Konkurrens - på gott eller ont?

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

Konkurrens

på gott eller ont?

En studie av studie- och yrkesvägledares uppfattning om den nya

konkurrensen med fokus på fristående gymnasieskolor.

Competition in good or bad?

A study in counsellors opinion about the competition between schools –

with focus on privately-owned upper secondary schools.

Kristin Bengtsson och Anette Olsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 p Handledare: Leif Andergren

Sammanfattning

I början av 1990- talet infördes en valfrihetsreform. Målet med denna var att ge barn och föräldrar största möjliga frihet att välja skola. I samband med reformen infördes något som kallas ”skolpeng” vilket gör att familjer kan välja någon annan skola en den som kommunen driver. Detta har gjort det möjligt för privata utbildningsföretag att starta och driva skolor. På så sätt uppstod vad vi idag kallar för fristående skolor. Det sista decenniet har inneburit samhällsförändringar där fristående skolor är en del av det nya. Detta nya är också en del av studie- och yrkesvägledarens vardag. Därför har vi utgått från att de fristående skolorna som förändrat skolsystemet också utgör en påverkan på vägledarens dagliga arbete.

Den här studien syftar till att undersöka hur grundskolans studie- och yrkesvägledare definierar vad en fristående skola är, vi vill också ta reda på om etableringen av fristående gymnasieskolor och den nya konkurrens som detta medfört påverkar vägledarrollen och i så fall hur. Vi är främst intresserade av att få fram en bild av vilka attityder gentemot fristående gymnasieskolor som vägledarna är bärare av men också vilka attityder de möter från andra som de har kontakt med i sitt dagliga arbete. Frågeställningen som vi har arbetat fram berör därför attityder gentemot fristående skolor både från vägledarna själva men också från föräldrar, elever, skolledning och övriga i samhället. Vi har gjort en totalundersökning och använde oss av en enkätstudie omfattande samtliga studie- och yrkesvägledare på grundskolorna i två län i södra Sverige.

Resultatet visar att vägledarna själva i hög grad uppger sig vara ”ganska positiva” till fristående gymnasieskolor eller ”varken positiva eller negativa”. Det visar vidare att skolledningen är överlag relativt negativt inställd till fristående skolor medan eleverna är de som studie- och yrkesvägledarna uppfattar som mest positiva. Vägledarna i vår studie definierar en fristående skola ungefär så här ”en skola som har annan huvudman än kommun eller landsting, och som ofta har ett vinstsyfte”. Vidare tycker studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning att det är bra med valfrihet när det gäller skola. Många har svarat att de tycker att fristående skolor leder till ökad segregation och de instämmer i att fristående skolorna konkurrerar med kommunen om elever. De flesta menar också att förekomsten av fristående skolor urholkar den kommunala skolans ekonomi och att utbildning och konkurrens är en ny marknad.

Sökord

Förord

Vi som skriver detta examensarbete är kurskamrater på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Under vår utbildning har vi stött på olika samhällsförändrande fenomen som förändrat eller påverkat vägledarrollen. Ett av dessa fenomen är fristående gymnasieskolor. Vi lever i en föränderlig tid och därför känns det viktigt att undersöka vad som händer med det gamla när något nytt växer fram och vilka attityder som detta nya kan möta.

Vi riktar vårt tack till

• De studie- och yrkesvägledare som valt att delta i undersökningen och som på ett generöst sett delgett oss vad de upplevt.

• Vår handledare Leif Andergren för all hjälp och stöttning.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 5

