• No results found

Beskrivning

Inriktningen innebär att större delen av vägen får ett nybyggt, extra körfält på 4 meter. Detta placeras på endera sidan av och mer eller mindre kant i kant med befintlig väg. En del av befintlig väg avdelas för gång- och cykeltrafik. Lokala förutsättningar avgör den exakta utformningen.

 På sträckan Skår-Bokenäs gård (1,3 km) förlängs och tillgänglighetsanpassas de två hållplatserna Prästgårdsvägen och Åker, tillsammans med bättre passagemöjligheter tvärs vägen för gående. Vid Prästgårdsvägen byggs även en pendelparkering med ett tiotal platser.

Korsningen mot Skårs badplats förses med enkelt vänstersvängfält, mittrefug och bättre passagemöjlighet för gående. Hela denna sträcka bör få räfflad mitt- och sidolinje och här byggs en separat gång- och cykelbana.

 På sträckan Bokenäs gård-Bokenäs kyrka (0,9 km) breddas vägen och ges förstärkt bärighet.

Ett par utfarter kan här med fördel stängas, varav en fordrar en ny anslutning (200 m, på GC-bana) till Prästgårdsvägen. Hela sträckan Skår-Bokenäs bör få räfflad mitt- och sidolinje och en separat gång- och cykelbana (2,2 km).

 Sträckan genom Bokenäs kyrkby (0,7 km) har god standard och behöver få åtgärder. Vid Bokenäs skola anläggs en pendelparkering, enligt tidigare framtagen utformning. Största tillåtna hastighet justeras ned till 50 km/t, klockan 6-18, alla dagar årets runt. För en ökad efterlevnad installeras påminnandeskyltar med radarmätning.

 På sträckan Bokenäs-Bergås (3,1 km) byggs ett extra körfält. Befintlig väg målas om till ett körfält och en fysiskt avskild GC-bana. Tre-fyra utfarter kan här med fördel stängas, varav flera fordrar nya eller samordnade anslutningar. Vägens system för dagvatten bör ses över så att läckage ner till närliggande vattendrag begränsas. Hållplats Nybygget förlängs och tillgänglighetsanpassas samtidigt som korsningen mot Nybygget förses med enkelt

vänstersvängfält, mittrefug och bättre passagemöjlighet för gående. Bron närmast Bokenäs

bygdegård behöver byggas om och breddas, både med tanke på höjd bärighet (BK4) och GC-bana.

 På sträckan Bergås-Bäcken (2,1 km) byggs ett extra körfält. Befintlig väg målas om till ett körfält och en fysiskt avskild GC-bana. På flera partier bör sidoområdesåtgärder vidtas. Tre-fyra utfarter kan här med fördel stängas, varav flera fordrar nya eller samordnade

anslutningar.

 På sträckan Bäcken-Rotviksbro (3,8 km) byggs ett extra körfält. Befintlig väg målas om till ett körfält och en fysiskt avskild GC-bana. Ett tiotal anslutande vägar och utfarter kan här med fördel stängas, varav flera fordrar nya eller samordnade anslutningar. Hållplats Berghogen förses med en pendelparkering, enligt tidigare framtagen utformning. Hållplats

Äskebackavägen får förlängda fickor och tillgänglighetsanpassas samtidigt som korsningen mot Äskebackavägen förses med enkelt vänstersvängfält, mittrefug och bättre

passagemöjlighet för gående. Hållplats Kamperöds höjd får förlängda fickor och tillgänglighetsanpassas samtidigt som korsningen mot Skal förses med dubbelt

vänstersvängfält, mittrefug och bättre passagemöjlighet för gående. Hållplats Granhogen får förlängda fickor och tillgänglighetsanpassas samtidigt som korsningen mot Gullmarsberg förses med enkelt vänstersvängfält, mittrefug och bättre passagemöjlighet för gående.

Hållplats Rotviks gård får bussfickor och tillgänglighetsanpassas samtidigt som korsningen förses med mittrefug och bättre passagemöjlighet för gående.

