Stigen som leder in i området behöver röjas mer kontinuerligt och skyltas tydligare för att kunna uppfattas som en vandringsstig. Idag leds besökaren till strandkanten på sydös-tra sidan av sjön där valet står mellan att gå tillbaka, balansera längs åkerkanten eller gå längs strandkanten och störa fåglarna. En skylt med information om områdets historia samt växt och djurliv, placerad vid pump-huset, skulle sannolikt också uppskattas av besökarna.
Beskrivning
Bräknehus är ett tätortsnära naturområde och ett av de få grönområden där kommunen är markägare. Det är ett viktigt rekreationsom-råde för många olika intressegrupper. Här finns grusade gångar för löpning eller en lugn promenad, men också grillhus och lekplats för familjeutflykten. I västra delen möts man av äldre pelarbokskog. I övrigt består områ-det av glest stående mycket höga träd om-givna av starkt uppslag av sly samt hyggesar-tad flora. Några större naturvärden i form av hotade arter finns inte, men området har en rik småfågelfauna.
Naturvärdesbedömning
Klass 2, RN
Värdeklass 1, RN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Utvecklingsmöjligheter
Området skulle kunna utvecklas vidare ge-nom en riktad åtgärds- och skötselplan för att uppnå högre såväl naturvärden som upplevel-sevärden. Eventuellt skulle man kunna låta björk och al växa in över de hyggesliknande ytorna för att i förlängningen få in ädellöv som sekundärskog. Det skulle också vara intressant med buskar som hassel och hägg.
Buller är en negativ faktor i området, som till en del skulle kunna begränsas med en tät skogs-buskridå, men den optimala lösningen är förmodligen att anlägga en bullervall mot E65. Vissa delar kan upplevas som otrygga vilket skulle kunna avhjälpas genom att skapa siktluckor och röja mer längs stigarna. Den smådjurskyrkogård som finns i
om-rådet är i behov av en skötselplan.
22
Ytterligare ett sätt att utveckla området är att försöka återställa delar av parken till den romantiska park, som köpman Otto Håkans-son anlade här i början av 1930-talet. En utredning av områdets naturvärden och kul-turhistoriska värden bör föregå alla framtida åtgärder i områd
Beskrivning
Och backens välkända silhuett syns vida över vår slätt
I morgonrodnadens strålar re´n och på natten i månens sken
Utdrag ur dikt av Holger Olsson
Zimmermans backe med sin tyska lönn på toppen, 82 m.ö.h. är ett vackert och välkänt landmärke i Skurup. Fram till 2007 hade kommunen en logotyp som hade inspirerats av just detta träd, men nu är det Nils Holgers-son, flygande på en gås, som är symbol för kommunen.
Det 3,2 hektar stora området är sedan 1961 skyddat som naturreservat med föreskrifter.
Kullen som till största delen är uppbyggd av isälvsmaterial är i första hand skyddad för sina geologiska värden. Det är också ett populärt strövområde för skurupsborna, som från toppen av kullen kan se ut över såväl tätorten som landskapet runt omkring. Vin-tertid, när snön har lagt sig, är det många som utnyttjar backen för att åka utför på skidor, tefat eller liknande åkredskap.
Naturvärdesbedömning
Klass 2, GR
Värdeklass 1, GR, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Värdeklass 3, RG, Skåne läns Naturvårdspro-gram, 1996.
Utvecklingsmöjligheter
Inventering av floran och faunan skulle kunna ge besökaren mer information och därmed en större upplevelse av området. Området besöks ofta av nyfikna förskolebarn, men även äldre barn och vuxna skulle sannolikt ha glädje av att få veta mer om de arter, som finns här.
23
Beskrivning
Hylteberga mosse består av betesmarker med mindre vattensamlingar. Kring vattensam-lingarna är det bitvis igenväxt med videsnår.
I vattnet växer vass och kaveldun. Kring videsnåren frodas näringsgynnade arter som bredbladiga gräs, älgört och nässlor. Som alla våtmarker i odlingslandskapet så utgör de även här en viktig refug för den vilda faunan.
Naturvärdesbedömning
Klass 2, N
Värdeklass 2, N, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Utvecklingsmöjligheter
Området är inte så väl känt ur natursynpunkt så ett första steg vore att inventera området.
Eventuella framtida åtgärder, som skulle kunna vara aktuella är att studera vattensam-lingarna i området för att vid behov sätta in
restaureringsåtgärder eller rent av öka våt-marksutbredningen.
