Områdesbeskrivningar av de mest värdefulla naturområdena

(1)

Områdesbeskrivningar av de mest

värdefulla naturområdena

(2)

2 Naturområden i Skurups Kommun

01 Stenberget...6

02 Smedrännan ...7

03 Skog söder om Flathult ...7

04 Skönabäck/Borgasjön...8

05 Hellede våtmark ...9

06 Skramlan ...9

07 Hejdan ...10

08 Björnanäs ...10

09 Broddaområdet ...11

10 Skogsparti vid Nyvång ...12

11 Brodda mosse ...12

12 Kosbjär ...13

13 Hästhagen ...13

14 Norreskog/Nällevadsskogen ...14

15 Bockasjön ...15

16 Svaneholms-området ...16

17 Havberg ...17

18 Stjärneholm/Lillesjö ...18

19 Näsbyholmssjön ...19

20 Morfars minne vid Näsbyholmssjön ...20

21 Bräknehus ...21

22 Zimmermans backe ...22

23 Hylteberga ...23

24 Gylfagraven ...23

25 Torsjön ...24

26 Grönadal ...24

27 Dalen i Västra Vemmenhög ...25

28 Dybäcks ängar/Bingsmarken ...26

29 Bryggeslund öster om Dybäck/Hörtevallen ...27

30 Hörte skog ...27

31 Kusten ...28

32 Havet ...30

33 Bongska marken / Naturmarken ...30

34 Mossby naturpark ...31

35 Mossby mosse ...32

36 Dammen vid Skivarps gamla sockerbruk ...33

37 Solsjön...33

38 Vidarp ...34

39 Villie ...34

40 Kadesjö skog ...35

41 Kadesjö ravin ...36

42 Bjärsgård ...36

43 Hejdeholm ...37

44 Rydsgårds skog ...37

45 Bölvasen ...38

46 Bedenområdet - Frankhult ...39

(3)

3 Tätorternas närnatur

Grönområden i Skurup ...40

Grönområden i Skivarp ...42

Grönområden i Rydsgård ...42

Grönområden i Abbekås ...43

(4)

4 Naturområden i Skurups Kommun

Områdena 1 – 46, utgår i stort sett från naturvårdsplanen från 1995. Näsbyholms ängar har dock fått ge plats åt den nyskapade Näsbyholmssjön. Ett nytt område som tillkommit är Böl- vasen. Det är högst sannolikt att det finns fler smultronställen i kommunen och dessa kommer att fångas upp i det fortsatta naturvårdsarbetet. Ett naturområde påverkas under tid av yttre faktorer, som ändrad markanvändning, påverkan från jord- eller skogsbruk och liknande, men det sker också en naturlig succession där djur och växter anpassar sig efter förändringarna i miljön. Beroende av vilka värden man vill utveckla krävs skötsel och insatser som bibehåller och kanske än viktigare bidrar till nyskapande av framtida värdefulla områden.

I områdesbeskrivningarna ingår naturvärdesbedömningar och utvecklingsmöjligheter base- rat på inventeringar och undersökningar utförda av länsstyrelsen, olika inventerare, ideella föreningar, men också på fältbesök av kommunekologen under 2010 och 2011. Kartorna är till för att läsaren ska kunna orientera sig. De röda ringarna visar på området, men de ska inte ses som några absoluta gränser. I denna del av naturvårdsprogrammet ingår också ”Tätorternas närnatur”, där kända områden beskrivs och utvecklingsförslag ges.

Naturvärdesbedömning

Endast översiktliga inventeringar har gjort under arbetet med naturvårdsprogrammet. Huvud- inriktingen har varit att kontrollera om de tidigare värderingarna fortfarande är aktuella, samt att visa på eventuella behov av ytterligare inventeringar av områdena för att öka kunskapen om naturen i kommunen.

Naturvärdesbedömningen utgår från traditionella värderingsgrunder där de värdefulla natur- områdena delas in i tre klasser.

Klass 1: Särskilt höga naturvärden.

Klass 2: Mycket höga naturvärden.

Klass 3: Höga naturvärden.

Bedömningarna har olika fokus enligt nedan:

NATURTYP (N) BOTANIK (B) ZOOLOGI (Z) GEOLOGI (G)

RÖRLIGT FRILUFTSLIV (R) LANDSKAPSUPPLEVELSE (L) ODLINGSLANDSKAP (K) VATTENMILJÖ (V)

(5)

5

(6)

6 Beskrivning

Området är naturreservat sedan 1976 grundat på de geologiska värdena. Lagerföljden av sediment visar den geologiska utvecklingen under tiden 150 000 – 13 000 före nutid. Den senaste istiden (Weichselistiden) inleddes för omkring hundratusen år sedan och att kunna studera sedimentlager från denna period och tillbaka till senaste mellanistiden den så kall- lade Eemtiden och vidare till den tidigare istiden, Saale-perioden, är närmast unikt.

Naturreservatet bjuder också på naturvärden och en slående utsikt över slättens åkrar och backlandskapets skogar. Vid klart väder kan man se ända bort till Malmö där Turning

Torso markerar gränsen till Öresund.

Reservatet ingår i Romeleåsens backlandskap och vid den närliggande byn Kläggeröd ligger kommunens högsta punkt, 186 m.ö.h.

I reservatets kantzoner kan man bland annat hitta hedblomster, stånds, renfana och stinksyska. Fjärilsfaunan uppvisar våra vanligaste fjärilar inklusive blåvingar och guldvingar.

Området lämpar sig dock inte för familjeut- flykter eftersom det saknas rejäla avspärr- ningar och området är ytterst farligt med branta stup. Själva täkten är avstängd för allmänheten. I bergtäkten utvinns mer än 100 000 ton krossberg varje år.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, G

Värdeklass 1, G, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Värdeklass 1, G, Skåne läns Naturvårdspro- gram, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Området lämpar sig bäst för organiserade guidningar.

(7)

7 Beskrivning

En ravin med en bäck, som utgår uppifrån Romeleåsen och utmynnar i Borgasjön vid Skönabäck. Trädskiktet domineras av bok och buskskiktet av hassel, rönn och bok. Ut- märkande för fältskiktet är smalbladiga gräs, gulplister och myskmadra. Smedrännan är ett vackert område som skär genom odlingslandskapet. Intressant rekreationsområde, men är idag svårtillgängligt för allmänheten. Områ- det omfattas av strandskydd.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NZB

Värdeklass 1, NZB, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Området är en viktig ekologisk korridor i odlingslandskapet, som gynnar både växter och djur, såväl jaktvilt som andra arter. För de boende i trakten är området känt och används som rekreationsområde. Möjlighet till parkering i närheten av ravinen skulle ge natur- och fågelintresserade ett välkommet tillskott av tillgänglig natur i kommunen.

Beskrivning

Nordöstra delen består av granskog, men i övrigt domineras området av bokskog. Busk- skiktet innehåller förutom bok även rönn, flä- der, druvfläder, ask, hagtorn, hallon, kaprifol och vide. Vanliga arter i fältskiktet är gulplister, liljekonvalj, mjölkört, nässla, ekorrbär, toppdån, stor häxört och smalbladiga gräs.

(8)

8

I de fuktigare partierna växer även myskmadra, älgört, humleblomster, hundäxing och olika starrarter.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, N

Värdeklass 2, NR, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Den tidigare bedömningen av området som rekreationsområde är tveksam i dagsläget med tanke på områdets ringa utsträckning och bebyggelsen inom området.

Beskrivning

Området är naturvårdsområde sedan 1982 och omfattas även av strandskydd. Borgasjön har skapats genom invallning och ligger i vissa delar några meter högre än omgivande marker. Sjön omgärdas av lövskog med bok, björk och al av betydande ålder. Bokskogen närmast sjön har parkkaraktär och är relativt

tillgänglig. Området har ett stort värde för faunan i det övrigt öppna jordbrukslandska- pet. Här kan man uppleva ett intressant fågel- liv och även få se räv, rådjur och fälthare.

Strax väster om reservatet ligger Skönabäcks säteri med ett ståndsmässigt corps-de-logi, huvudbyggnad, som uppfördes 1815. Säteriet är av regionalt kulturhistoriskt värde med bl.a. låga stensättningar från järnåldern.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, NKLR

Värdeklass 3, NKL, Skåne läns Naturvårds- program, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Tillgängligheten för allmän- heten är starkt begränsad på grund av bristen på parkeringsplatser. Skötsel sker enligt länsstyrelsens skötselplan och utförs av Skogsstyrelsen i samråd med markägaren.