1.1 Syfte... 6

1.2 Frågeställningar... 7

1.3 Avgränsningar... 8

2 Bakgrund och tidigare forskning... 9

2.1 Ett skolväsende i förändring... 9

2.2 Valfrihetsreformen... 10

2.3 Förändrad vägledarroll... 11

2.4 Detta har hänt... 12

2.5 Vad är fristående skolor?... 14

2.6 Att starta en fristående skola ... 15

2.7 Gymnasieskolor och ekonomi... 15

2.8 Konkurrens... 16

2.9 Vilka går i fristående skolor? ... 17

2.10 Segregation ... 18

2.11 Fristående skolor och betyg... 18

2.12 Information, marknadsföring och profilering... 19

2.13 Myter om fristående skolor ... 20

3 Teoretiska perspektiv... 23

4 Metod... 25

6 Resultatredovisning... 29

6.2 Vägledarnas kännedom om fristående gymnasieskolor ... 30

6.3 Definition av en fristående gymnasieskola... 30

6.4 Förändrad vägledarroll... 31

6.5 Hur upplever vägledarna att deras roll förändrats?... 32

6.6 Svårigheter i yrkesutövandet... 33

6.7 Attityder från omgivningen... 35

6.8 Argument för eller mot fristående gymnasieskolor som vägledarna möter i sitt dagliga arbete... 35

6.9 Mönster bland sökande ... 37

6.10 Vägledarnas uppfattning om fristående gymnasieskolor... 38

6.11 Övriga synpunkter... 39

7 Resultatsammanfattning... 41

8 Resultatdiskussion... 42

8.1 Vägledarnas attityder gentemot fristående skolor ... 42

8.2 Omgivningens attityder gentemot fristående gymnasieskolor ... 43

8.3 Vägledarrollen i förändring... 45

8.4 Vad är en fristående skola? ... 47

8.5 Avslutande kommentar... 48

9 Metoddiskussion... 49

10 Praktisk tillämpning av examensarbetet... 51

11 Litteraturlista... 52

Figurförteckning:

Figur 2: Visar huruvida vägledarna upplever att deras yrkesroll förändrats i samband med etableringen av fristående gymnasieskolor ………....32

Figur 3: Diagrammet visar hur många av vägledarna som upplever svårigheter i sitt yrke vilka är relaterade till etableringen av fristående gymnasieskolor…...………33

Figur 4: Visar hur positiva och negativa attityder gentemot fristående gymnasieskolor som vägledarna upplever att de möter av elever, föräldrar, skolledning, lärare och samhället i stort.…35 Figur 5: Visar om vägledarna upplever att det finns ett mönster bland de elever som söker till fristående gymnasieskolor………...……….37

Figur 6: Visar vägledarnas uppfattning om fristående gymnasieskolor………..38 Figur 7: Tabell som redovisar i vilken omfattning vägledarna instämmer i påståenden om den nya konkurrensen med fokus på fristående gymnasieskolor………39-40

Bilaga 1. Begreppsdefinitioner Bilaga 2. Enkät

Bilaga 3. Redovisning av diagram som visar bakgundsvariabler.

Bilaga 4. Redovisning av diagram som visar svaren från påståendeformuläret i enkäten. Bilaga 5. Redovisning av uträkning av fråga 11 i enkäten.

1 Inledning

Skolan är en stor och viktig del i livet för många i vårt avlånga land. Visste du till exempel att under början av 2000-talet började cirka 98 procent av alla ungdomar i en årskull på gymnasieskolan? Eller visste du att hela skolsektorn sysselsätter cirka 40 procent av Sveriges befolkning? (Lund, 2006)

Valfrihet och livslångt lärande, flexibilitet och konkurrens är ord som ofta dyker upp när Sveriges skolväsende diskuteras. Under 1990- talet infördes i Sverige den så kallade ”valfrihetsreformen”. Målet var att ”åstadkomma största möjliga frihet för barn och föräldrar att välja skola” (Skolverket, 2004 sidan 38). Med valfrihet avses rätten att själv välja skola och skolform. I samband med reformen infördes något som kallas för ”skolpeng” vilken ger familjer möjlighet att fritt välja någon annan skola än de som kommunen driver. Denna möjlighet har öppnat för privata utbildningsföretag att starta och driva skolor, vilket har gjort att valmöjligheten inom utbildningsområdet har ökat. (Hellman, 2005)

”Skolpengen” öppnade alltså upp för etableringen av fristående gymnasieskolor något som den här studien kommer att beröra. Vi har valt att undersöka fenomenet fristående gymnasieskolor utifrån ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. Antalet ansökningar om att starta fristående skolor har sedan den första fristående skolan startades bara ökat. Vår fundering är hur detta påverkar vägledarrollen och det dagliga arbete som en studie- och yrkesvägledare utför. Dresch och Lovén tar i sin studie Vägledning i förändring (2003) upp att den nya konkurrensen leder till en förändrad vägledarroll. En av de synpunkter som vägledarna i undersökningen framförde var att det ökande och omfattande informationsflödet samt ökade valmöjligheter medför att vägledarna måste skapa nya strukturer för att bistå lärare, elever och föräldrar. I undersökningen kommer också fram att både vägledarna och elever anser att flödet av information är ett problem.

