Vägg 4

På utsidan av isoleringen är RF 92%, 84% och 76% vid respektive 0˚C, 5˚C och 10˚C. Insidan av isoleringen är RF ca 34% och 75% vid respektive 5˚C och 10,5˚C. Detta tyder på att det inte finns någon risk för mögelpåväxt för vägg 4.

Simulationen från WUFI Bio visar ”grönt” ljus på både ut- och insidan av isoleringen, det vill säga att vägg 4 bedöms att fungera, se bilaga 10.2 Kiruna vägg 4.

Träskivan på utsida isolering har 200 som ångmotståndsfaktor med ett Sd-värde på 2,4m, MU har 1,3 ångmotståndfaktor med ett Sd-värde på 0,325m och plywoodskivan på insidan har 700 som

ångmotståndfaktor med ett Sd-värde på 12,6m.

Sd-värdet för materialen i denna vägg är starkare än i vägg 3 när det kommer till träskivan och MU på grund av att tjocklen på dessa material är större än i vägg 3. Detta leder till bättre resultat i Kiruna

RF 83% RF 95%

RF 80%

Figur 46 - Isoplehts för utsidan av isoleringen (vägg 4, Kiruna)

Figur 49 - Isoplehts för insidan av isoleringen (vägg 1, Stockholm)

6.3 Stockholm

6.3.1Vägg 1

På utsidan av isoleringen är RF 83%, 79% och 77% vid respektive 0°C, 5°C och 10°C. Insidan av isoleringen är RF 69% och 96% vid respektive 7°C och 10.5°C. Detta tyder på att det finns en hög risk för mögelpåväxt på insidan av isoleringen, samt låg risk på utsidan av isoleringen för vägg 1.

Simulationen från WUFI Bio visar ”rött” ljus på insidan av isoleringen, samt ”grönt” på utsidan av isoleringen, det vill säga att vägg 1 inte bedöms att fungera, se bilaga 10.2 Stockholm vägg 1.

De höga värdena beror på att större delen av året är det högre ånghalt utomhus än var det är inomhus, det vill säga att ångtransportsriktning är utifrån och in mot ishallen. Dessutom har vägg 1 en ångspärr vid insida isolering och detta hindrar väggen från att ventileras.

RF 95%

RF 80% RF 83%

Figur 48 - Isoplehts för utsidan av isoleringen (vägg 1, Stockholm)

RF 83% RF 95%

6.3.2 Vägg 2

På utsidan av isoleringen är RF 87%, 82% och 79% vid respektive 0°C, 5°C och 10°C. Insidan av isoleringen är RF 67% och 81% vid respektive 7°C och 10.5°C. Detta tyder på att det är låg risk för mögelpåväxt för vägg 2.

Simulationen från WUFI Bio visar ”grönt” ljus på både ut- och insidan av isoleringen, det vill säga att vägg 2 bedöms att fungera, se bilaga 10.2 Stockholm vägg 2.

Träskivan på utsida har 200 som ångmotståndsfaktor med ett Sd-värde på 5m, MU har 1,3

ångmotståndfaktor med ett Sd-värde på 0,325 och träskivan på insidan har 200 som ångmotståndfaktor med ett Sd-värde på 2m.

Träskivan passar bättre in på insidan jämfört med en plywoodskiva eftersom att plywoodskivan har ett Sd-värde på 7m när tjockleken på skivan är 10mm. Detta skulle fungerat bra i Kiruna men inte i Stockholm då det har ett varmare klimat.

RF 83% RF 95% RF 80% RF 83% RF 95% RF 80% Figur 50 - Isoplehts för utsidan av isoleringen (vägg 2, Stockholm)

6.3.3 Vägg 3

På utsidan av isoleringen är RF 86%, 82% och 80% vid respektive 0°C, 5°C och 10°C. Insidan av isoleringen är RF 67% och 81,5% vid respektive 7°C och 10°C. Detta tyder på att det är låg risk för mögelpåväxt för vägg 3.

Simulationen från WUFI Bio visar ”grönt” ljus på både ut- och insidan av isoleringen, det vill säga att vägg 3 bedöms att fungera, se bilaga 10.2 Stockholm vägg 3.

Träskivan på utsida isolering har 200 som ångmotståndsfaktor med ett Sd-värde på 5m, MU har 1,3 ångmotståndfaktor med ett Sd-värde på 0,39 och träskivan på insidan har 200 som ångmotståndfaktor med ett Sd-värde på 2m.

