I dagsl¨aget i Sverige finns ingen anm¨alningsplikt f¨or att anl¨agga bergkyla d˚a ett befintligt borrh˚al f¨or bergv¨arme redan finns (Lindbjer 2019). Detta inneb¨ar att det inte finns n˚agon kartl¨aggning ¨over hur m˚anga anl¨aggningar som faktiskt finns idag. Det ¨ar d¨arf¨or sv˚art att veta i vilken utstr¨ackning en m¨ojlig uppv¨arming skulle kunna ske. Med tanke p˚a att det finns en eventuell risk anser vi att f¨orsiktighetsprincipen b¨or till¨ampas och anm¨alningsplikt inf¨oras. I och med att det i dagsl¨aget fortfarande ¨ar os¨akert vilken temperaturf¨or¨andring ¨over tid som bergkylaanl¨aggningar kan medf¨ora ¨ar det viktigt att b¨orja f¨ora protokoll ¨over utbredningen f¨or att underl¨atta ett eventuellt framtida inf¨orande av striktare reglering.
D˚a samtliga ber¨akningar och antaganden bygger p˚a information och data fr˚an stadsdelen Sunnersta kan resultatet inte generaliseras och s˚aledes inte direkt appliceras p˚a andra omr˚aden med bergkyla. Med detta sagt kan de ¨overgripande effekterna av bergkyla, s˚asom att det faktiskt sker en temperatur¨okning i berggrunden, till¨ampas i andra fall. D¨aremot kan exakta sifferv¨arden som erh˚allits i resultatet inte generaliseras utan att f¨orst justera parametrar, exempelvis f¨or den specifika platsens berggrund. Allts˚a kan metoden appliceras f¨or andra platser men med lokal data. Detta talar ¨aven f¨or att det b¨or forskas mer inom omr˚adet f¨or att p˚a sikt f˚a fram mer generella riktlinjer och resultat.
Fl¨odet av relikt vatten upp till det ytliga grundvattnet ¨ar komplicerat d˚a det helt beror av de olika sprickplanen i berggrunden (Erlstr¨om et al. 2016, s.15). Detta ¨ar n˚agot som kan variera p˚a en v¨aldigt lokal skala vilket g¨or det sv˚art att f¨oruts¨aga. F¨or att f˚a en b¨attre och klarare uppfattning om fl¨odet, ¨ar ett framtida utvecklingsomr˚ade att genomf¨ora simuleringar baserat p˚a data om berggrund och jordm˚an i det aktuella omr˚adet. Ytterligare ett f¨orslag p˚a utvecklingsomr˚aden ¨ar att vid borrning f¨or bergv¨arme och bergkyla g¨ora en temperatur- och saltprofil f¨or h˚alet f¨or att kunna utf¨ora specifika ber¨akningar f¨or platsen och borrh˚alet. Unders¨okningen av saltkoncentrationen skulle kunna g¨oras genom att m¨ata den elektriska konduktiviteten i borrh˚alet, d˚a detta ger en indikation f¨or hur salt det ¨ar (SGU 2013, s.46). F¨or en mer noggrann ber¨akning b¨or det ¨aven tas h¨ansyn till bergets v¨armeledningsf¨orm˚aga, eftersom detta p˚averkar borrningsdjup och f¨oljaktligen den str¨acka det relikta vattnet transporteras (Aly & Singh 2015). Detta skulle vidare kunna kombineras med en unders¨okning av berggrundens sprickt¨athet vid platsen f¨or att frambringa djupare kunskap om hur stor volym relikt vatten som kan n˚a upp till det ytligare vattnet. Dessutom skulle m¨atstationer kunna s¨attas ut f¨or att m¨ata temperaturen p˚a vattnet uppstr¨oms och nedstr¨oms f¨or framtida unders¨okningar (Vienken et al. 2019).