Beskrivning
Området ligger närmast instängt mellan od-lingsmark och bebyggelse och lämpar sig inte för rekreation i någon större utsträckning.
Som närnatur för de boende i området har det dock ett värde. Våtmarken har en öppen vattenspegel, men vass och kaveldun växer rikligt vid kanterna. Området är viktigt för fåglar och här häckar bland annat knölsvan, gräsand, sothöna, gråhakedopping,tofsvipa, sävsångare, sävsparv och gulärla.
24
Naturvärdesbedömning
Klass 2, NZ
Värdeklass 2, NZ, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Utvecklingsmöjligheter
Det låga besökstrycket gynnar fågellivet och det kanske är detta som ska prioriteras. In-ventering av fåglar skulle kunna leda fram till förslag på åtgärder för att ytterligare gynna fågellivet.
Beskrivning
Torsjön, ibland kallad torsjödammen, är en genom uppdämning skapad sjö som omfattas av strandskydd.
Glansperioden som fågelsjö sträckte sig över de första åren på 1970-talet, men även idag finns ett intressant fågelliv. Förutom skratt-måskolonin så kan man få se fisktärna, sked-and, snatterand och många andra arter. Den inte alltid så populära storskarven har under de senaste åren häckat i sjön. Skarvarna lockar fram en och annan havsörn också till fågelskådarnas glädje. Sjön är omgiven av en bred ogenomtränglig bård av vass, vide och kaveldun där småfåglar kan hitta lämpliga häckningsplatser. Vid nordöstra sidan av sjön ligger Torsjö gård, med anor från tidigt 1800-tal. Här finns också en gravhög och resterna av en borg dolda under en kulle.
Naturvärdesbedömning
Klass 2, ZN
Värdeklass 1, ZN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Utvecklingsmöjligheter
Det finns ett stort värde i att fåglarna slipper störningar från besökare och ostördheten bör bibehållas. Kunskapen om sjöns biologiska liv och kemiska status är minimal. Med tanke på att Torsjön i äldre undersökningar har figurerat, som en av Sveriges mest övergödda sjö, så vore det av stort intresse att undersöka hur det ser ut idag.
Beskrivning
Ett område som sträcker sig över ca 5 ha med mer eller mindre fuktiga marker med inslag av trädridåer och dungar, framförallt av pil med inslag av björk och al. Platsen omnämns
25
på en historisk karta från 1812, som Torsjö mosse. Den norra delen har ett riksintresse ur geologisk synpunkt då där har utbildats en källtorvmark med en överyta, som höjer sig över omgivande terräng där också grund-vatten tränger fram. Torvlagrets mäktighet är omkring tre meter, men avtar mot söder. Om-rådet är numera uppodlat i den norra delen
Naturvärdesbedömning
Klass 1, NG
Värdeklass 1, GN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Värdeklass 1, NBG, Skåne läns Naturvårds-program, 1996.
Utvecklingsmöjligheter
Kunskapen om området är begränsad och bygger på information från länsstyrelsen.
Mer information om områdets historia, vege-tationsutveckling och markanvändning skulle vara av stort kulturhistoriskt intresse.
Beskrivning
Längs Dybäcksån vid V. Vemmenhög finns en svagt markerad slättådal med betesmarker och äldre lövskog som hyser en rik flora och fauna. Marken är kalkrik och på sina ställen bildas kalktuff när kalkhaltigt grundvatten bryter fram. Här finns också mineralhaltiga
källor, som exempelvis den forna hälsokällan strax väster om kyrkan i Västra Vemmenhög.
I den gamla brunnsparken finns en iord-ningställd gångstig, som leder bort till vat-tenfallet. Längs stigen växer framför allt al, videarter, jättebalsamin och andra våtmarks-anpassade växter. Även insekter och fåglar lockas av den speciella miljön längs ådalen.
Naturvärdesbedömning
Klass 2, NBKG
Värdeklass 1, KGNZ, Naturvårdsplan Sku-rups Kommun, 1995.
Värdeklass 3, NBKG, Skåne läns Naturvårds-program, 1996.
26
Utvecklingsmöjligheter
I detta område ligger fokus mycket på kultur-värdena, men naturvärdena är starkt kopplade till detta. Allt för stora ingrepp i brunnspar-ken bör undvikas inte minst på grund av att denna del av kommunen är mycket trädfattig.
Dessutom omfattas större delen av området av strandskydd.