Vägg 3 har en isoleringstjocklek på 300mm medan vägg 2 har 250mm och detta leder till ett bättre resultat för vägg 3 på grund av att väggen har ett tjockare isoleringsskikt. Plåt är det utvändiga

materialet för denna vägg och har ett Sd-värde på 1500m, detta medför att vattenångan har det svårare att ta sig igenom materialet på grund av det höga värdet.

RF 83% RF 95%

RF 80%

Figur 52 - Isoplehts för utsidan av isoleringen (vägg 3, Stockholm)

Figur 53 - Isoplehts för insidan av isoleringen (vägg 3, Stockholm) RF 83%

RF 95%

6.4 Lund

6.4.1 Vägg 1

På utsidan av isoleringen är RF 82,5%, 81% och 79% vid respektive 0°C, 5°C och 10°C. Insidan av isoleringen är RF 72% och 98,5% vid respektive 7°C och 10°C. Detta tyder på att det finns en hög risk för mögelpåväxt på insidan av isoleringen, samt låg risk på utsidan av isoleringen för vägg 1.

Simulationen från WUFI Bio visar ”rött” ljus på insidan av isoleringen, samt ”grönt” på utsidan av isoleringen, det vill säga att vägg 1 inte bedöms att fungera, se bilaga 10.2 Lund vägg 1.

De höga värdena beror på att det är högre ånghalt utomhus än inomhus under hela året, det vill säga att fuktkällan är utomhusluften under hela året, vilket innebär att ångtransporsriktning är utifrån och in mot ishallen. Dessutom har vägg 1 har en ångspärr vid insida isolering och detta hindrar väggen från att ventileras.

Figur 54 - Isoplehts för utsidan av isoleringen (vägg 1, Lund) RF 83% RF 95% RF 80% RF 83% RF 95% RF 80%

6.4.2 Vägg 2

På utsidan av isoleringen är RF 81%, 79% och 76% vid respektive 0°C, 5°C och 10°C. Insidan av isoleringen är RF 68% och 81% vid respektive 7°C och 10,5°C. Detta tyder på att det finns en låg risk för mögelpåväxt för vägg 2.

Simulationen från WUFI Bio visar ”grönt” ljus på både ut- och insidan av isoleringen, det vill säga att vägg 2 bedöms att fungera, se bilaga 10.2 Lund vägg 2.

Träskivan på utsida isolering har 200 som ångmotståndsfaktor med ett Sd-värde på 5,6m, MU har 1,3 som ångmotståndfaktor med ett Sd-värde på 0,325 och träskivan på insidan har 200 som

ångmotståndfaktor med ett Sd-värde på 2m.

Eftersom Lund året om har högre ånghalt utomhus än inomhus så fungerar plåt som ett bra utvändigt material på grund av att den har ett väldigt högt Sd-värde på 1500m.

RF 83% RF 95%

RF 80%

Figur 56 - Isoplehts för utsidan av isoleringen (vägg 2, Lund)

6.4.3 Vägg 3

På utsidan av isoleringen är RF 81%, 79% och 76% vid respektive 0°C, 5°C och 10°C. Insidan av isoleringen är RF 67% och 82% vid respektive 7°C och 10°C. Detta tyder på att det finns en låg risk för mögelpåväxt för vägg 3.

Simulationen från WUFI Bio visar ”grönt” ljus på både ut- och insidan av isoleringen, det vill säga att vägg 3 bedöms att fungera, se bilaga 10.2 Lund vägg 3.

Träskivan på utsida isolering har 200 som ångmotståndsfaktor med ett Sd-värde på 5,6m, MU har 1,3 som ångmotståndfaktor med ett Sd-värde på 0,39 och träskivan på insidan har 200 som

ångmotståndfaktor med ett Sd-värde på 2m.

Denna vägg tillskillnad från vägg 2 har träpanel som utvändigt material med ett Sd-värde på 5,6m vilket är betydligt lägre än plåtens 1500m. Detta gör att vattenångan lättare kan ta sig in i träpanelen i jämförelse med plåten, vilket ger vägg 2 de bättre resultaten.

Figur 58 - Isoplehts för utsidan av isoleringen (vägg 3, Lund) RF 83% RF 95% RF 80% RF 80% RF 83% RF 95%