Utvecklingar av de ber¨akningar som genomf¨orts skulle kunna vara att ber¨akna den ackumulerade p˚averkan p˚a grundvattnet d˚a flera borrh˚al inom ett omr˚ade anv¨ands f¨or bergkyla. De vidareutvecklade ber¨akningarna skulle kunna baseras p˚a exempelvis antagandet att de borrh˚al som r¨aknas p˚a ligger i linje efter varann i fl¨odesriktningen
33
f¨or grundvattnet. Ber¨akningarna skulle b¨orja i det f¨orsta borrh˚alet som grundvattnet passerar. Liknande ber¨akningar som de som redan utf¨orts f¨or enskilda borrh˚al skulle d˚a kunna utf¨oras f¨or att f˚a fram den kloridkoncentration f¨or det ytliga grundvattnet som n˚ar n¨asta borrh˚al. P˚a s˚a vis unders¨oks hur kloridkoncentrationen ¨okar f¨or varje borrh˚al som vattnet passerar. Detta skulle vara f¨orenklade ber¨akningar och f¨or att ¨aven ta h¨ansyn till huruvida borrh˚alen p˚averkar varandra temperaturm¨assigt skulle det vara l¨ampligast med n˚agon slags simulering som tidigare n¨amnts.
8 Slutsats
Ber¨akningsresultaten f¨or ett enskilt borrh˚al med temperatur¨okningen 0,02◦C blev 1750
˚ar vilket var transporttiden f¨or det relikta grundvattnet upp till det ytliga grundvattnet.
Kloridkoncentrationen i det ytliga grundvattnet var 253 mg/l om omblandningen av de b˚ada vattenmassorna skulle ske under ett dygn, samt 75,5 mg/l om omblandningen skulle ske under ett ˚ar. Detta har vidare j¨amf¨orts med 100 mg/l som var riktv¨ardet f¨or klorid i grundvatten fr˚an SGU.
I ber¨akningarna saknades en del specifika v¨arden f¨or Sunnersta och till f¨oljd av detta kan endast en ¨overgripande slutsats kring kontaminering av grundvattnet dras. Slut-satsen ¨ar att anl¨aggningar f¨or bergkyla kommer p˚averka temperaturen hos det relikta grundvattnet. Utifr˚an de ber¨akningar som utf¨orts i detta arbete kommer dock inte vattendensitetsskillnaden som uppst˚ar vara tillr¨acklig f¨or att en vertikaltransport ska ske p˚a ett s˚adant s¨att att det leder till en kontamineringsrisk.
Riktv¨arden f¨or det ytliga grundvattnet kan eventuellt ¨overstigas om en vertikal-transport sker, men d˚a detta antingen sker under v¨aldigt l˚ang tid eller vid extremt h¨oga temperaturh¨ojningar anses detta inte vara ett reellt problem. Vidare dras slutsatsen att vid ¨okat antal borrh˚al i ett omr˚ade s˚a kommer temperaturen ¨aven d˚a att ¨oka i berggrunden och s˚aledes kunna leda till en ¨okad risk f¨or en vertikal transport, eftersom
¨
aven det djupliggande vattnet d˚a v¨arms upp.
Resultatet inneh˚aller dock m˚anga antaganden och os¨akerheter som g¨or att en yt-terligare slutsats ¨ar att det kr¨avs mer forskning kring bergkyla f¨or att s¨akert kunna s¨aga att dricksvattenkontaminering inte ¨ar en m¨ojlig farlig konsekvens av berg-kylaanl¨aggningar. Konkret b¨or exempelvis fler temperaturm¨atningar beroende p˚a bergartstyp och berggrundsjup utf¨oras, samt djupare forskning kring hur temperaturen kan variera beroende p˚a borrh˚alens avst˚and till varandra. ¨Aven hur temperatur, salinitet och fl¨odeshastighet varierar vertikalt skulle kunna vara av intresse f¨or framtida studier och vidare bed¨omning om risker kring bergkyla.
