rum för att inte texten ska försvinna. Genom att vara en del av det digitaliserade samhället idag är jag medveten om de tekniska problem som kan uppstå med dagens teknik.

Det är också viktigt att vara medveten om att det digitala verktyget används i syfte för lärande och att verktyget inte används till annat ändamål. Det är därför av betydelse att organisera undervisningen så elevers lärande är i fokus, vilket kan vara en utmaning (Skolverket, 2017a). En av respondenterna upplever att det digitala verktyget inte alltid används till rätt syfte. Ett exempel på detta är att eleven fokuserar mer på design och layout

31 av sin text, istället för textens innehåll. Man behöver vara medveten om vad det digitala verktyget ska bidra med i undervisningssituationen, vilket kan bli en utmaning i den kommande rollen som lärare. Det är av stor vikt att se till så det digitala verktyget blir en fördelaktig resurs i verksamheten (Skolverket, 2018). Slutligen behöver inte det digitala verktyget generera i ett lärande, utan utmaningar kan uppstå. Detta är något att ha i åtanke som kommande lärare då det kan vara svårt att ha överblick över vad varje elev gör i användningen av det digitala verktyget.

6.2.5 Avslutande ord

Sammantaget visar föreliggande studie att digitala verktyg kan främja elevers textskapande, dock inte helt utan utmaningar. Det framkommer att multimodaliteterna är en betydande del i arbetet med digitala verktyg för att skapa texter. Textskapande sammanhang bidrar till ett gemensamt lärande där digitala verktyg inkluderas. Lärarens roll framstod som betydelsefull, men utmanande då det kan vara svårt att finna en balans mellan stöd och utmaning. Avslutningsvis framgår att de digitala verktygen möjliggör elevers textskapande i form av kreativitet, undanröjning av motoriska svårigheter samt meningsfullt skapande. Utmaningar finns, men de är få, majoriteten av utmaningarna består av teknikproblem. Jag kan därmed se att de digitala verktygen möjliggör elevers textskapande eftersom det används regelbundet av samtliga lärare. De utmaningar som beskrivs i föreliggande studie upplevs inte som avgörande för att använda digitala verktyg.

6.3 Framtida forskning

I denna studie har jag fördjupat mig kring lärares beskrivningar av hur de använder de digitala verktygen i samband med elevers textskapande. Med andra ord är det endast lärarnas beskrivningar och perspektiv som har uppmärksammats i studien. I skolans värld är elever lika stora deltagare som lärare, det vill säga skulle det vara intressant att utgå från elevers beskrivningar kring ämnet i ett framtida forskningssyfte. Förslagsvis hade elevers beskrivningar i form av intervjuer, kombinerat med klassrumsobservationer, legat till grund för en kommande studie för att få reda på elevers upplevelser. Man hade exempelvis kunnat undersöka hur elever upplever användningen av digitala verktyg i samband med textskapande och hur det fungerar för dem. Eftersom ASL metoden är något som framkommer upprepade gånger i studien skulle det även vara intressant att forska vidare kring betydelsen av ASL i samband med textskapande. Hur upplever lärare eller elever

32 användningen av ASL och vad resulterar det i? Även detta hade kunnat undersökas genom intervjuer i kombination med klassrumsobservationer.

33

Referenslista

Agélli Genlott, A., & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education, 67, 98–104. https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S0360131513000857?token=0E030B2A1F45245E4DE2 156EAB06D217509CEB1FDB2718DFAF4FAFCD9E0DBEBCBC63AF5AC1FD4B5ADA828F A8D9824A84&originRegion=eu-west-1&originCreation=20210601064615

Bradley, L, Lindström, N B och Hashemi, S, S. (2017). Integration and Language Learning of Newly Arrived Migrants Using Mobile Technology. Journal of Interactive Media in Education, 2017(1): 3, pp. 1–9, DOI: https://doi.org/10.5334/ jime.434

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. [2, rev. uppl.] Malmö: Liber.

Dahlström, H. (2019). Digital writing tools from the student perspective. Access, Affordances and agency. Education and Information Technologies. 24, 1563-1581. https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/s10639-018-9844-x.pdf

Dahlström, H., & Boström, K. (2017). Pros and Cons: Handwriting Versus Digital Writing. Idunn, 12(4), 143-161. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1167420/FULLTEXT01.pdf

Dunn, J., & Sweeney, T. (2018). Writing and iPad in the early years: Perspectives from within the classroom. British Journal of Educational Technology. 49(5), 859 - 869. https://bera-journals- onlinelibrary-wiley-com.proxy.library.ju.se/doi/epdf/10.1111/bjet.12621

Gibbons, P. (2018). Stärk språket, stärk lärandet. Lund: Studentlitteratur.