Fristående skolor är ett fenomen som väcker många tankar och känslor. Det pratas och debatteras dagligen i media och runt köksborden om fristående skolors vara eller icke vara. Vi tror att de allra flesta, för att inte säga alla, har en åsikt när det gäller fristående skolor. De ord som hörs högst i debatten om dessa skolor är faran för kommunernas ekonomi, huruvida det är rätt eller fel av ett utbildningsföretag att tjäna pengar på skolverksamhet och faran för segregation.

Det positiva som hörs är främst att det är bra med ökad konkurrens för skolor då alla måste arbeta för bättre kvalité och profilera sig.

Diskussionen kring fristående gymnasieskolor berör grundskolans studie- och yrkesvägledare. Det är studie- och yrkesvägledarna som ska guida eleverna i djungeln av glassiga broschyrer och lockrop om egen dator eller gratis körkort. Vi tror att även studie- och yrkesvägledare har en åsikt om den nya konkurrensen. Hur upplever yrkeskåren ovanstående och ställs de inför ett etiskt ställningstagande då de troligtvis har en egen åsikt, värdering eller attityd i frågan? En åsikt som inte får skina igenom då de förväntas presentera opartisk, saklig och neutral information om alla skolor vare sig de har kommunala eller privata ägare.

Vi tror att okunskapen kring vad en fristående gymnasieskola är och vad den står för kan vara stor, vi tror också att etableringen av fristående skolor, strävan efter valfrihet och den nya konkurrens som detta medför påverkar studie- och yrkesvägledarna.

1.1 Syfte

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolans studie- och yrkesvägledare1 ser på fristående skolor och då i synnerhet fristående gymnasieskolor. Vi vill få fram vägledarnas attityder gentemot de fristående skolorna men också vilka attityder gentemot ovanstående de möter i sitt dagliga arbete från skolledning, lärare, föräldrar och elever. Undersökningen syftar även ta reda på om etableringen av fristående gymnasieskolor och den nya konkurrensen påverkar vägledarrollen och i så fall hur. Slutligen vill vi genom studien få kunskap om vad fristående skolor egentligen är och vad denna skolform innebär. Vi vill också veta hur vägledarna definierar en fristående gymnasieskola. Detta för att kunna jämföra dels vägledarnas men även om vår egen definition stämmer överens med verkligheten.

1.2 Frågeställningar

För att få kunskap om hur studie- och yrkesvägledare ser på fristående gymnasieskolor och om och i så fall hur det påverkar deras arbete har vi använt oss av följande frågeställning:

• Vilka attityder har vägledarna gentemot fristående gymnasieskolor och den ökade

konkurrensen?

De flesta av de fenomen som vi möter i samhället blir föremål för attityder vilket gör att vi kan fastslå att alla människor är bärare av olika attityder och värderingar, studie- och yrkesvägledare utgör inget undantag. Vi vill därför ha reda på vilka attityder vägledarna har gentemot fristående gymnasieskolor och konkurrensen skolor emellan.

• Vilka attityder och värderingar möter vägledarna vad det gäller fristående skolor? En vägledare har kontakt med skolledning, föräldrar och elever, som privat person och i sin yrkesroll har vägledaren också daglig kontakt med det omgivande samhället. Kunskaper om attityder och värderingar kring olika samhälleliga företeelser är en viktig del av studie- och yrkesvägledarens yrkesutövande. Vi har därför valt att ställa frågan hur vägledarna upplever att elever, föräldrar, lärare, skolledning och samhället i stort ser på fristående skolor och på den konkurrens som de medför. Vilka argument för- eller emot fristående skolor och den ökande konkurrensen möter vägledare från elever, föräldrar, lärare och skolledning?

• Har vägledarrollen förändrats med hänsyn till den ökande konkurrensen?

Vi utgår från att förändringar i samhället medför förändringar i vägledarrollen, vi vill ha svar på om vägledarna känner sig påverkade av skolledning och omgivning. Vi har också ställt oss frågan om vägledarna upplever några svårigheter i sitt yrkesutövande som är relaterade till den ökade konkurrensen, i så fall vilka?

• Vad är en fristående skola?

Denna fråga är främst av teoretisk karaktär, vi vill få mer kunskap om vad en fristående skola är men vi är också intresserade av hur studie- och yrkesvägledarna definierar fristående skolor.