34
9 Referenser
9.1 Publicerat material
Aly, H. & Singh, G. (2015). V¨armesystem. Stockholm: Kungliga Tekniska H¨ogskolan. Tillg¨anglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:856526/FULLTEXT01.pdf [2019-04-09]
Barth, J., Andersson, O., Nordell, B., Hellstr¨om, G., Berg, M., Gehlin, S., Frank, H., Risberg, G. &
Nowacki, J.E. (2012). Geoenergin i samh¨allet - En viktig del i en h˚allbar energif¨ors¨orjning.
Geotec & Svensk Geoenergi. 2012:1. Tillg¨anglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:
994330/FULLTEXT01.pdf [2019-04-09]
Bj¨ork, E., Acu˜na, J., Granryd, E., Mogensen, P., Nowacki, J-E., Palm, B. & Weber, K. (2013).
Bergv¨arme p˚a djupet. Boken f¨or dig som vill veta mer om bergv¨armepumpar. Stock-holm: Kungliga Tekniska H¨ogskolan. Tillg¨anglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:
619184/FULLTEXT01.pdf [2019-04-17] ISBN: 978-91-7501-754-9
Boman, D. & Hansson, G. (2004). Salt grundvatten i Stockholms l¨ans kust- och sk¨arg˚ardsomr˚aden. Stockholm: L¨ansstyrelsen i Stockholms l¨an (Rapport 2004:26). Tillg¨anglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:851965/FULLTEXT01.pdf [2019-04-08]
Boverket (2017). Komfortkyla. Tillg¨anglig: https://www.boverket.se/sv/byggande/
bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/komfortkyla/ [2019-06-03]
CSG Network (2011). Water density calculator. Tillg¨anglig: http://www.csgnetwork.com/
water_density_calculator.html [2019-05-09]
Curant (u.˚a.). Frikyla. Tillg¨anglig: https://curant.se/start/flaktkonvektorer/naturkyla/
https://curant.se/start/flaktkonvektorer/naturkyla/ [2019-04-09]
Domenico, Patrick, A., Schwartz & Franklin, W. (1998). Physical and Chemical Hydro-geology. 2. uppl., John Wiley & Sons. Tillg¨anglig: https://app.knovel.com/hotlink/toc/id:
kpPCHE0002/physical-chemical-hydrogeology/physical-chemical-hydrogeology
Energipartner (u.˚a.). IVT Frikyla. Tillg¨anglig: https://www.energipartner.se/villa/
ivt-frikyla/ [2019-06-03]
Erlstr¨om, M., Mellqvist, C., Schwarz, G., Gustafsson, M. & Dahlqvist, P. (2016). Geologisk in-formation f¨or geoenergianl¨aggningar – en ¨oversikt. Uppsala: Sveriges geologiska unders¨okning (Rapport: 2016:16). Tillg¨anglig: http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1616-rapport.pdf [2019-04-07]
Gehlin, S. (2002). Thermal Response Test: Method Development and Evaluation. Lule˚a:
Lule˚as tekniska universitet. 2002:39. Tillg¨anglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:
991442/FULLTEXT01.pdf [2019-04-22]
Gehlin, S. (2017). Guide f¨or geoenergi. (45) Advant produktionsbyr˚a. Tillg¨anglig:
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-572-1.pdf?fbclid=IwAR2MS_JxCe9rDR_
35
NPLBZb05Z4Y-PnVOxdD_Z-Sro9yEdxiQZGMVoh-FSQRg [2019-04-12]
G¨oteborgs Universitet (2014). Skiktning. Tillg¨anglig: https://gvc.gu.se/samverkan/
popularvetenskap/geovetaren-forklarar/Skiktning [2019-04-08]
Haehnlein, S., Bayer, P. & Blum, P. (2010). International legal status of the use of shallow geothermal energy. Renewable and Sustainable Energy Reviews, (14).
