Vägledarrollen i förändring

Dresch och Lovén (2003) skriver att en mängd omvärldsförändringar har skett vilket gör att vägledningen på många sätt möter nya villkor. Vägledarna i vår studie uppger i olika hög grad att den nya konkurrensen om eleverna från bland annat fristående gymnasieskolor har påverkat vägledarrollen. 45 procent svarar att de upplever en förändrad vägledarroll och 50 procent uppger att de inte tycker vägledarrollen förändrats. Vi tror att skillnaden i resultatet hade blivit ännu mindre om de som deltog i studien varit yrkesverksamma under längre tid, detta är dock bara ett antagande. Kanske har inte fenomenet fristående skolor funnits länge nog för att hunnit påverka vägledarrollen markant eller så kan resultatet ses som ett tecken på att människan är ganska föränderlig och möter nya saker ständigt som hon anpassar sig till. Kan hända att marknadsföringen både från kommunala skolor och från fristående i framtiden kommer bli än mer intensiv och att studie- och yrkesvägledarens roll som ambassadör för sin skola blir än mer tydlig. Detta tror vi skulle påverka vägledarnas syn på huruvida den egna rollen förändrats eller inte. En övervägande del av respondenterna i vår studie ser fristående skolor som ett komplement till de kommunala skolorna. De uppger också i hög grad att de är bra med valfrihet men många menar att det faktum att eleven får fler val försvårar arbetet som vägledare och leder till konkurrens skolorna emellan.

Lund (2006) menar att etablerandet av fristående skolor är av politikerna tänkt att skapa ett konkurrensförhållande som innebär en vitalisering av den kommunala gymnasieskolan. Det är alltså tänkt att konkurrensen mellan fristående skolor och kommunala ska skapa ett gynnsamt utbildningsklimat för dagens unga. Frågan är vad detta gör med vägledarrollen.

Det vägledarna upplever som en förändring är främst att de nu har fler skolor och utbildningar att informera om. Detta överensstämmer med vad Dresch och Lovén fann i sin studie (2003).

Dresch och Lovén (2003) menar att den nya konkurrensen leder till en förändrad vägledarroll. De tar bland annat upp det ökade och omfattande informationsflödet samt att eleven står inför en större mängd valalternativ. Respondenterna i vår studie tar även upp att deras arbetsbörda blir tyngre då de måste ”kolla av” att utbildningar verkar okej samt se över skillnader och likheter mellan olika utbildningar. Vägledarna upplever också att de tvingas hantera en större mängd papper sedan etableringen av fristående gymnasieskolor och att det ibland är svårt att veta vad i de fristående gymnasieskolornas marknadsföring som är saklig information och vad som är reklam. De tar även upp att det nu är en större konkurrens om elever och att detta sätter vägledarna i en svår situation. Särskilt gäller detta vägledare som är yrkesverksamma på mindre skolor eftersom de upplever att de bör arbeta för att ha eleverna kvar i den kommunala skolan, men samtidigt har en skyldighet gentemot eleverna att informera om alla utbildningar som finns. Dresch och Lovén skriver att konkurrensen har medfört svårigheter i vägledarnas opartiska roll. Detta visar även vår studie.

När det gäller den ökade mängden information, så ligger det på studie- och yrkesvägledarens lott att informera. Många av de som ingått i vår studie har svarat att de upplever att de har mer att informera om sedan införandet av fristående skolor. Skolornas lokala frihet förutsätter att de val som eleverna gör sker mot en bakgrund av att eleverna fått del av likvärdig information. (Lund, 2006) Samtliga elever ska mottaga information om de utbildningsalternativ som finns. Det ligger på gymnasieskolornas lott att förklara för eleven och övertyga denne om varför han/hon ska läsa just deras program och på deras skola. Gymnasieskolorna tvingas således att profilera sig och sticka ut från mängden (Lund, 2006). Uppdraget att ”sälja” den kommunala skolan är ofta tilldelat vägledaren, likaså uppdraget att genomskåda eventuella marknadsföringsknep som fristående gymnasieskolor använder sig av. Elever och föräldrar sätter stor tillit till studie- och yrkesvägledaren som därmed måste veta mycket om många skolor och utbildningar, ett krav som naturligtvis både gör livet som vägledare roligare men också mer krävande.

En del av de som svarat att vägledarrollen inte förändrats nämnvärt har däremot uppgett att de upplever svårigheter i sitt yrkesutövande som kan relateras till förekomsten av fristående gymnasieskolor. Här har hälften svarat att de upplever svårigheter och resterande hälft har svarat att de inte gör det. En sak som ett antal av respondenterna lyfter som en svårighet är att fristående gymnasieskolor har annorlunda antagningsregler, något som Skolverket (2003) bekräftar. Vilka skriver att de fristående gymnasieskolorna är öppna för alla, däremot kan de ha andra antagningsregler om antalet elever som söker till friskolan är fler än antalet platser De olika

Skolverket (2005) tar i sin studie upp att de fristående skolorna kan stängas eller startas utan hänsyn till det ansvar som den kommunala skolan har att erbjuda alla skolpliktiga en gymnasieplats. Fristående skolors obeständighet är något som många av respondenterna i vår studie tar upp. De nämner det som en svårighet att hålla sig underättad om vilka fristående skolor som är nystartade och vilka som lagts ned. Denna svårighet skapar merarbete för vägledarna och skulle kanske kunna underlättas av en bättre kommunikation mellan fristående gymnasieskolor och de kommunala skolorna.