1.3 Avgränsningar

Vår undersökning berör endast yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på grundskolan i två län i södra Sverige. Endast de vägledare som besvarat enkäten finns med i studien. Det är bara attityder gentemot fristående gymnasieskolor som kommenteras. Vår avsikt är inte att generalisera hur studie- och yrkesvägledare tänker kring fristående gymnasieskolor, eller hur vägledarnas roll förändrats sedan etableringen av fristående skolor, i resten av landet. Vi har heller inte som avsikt att uttala oss om orsakerna till vägledarnas attityder och värderingar vad gäller fristående skolor. I studien ingår inga vägledare som är verksamma på gymnasieskolor eller fristående skolor. Vår tanke är alltså att endast uttala oss om de vägledare som ingår i populationen, dock är populationen stor nog för att vi ska kunna generalisera kring studie- och yrkesvägledares attityder gentemot fristående gymnasieskolor i de två län som är med i studien.

2 Bakgrund och tidigare forskning

I detta avsnitt har vi bland annat valt att redogöra för ett skolväsende i förändring. Vi beskriver även valfrihetsreformen och vilka politiska beslut som ledde fram till etableringen av fristående gymnasieskolor. Den förändrade vägledarrollen tas upp och det berättas om vad en fristående skola är. När du som läsare nått till kapitlets slut är tanken att du ska veta vad en fristående skola är, hur de uppkom och se sambandet mellan vägledarrollen och de förändringar som sker i det omgivande samhället. Avslutningsvis tas olika myter om fristående skolor upp.

2.1 Ett skolväsende i förändring

Enligt skollagen ska alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. (Lund, 2006)

Stefan Lund skriver i sin avhandling Marknad och medborgare - elevers valhandlingar i

gymnasieutbildningens integrations - och differentieringsprocesser (2006) att när det

utbildningspolitiska beslutet togs om att en viss skolpeng ska följa med elevens utbildningsval, öppnade detta upp för möjligheterna att starta fristående skolor och skapa konkurrens inom utbildningsområdet. När skolor tillåts att konkurrera om elever uppstår en situation där attraktiva skolor drar till sig elever medan mindre konkurrensdugliga skolor blir tvungna att utvecklas eller förbättra sin marknadsföring för att locka till sig elever. För att garantera ett visst mått av likvärdighet i gymnasieskolan föreslås en specifik timplan med tillhörande kursplan. Den nya gymnasieskolan och dess kursutbyggnad innebär att dagens ungdomar själva kan forma sin egen utbildning, detta förväntas öka motivationen och inlevelsen för skolarbetet. Lund skriver vidare i sin avhandling att nutida utbildningsreformer kan ses dels som ett politiskt mål i sig självt och dels som en konsekvens av ett utbildningsbehov som kraftigt expanderat. Under början av 2000-talet börjar cirka 98 procent av alla ungdomar i en årskull på gymnasieskolan, 1997 var den siffran 79 procent. Hela skolsektorn sysselsätter cirka 40 procent av Sveriges befolkning.

Vid en övergripande betraktelse av utbildningspolicy, kan gymnasieskolan sägas ha tre väsentliga syften: att förbereda eleven för ett samhällsdemokratiskt deltagande, att kvalificera eleven för ett framtida arbetsliv samt möjliggöra för vidare studier. För att uppnå dessa målsättningar krävs motiverade elever. (Lund, 2006)

Lund menar att Sverige är ett av de länder som kommit längst när det kommer till att tillgodose elevers rätt att själva välja sin utbildning. En av de övergripande intentionerna med 1990-talets gymnasiereformer var att skapa utrymme för alla elever att få sina programval tillgodosedda. Likaså har ett utrymme för att starta och etablera fristående skolor skapats. Etablerandet av fristående skolor är av politikerna tänkt att skapa ett konkurrens förhållande som innebär en vitalisering av den kommunala gymnasieskolan. Ett stort utbud av skolor med likvärdiga, eller delvis likvärdiga, program leder till att elever struktureras in i ett konsumtionsinriktat valbeteende. (Lund, 2006)