Tillg¨anglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032110002492?fbclid=
IwAR3rFYpQ-rh3xUS-jnPXowOkwxxQRFXmA_a4ygKFt0FN_v1Cj5GO5DLqfGU [2019-04-22]
Havs- och vattenmyndigheten (2013). Brackvatten. Tillg¨anglig: https://www.havochvatten.
se/funktioner/ordbok/ordbok/a---c/ordbok-a-c/2013-03-14-brackvatten.html [2019-05-06]
International energy agency (2018). China 13th Geothermal Energy Development Five Year Plan (2016-2020). Tillg¨anglig: https://www.iea.org/policiesandmeasures/pams/china/
name-170544-en.php [2019-04-12]
IVT V¨armepumpar (u.˚a.). Ordlista om IVT V¨armepumpar. Tillg¨anglig: https:
//www.ivt.se/kunskap/ordlista/ [2019-06-03]
K¨arnavfallsr˚adet (2001). Grundvatten i h˚art berg - en analys av kunskapsl¨aget. Stock-holm: Fritzes (Statens offentliga utredningar 2001:35) Tillg¨anglig: https://www.karnavfallsradet.
se/sites/default/files/documents/sou_2001_35_del_iii.pdf [2019-05-09]
LAFOR Energientreprenader AB (2018). Frikyla - Behagligt inomhuskli-mat till l˚aga kostnader. Tillg¨anglig: https://www.bergvarmestockholm.com/
frikyla-behagligt-inomhusklimat-till-laga-kostnader [2019-04-06]
L¨ansstyrelsen (u.˚a). Salinitet. Tillg¨anglig: http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/typindelning/kust–och-overgangsvatten/Pages/salinitet.aspx [2019-06-03]
03FS 1990:1. Kung¨orelse om vattenskyddsomr˚ade och skyddsf¨oreskrifter f¨or de kom-munala grundvattenint¨akterna i Uppsala-Vattholma˚asarna i Uppsala kommun. Uppsala:
L¨ansstyrelsen Uppsala l¨an. Tillg¨anglig: https://www.uppsalavatten.se/PageFiles/5536/skyddsf%
C3%B6reskrifter_uppsala-vattholma.pdf [2019-04-16]
Marklund, R. (2006). Frikyla, h¨ar kan du l¨asa allt om frikyla! V¨armepumpsForums FAQ.
[Forum]. Tillg¨anglig: http://faq.varmepumpsforum.com/index.php?action=artikel&cat=3&id=35&
artlang=sv [2019-04-09]
Millero, F., Chen, C., Bradshaw, A. & Schleicher, K. (1979). A new high pressure equation of state for seawater (27). Tillg¨anglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/
0198014980900163 [2019-04-25]
National Renewable Energy Labratory (2006). Renewable energy in China. [Broschyr]. Colo-rado. Tillg¨anglig: https://www.nrel.gov/docs/fy06osti/39443.pdf [2019-04-08]
Nationalencyklopedin (u.˚a. A). Akvifer. Tillg¨anglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/
36
encyklopedi/l%C3%A5ng/akvifer [2019-06-03]
Nationalencyklopedin (u.˚a. B). Relikt vatten. Tillg¨anglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/
encyklopedi/l%C3%A5ng/relikt-vatten [2019-04-08]
Nationalencyklopedin (u.˚a. C). Riktv¨arde. Tillg¨anglig: https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.
se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/riktv%C3%A4rde [2019-06-03]
Nationalencyklopedin (u.˚a. D). Korrosion. Tillg¨anglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/
encyklopedi/l%C3%A5ng/korrosion [2019-04-10]
Nationalencyklopedin (u.˚a. E). Vatten. Tillg¨anglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/
enkel/vatten [2019-04-08]
Nationalencyklopedin (u.˚a. F). Darcys lag. Tillg¨anglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/
encyklopedi/l%C3%A5ng/darcys-lag [2019-05-02]
OK Carrier AB (2006). Kemicentrum, Lunds Universitet. G¨oteborg: Carrier AB. Tillg¨anglig:
http://www.carrierdistribution.se/media/27878/Kemicentrum-Lund.pdf [2019-04-09]
Olofsson, B., Jacks, G., Knutsson, G. Thunvik, R. (2001) Grundvatten i h˚art berg – en analys av kunskapsl¨aget. Kunskapsl¨aget p˚a k¨arnavfallsomr˚adet 2001. KASAM, Statens R˚ad f¨or K¨arnavfallsfr˚agor. SOU 2001:35, s. 113-189
Panteli, N. (2018). Assessment of the effect of groundwater flow on the performance of Borehole Thermal Energy Storage systems. Delft University of Technology. Master of Science in Water Management. Tillg¨anglig: https://repository.tudelft.nl/islandora/object/uuid:
c590ae66-5236-429c-baaa-078cf36bff21?collection=education [2019-04-20]
Perlman, H. (2018). Water density. Tillg¨anglig: https://water.usgs.gov/edu/density.html [2019-04-09]
Persson, J., Fridell, K., Gustafsson, E-L. & Englund, J-E. (2014). Att r¨akna p˚a vatten - en formelsamling f¨or landskapsingenj¨orer. Alnarp: Sveriges lantsbruksuniversitet. (Rapport 2014:17).