(9)

9 Beskrivning

Området ligger söder om Borgasjön. Våtmar- ken är igenvuxen med vass, pil och björk och saknar öppen vattenspegel. I kantzonen växer ek och fläder och här finns också en mindre vattensamling.

Naturvärdesbedömning

Klass 3, N

Värdeklass 1, NB, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Ytterligare inventering krävs för att bedömma om näbbstarr och majviva finns kvar i områ- det och om en restaurering är meningsfull för att återskapa de värden, som fanns för 20 år sedan.

Beskrivning

Bäckravin på Romeleåsens södersluttning.

Området omfattar också ett litet skogsområde i södra delen. Bok dominerar, men här växer även ek, ask, asp, björk och rönn. I fältskiktet hittar man växter som humleblomster, kir- skål, smultron, nässla, toppdån, johannesört och majbräken.Platsen är mest förknippad med Sme´n på Skramlan. Förutom Café och hantverk bjuds här också på en av

kommunens vackraste vyer ut över jord- brukslandskapet, vilket gjort att området har landskapsbildsskydd.

(10)

10 Naturvärdesbedömning

Klass 2, NL

Värdeklass 2, N, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Även om själva ravinen är igenväxt och otill- gänglig största delen av året bidrar den till ett varierat landskap med utrymme för växter och djur. Här krävs ytterligare inventerings- underlag för att man ska kunna ge förslag på hur området skulle kunna utvecklas ur natursynpunkt vilket sannolikt också skulle bidra till ökad naturupplevelse för besökarna.

Beskrivning

Kuperad terräng med betesmarker på båda sidor om vägen som sträcker sig genom området. I kanterna växer ask, bok, ek, lind, sälg, körsbär och gran. Ros-, hagtorns- och björnbärsbuskar växer spritt över hela betes- marken. Kaveldun växer i ett fuktigare parti på norra sidan av vägen. De torrare delarna

är av rödvenstyp. Exempel på andra växter i området är nysört, ältranunkel, toppdån, röl- leka, johannesört, blåklocka, smällglim och åkertistel. Området ligger delvis inom landskapsbildsskydd.

Naturvärdesbedömning

Klass 3, N

Utvecklingsmöjligheter

Områdets värden är beroende av att markerna även i framtiden nyttjas för bete. Kunskaps- underlaget är föråldrat och nya inventeringar skulle kunna förändra bedömningen av om- rådet och även öppna upp för framtida natur- vårdsåtgärder.

Beskrivning

Skogsområde sydväst om Skönabäck. Östra delen består av planterad granskog, medan den västra utgörs av lövskog. Lövskogen domineras av bok med inslag av björk, ek och ask. I buskskiktet hittar man arter som rönn, druvfläder, hallon och björnbär. Blekbalsamin är vanlig i fältskiktet, men här finns också toppdån, gulplister, stinksyska, skogsvicker, myskmadra, ekorrbär och både smal- och bredbladiga gräs. Vägen som går genom om- rådet kantas av stor kardborre.

Rönnbär

(11)

11 Naturvärdesbedömning

Klass 2, NB

Utvecklingsmöjligheter

Ett aktivt skogsbruk sätter sin prägel på om- rådet vilket klart minskar rekreationsvärdet.

Tillgängligheten är dessutom begränsad då vägen genom området inte är avsedd för bil- trafik och det finns inte heller några anvisade parkeringsplatser i anslutning till skogen.

Mer kunskap om områdets växt- och djurliv skulle vara av intresse, inte minst på grund av närheten till Borgasjön och Skönabäck.

Beskrivning

Det som formar landskapet här är framför allt Jordbruksfastigheten Brodda, med sina 300 hektar mark. Brodda stuteri har runt 100 häs- tar som betar på de fina betesmarkerna. Det finns ett stort inslag av lövskog med lönn, bok, ask och ek. Enstaka granplanteringar finns i delar av området. Buskskiktet består förutom av nämnda trädarter också av fläder och hagtorn. Fältskiktet är av högörtstyp med bland annat nässla, kirskål, gulplister, pipdån, flenört och stor kardborre. Skivarpsån rinner i utkanten av området och omfattas av strandskydd.

Naturvärdesbedömning

Klass: 2, N

Värdeklass 1, ZNR, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Äldre inveteringsresultat visar att det har fun- nits lövgroda inom området. Man har också påvisat en artrik lundflora. Nya inventeringar av groddjur, lundflora men också fåglar och andra organismgrupper vore av stort intresse för att få kunskap om områdets utveckling.

(12)

12 Beskrivning

Lövskog med ek och bok söder om Brodda och ett stenkast från Natura 2000-området Hästhagen. Stora bestånd av Hagtorn växer i skogskanten. I fältskiktet kan man hitta humleblomster, kirskål, nässla, lundgröe och stor kardborre.

Naturvärdesbedömning

Klass 3, N

Utvecklingsmöjligheter

Kunskapen om området är allt för begränsad för att ligga till grund för åtgärdsförslag. En grundlig inventering skulle eventuellt kunna förändra värdesbedömningen.

Brodda mosse

(13)

13 Beskrivning

Området används bland annat för olika hund- tävlingar, som exempelvis viltspår.

Mossen är delvis igenväxt med framför allt pil, men bitvis har man dessutom planterat in gran. Omgärdat av betesmarker är mossen viktig för det vilda djurlivet i jordbruksland- skapet.Fältskiktet är av rödven- och tuvtå- teltyp. Exempel på andra arter är hundkäx, åkertistel, hundäxing, ängsgröe, tomtskräppa och maskros.

Naturvärdesbedömning

Klass 3, N

Utvecklingsmöjligheter

En grundlig inventering av området krävs för att få fram ett underlag för ett eventuellt åtgärdsförslag.

Beskrivning

Området utgörs av en skogsbeklädd kulle, nordost om Skurups tätort sly och buskve- getation har brett ut sig, men här finns också äldre bokskog. Området har framför allt ett landskapsestetiskt naturvårdsvärde. Det finns dock andra värden, inte minst småfåglar har

här en viktig reträttplats i odlingslandskapet.

Olikåldrig skog med mycket rotvältor lockar exempelvis till sig gärdssmyg som är vanlig i området. Delar av området omfattas av strandskydd.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, NL

Värdeklass 1, NBLG, Naturvårdsplan Sku- rups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Själva kullen är mycket otillgänglig, men när man väl hittat in i området finns det gamla skogsvägar att följa. För att besökarna ska känna sig välkomna krävs informationsskyltar och tydligt uppmärkta stigar.

Området gränsar direkt till det populära Jo- hanna museet och det skulle sannolikt berika besöket om det fanns möjlighet till en natur- promenad i kombination med museibesöket.

Beskrivning

Hästhagen har sedan 1985 skyddats som naturreservat. Numera ingår området också i EU:s ekologiska nätverk av naturområden, Natura 2000. Det 48 hektar stora området är en av de värdefullaste ängslövskogarna i Sve- rige. Kullen, som är en moränrygg, domineras av gamla träd, cirka 100-150 år. Det finns framför allt bok men också inslag av andra

(14)

14

ädellövträd som avenbok, ek, ask och döda almar. I de fuktigare delarna finns små alkärr.

Uppe på kullens topp ligger en vacker ”pelar- sal” av raka, höga bokar. Mest värdefull ur biologisk synvinkel är den södra sluttningen, där ädellövskogen är mer varierad med träd i olika åldrar och där det finns mycket död ved.

Ut mot de öppna markerna står gamla, vid- kroniga träd som sträcker sig efter ljuset.

Här finns en rik flora och framför allt vå- ren bjuder besökaren på en klassisk skånsk bokskog med mängder av vitsippor. Andra intressanta arter är skånsk nunneört, skogs- knipprot, gulplister, lundslok, myskmadra och starkt doftande ramslök. Parkering finns vid Svaneholms slott där det även finns en busshållplats.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NBZRL

Värdeklass 1, NRGB, Naturvårdsplan Sku- rups Kommun, 1995.