2.2 Valfrihetsreformen

Med valfrihet avses rätten att själv välja skola och skolform. Valfrihetsreformen infördes som tidigare nämnt i början av 1990-talet. Målet var att ”åstadkomma största möjliga frihet för barn

och föräldrar att välja skola” (Skolverket, 2004 sida 38). Reformen förväntades också medföra en

generell utveckling av skolan och ett ökat föräldraengagemang. I och med systemet med så kallad ”skolpeng” har det blivit möjligt för familjer att fritt välja någon annan skola än de som kommunen driver. Denna möjlighet har öppnat för privata utbildningsföretag att starta och driva skolor, vilket har gjort att valmöjligheterna inom utbildningsområdet har ökat. (Hellman, 2005)

Under det dryga decennium som rätten att välja skola funnits har andelen föräldrar som valt en annan grundskola till sitt barn ökat från var tionde till var femte elev. Nästan hela ökningen avser val till fristående skolor. Det var vanligare att elever i gymnasieskolan, 31 procent, valde annan skola än elever i grundskolan, 16 procent. (Skolverket, 2005). Enligt Skolverkets attitydundersökning (2003) svarade 73 procent av föräldrarna att de tyckte det var bra att de kunde välja fristående skolor.

Anmälningstid, närhetsprincip och syskonförtur är de intagningsprinciper som är tillåtna för fristående förskolor och grundskolor. Vad det gäller fristående gymnasieskolor är det betygsintagning som gäller, liksom för kommunala gymnasieskolor. Fristående skolor kan alltså inte själva välja ut sina elever. (Hellman, 2005)

I skriften Vad är det för vinst med fristående skolor? – om vinst, valfrihet och hotet mot

friskolan (Svenskt Näringsliv, 2006) skrivs att utvecklingen av skolan på många håll i Sverige

skola. Valfrihet är ett ord som ligger i tiden, men verklig valfrihet finns bara om det faktiskt erbjuds olika alternativ för elever och föräldrar att välja bland när de gör sitt val av skola. Förekomsten av fristående skolor gör valfriheten verklig i många delar av landet. Valfrihet förutsätter alltså en mångfald av skolor, det räcker inte att kunna välja mellan två olika kommunala skolor som råkar ligga nära den egna bostaden. Det som gör att de fristående skolorna går framåt är att elever och föräldrar söker sig dit. Fristående skolor är i många fall framgångsrika och efterfrågade. De skapar därmed ett ökat tryck på utveckling och förändring också i den kommunala skolan. (Svenskt Näringsliv, 2006)

De tre ordförandena i Friskolornas Riksförbund säger till Gunda Magnusson i en tidningsartikel (Friskolan – det fria alternativet för utbildning och framtid, 2006) att friskolereformen är en av de viktigaste reformerna i svensk skolas historia. De menar att friskolereformen gjort skillnad och betytt en solklar positiv utveckling av den svenska skolan, de tycker att det är en reform av yttersta vikt för medborgarnas förankring i välfärdsstaten. Vidare säger de att makten över skolan har förskjutits från myndigheter till föräldrar och elever i och med friskolereformen. Detta har i sig medfört en skärpning i de kommunala skolorna. Kritiken mot fristående skolor är hårdast på de platser där inga fristående skolor finns. (Ibid, 2006)

2.3 Förändrad vägledarroll

Vägledning i förändring är en rapport skriven av James Dresch och Anders Lovén vid

lärarutbildningen, Malmö högskola 2003. Rapporten handlar om omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning. Rapporten är resultatet av ett projekt vars syfte var att ta fram ”kvalitetskriterier för god vägledning och efterforska det ’goda exemplet’ i vägledning” (sidan 2). Projektet innefattade ett antal kommuner där det genomfördes en intervjustudie. Huvudfrågeställningen i rapporten var ”hur olika omvärldsförändringar påverkar och kommer att

påverka vägledningens innehåll och utformning” (sidan 2). I rapporten beskriver författarna hur vi

är på väg att lämna det modernistiska samhället för att ta klivet in i det postmoderna, ”forskare och

debattörer talar om att vi står inför ett paradigmskifte” (sidan 2). En mängd omvärldsförändring

har skett vilket gör att vägledningen på flera sätt möter nya villkor. Ett av dessa nya villkor är;

”Fler valmöjligheter i utbildningssektorn parallellt med växande antal fristående skolor och ökad

Genom sin studie kan Dresch och Lovén konstatera att de omvärldsförändringar vi genomlever påverkar och förändrar vägledarrollen. De tar särskilt upp det etiska dilemma som vägledarna upplever som viktiga resultat av undersökningen. Dubbelrollen som både vägledare och marknadsförare/rekryterare upplevs som ett dilemma som enligt de medverkande i studien bara växer men som ingen vet hur man skall hantera.