Tillg¨anglig: https://pub.epsilon.slu.se/11781/11/persson_j_etal_150203.pdf [2019-05-02]
Pettersson, T. (2013). Lilla Alby Skolan, alternativa energif¨ors¨orjningssystem enl. §23 i lagen (2006:985) om energideklaration. Ingenj¨orsgruppen St˚ahlkloo AB.
Polgren, C. (2008). Vatten i sj¨o och hav. Uppsala: Bioresurs. Tillg¨anglig: https:
//bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2016/09/bilagan2008_1_vattenisjoochhav.pdf [2019-04-08]
SGU (2013). Bed¨omningsgrunder f¨or grundvatten. Uppsala: Sveriges geologiska unders¨okning.
Tillg¨anglig: http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1301-rapport.pdf [2019-04-10]
SGU (u.˚a. A). F¨ornybar geoenergi och geotermi. Tillg¨anglig: https://www.sgu.se/
samhallsplanering/energi/fornybar-geoenergi-och-geotermi/[2019-06-03]
37
SGU (u.˚a. B). Fr˚agor och svar. Tillg¨anglig: https://www.sgu.se/om-sgu/fragor-och-svar/#873 [2019-04-13]
SGU-FS 2016:1. F¨oreskrifter om ¨andring i Sveriges geologiska unders¨oknings f¨oreskrifter (SGU-FS 2013:2) om milj¨okvalitetsnormer och statusklassificering f¨or grundvatten.
Uppsala: Sveriges geologiska unders¨okning. Tillg¨anglig: http://resource.sgu.se/dokument/om-sgu/
foreskrifter/sgu-fs-2016-1.pdf [2019-04-10]
SGU (2019 A). SGUs kartvisare Brunnar. [Kartografiskt material]. 1:50000. Uppsala: Lantm¨ateriet.
Tillg¨anglig: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html [2019-05-03]
SGU (2019 B). SGUs kartvisare. [Kartografiskt material]. 1:500000. Uppsala: Lantm¨ateriet.
Tillg¨anglig: https://www.sgu.se/produkter/kartor/kartvisaren/ [2019-05-03]
SGU-FS 2013:2. Sveriges geologiska unders¨oknings f¨oreskrifter om milj¨okvalitetsnormer och statusklassificering f¨or grundvatten. Uppsala: Sveriges geologiska unders¨okning. Tillg¨anglig:
http://resource.sgu.se/dokument/om-sgu/foreskrifter/sgu-fs-2013-2.pdf [2019-04-10]
SGU (2016). Normbrunn- 16 V¨agledning f¨or att borra brunn. Uppsala: Elanders Sverige AB. Tillg¨anglig: https://resource.sgu.se/produkter/broschyrer/vagledning-normbrunn-16.pdf [2019-04-09]
SLU (1999-2002). Marken & V¨axten - Marktemperatur. Tillg¨anglig: http://www-vaxten.
slu.se/marken/marktemperatur.htm [2019-04-06]
SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets f¨oreskrifter om dricksvatten. Uppsala: Livsmedelsverket.