Värdeklass 1, NBZRL, Skåne läns Natur- vårdsprogram, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Skötseln sker enligt ”Skötselplan för naturreservatet Hästhagen”, fastställd 1985-06-20, reviderad 2008-12-10, Länsstyrelsen i Skåne län. Även reservatesbeslutet innehåller restriktioner liksom en bevarandeplan för Natura 2000.

Beskrivning

Ett ca 80 hektar stort skogsparti norr om Sva- neholm med omväxlande bok- och barrskog.

Arter man kan träffa på här är bland annat blekbalsamin, toppdån, gulplister, lundviol, skogsviol och skogsveronika. Inventeringar har också visat på en ovanligt rik svampflora.

Vid en svampinventering 2006 i Norreskog och Svaneholmsområdet hittades närmre 400 arter vilket ger området en särställning

(15)

15

i naturvårdssammanhang. Andra spännande inslag i Norreskog är mindre vattensalaman- der, lövgroda och ätlig groda. Här finns också ett ca 2,6 ha stort kärr, som omges av gråvide.

De många mindre vattensamlingarna omges av al eller vide och hyser en mängd olika vatten- och våtmarksväxter, som vattenblink, sjöfräken, vattenbläddra, gäddnate, andmat och kärrsilja.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, NZR

Värdeklass 3, NZ, Skåne läns Naturvårdspro- gram, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

I rapporten ”Svaneholmsområdet, Invente- ringar av naturvärden 2006”, Ekologgruppen i Landskrona AB, lyfts frågan om en reser- vatsbildning av Norreskog och området runt Svaneholmssjön, där det införlivas med det intilliggande Hästhagens naturreservat. Idag nyttjas området främst för skogsbruk.

Området är intressant ur rekreationssynpunkt dock saknas såväl parkeringsplatser, som utmärkta stigar.

Beskrivning

Bockasjön är en till ytan liten men relativt djup sjö. Största delen av sjön omges av al och videsnår, dock med natursköna vyer ut mot odlingslandskapet på västra sidan. Den vass som växer längs strandkanten avtar snabbt med tilltagande djup. Exempel på andra arter är gul näckros, sprängört, vatten- mynta, dunört och besksöta.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, N

Utvecklingsmöjligheter

Sjön fungerar som närnatur för de som bor i området och det är troligtvis ett tillräckligt högt besökstryck för att inte naturvärdena ska missgynnas.

(16)

16 Beskrivning

Området kring Svaneholmssjön och Svane- holms slott är kommunens stolthet ur såväl kultur- som natursynpunkt. Här finns möjlig- heter att vandra, fiska, grilla eller bara njuta av den vackra naturen.Som ett resultat av det lokala naturvårdsprojektet, s.k. LONA- projektet, som genomfördes 2005-2009 är nu området runt Svaneholmssjön tillgänglig- hetsanpassat vilket innebär att alla kan ta sig runt den anrika ”jaktstigen” oavsett om man är gående eller rullstolsburen. Nya spänger, iordningställd stig, fågelskådningsplats, vind- skydd, bänkar, bord, informationsskyltar och en broschyr, som informerar om naturen och kulturen, har tillkommit genom projektet.

Den för godsmiljöer klassiska omgivningen med gamla grovstammiga träd, framför allt ek och bok, men även andra trädslag är generellt viktiga för den biologiska mångfalden.

Alsumpskogen i kanten av sjön och naturligtvis själva Svaneholmssjön, som täcker en yta av 20 hektar, bidrar till områdets stora värden. Svaneholmssjön omfattas av strandskydd. Artrikedomen är stor och när det gäl- ler svampar så är området kring Svaneholm och Norreskog en av Skånes intressantare lokaler. Även fladdermöss, fåglar, groddjur, insekter, växter och mossor och lavar av stort

värde finns i området.

Genom åren har Svaneholm varit närmast berömt för sina fladdermöss. Idagsläget finns det sannolikt sju olika arter.

Området är relativt välinventerat och do- kumenterat i följande rapporter:

Skurups kommun, 2006, ”Svaneholmssjön, Biologiska undersökningar 2006”, Ekolog- gruppen i Landskrona AB,

Skurups kommun, 2006, ”Svaneholmsom- rådet, Inventeringar av naturvärden 2006”, Ekologgruppen i Landskrona AB,

Skurups kommun, 2005, Inventering av fladdermöss kring Svaneholmssjön, Natur- vårdskonsult Gerell, 2005.

Skurups kommun, 2006, Miljöstrategiska enheten, Richard Bergendahl, Fåglar i Svane- holmsområdet 2006.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NBZRL

Värdeklass 1, ZBNR, Naturvårdsplan Sku- rups Kommun, 1995.

Värdeklass 1, NBZRL, Skåne läns Natur- vårdsprogram, 1996.

(17)

17 Utvecklingsmöjligheter

Ett antal inventeringsrapporter togs fram i samband med LONA-projektet, dels för att utgöra underlag för framtida åtgärder, men också för att sprida kunskap om Svaneholms- områdets natur. För att långsiktigt bevara de värden som har tagits upp i dessa rapporter skulle området sannolikt behöva skydd i någon form, sammankopplat med en skötsel- plan, som utvecklar och bibehåller natur- och kulturvärdena i området. Högsta prioritet är att bevara och sköta de gamla hålträden runt sjön, som hyser många fladdermusarter, insekter och svampar. Även rensningsåtgärder och fiske bör ske på ett genomtänkt sätt, som

inte äventyrar sjöns klarvattentillstånd.

Beskrivning

Områdena kring Havberg, ett litet samhälle i nordvästra delen av kommunen, ingår i vad som ofta omnämns, som ”backlandskapet söder om Romeleåsen”. Markerna är viktiga ur natur- och rekreationssynpunkt och även värdefull landskapsbild är ett kriterium som omnämns i kommunens översiktsplan.

Småbrutet landskap är normalt inget man förknippar med Skurups kommun, men kring Havberg finns en variation av små betesmarker, odlingar, skogspartier och våtmarker och därmed också ett antal kantzoner, som är extra viktiga för växt- och djurlivet.

Kruskantarell

(18)

18 Naturvärdesbedömning

Klass 1, NLZ

Värdeklass 1, ZN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995

Värdeklass 1, NBZRKLG, Skåne läns Natur- vårdsprogram, 1996. (avser backlandskapet söder om Romeleåsen i sin helhet)

Utvecklingsmöjligheter

Inventeringar av områdets djur- och växtliv skulle vara av stort intresse. Förutsättningar för att hitta flertalet av våra groddjur är stor då flera arter inklusive lövgroda har hörts i trakterna kring Havberg. Ur rekreationssynpunkt är området relativt tillgängligt tack vare att boende i området håller stigarna öppna genom att rida och promenera i områ- det. Några informationsskyltar eller anvisade parkeringar finns inte. För den som har behov av bekväma vandringsleder finns Svaneholms rekreationsområde ett stenkast österut.

Beskrivning

Stjärneholms slottsruin från 1500-talet har kulturhistoriskt värde, som är av riksintresse.

Detta faktum i kombination med höga natur- värden ger området extra hög status. Spåren efter slottets korta blomstringstid döljer sig under mängder av orkidéer och gullvivor, som under våren bjuder på en naturupplevel-

se av stora mått. Även den rödlistade rapun- kelklockan har påträffats här. Ruinen omges av en vallgrav, som besökaren kan ta sig över via en vacker träbro. Lillesjö söder om ruinen är en våtmark med en liten öppen vattenspegel omgärdad av kärrartad mark, som alltmer växer igen med vide, al, björk och fläder.

Våtmarken är framför allt viktig för fågellivet och omfattas av strandskydd. Hela området omfattar ca 33 hektar.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, BZN

Värdeklass 1, BZN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995

Värdeklass 1, ZKL, Skåne läns Naturvårds- program, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Det är av yttersta vikt att skötseln utförs på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. För att värna och utveckla området på bästa sätt skulle man eventuellt kunna försöka engagera naturvårdsorganisationer,byalag eller andra personer som har praktisk kunskap kring slåt- ter mm. Den igenväxande våtmarken söder om ruinen skulle vara ett intressant objekt för ett större naturvårdsprojekt inkluderande inventering, utredning, åtgärds- och skötsel- plan.