Hernodh, M. & Lemcke Ljungberg, A. (2020). Digitala skrivverktyg i tidig skrivundervisning-En litteraturstudie om de digitala skrivverktygens påverkan på elevers motivation i samband med textskapande i den tidiga skrivprocessen. [Självständigt arbete, Jönköpings University, Högskolan

för lärande och kommunikation]. DiVA. http://hj.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1428697/FULLTEXT01.pdf

Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Nestlog Bergh, E. & Tingslev, I. (2017). Textskapande som främjar ett gemensamt lärande. Skolverket: Stockholm.

Nordenstam, A & Parmenius Swärd, S. (2019). Digitalt. Estland: Natur & Kultur. Nordmark, M. (2018). Att skriva med och utan digitala verktyg. Skolverket: Stockholm.

Regeringen. (2017, 19 oktober). Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för

skolväsendet. Diarienummer: U2017/04119/S. Regeringskansliet.

https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/10/regeringen-beslutar-om-nationell- digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet/

34 Saulsburry, R., Kilpatrick J., Wolbers , K., & Dostal, H. (2015). Incorporating Digital Tools to Support the Writing Process. Odyssey, 16, 30-34. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1064118.pdf Skolverket. (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå-Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Hämtad 2021-04-13, från https://www.skolverket.se/getFile?file=3783

Skolverket. (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Hämtad 2021-04-13, från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3808

Skolverket. (2018). Digitaliseringen i skolan- möjligheter och utmaningar. Hämtad 2021-04-13, från https://www.skolverket.se/getFile?file=3971

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (rev. 2019). Stockholm: Skolverket.

Steinberg, J. (2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan: pedagogik, struktur och ledarskap. Gothia fortbildning.

Svensson, A. K. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R., Liberg, C., & Lundgren, U. (2014). Epilog: Framtidens skola och utbildning. U. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg. Lärande, Skola, Bildning-grundbok för lärare. (s. 689–702). Natur & Kultur: Stockholm.

Taube, K. (2013). Barns tidiga skrivande. Lund: Studentlitteratur.

Tjernberg, C. (2018). Processinriktad läs-och skrivundervisning-en väg till inkludering? Liber: Stockholm

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsutskottet. (2016). Digitaliseringen i skolan-dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. Riksdagstryckeriet, Stockholm. Hämtad 2021-04-13, från https://data.riksdagen.se/fil/24B42258-6038-470F-80C6-F5CE149F401B

Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L. (2011). Psykologin och läraren (1926): Lärararbetets psykologiska natur. I Kroksmark, T. (red.), Den tidlösa pedagogiken (s. 457 – 470). Lund: Studentlitteratur AB. Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. (Andra upplagan). Gleerups AB.

35 Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft-Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Natur & Kultur.

Bilagor

Bilaga 1. Samtyckesblankett

Hej!

Jag studerar till grundskollärare F-3 och ska nu skriva mitt examensarbete. Temat för mitt examensarbete är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 beskriver sin användning av digitala verktyg för att möjliggöra textskapande i sin undervisning.

Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien, där jag kommer att genomföra kvalitativa intervjuer för verksamma lärare i årskurs 1–3. Jag som intervjuare har en uppsättning frågor som är allmänt formulerade kring ämnet. Intervjuerna kommer spelas in och transkriberas vilket innebär att jag kommer skriva ner det du säger på

inspelningen i efterhand. Genomförandet av intervjun kommer att ta cirka 30–40 minuter. Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att

förvaras på ett säkert sätt så att inga obehöriga kan komma åt det. Materialet kommer bara att användas för forskning.

Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.

Om du har frågor om studien, hör gärna av dig till mig. Hälsningar

Moa Hernodh

Kontaktuppgifter

hemo1711@student.ju.se

Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen.

Accepterar du att delta i studien?

1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien.

Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information.

Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information.

Namnteckning: Namnförtydligande:

Bilaga 2. Intervjuguide

Intervjuguide

Information om respondent:

1. Hur länge har du arbetat som lärare?

2. I vilken/vilka årskurser bedriver du din undervisning? - Ämnen?

Textskapande, digitala verktyg och undervisning:

3. Hur arbetar du med digitala verktyg i undervisningen? - Hur utformas din undervisning?

4. Hur skulle du beskriva begreppet textskapande?

5. Vilka möjligheter respektive utmaningar ser du med användandet av digitala verktyg för textskapande?

6. Vilka digitala verktyg för textskapande använder du? - Hur ofta?

7. Utgår du ifrån någon speciell modell eller forskning i ditt arbete med digitala verktyg i skrivundervisningen?

Lärarens roll:

8. Vad anser du är viktigt att tänka på i lärarens arbete med digitala verktyg i samband med textskapande?

- Lärarens roll?

9. Vill du arbeta med digitala verktyg i undervisningen på ett annat sätt eller i annan utsträckning i samband med textskapande?

- Vad skulle i så fall behövas?

- Vad skulle du välja att inte använda?

10. Är det något som du vill tillägga kring digitala verktygs användning för textskapande som inte rymts i mina intervjufrågor?