Beskrivning
Området sträcker sig i öst-västlig riktning längs väg 9 och norrut täckande 72 ha. I delar av området finns fortfarande sidvallsängar, som i sen tid har slåtterhävdats, men till störs-ta delen är de gamla slåtterängarna numera betesmarker. Våtmarken är delvis påverkad av torvtäkt och utdikning, men har trots detta mycket höga biologiska och markhistoriska värden. Bland en mängd växtarter är det vissa som väcker extra uppmärksamhet, som exempelvis vattenstånds, källfräne, och ängs-losta, som här har en av sina få förekomster i landet. Även insektslivet och fågelfaunan är varierad och riklig i området. Bingsmarken ingår i områden av riksintresse för naturvård.
Naturvärdesbedömning
Klass 1, NBZ
Värdeklass 1, NBZ, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Värdeklass 1, NBZ, Skåne läns Naturvårds-program, 1996.
Utvecklingsmöjligheter
Ett ökat skydd av området i form av
natur-reservat har föreslagits ett antal gånger under årens lopp. I dagsläget vilar ansvaret för bevarandet av värdena i området i stort sett enbart på ansvarsfulla markägare. En uppdatering av kunskapsunderlaget för att följa utvecklingen av området borde vara av intresse för framtida skötselåtgärder och/el-ler reservatsutredning.
27
Beskrivning
Det är tveksamt om den akut hotade ängssil-jan fortfarande kan hittas här. Kanske har de senaste årens åtgärder med förbättrad skötsel av vallen resulterat i att växten återhämtat sig på denna lokal. Nedgången för den fridlysta och här naturminnesskyddade arten har pågått under en längre tid. På 1990-talet fanns ett 20-tal exemplar kvar, men under 2000-talet
har endast enstaka exemplar hittats.
Naturvärdesbedömning
Klass 1, B Naturminne
Värdeklass 1, B, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Värdeklass 1, B, Skåne läns Naturvårdspro-gram, 1996.
Utvecklingsmöjligheter
Länsstyrelsen har satt in skötselåtgärder men det finns fortfarande en överhängande risk att arten inom snar framtid kommer att räknas till de försvunna arterna i Sverige.
Beskrivning
Hörte skog är Sveriges sydligaste lövskog med flera av våra inhemska trädarter, som exempelvis ek, kastanj, lönn och bok. Delar av skogen har betats för att hållas öppen.
Även almsjukans härjningar har bidragit till att glesa ut skogen. Skogen och området runt omkring är av yttersta värde för fågellivet.
I skogen kan man träffa på häger och korp, men också mängder av småfåglar, som gyn-nas av det rika buskskiktet av bland annat hassel och hagtorn.
Naturvärdesbedömning
1, NZ
Värdeklass 1, ZKRN, Naturvårdsplan Sku-rups Kommun, 1995.
Värdeklass 1, NBZ, Skåne läns Naturvårds-program, 1996.
Utvecklingsmöjligheter
Området är av intresse för vidare inventering-ar av såväl växt- som djurliv med tyngdpunkt på fågellivet.
28
Beskrivning
Kommunens kustremsa är av stort intresse ur många aspekter. Speciellt området söder om kustvägen, väg 9, har idag stor betydelse för rekreation och biologisk mångfald. Exploa-tering av ny mark för bostadsbyggande söder om kustvägen tillåts inte enligt kommunens översiktsplan eftersom den i stor utsträckning omfattas av strandskydd och landskapsbilds-skydd. Ursprungligen har stora delar använts som betesmark, men en viss bebyggelse och odlingsarealer finns längs kusten. Strand-skydd, landskapsbildsskydd och riksintresse för kustzonen, naturvärden, kulturvärden och friluftsliv visar på områdets värde inte bara lokalt utan även i ett nationellt perspektiv.
Stora delar av kusten och det utanförliggande
havsområdet är av stor vikt för fåglar och då inte minst övervintrande sjöfåglar.
Naturvärdesbedömning
Klass 1, ZNRKGL Landskapsbildsskydd Strandskyddsförordnande
Värdeklass 1, ZNRKGL, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Utvecklingsmöjligheter
I Bingsmarken där strandremsan gränsar till Skateholm har man gjort flera intressanta insektsfynd, bland annat har rödlistade sma-ragdgrön lundmätare och strecksumpveck-lare hittats här. Dessa uppgifter är hämtade från äldre inventeringar och området skulle behöva nya insektsinventeringar för att få en aktuell bild av områdets värden.