(19)

19 Beskrivning

Det som idag kallas Näsbyholmssjön är en återskapad del av den ursprungliga sjön. När sjön hade sin största utbredning fanns en vattenyta på närmre 300 hektar, vilket place- rade sjön bland de största i Skåne. Efter ett flertal vattensänkningar och framför allt den stora torrläggningen på 1860-talet övergick efter hand området till åker- och betesmark.

Den nu återskapade delen, den så kallade Svenstorpsviken har en vattenyta på ca 45 ha.

Halva sjöytan sträcker sig över kommungrän- sen och in i Trelleborgs kommun. Besökare välkomnas till en relativt stor parkeringsplats med en rastplats med tak. Tidigare fanns här också ett fågeltorn men idag får man fågel- skåda från strandkanten.Sedan sjön återska- pades 2004 har den varit mycket populär bland ornitologer, som kan få uppleva en mängd häckande och rastande fåglar.

Exempel på arter är glada, brun kärrhök, gräsand, tofsvipa,vigg, brunand, grågås, sal- skrake och många fler, som avlöser varandra i en strid ström. Med lite extra tur kan det dyka upp både kungsörn, havsörn och kanske till och med en pilgrimsfalk i kikaren. Sjön är också ett välkommet inslag i odlingslandskapet ur andra aspekter än biologisk mångfald.

Landskapsbild, rekreationsvärde och närings- fälla är också viktiga resultat av återskapan- det av sjön.

Det nära nog unika tillfället att studera vad som händer i en återskapad sjö togs tillvara i det lokala naturvårdsprojektet ”Uppföljnings- program för Näsbyholmssjön”. Projektet sträckte sig över 4 år och finns redovisat i rapporterna ”Uppföljningsprogram för Näs- byholmssjön – Vegetation, bottenfauna, fisk och vattenkemi, slutrapport 2008”, Ekolog- gruppen i Landskrona AB och ”Fågelrap- port Näsbyholmssjön 2004-2007”, Skurups kommun, Miljöstrategiska enheten, Richard Bergendahl.

(20)

20 Naturvärdesbedömningar

Klass 2, NZ

Utvecklingsmöjligheter

Förhoppningsvis kommer planerna på ett nytt fågeltorn att sättas i verket. Ett fågel- torn skulle inte bara uppskattas utan också bidra till att flertalet besökare stannar här och inte stör fåglarna runt sjön. Den diskret anvisade vandringsslingan kan följas bort till pumphuset i norra delen och möjligen kan man mycket tidigt på säsongen fortsätta upp genom ”Morfars minne” och runt sjön. Under häckningssäsongen är det dock klart olämp- ligt att gå längs strandkanten och dessutom är det närmast oframkomligt i sydöstra delen.

Den kunskapsbank som har byggts upp under det lokala naturvårdsprojektet, LONA, är en tillgång för fortsatta studier. Då vattenkemin även efter projektet kontinuerligt undersöks finns det ett bra underlag för framtida projekt.

Sjön har inte nått ett stabilt tillstånd ännu utan befinner sig i ett successionsstadie, där nya arter etablerar sig efter hand. En ny undersökning av samma parametrar som under LONA-projektet skulle vara av stort intresse.Förslagsvis 2013 i enlighet med rekommendationerna i slutrapporten från Ekologgruppen i Landskrona AB. Tyngd- punkten bör ligga på fåglar och vattenkemi, som var själva syftet med att återskapa sjön.

Beskrivning

Bokskogsområde med bitvis mycket tät busk- vegetation bestående av ask, videarter, skogs- try, hagtorn och blåhallon. Exempel på arter i fältskiktet är skogsbingel, gråbo, vägtistel, åkertistel, kåltistel, stor kardborre samt såväl smal- som bredbladiga gräs. Området är svår- tillgängligt ur rekreationssynpunkt, men snår och högt gräs gynnar en rik småfågelfauna.

Ett axplock av vad man kan få se eller kanske oftare höra är lövsångare, gransångare, svarthätta, talgoxe, gärdsmyg och näktergal.

(21)

21

Området har en gång kallats Rävaholmarna och låg då i den ursprungliga Näsbyholms- sjön. Det var också här som ett av de första försöken med att föda upp fasaner i Sverige gjordes av Carl-Fredrik von Blixen-Finecke under mitten av 1800-talet.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, NZ

Värdeklass 3, NZ – Skåne läns Naturvårds- program, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Stigen som leder in i området behöver röjas mer kontinuerligt och skyltas tydligare för att kunna uppfattas som en vandringsstig. Idag leds besökaren till strandkanten på sydös- tra sidan av sjön där valet står mellan att gå tillbaka, balansera längs åkerkanten eller gå längs strandkanten och störa fåglarna. En skylt med information om områdets historia samt växt och djurliv, placerad vid pumphuset, skulle sannolikt också uppskattas av besökarna.

Beskrivning

Bräknehus är ett tätortsnära naturområde och ett av de få grönområden där kommunen är markägare. Det är ett viktigt rekreationsom- råde för många olika intressegrupper. Här finns grusade gångar för löpning eller en lugn promenad, men också grillhus och lekplats för familjeutflykten. I västra delen möts man av äldre pelarbokskog. I övrigt består områ- det av glest stående mycket höga träd omgivna av starkt uppslag av sly samt hyggesar- tad flora. Några större naturvärden i form av hotade arter finns inte, men området har en rik småfågelfauna.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, RN

Värdeklass 1, RN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Området skulle kunna utvecklas vidare genom en riktad åtgärds- och skötselplan för att uppnå högre såväl naturvärden som upplevel- sevärden. Eventuellt skulle man kunna låta björk och al växa in över de hyggesliknande ytorna för att i förlängningen få in ädellöv som sekundärskog. Det skulle också vara intressant med buskar som hassel och hägg.

Buller är en negativ faktor i området, som till en del skulle kunna begränsas med en tät skogs-buskridå, men den optimala lösningen är förmodligen att anlägga en bullervall mot E65. Vissa delar kan upplevas som otrygga vilket skulle kunna avhjälpas genom att skapa siktluckor och röja mer längs stigarna. Den smådjurskyrkogård som finns i om-

rådet är i behov av en skötselplan.

(22)

22

Ytterligare ett sätt att utveckla området är att försöka återställa delar av parken till den romantiska park, som köpman Otto Håkans- son anlade här i början av 1930-talet. En utredning av områdets naturvärden och kul- turhistoriska värden bör föregå alla framtida åtgärder i områd

Beskrivning

Och backens välkända silhuett syns vida över vår slätt

I morgonrodnadens strålar re´n och på natten i månens sken

Utdrag ur dikt av Holger Olsson

Zimmermans backe med sin tyska lönn på toppen, 82 m.ö.h. är ett vackert och välkänt landmärke i Skurup. Fram till 2007 hade kommunen en logotyp som hade inspirerats av just detta träd, men nu är det Nils Holgers- son, flygande på en gås, som är symbol för kommunen.

Det 3,2 hektar stora området är sedan 1961 skyddat som naturreservat med föreskrifter.

Kullen som till största delen är uppbyggd av isälvsmaterial är i första hand skyddad för sina geologiska värden. Det är också ett populärt strövområde för skurupsborna, som från toppen av kullen kan se ut över såväl tätorten som landskapet runt omkring. Vin- tertid, när snön har lagt sig, är det många som utnyttjar backen för att åka utför på skidor, tefat eller liknande åkredskap.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, GR

Värdeklass 1, GR, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Värdeklass 3, RG, Skåne läns Naturvårdspro- gram, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Inventering av floran och faunan skulle kunna ge besökaren mer information och därmed en större upplevelse av området. Området besöks ofta av nyfikna förskolebarn, men även äldre barn och vuxna skulle sannolikt ha glädje av att få veta mer om de arter, som finns här.

(23)

23 Beskrivning

Hylteberga mosse består av betesmarker med mindre vattensamlingar. Kring vattensamlingarna är det bitvis igenväxt med videsnår.

I vattnet växer vass och kaveldun. Kring videsnåren frodas näringsgynnade arter som bredbladiga gräs, älgört och nässlor. Som alla våtmarker i odlingslandskapet så utgör de även här en viktig refug för den vilda faunan.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, N

Utvecklingsmöjligheter

Området är inte så väl känt ur natursynpunkt så ett första steg vore att inventera området.