 Vid Rotviksbro byggs utfarter om så att endast högersväng blir tillåten. Cirkulationsplatsen förses med bättre passagemöjlighet för gående och anslutande GC-banor byggs ut. Hållplats Rotviksbro förses med en större pendelparkering, i dialog med handeln. Om möjligt bör en tavla med realtidsinformation om trafikläget vid färjeläget och aktuell restid dit sättas upp för trafiken västerut.

Utifrån dessa åtgärder kan stora delar av vägen få en skyltad hastighet på 80 km/t. Om vägen byggs om enligt förslaget innebär det skarpare krav på tillåten bullerstörning. Det innebär att ett femtiotal fastigheter behöver åtgärder för att klara de nya kraven. Bedömningen är att dessa åtgärder

sammantaget kostar 80 mkr, varav inlösen av några fastigheter.

Anläggningskostnaderna bedöms ligga inom spannet 360-670 mkr, enligt genomförd GKI. Arbete behöver bara delvis utföras i befintlig sträckning, vilket har tagits hänsyn till. Åtgärdernas samlade restidsnytta bedöms bli som mest 71 sekunder och restiden Rotviksbro-Skår beräknas till 9:49 minuter. Den samlade effektbeskrivningen kan sammanfattas på följande sätt.

Transportpolitiska mål

Åtgärderna bedöms ge ett positivt bidrag till måluppfyllelse för en säkerställd funktion för vägen och bättre tillgänglighet i området. Bidrag till funktionsmålet sker på alla delmål (medborgarnas resor, näringslivets transporter, regional tillgänglighet, jämställdhet, funktionshindrade, barn och unga samt kollektivtrafik, gång och cykel). Åtgärderna innebär ett positivt bidrag till måluppfyllelse för

hänsynsmålen: ökad trafiksäkerhet och ökad hälsa (aktiv mobilitet), liksom ett litet positivt bidrag till klimatmålet. Trafiksäkerhetsnyttan handlar främst om ingående trimningsåtgärder (GC-bana, räffling, sidoområden, utfarter etc.). En bredare väg kan ha en trafiksäkerhetsnytta, men riskerar att motverkas av att vi höjer hastigheten till 80 km/t. Vägens höjda standard innebär även ett litet negativt bidrag till måluppfyllelse vad gäller hänsynsmålet för landskap.

Alternativets klimatpåverkan kan delas upp i två aspekter: dels åtgärdernas klimatpåverkan, dels den klimatpåverkan som en förändring av trafiken kan medföra. För de fysiska åtgärderna har en

klimatkalkyl genomförts, vilken visar ett tillskott av 16000 ton koldioxidekvivalenter (plus 290 ton CO2e per år). Vad gäller påverkan på trafiken bedöms alternativ C troligen medverka till något ökade utsläpp, samtidigt som alternativet ger ökade möjligheter att resa på andra sätt än ensam i egen bil.

Alternativ C kan troligen innebära en liten överflyttning av trafik från väg 162, vilket sammantaget ger något kortare körsträckor och något förändrade störningar.

Samhällsekonomi

Åtgärderna innebär ett lite positivt bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning samt till måluppfyllelse för ökad trafiksäkerhet. Vägens höjda standard innebär även ett litet positivt bidrag till måluppfyllelse vad gäller restidskostnader, samtidigt som risken för trafikpåverkande störningar minskar. På motsvarande sätt bedöms åtgärderna ge ett positivt bidrag till att säkerställa vägens funktion.

Fördelning

Åtgärderna handlar om högre trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet för både oskyddade och skyddade trafikanter samt ökad tillgänglighet med buss. Denna typ av åtgärder gynnar framför allt kvinnor, barn och äldre, som i större utsträckning går, cyklar och färdas med kollektivtrafik. En höjd trafiksäkerhet och säkrad funktion gynnar alla som färdas på vägen, oavsett färdmedel. Nyttorna uppstår framför allt för den lokala och regionala trafiken. Någon särskild företagsekonomisk effekt har inte identifierats – näringslivet på Stångenäs uppges föredra väg 162.

Målkonflikter

Inriktningen innebär inte några stora målkonflikter. Målet om kortare restid uppfylls i liten

omfattning, medan målet om minskad barriäreffekt motverkas. Inriktningen innebär en balansering mellan motstående mål, där trafiksäkerhet och tillgänglighet prioriteras framför resurshushållning och kort restid.

Related documents