Beskrivning
Inriktningen innebär att en ny väg till större delen byggs intill befintlig väg – den norra delsträckan i ny sträckning. Vägen byggs med ca 8 meters bredd och för en hastighet på 80 km/t. Befintlig väg målas om och anpassas för att omhänderta GC-trafik och långsamtgående fordon. Lokala förutsättningar avgör den exakta utformningen.
På sträckan Skår-Bokenäs gård (1,3 km) förlängs och tillgänglighetsanpassas de två hållplatserna Prästgårdsvägen och Åker, tillsammans med bättre passagemöjligheter tvärs vägen för gående. Vid Prästgårdsvägen byggs även en pendelparkering med ett tiotal platser.
Korsningen mot Skårs badplats förses med enkelt vänstersvängfält, mittrefug och bättre passagemöjlighet för gående. Hela denna sträcka bör få räfflad mitt- och sidolinje och här byggs en separat gång- och cykelbana.
På sträckan Bokenäs gård-Bokenäs kyrka (0,9 km) breddas vägen och ges förstärkt bärighet.
Ett par utfarter kan här med fördel stängas, varav en fordrar en ny anslutning (200 m, på GC-bana) till Prästgårdsvägen. Hela sträckan Skår-Bokenäs bör få räfflad mitt- och sidolinje och en separat gång- och cykelbana (2,2 km).
Sträckan genom Bokenäs kyrkby (0,7 km) har god standard och behöver få åtgärder. Vid Bokenäs skola anläggs en pendelparkering, enligt tidigare framtagen utformning. Största tillåtna hastighet justeras ned till 50 km/t, klockan 6-18, alla dagar årets runt. För en ökad efterlevnad installeras påminnandeskyltar med radarmätning.
På sträckan Bokenäs-Bergås (3,1 km) byggs en ny väg och befintlig väg målas om och anpassas för GC-trafik. Tre-fyra utfarter kan här med fördel stängas, varav flera fordrar nya eller samordnade anslutningar. Vägens system för dagvatten bör ses över så att läckage ner till närliggande vattendrag begränsas. Hållplats Nybygget förlängs och tillgänglighetsanpassas
bättre passagemöjlighet för gående. Bron närmast Bokenäs bygdegård behöver byggas om och breddas, både med tanke på höjd bärighet (BK4) och GC-bana.
På sträckan Bergås-Bäcken (2,1 km) byggs en ny väg och befintlig väg målas om och anpassas för GC-trafik. På flera partier bör sidoområdesåtgärder vidtas. Tre-fyra utfarter kan här med fördel stängas, varav flera fordrar nya eller samordnade anslutningar.
På sträckan Bäcken-Rotviksbro (3,9 km) byggs en ny väg i ny sträckning, öster om nuvarande väg, medan befintlig väg målas om och anpassas för GC-trafik. Den nya vägsträckningen bör få en bro för lokal trafik och en planskild faunapassage, enligt framtagen vägplan. Hållplats Berghogen förses med en pendelparkering, enligt tidigare framtagen utformning.
Hållplatserna Äskebackavägen, Kamperöds höjd, Granhogen och Rotviks gård tillgänglighetsanpassas.
Vid Rotviksbro byggs utfarter om så att endast högersväng blir tillåten. Cirkulationsplatsen förses med bättre passagemöjlighet för gående och anslutande GC-banor byggs ut. Hållplats Rotviksbro förses med en större pendelparkering, i dialog med handeln. Om möjligt bör en tavla med realtidsinformation om trafikläget vid färjeläget och aktuell restid dit sättas upp för trafiken västerut.
Figur 33. Samlad bild över ingående åtgärder och prioriterade punkter för alternativ E.
Utifrån dessa åtgärder kan merparten av vägen få en skyltad hastighet på 80 km/t. Åtgärdernas samlade restidsnytta bedöms bli som mest 96 sekunder och restiden Rotviksbro-Skår beräknas till 9:24 minuter. Om vägen byggs om enligt förslaget innebär det skarpare krav på tillåten bullerstörning.
Några fastigheter behöver åtgärder för att klara de nya kraven, några fastigheter kan behöva lösas in samtidigt som ett trettiotal fastigheter får minskade bullerstörningar. Bedömningen är att dessa åtgärder sammantaget kostar 70 mkr.
Anläggningskostnaderna bedöms ligga inom spannet 420 - 780 mkr, enligt genomförd GKI. Arbete behöver bara delvis utföras i befintlig sträckning, vilket har tagits hänsyn till. Den samlade
effektbeskrivningen kan sammanfattas på följande sätt.
Transportpolitiska mål
Åtgärderna bedöms ge ett positivt bidrag till måluppfyllelse för en säkerställd funktion för vägen och bättre tillgänglighet i området. Bidrag till funktionsmålet sker på alla delmål (medborgarnas resor, näringslivets transporter, regional tillgänglighet, jämställdhet, funktionshindrade, barn och unga samt kollektivtrafik, gång och cykel). Åtgärderna innebär ett positivt bidrag till måluppfyllelse för
hänsynsmålen: ökad trafiksäkerhet och ökad hälsa (aktiv mobilitet). Trafiksäkerhetsnyttan handlar dels om en generellt bättre utformning, dels om förbättrad säkerhet för oskyddade trafikanter. En bredare väg kan ha en trafiksäkerhetsnytta, men riskerar att motverkas av att vi höjer hastigheten till 80 km/t. Vägens höjda standard innebär även ett negativt bidrag till måluppfyllelse vad gäller hänsynsmålet för landskap.
Alternativets klimatpåverkan kan delas upp i två aspekter: dels åtgärdernas klimatpåverkan, dels den klimatpåverkan som en förändring av trafiken kan medföra. För de fysiska åtgärderna har en
klimatkalkyl genomförts, vilken visar ett tillskott av 14000 ton koldioxidekvivalenter (plus 250 ton CO2e per år). Vad gäller påverkan på trafiken bedöms alternativ E troligen medverka till något ökade utsläpp, samtidigt som alternativet ger ökade möjligheter att resa på andra sätt än ensam i egen bil.
Alternativ E kan troligen innebära en viss överflyttning av trafik från väg 162, vilket sammantaget ger något kortare körsträckor och något förändrade störningar.
Samhällsekonomi
Åtgärderna innebär ett positivt bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning samt till måluppfyllelse för ökad trafiksäkerhet. Vägens höjda standard innebär även ett litet positivt bidrag till måluppfyllelse vad gäller restidskostnader, samtidigt som risken för trafikpåverkande störningar minskar. På motsvarande sätt bedöms åtgärderna ge ett positivt bidrag till att säkerställa vägens funktion.
Fördelning
Åtgärderna handlar främst om högre trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet för alla trafikanter samt ökad tillgänglighet med buss. Denna typ av åtgärder gynnar framför allt kvinnor, barn och äldre, som i större utsträckning går, cyklar och färdas med kollektivtrafik. En höjd trafiksäkerhet och säkrad funktion gynnar alla som färdas på vägen, oavsett färdmedel. Nyttorna uppstår framför allt för den lokala och regionala trafiken. Någon särskild företagsekonomisk effekt har inte identifierats – näringslivet på Stångenäs uppges föredra väg 162.
Målkonflikter
Inriktningen innebär delvis några påtagliga målkonflikter. Målet om kortare restid uppfylls i viss omfattning, medan målet om minskad barriäreffekt motverkas. Inriktningen innebär en balansering mellan motstående mål, där trafiksäkerhet och tillgänglighet prioriteras framför resurshushållning.