Eventuella framtida åtgärder, som skulle kunna vara aktuella är att studera vattensamlingarna i området för att vid behov sätta in

restaureringsåtgärder eller rent av öka våt- marksutbredningen.

Beskrivning

Området ligger närmast instängt mellan odlingsmark och bebyggelse och lämpar sig inte för rekreation i någon större utsträckning.

Som närnatur för de boende i området har det dock ett värde. Våtmarken har en öppen vattenspegel, men vass och kaveldun växer rikligt vid kanterna. Området är viktigt för fåglar och här häckar bland annat knölsvan, gräsand, sothöna, gråhakedopping,tofsvipa, sävsångare, sävsparv och gulärla.

(24)

24 Naturvärdesbedömning

Klass 2, NZ

Värdeklass 2, NZ, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Det låga besökstrycket gynnar fågellivet och det kanske är detta som ska prioriteras. In- ventering av fåglar skulle kunna leda fram till förslag på åtgärder för att ytterligare gynna fågellivet.

Beskrivning

Torsjön, ibland kallad torsjödammen, är en genom uppdämning skapad sjö som omfattas av strandskydd.

Glansperioden som fågelsjö sträckte sig över de första åren på 1970-talet, men även idag finns ett intressant fågelliv. Förutom skratt- måskolonin så kan man få se fisktärna, sked- and, snatterand och många andra arter. Den inte alltid så populära storskarven har under de senaste åren häckat i sjön. Skarvarna lockar fram en och annan havsörn också till fågelskådarnas glädje. Sjön är omgiven av en bred ogenomtränglig bård av vass, vide och kaveldun där småfåglar kan hitta lämpliga häckningsplatser. Vid nordöstra sidan av sjön ligger Torsjö gård, med anor från tidigt 1800- tal. Här finns också en gravhög och resterna av en borg dolda under en kulle.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, ZN

Värdeklass 1, ZN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Det finns ett stort värde i att fåglarna slipper störningar från besökare och ostördheten bör bibehållas. Kunskapen om sjöns biologiska liv och kemiska status är minimal. Med tanke på att Torsjön i äldre undersökningar har figurerat, som en av Sveriges mest övergödda sjö, så vore det av stort intresse att undersöka hur det ser ut idag.

Beskrivning

Ett område som sträcker sig över ca 5 ha med mer eller mindre fuktiga marker med inslag av trädridåer och dungar, framförallt av pil med inslag av björk och al. Platsen omnämns

(25)

25

på en historisk karta från 1812, som Torsjö mosse. Den norra delen har ett riksintresse ur geologisk synpunkt då där har utbildats en källtorvmark med en överyta, som höjer sig över omgivande terräng där också grundvatten tränger fram. Torvlagrets mäktighet är omkring tre meter, men avtar mot söder. Om- rådet är numera uppodlat i den norra delen

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NG

Värdeklass 1, GN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Värdeklass 1, NBG, Skåne läns Naturvårds- program, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Kunskapen om området är begränsad och bygger på information från länsstyrelsen.

Mer information om områdets historia, vege- tationsutveckling och markanvändning skulle vara av stort kulturhistoriskt intresse.

Beskrivning

Längs Dybäcksån vid V. Vemmenhög finns en svagt markerad slättådal med betesmarker och äldre lövskog som hyser en rik flora och fauna. Marken är kalkrik och på sina ställen bildas kalktuff när kalkhaltigt grundvatten bryter fram. Här finns också mineralhaltiga

källor, som exempelvis den forna hälsokällan strax väster om kyrkan i Västra Vemmenhög.

I den gamla brunnsparken finns en iord- ningställd gångstig, som leder bort till vat- tenfallet. Längs stigen växer framför allt al, videarter, jättebalsamin och andra våtmarks- anpassade växter. Även insekter och fåglar lockas av den speciella miljön längs ådalen.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, NBKG

Värdeklass 1, KGNZ, Naturvårdsplan Sku- rups Kommun, 1995.

Värdeklass 3, NBKG, Skåne läns Naturvårds- program, 1996.

(26)

26 Utvecklingsmöjligheter

I detta område ligger fokus mycket på kultur- värdena, men naturvärdena är starkt kopplade till detta. Allt för stora ingrepp i brunnsparken bör undvikas inte minst på grund av att denna del av kommunen är mycket trädfattig.

Dessutom omfattas större delen av området av strandskydd.

Beskrivning

Området sträcker sig i öst-västlig riktning längs väg 9 och norrut täckande 72 ha. I delar av området finns fortfarande sidvallsängar, som i sen tid har slåtterhävdats, men till störs- ta delen är de gamla slåtterängarna numera betesmarker. Våtmarken är delvis påverkad av torvtäkt och utdikning, men har trots detta mycket höga biologiska och markhistoriska värden. Bland en mängd växtarter är det vissa som väcker extra uppmärksamhet, som exempelvis vattenstånds, källfräne, och ängs- losta, som här har en av sina få förekomster i landet. Även insektslivet och fågelfaunan är varierad och riklig i området. Bingsmarken ingår i områden av riksintresse för naturvård.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NBZ

Värdeklass 1, NBZ, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Värdeklass 1, NBZ, Skåne läns Naturvårds- program, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Ett ökat skydd av området i form av natur-

reservat har föreslagits ett antal gånger under årens lopp. I dagsläget vilar ansvaret för bevarandet av värdena i området i stort sett enbart på ansvarsfulla markägare. En uppdatering av kunskapsunderlaget för att följa utvecklingen av området borde vara av intresse för framtida skötselåtgärder och/eller reservatsutredning.

(27)

27 Beskrivning

Det är tveksamt om den akut hotade ängssil- jan fortfarande kan hittas här. Kanske har de senaste årens åtgärder med förbättrad skötsel av vallen resulterat i att växten återhämtat sig på denna lokal. Nedgången för den fridlysta och här naturminnesskyddade arten har pågått under en längre tid. På 1990-talet fanns ett 20-tal exemplar kvar, men under 2000-talet

har endast enstaka exemplar hittats.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, B Naturminne

Värdeklass 1, B, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Värdeklass 1, B, Skåne läns Naturvårdspro- gram, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Länsstyrelsen har satt in skötselåtgärder men det finns fortfarande en överhängande risk att arten inom snar framtid kommer att räknas till de försvunna arterna i Sverige.

Beskrivning

Hörte skog är Sveriges sydligaste lövskog med flera av våra inhemska trädarter, som exempelvis ek, kastanj, lönn och bok. Delar av skogen har betats för att hållas öppen.

Även almsjukans härjningar har bidragit till att glesa ut skogen. Skogen och området runt omkring är av yttersta värde för fågellivet.

I skogen kan man träffa på häger och korp, men också mängder av småfåglar, som gyn- nas av det rika buskskiktet av bland annat hassel och hagtorn.

Naturvärdesbedömning

1, NZ

Värdeklass 1, ZKRN, Naturvårdsplan Sku- rups Kommun, 1995.

Värdeklass 1, NBZ, Skåne läns Naturvårds- program, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Området är av intresse för vidare inventeringar av såväl växt- som djurliv med tyngdpunkt på fågellivet.

(28)

28 Beskrivning

Kommunens kustremsa är av stort intresse ur många aspekter. Speciellt området söder om kustvägen, väg 9, har idag stor betydelse för rekreation och biologisk mångfald. Exploa- tering av ny mark för bostadsbyggande söder om kustvägen tillåts inte enligt kommunens översiktsplan eftersom den i stor utsträckning omfattas av strandskydd och landskapsbildsskydd. Ursprungligen har stora delar använts som betesmark, men en viss bebyggelse och odlingsarealer finns längs kusten. Strand- skydd, landskapsbildsskydd och riksintresse för kustzonen, naturvärden, kulturvärden och friluftsliv visar på områdets värde inte bara lokalt utan även i ett nationellt perspektiv.

Stora delar av kusten och det utanförliggande

havsområdet är av stor vikt för fåglar och då inte minst övervintrande sjöfåglar.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, ZNRKGL Landskapsbildsskydd Strandskyddsförordnande

Värdeklass 1, ZNRKGL, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

I Bingsmarken där strandremsan gränsar till Skateholm har man gjort flera intressanta insektsfynd, bland annat har rödlistade sma- ragdgrön lundmätare och strecksumpveck- lare hittats här. Dessa uppgifter är hämtade från äldre inventeringar och området skulle behöva nya insektsinventeringar för att få en aktuell bild av områdets värden.