Generellt sett finns det ett behov av invente-ringar av växt- och djurliv längs hela kust-remsan. Delar av resultatet skulle eventuellt kunna presenteras i en broschyr, för att öka kunskapen om området och ge besökarna en större upplevelse av kusten. Det faktum att Skurups kommun i sin helhet kommer att fortsätta växa kommer sannolikt att leda till ökat besökstryck längs kusten. Genom att ta fram mer kunskap om natur- och kulturvär-dena längs kusten skulle möjligheten för mer långsiktig planering möjliggöras. Genom styrning av besökarna till mindre känsliga områden kan man uppnå såväl bevarande av områdets värden samtidigt som attraktions-kraften ökar.
29
Delområde A
Kustområdet mellan Bingsmar-ken och Hörte
Beskrivning
Ett flackt och till stor del öppet kustlandskap med kärr, fuktängar, torrängar, havsstrandbio-toper och ädellövskog. Området har ett stort kulturellt värde i och med att det har varit bebott av människan ända sedan stenåldern.
Hela kuststräckan saknar dock bebyggelse idag. Bland de lite extra intressanta växterna här kan nämnas spjutskråp, som växer vid stranden och källfräne vid Dybäcksåns myn-ning.
Littorinavallen, som berättar om gångna tiders strandlinje har sin största resning vid Hörte. Som lite kuriosa kan man ett
stenkast från den lilla fiskehamnen i Hörte beskåda Hörte ruin. Den vackra stengaveln har dock aldrig varit en del i en byggnad utan uppfördes av godsägare Wallis på Dybeck, 1907, för att ge intryck av att vara en ruin.
Naturvärdesbedömning
Klass 1, NBRKL
Värdeklass 2, NBRKL, Skåne läns Natur-vårdsprogram, 1996.
Delområde B
Kusten sydväst om Abbekås
Beskrivning
Området är av stort intresse för fågelskådare, som ofta samlas vid Haken för att få se och höra framför allt sjöfåglar under årets alla månader. De av markägarna anlagda dam-marna på strandängen tillför en extra dimen-sion till upplevelsen av platsen. Det tämligen flacka och öppna kustlandskapet mellan Ab-bekås och Hörte söder om kustvägen har ge-nom tiderna utnyttjats främst som betesmark, men vissa delar har varit uppodlade. En del av kuststräckan utgörs av en några meter hög klint av morän. Andra delar av kustområdet uppvisar strandvallar. Bildningarna har stort geovetenskapligt värde.
Naturvärdesbedömning
Klass 1, NZLG Landskapsbildsskydd
Värdeklass 3, NLG, Skåne läns Naturvårds-program, 1996.
Delområde C
Kusten mellan Abbekås och Mossbystrand
Beskrivning
Området innefattar naturreservatet Mossby naturpark, ett ca 2 ha stort område i östra delen. Detta område har på grund av att det är ett naturreservat en egen rubrik, se 34, Mossby naturpark. Kusten mellan Abbekås och Mossbystrand utgörs delvis av sand-dyner. Flera smala kustremsor har tidvis varit uppodlade, varför endast rester av de ursprungliga naturbetena finns kvar, bland annat vid Skivarpsåns mynning. I åns nedre lopp förekommer meanderbågar och rasbran-ter i de omgivande sandiga partierna. Områ-det vid åmynningen är fornlämningsrikt och rymmer flera kända fornlämningar. Här finns gravhögar, som Oshögarna från bronsåldern, men också flatmarksgravar och boplatser från sten-, brons- och järnålder.
Den torrängspräglade vegetationen med arter som backsippa, hedblomster, stallört, spjut-skråp och gullviva är av betydelse för flera fjärilsarter, bland annat malörtskapuschong-flyet. Fågellivet är förhållandevis rikt med många rastande och sträckande sjöfågelar-ter. Området har stor betydelse för bad och rekreation.
Naturvärdesbedömning
Klass 1, NBZRG
Värdeklass 2, NBZRG, Skåne läns Natur-vårdsprogram, 1996.
30
Beskrivning
Havsområdet utanför kommunens kust, Egentliga Östersjön, karaktäriseras av bräckt vatten dvs. det är varken sött eller salt. De få arter som klarar att leva här utgör en unik blandning av saltvattens- och sötvattensar-ter. Kusten domineras av långgrunda bottnar med sten, grus och sand. Det är framförallt två vattendrag, Dybäcksån och Skivarpsån som rinner genom kommunen och mynnar på sydkusten. I en så utpräglad jordbrukskom-mun som Skurups Komjordbrukskom-mun är det inte över-raskande att åarna tillför vattenområdet stora mängder näringsämnen. Utanför Abbekås finns en kustvattenstation där bl.a. hydrografi undersöks.