Tillg¨anglig: https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/lagstiftning1/gallande-lagstiftning/
slvfs-200130 [2019-04-10]
SP Sveriges forskningsinstitut (2012). Borrh˚als- och grundvattenlager. [Broschyr]. Tillg¨anglig:
https://www.sp.se/sv/index/research/eu-project/interreg/geopower/Documents/Borrhals%
20och%20grundvattenlager_praktisk%20handbok%20om%20geoenergi.pdf [2019-04-09]
Statens energimyndighet (2010). V¨arme i villan. Stockholm: CM Gruppen. Tillg¨anglig:
https://energiradgivningen.se/system/tdf/varme_i_villan.pdf?file=1 [2019-04-19]
Strandberg, C. (2014). Geoenergil¨osning f¨or DN-huset. Uppsala universitet. Teknisk- naturveten-skaplig fakultet. (Examensarbete). Tillg¨anglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:
730499/FULLTEXT01.pdf [2019-04-18]
Thermia V¨armepumpar (u.˚a.). Inuti en v¨armepump: Kylkretsen. Tillg¨anglig: https:
//www.thermia.se/varmepump-kunskap/hur-fungerar-en-varmepump/inuti-en-varmepump/
[2019-04-06]
Uppsala Vatten (2018 B). T¨amnarens roll i Uppsalas vattenf¨ors¨orjning. Tillg¨anglig:
https://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Rapporter%20och%
20redovisningar/T%C3%A4mnarens%20roll%20i%20Uppsalas%20vattenf%C3%B6rs%C3%B6rjning%
38
20popul%C3%A4rversion%20webben%20(1).pdf [2019-04-05]
Uppsala Vatten/L¨ansstyrelsen Uppsala l¨an (2018). Vattenskyddsomr˚ade Uppsala Vatthol-ma˚asarna. [Kartografiskt material]. 2018-06-05. 1:100 000. Tillg¨anglig: https://www.uppsalavatten.
se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Kartor/Vattenskyddsomr%C3%A5de_Uppsala_Vattholma.pdf [2019-04-16]
Vattenfall AB (u.˚a.). Bergv¨arme - bergv¨armepump f¨or din vil-la. Tillg¨anglig: https://www.vattenfall.se/varmepumpar/bergvarme/?gclid=
Cj0KCQjwnKHlBRDLARIsAMtMHDHvLbmnwVzjOv6x9ZoH8XAJsOa4ATQpJo32k1ns3_
DUqdEv1eyEtOoaAgqjEALw_wcB&gclsrc=aw.ds [2019-04-06]
Vienken, T., Kreck, M. & Dietrich, P. (2019). Monitoring the impact of intensive shallow geothermal energy use on groundwater temperatures in a residential neighborhood.
Leipzig, Tyskland: UFZ-Helmholtz Centre for Environmental Research. 2019 7:8. Tillg¨anglig:
https://geothermal-energy-journal.springeropen.com/articles/10.1186/s40517-019-0123-x [2019-04-22]
Wahl´en, S. (2013). Bergkyla och bergv¨armeutredning f¨or industrilokalen R¨odbergsmyran 5 i Ume˚a, V¨asterbotten. Ume˚a Universitet. H¨ogskoleingenj¨orsprogrammet i Energiteknik (Exa-mensarbete). Tillg¨anlig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:698534/FULLTEXT01.pdf [2019-04-18]
Wickman, P. (2009). Ta det kallt - strategier f¨or komfortkyla. Stockholm: Sveriges kom-muner och landsting. Tillg¨anglig: https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-425-1.pdf [2019-04-18]
Westin, R. (2012). V¨arme¨overf¨oring i bergv¨armesystem. Uppsala universitet. Teknisk- naturve-tenskaplig fakultet. (Examensarbete). Tillg¨anglig: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:
537799/FULLTEXT01.pdf [2019-04-22]
Zhu, K., Fang, L., Diao, N. & Fang, Z. (2017). Potential underground environ-mental risk caused by GSHP systems. Procedia engineering, (205). Tillg¨anglig:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877705817350464 [2019-04-12]