Generellt sett finns det ett behov av inventeringar av växt- och djurliv längs hela kust- remsan. Delar av resultatet skulle eventuellt kunna presenteras i en broschyr, för att öka kunskapen om området och ge besökarna en större upplevelse av kusten. Det faktum att Skurups kommun i sin helhet kommer att fortsätta växa kommer sannolikt att leda till ökat besökstryck längs kusten. Genom att ta fram mer kunskap om natur- och kulturvär- dena längs kusten skulle möjligheten för mer långsiktig planering möjliggöras. Genom styrning av besökarna till mindre känsliga områden kan man uppnå såväl bevarande av områdets värden samtidigt som attraktions- kraften ökar.

(29)

29 Delområde A

Kustområdet mellan Bingsmar- ken och Hörte

Beskrivning

Ett flackt och till stor del öppet kustlandskap med kärr, fuktängar, torrängar, havsstrandbio- toper och ädellövskog. Området har ett stort kulturellt värde i och med att det har varit bebott av människan ända sedan stenåldern.

Hela kuststräckan saknar dock bebyggelse idag. Bland de lite extra intressanta växterna här kan nämnas spjutskråp, som växer vid stranden och källfräne vid Dybäcksåns mynning.

Littorinavallen, som berättar om gångna tiders strandlinje har sin största resning vid Hörte. Som lite kuriosa kan man ett

stenkast från den lilla fiskehamnen i Hörte beskåda Hörte ruin. Den vackra stengaveln har dock aldrig varit en del i en byggnad utan uppfördes av godsägare Wallis på Dybeck, 1907, för att ge intryck av att vara en ruin.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NBRKL

Värdeklass 2, NBRKL, Skåne läns Natur- vårdsprogram, 1996.

Delområde B

Kusten sydväst om Abbekås

Beskrivning

Området är av stort intresse för fågelskådare, som ofta samlas vid Haken för att få se och höra framför allt sjöfåglar under årets alla månader. De av markägarna anlagda dammarna på strandängen tillför en extra dimen- sion till upplevelsen av platsen. Det tämligen flacka och öppna kustlandskapet mellan Ab- bekås och Hörte söder om kustvägen har genom tiderna utnyttjats främst som betesmark, men vissa delar har varit uppodlade. En del av kuststräckan utgörs av en några meter hög klint av morän. Andra delar av kustområdet uppvisar strandvallar. Bildningarna har stort geovetenskapligt värde.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NZLG Landskapsbildsskydd

Värdeklass 3, NLG, Skåne läns Naturvårds- program, 1996.

Delområde C

Kusten mellan Abbekås och Mossbystrand

Beskrivning

Området innefattar naturreservatet Mossby naturpark, ett ca 2 ha stort område i östra delen. Detta område har på grund av att det är ett naturreservat en egen rubrik, se 34, Mossby naturpark. Kusten mellan Abbekås och Mossbystrand utgörs delvis av sand- dyner. Flera smala kustremsor har tidvis varit uppodlade, varför endast rester av de ursprungliga naturbetena finns kvar, bland annat vid Skivarpsåns mynning. I åns nedre lopp förekommer meanderbågar och rasbran- ter i de omgivande sandiga partierna. Områ- det vid åmynningen är fornlämningsrikt och rymmer flera kända fornlämningar. Här finns gravhögar, som Oshögarna från bronsåldern, men också flatmarksgravar och boplatser från sten-, brons- och järnålder.

Den torrängspräglade vegetationen med arter som backsippa, hedblomster, stallört, spjut- skråp och gullviva är av betydelse för flera fjärilsarter, bland annat malörtskapuschong- flyet. Fågellivet är förhållandevis rikt med många rastande och sträckande sjöfågelar- ter. Området har stor betydelse för bad och rekreation.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NBZRG

Värdeklass 2, NBZRG, Skåne läns Natur- vårdsprogram, 1996.

(30)

30 Beskrivning

Havsområdet utanför kommunens kust, Egentliga Östersjön, karaktäriseras av bräckt vatten dvs. det är varken sött eller salt. De få arter som klarar att leva här utgör en unik blandning av saltvattens- och sötvattensar- ter. Kusten domineras av långgrunda bottnar med sten, grus och sand. Det är framförallt två vattendrag, Dybäcksån och Skivarpsån som rinner genom kommunen och mynnar på sydkusten. I en så utpräglad jordbrukskommun som Skurups Kommun är det inte över- raskande att åarna tillför vattenområdet stora mängder näringsämnen. Utanför Abbekås finns en kustvattenstation där bl.a. hydrografi undersöks.

Havsområdet utanför kommunens kust är av riksintresse för fisket. Här finns såväl lekom- råden som uppväxtområden för ett stort antal arter, bl.a. sill, flatfisk, horngädda, torsk och havsöring. Det kommersiella fisket utanför kusten är värdefullt men området lockar också många fritidsfiskare.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NZ Riksintresse för fisket

Värdeklass 1, NZB, Naturvårdsplan Skurups

Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Att minska näringsläckaget från jordbruks- marken i en jordbrukskommun är en självklar prioritering. Projekt som bidrar till detta bör initieras och uppmuntras av kommunen. Ex- empel på åtgärder är anläggning av våtmarker och skyddszoner längs vattendragen.

Beskrivning

Detta område, ca 15 ha, omedelbart norr om kustvägen restaurerades i början av 1990-talet av kommunen i syfte att skapa ett natur- och

(31)

31

natur- och rekreationsvärdena. Den ursprungliga skötselplanen från 1990-talet har spelat ut sin roll med tanke på de ingrepp som har gjorts. För att långsiktigt bevara områdets natur- och rekreationsvärden bör möjligheten för bildande av ett kommunalt naturreservat utredas.

Beskrivning

Området Mossby naturpark är ett ca 2 hektar stort område som är naturreservat sedan 1963 och beläget vid kustens östra del där området gränsar till Ystads kommun. Här rekreationsområde. Skivarpsån rinner genom

området och det omfattas av strandskydd.

Under senare år har det uppförts handikapps- plattform och ån har restaurerats med avseen- de på att skapa bättre lekbottnar för öringen.

I ån kan man fiska abborre, gädda, sutare, id, mört, vild regnbåge, öring och stationär brunöring.

Namnet Bongska marken har sitt ursprung i att stora delar av marken användes för grön- saksodling, som försåg Bongs fabriker med råvaror. Ett flertal fornlämningar visar att området har brukats sedan stenåldern. I dag hålls området öppet med betande boskap.

Området är i botanikkretsar känt för alla sina vilda och förvildade rosor. 13 olika arter har hittats, inräknat området söder om vägen vid Skivarpsåns mynning. Några arter som sticker ut lite extra är de akut hotade åkerros och sydäppelros.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, BRN

Värdeklass 1, RN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

FK Sydfiskarna har under många år bedrivit betydande miljö och fiskevård i området, vilket har gynnat såväl fisk som områdets rekreationsvärden. En ny skötselplan för om- rådet bör tas fram för att ytterligare utveckla

(32)

32

finns en rik flora med strandängsväxter som trift, kustarun, hedblomster och mängder av backsippor på våren. Här hittar man också liten blåklocka, gulsporre, rölleka, åkervädd, oxtunga, gulmåra och närmre stranden salt- arv, strandvial, sandstarr, saltgräs, strandråg och marviol.

Området har stor betydelse för det rörliga friluftslivet och är även en omtyckt bad- och utflyktslokal.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, RNB

Värdeklass 1, RNB, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Värdeklass 2, NBZRG, Skåne läns Natur- vårdsprogram, 1996. (bedömning av hela kuststräckan Abbekås - Mossbystrand).

Utvecklingsmöjligheter

Naturreservatet förvaltas av länsstyrelsen i Skåne län.

Beskrivning

Mossby mosse ligger strax väster om vägen mellan Mossby och Mossbystrand. Av his- toriskt intresse är att byns samtliga gårdar här har så kallade ängslotter sedan urminnes tider. En mindre bäck flyter genom mossen. Riklig vegetation av vass, kaveldun och andra näringsgynnade våtmarksväxter täcker

stora delar av området. Även på östra sidan om vägen finns ett antal småvatten av intresse för såväl biologisk mångfald, som rekreation.