Havsområdet utanför kommunens kust är av riksintresse för fisket. Här finns såväl lekom-råden som uppväxtomlekom-råden för ett stort antal arter, bl.a. sill, flatfisk, horngädda, torsk och havsöring. Det kommersiella fisket utanför kusten är värdefullt men området lockar också många fritidsfiskare.
Naturvärdesbedömning
Klass 1, NZ Riksintresse för fisket
Värdeklass 1, NZB, Naturvårdsplan Skurups
Kommun, 1995.
Utvecklingsmöjligheter
Att minska näringsläckaget från jordbruks-marken i en jordbrukskommun är en självklar prioritering. Projekt som bidrar till detta bör initieras och uppmuntras av kommunen. Ex-empel på åtgärder är anläggning av våtmarker och skyddszoner längs vattendragen.
Beskrivning
Detta område, ca 15 ha, omedelbart norr om kustvägen restaurerades i början av 1990-talet av kommunen i syfte att skapa ett natur- och
31
natur- och rekreationsvärdena. Den ursprung-liga skötselplanen från 1990-talet har spelat ut sin roll med tanke på de ingrepp som har gjorts. För att långsiktigt bevara områdets natur- och rekreationsvärden bör möjligheten för bildande av ett kommunalt naturreservat utredas.
Beskrivning
Området Mossby naturpark är ett ca 2 hek-tar stort område som är naturreservat sedan 1963 och beläget vid kustens östra del där området gränsar till Ystads kommun. Här rekreationsområde. Skivarpsån rinner genom
området och det omfattas av strandskydd.
Under senare år har det uppförts handikapps-plattform och ån har restaurerats med avseen-de på att skapa bättre lekbottnar för öringen.
I ån kan man fiska abborre, gädda, sutare, id, mört, vild regnbåge, öring och stationär brunöring.
Namnet Bongska marken har sitt ursprung i att stora delar av marken användes för grön-saksodling, som försåg Bongs fabriker med råvaror. Ett flertal fornlämningar visar att området har brukats sedan stenåldern. I dag hålls området öppet med betande boskap.
Området är i botanikkretsar känt för alla sina vilda och förvildade rosor. 13 olika arter har hittats, inräknat området söder om vägen vid Skivarpsåns mynning. Några arter som sticker ut lite extra är de akut hotade åkerros och sydäppelros.
Naturvärdesbedömning
Klass 2, BRN
Värdeklass 1, RN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Utvecklingsmöjligheter
FK Sydfiskarna har under många år bedrivit betydande miljö och fiskevård i området, vilket har gynnat såväl fisk som områdets rekreationsvärden. En ny skötselplan för om-rådet bör tas fram för att ytterligare utveckla
32
finns en rik flora med strandängsväxter som trift, kustarun, hedblomster och mängder av backsippor på våren. Här hittar man också liten blåklocka, gulsporre, rölleka, åkervädd, oxtunga, gulmåra och närmre stranden salt-arv, strandvial, sandstarr, saltgräs, strandråg och marviol.
Området har stor betydelse för det rörliga friluftslivet och är även en omtyckt bad- och utflyktslokal.
Naturvärdesbedömning
Klass 1, RNB
Värdeklass 1, RNB, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Värdeklass 2, NBZRG, Skåne läns Natur-vårdsprogram, 1996. (bedömning av hela kuststräckan Abbekås - Mossbystrand).
Utvecklingsmöjligheter
Naturreservatet förvaltas av länsstyrelsen i Skåne län.
Beskrivning
Mossby mosse ligger strax väster om vägen mellan Mossby och Mossbystrand. Av his-toriskt intresse är att byns samtliga gårdar här har så kallade ängslotter sedan urminnes tider. En mindre bäck flyter genom mos-sen. Riklig vegetation av vass, kaveldun och andra näringsgynnade våtmarksväxter täcker
stora delar av området. Även på östra sidan om vägen finns ett antal småvatten av intresse för såväl biologisk mångfald, som rekreation.
Naturvärdesbedömning
Klass 3, N
Värdeklass 2, N, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.
Utvecklingsmöjligheter
Möjligen skulle en restaurering med avsikt att öka den öppna vattenspegel bidra till ökad biologisk mångfald. Om vattnet som rinner in i våtmarken är mycket näringsrikt kan det
Möjligen skulle en restaurering med avsikt att öka den öppna vattenspegel bidra till ökad biologisk mångfald. Om vattnet som rinner in i våtmarken är mycket näringsrikt kan det