Naturvärdesbedömning

Klass 3, N

Utvecklingsmöjligheter

Möjligen skulle en restaurering med avsikt att öka den öppna vattenspegel bidra till ökad biologisk mångfald. Om vattnet som rinner in i våtmarken är mycket näringsrikt kan det vara av större intresse att satsa på näringsre- tention och utforma våtmarken för att ta hand om största möjliga mängd kväve och fosfor.

(33)

33 Beskrivning

Denna relativt stora damm har ett stort värde för fågellivet, men är också ett landskapsmäs- sigt estetiskt inslag. Här kan man få se arter som knölsvan, grågås, gravand, gräsand, vigg och sothöna, men också småfåglar som exempelvis sävsångare, kärrsångare, rörsångare, gulsparv och sånglärka.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, N

Utvecklingsmöjligheter

För att undvika ytterliggare spridning av den invasiva växten, Jätteloka, bör beståndet på norra strandkanten tas bort.

Utredning om tillgänglighetsanpassning av dammens södra del kan vara av intresse, mot bakgrund av att Skivarp behöver fler rekrea- tionsområden. Närheten till Steglarps gravhö- gar, som ligger strax väster om dammen och det gamla sockerbruket sydöst om dammen skulle kunna utgöra en intressant inramning för en framtida natur- och kulturstig i områ- det. Möjligheten att förbättra dammen som fågellokal skulle också vara av intresse, dels naturligtvis för fåglarnas skull, men också för upplevelsevärdet av platsen.

Beskrivning

Denna damm är anlagd av Kjell Hansson, som för sitt initiativ erhöll kommunens natur- vårdspris 1992. Med sin yta kring 6000 kvm lockar dammen till sig fåglar som gräsand, sothöna, smådopping med flera. Glada ses ofta jagande i området. Det finns en 1,5 km lång naturstig vid Solsjön, som går längs med den gamla banvallen från tiden då det fanns järnvägsförbindelse mellan Rydsgård och Trelleborg.

(34)

34 Naturvärdesbedömning

Klass 2, NZ

Utvecklingsmöjligheter

Ur ett kunskapsperspektiv skulle det vara intressant att undersöka dammens växt- och djurliv, som har haft ca 20 år på sig att utvecklas.

Beskrivning

Omgivna av odlingsmark ligger två kullar med typisk torrängsflora, enligt tidigare inventeringar. I dagens storskaliga jordbruk är det ofta just på små åkerholmar, som torr- ängsfloran kan hålla sig kvar. Förr var torr- ängarna delar i ett större ängslandskap, som succesivt har trängts tillbaka i takt med allt mer effektivt nyttjande av marken. Enstaka tall, körsbär och hagtorn representerar träd- skiktet. Fältskiktet domineras av fårsvingel och knylhavre. Exempel på andra arter är backsmultron, rödkämpar, hundkäx och hundäxing.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, NZB

Värdeklass 2, NZB, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Marken kring dessa två kullar är uppodlad och området är därför inte tillgängligt för allmänheten. En grundlig inventering av växt- och insektsliv i syfte att vara underlag för en åtgärdsplan skulle vara av intresse för naturvården. Eventuellt skulle ett mindre torr- ängsprojekt kunna genomföras om intresse finns från markägarens sida.

(35)

35 Beskrivning

Område med betesmarker, som ligger i en fuktig sänka. Här finns ett flertal mindre vattensamlingar och i den västra delen rinner en bäck genom området.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, N

Utvecklingsmöjligheter

Ur naturvårdssynpunkt skulle det vara av intresse att inventera området. I första steget med inriktning på betesgynnade våtmarks- växter, men även insektslivet och fåglar är viktiga för helhetsbilden. Mot bakgrund av att betesmarkerna blir allt färre i Skåne och i Skurups kommun kommer den här typen av marker att bli allt viktigare för den biologiska mångfalden.

Beskrivning

Bokskog med mycket ask i buskskiktet, men även lönn, druvfläder, olvon, hallon och blåhallon. Det finns även inslag av gran i skogsområdet. Exempel på arter i fältskiktet är rödblära, toppdån, myskmadra, nejlikrot, amerikansk dunört, skogsviol, skogskovall och nässla. Den östra delen av skogen sträck- er sig in i Ystads kommun.

Naturvärdesbedömning

Klass 2, NR

Utvecklingsmöjligheter

En anvisad parkering skulle underlätta för besökare och göra området till ett lämpligt utflyktsmål.

(36)

36 Beskrivning

En mycket brant och djup ravin, där det framför allt växer bok. I ravinens botten rinner en liten bäck. Då det är mycket mörkt i ravinen är busk-, fält- och bottenskikt så gott som obefintligt, så när som på något smal- bladigt gräs. Buskskiktet är dessto tätare runt omkring ravinen där det även finns inslag av gran. Ett flertal glador håller till i luftrummet ovan och kring ravinen.

Naturvärdesbedömning

Klass 3, NG

Värdeklass 3, NG, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Utvecklingsmöjligheter

Området har ett naturvärde som refug för viltet i odlingslandskapet. Den speciella miljön i ravinen gynnar även insekter. Viss röjning av området behövs eftersom det redan har påbörjats dumpning av byggmaterial och jordmassor, som på sikt kommer att förstöra ravinen.

Beskrivning

Bokskogsområde som ligger på en sluttning med bitvis planterad granskog. Andra trädar- ter som förekommer i mindre utsträckning är

(37)

37

ek, ask, rönn och lärkträd. Här växer ovanliga lundgräs och den sällsynta ludna johannesör- ten.

Naturvärdesbedömning

Klass 3, N

Värdeklass 1, BN, Naturvårdsplan Skurups Kommun, 1995.

Värdeklass 3, NB, Skåne läns Naturvårdspro- gram, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

Området omges av odlingsmark och är av stor vikt för djur- och växtlivet i landskapet. Inventeringar behövs för att uppdatera kunskapsläget för växtarter, men även andra organismgrupper är av intresse. Skogen är svårtillgänglig och har i nuläget inget större värde ur rekreationssynpunkt, värdet ligger istället i att området är relativt ostört, vilket i sin tur gynnar vilt och fåglar. Närheten till vandringsstigar vid Rydsgårds gods och Sva- neholms slott rimmar väl med att låta områ- det förbli otillgängligt.

Beskrivning

Naturbetesmarkerna vid Rydsgårds gods har gamla anor med ett artrikt och intressant växt- och djurliv. Exempel på växter som finns här är jordtistel, rödklint, liten blåklocka, gökblomster och ängsnycklar. I tidigare inventeringar har man hittat den akut hotade fjärilen fotlöst tofsfly, vars livsmiljö alltmer trängs undan av skogsbrukets granplanteringar.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NBZKG

Värdeklass 1, ZBLKN, Naturvårdsplan Sku- rups Kommun, 1995.

Värdeklass 1, NBZKG, Skåne läns Natur- vårdsprogram, 1996.

Riksintresse för naturvården

Utvecklingsmöjligheter

Området är helt beroende av fortsatt hävd i form av bete. Nya inventeringar skulle också behövas för att det ska vara möjligt att följa betesmarkens utveckling. Omårdet omfattas av både landskapsbildsskydd och strandskydd.

Beskrivning

Ett större skogsområde på drygt 20 ha som omsluter det unika beteslandskapet Hejde- holm och Rydsgårdssjön. I östra kanten finns geologiska värden i form av en åsbildning, som bidrar till tolkningen av den lokala isavsmältningen Området består främst av bokskog men det finns även en del gran-

(38)

38

planteringar. Exempel på växter i fältskiktet är gulsippa, skogsbingel, myskmadra, blekbalsamin och den sällsynta strävlostan. Två vandringsstigar utgår från en mindre parkering vilket gör området till ett av kommunens mer tillgängliga områden för rekreation och naturupplevelser.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NBG

Värdeklass 1, ZBLKN, Naturvårdsplan Sku- rups Kommun, 1995.

Värdeklass 1, NBG, Skåne läns Naturvårds- program, 1996.

Utvecklingsmöjligheter

En informationsskylt med karta över områ- det, samt information om geologi och växt- och djurliv i området skulle vara positivt.

Markeringarna längs stigarna behöver för- nyas och eventuellt kompletteras. Området omfattas av både landskapsbildsskydd och strandskydd.

Beskrivning

I kommunens norra del delas detta området med Sjöbo kommun. Här finns betesmarker med en ovanligt rik flora. Orkidéer så långt ögat når avlöser varandra allt eftersom våren övergår i sommar. Ytterligare växtarter som indikerar ogödslade och hävdade gräsmarker är svinrot och slåttergubbe.

Som pricken över i:et lär man också kunna hitta lövgrodor i området.

(39)

39 Naturvärdesbedömning

Klass 1, NB

Utvecklingsmöjligheter

Ett fantastiskt område för den verkligt växt- intresserade. Eftersom området är präglat av betesmarker är det inte tillgängligt för all- mänheten. Med stor försiktighet och hänsyn till djuren kan man dock ta sig fram här.

För att genomföra inventeringar eller göra utflykter hit är det dock lämpligt att kontakta markägaren först. Det är också av största vikt att markerna även fortsättningsvis hävdas med betesdjur.

Beskrivning

Området ingår i ett större område N 80, som är av riksintresse för naturvården.Här finns betesmarker, skog och småvatten av extra stort värde. De olika biotoperna är intressanta ur många aspekter. Exempel på spännande växter, som finns här är jungfrulin, ängs-

vädd, gökblomster, småvänderot, rödkämpar, darrgräs, prästkrage, slankstarr, brudbröd, ängsskallra, majviva och orkidéer. Inom området finns också flera lövgrodelokaler.

Lång kontinuitet när det gäller markanvänd- ningen är närmast ett nyckelord i samman- hanget. Området har inventerats grundligt på växtsidan av ideella inventerare med stor kunskap och lång erfarenhet. Vid södra delen av Beden löper en grusås, som i likhet med de avlagringar, som avsatts i västra delen av Frankhultområdet har ett stort geovetenskapligt värde.

Utvecklingsmöjligheter

Området som helhet är beroende av att mark- användningen inte förändras i någon större omfattning. Kontinuerliga inventeringar är viktiga för att följa utvecklingen av området.

Växtinventeringar är grunden, men även andra organismgrupper är av intresse. Genom att öka kunskapen om området kan eventuella hot förebyggas och negativ påverkan åtgärdas för att området ska bibehålla sina höga natur- och kulturvärden.

Beden - Lindhult

På romeleåsens sydsluttning i kommunens norra delar är landskapet varierat med åker- marker, skogspartier, hagmarker, kärr och småvatten. Beden - Lindhult omfattar cirka 141 hektar mark.

Sydost om gården Beden finns utbredda betesmarker. Fram till 1940-talet bröt man torv i området och idag syns spåren av detta i form

(40)

40

av mer eller mindre igenväxta torvgravar. Två dammar med flacka strandkanter bidrar till mångfalden, men utgör också ett estetiskt inslag i landskapet. Strax söder om dammarna kan man hitta en mycket speciell flora med arter som vildlin, tätört och majvivor. Områ- det ingår i den inventering som länsstyrelsen gjort av rikkärr i Skåne. Extremrikkärret utgör dock endast 0,3 hektar av området.

Vid gården Lindhult finns gamla bokar, som

sannolikt är rester av bokskogsdungar från fäladsepoken på 1700-talet.

Naturvärdesbedömning

Klass 1, NBZLG

Värdeklass 1, ZNKB, Naturvårdsplan Sku- rups Kommun, 1995, (hela området Beden - Frankhult).

Värdeklass 1, NBZLG, Skåne läns Natur- vårdsprogram, 1996.

Frankhult

Området karaktäriseras av stora öppna hagmarker i ett kuperat landskap, som sträcker sig över cirka 22 hektar.Växtligheten har inte samma dignitet här, som i markerna kring Beden - Lindhult. Största värdet är snarare det landskapsestetiska och de geologiska värdena.

Naturvärdesbedömning

Klass 3, NKLG

Värdeklass 1, ZNKB, Naturvårdsplan Sku- rups Kommun, 1995, (hela området Beden - Frankhult).

Värdeklass 3, NKLG, Skåne läns Naturvårds- program, 1996.

Grönområden i Skurup

A. Stadsparken

Skurups stadspark skapades 1927 av träd- gårdsarkitekten Ivar Jansborn. Det mest slående när man kommer in i parken är de pampiga gamla bokarna. Den centralt belägna parken är mycket omtyckt som närrekrea- tionsområde för boende, skol- och försko- lebarn. Inte minst allsångskvällarna under sommaren drar hundratals besökare.

Utvecklingsmöjligheter

Ur miljö- och naturvårdssynpunkt skulle det vara positivt med mer naturmaterial när det gäller utformandet av de många små lekplat-

(41)

41

serna i parken. Det vore också önskvärt med fler blommande växter för att gynna insektslivet. En modern stadspark är en viktig resurs för skolor och förskolor i deras utomhuspe-

dagogik samtidigt som området ska kunna användas till många olika aktiviteter.

B. Prästamossen

Prästamossen, prästadammen eller prästajor- den - området har många benämningar. Den omgivande parken är relativt stor och bjuder besökaren på såväl estetiskt vackra kaskadpi- lar som många av våra vanliga fåglar. Själva dammen är inhägnad och omgiven av pil och ask. Dammen tar emot dagvatten från omgivande bebyggelse. Skötseln utförs på konventionellt sätt med kortklippta gräsmat- tor. Prästadammen är ett viktigt motions- och rekreationsområde i tätorten.

Här finns utvecklingsmöjligheter när det gäller att öka den biologiska mångfalden och därmed också öka upplevelsen av natur för barn såväl som för vuxna. Exempel på åtgär- der är holkprojekt, anläggande av en äng i nå- gon del, plantering av värd- och nektarväxter för fjärilar, öka andelen död ved för gynnande av vedinsekter. Det centrala läget borde göra parken intressant för skolorna i tätorten vilket skulle kunna vara en utgångspunkt för ett eventuellt utvecklingsprojekt.

C. Hylta skog

Hylta skog är ett mindre skogsområde som gränsar till Zimmermans backe. Ett lätt- tillgängligt närnaturområde för de boende i området. I nära anslutning ligger också en mindre fågeldamm.

Detta är redan ett intressant område med en del döda träd och ett välutvecklat bryn, så kallad ekoton, som gränsar till Zimmermans backe. Fågelholkar finns det alltid behov för om man vill gynna fåglarna och samtidigt öka möjligheterna för naturupplevelser.

D. Bräknehus

Se område 21.

E. Zimmermans backe

Se område 22

Stadsparken

(42)

42 Grönområden i Skivarp

Ortens närhet till havet, 5-6 km söderut minskar sannolikt behovet av natur- och rekrea- tionsområden inom orten. I norra delen av Skivarp finns Steglarps högar och en damm, som ger området såväl natur- som kulturvär- den. Några egentliga naturstigar finns inte i nuläget. Skivarp har dock en tydlig grönst- ruktur med ett brett grönstråk från idrottsplat- sen i väster till sockerbruksområdet i öster.

Samhället genomkorsas dessutom av två

smalare grönstråk i nord-sydlig riktning längs med de separata gång- och cykelvägarna.

Möllevallen, idag dock utan sitt landmärke, möllan, som brann ner 2010, är ett område som används för olika arrangemang.

Ur naturvårdssynpunkt skulle det vara intressant att undersöka hur man skulle kunna utveckla grönstråken inom tätorten. I norra delen finns ett intressant upplevelseområde med Sockerbruksdammen och Steglarps högar och sannolikt finns det fler intressanta knutpunkter som skulle kunna ingå i en vand- ringsled inom orten.

Grönområden i Ryds- gård

I Rydsgård finns ett mycket aktivt Byalag, som sedan 2009 har genomfört ett flertal insatser för ett grönare Rydsgård. Första steget var plantering av fruktträd, men sedan star- tade man upp ett större projekt där ett arbore- tum skapades med närmre 7000 träd. Byala- get är också initiativtagare till att plantera en allé vid infarten från E65:an.

För att öka möjligheterna till rekreation och naturupplevelse har man också röjt en stig längs Skivarpsån, den så kallade Naturstigen i Rydsgård. Naturstigen börjar på banvallen till den gamla Trelleborgsbanan och sträcker sig 1,3 km ut i landskapet. Vid ankdammen strax väster om arboretet finns också grill- möjligheter och joggingslinga.