Dresch och Lovén (2003) tar även upp att den nya konkurrensen leder till en förändrad vägledarroll. Enligt de intervjuade vägledarna i rapporten har vägledarrollen blivit annorlunda. Två av de punkter som tas upp är: ”Konkurrensen inom skolsystemet och med fristående skolor har

medfört svårigheter för vägledarnas opartiska roll” och ”Ökade svårigheter för vägledare och elever att skilja mellan information och reklam”. (sidan 12) Flera av de vägledare som arbetade på

gymnasiet uppger i rapporten att trycket från fristående skolorna upplevs som ett hot mot elevunderlaget på den egna skolan. Alla vägledare i undersökningen var överens om att den ökande konkurrensen om elever på gymnasieskolor de senaste åren har påverkat vägledarrollen, de har dock svårare att definiera på vilket sätt.

Vägledarföreningen har, 2001-10 -13/14, tagit fram etiska riktlinjer för personer som arbetar som studie- och yrkesvägledare. I dessa riktlinjer skrivs om vägledarnas yrkesroll: ”vägledare ställs

inför samhällets och uppdragsgivares krav vad det gäller behov av arbetskraft och utbildningssökande” (sidan 1). Riktlinjerna tar även upp vägledarens förhållningssätt i konflikten

mellan den vägledningssökandes behov och andra intressen. Det står att vägledaren ska stå fri från eventuella påtryckningar från andra intressenter om dessa förminskar den sökandes möjlighet att på egen hand komma fram till ett beslut. Vidare står det att vägledaren i olika valsituationer, som den sökande ställs inför, ska sträva efter att vara opartisk och neutral. Under stycket om Studie- och yrkesvägledarnas professionalism betonas att det hör till vägledarna yrkeskompetens att var väl medveten om egna attityder och värderingar gentemot individ och samhälle.

http://forening.proventek.net/vagledarna/etiskaregler.html (2006-05-17)

2.4 Detta har hänt

Skolverket (2005) skriver att fram till slutet av 1980- talet betraktades det nästan som en självklarhet att offentligt finansierade verksamheter som vård, skola och omsorg skulle drivas i offentlig regi. Åren som följde därefter förändrade den synen. Förväntningar om positiva konsekvenser och marknadstänkande låg bakom uppkomsten av nya regler som gjorde det

möjligt för utomstående aktörer och huvudmän att driva offentlig verksamhet. Under 1990 – talet decentraliserades ansvars och beslutsfattande inom skolsektorn, detta gav kommunen nya rättigheter, men också nya skyldigheter, när det gäller barnomsorg och skola. Staten har gått från att ha ett regel- och resursstyrt styrsystem till att ha ett målstyrt styrsystem. Det är förhoppningar om positiva konsekvenser av konkurrens och decentralisering som gjort villkoren för fristående huvudmän inom skolans område allt mer lika de villkor som gäller för kommunala motsvarigheter. Fristående skolor är till sin karaktär mycket olika varandra, det som de har gemensamt är att de är utomstående aktörer i det annars offentliga skolväsendet. (Skolverket, 2005)

Utvecklingen av fristående skolor har utsatts av flera politiska svängningar konstaterar Skolverket (2005). 1991 tillträdde en borgerlig regering med en uttalad ambition att öka inslaget av fristående skolor i det svenska skolsystemet. Regeringen ville med detta ge barn och föräldrar möjligheter att i så stor mån som möjligt få välja skola. Detta innefattade möjligheter att välja fristående skola, välja inom det kommunala skolväsendet samt att välja skola i en annan kommun. Argumenten för de förändringar regeringen ville införa var flera: ökad valfrihet och en vitalisering av skolan, lyhördhet från kommunernas sida gentemot föräldrar och elever, högre kvalitet inom hela skolväsendet, ett större utbud av skolor med olika inriktningar, gynnsammare utveckling av nya pedagogiska metoder, samt bidragande till uppkomsten av fristående skolor med nya profiler. En annan förväntad konsekvens som valfriheten och fristående skolor skulle föra med sig var kostnadseffektivitet och en mer effektiv resursanvändning inom skolväsendet som helhet. De socialdemokratiska regeringarna från 1994 och framåt har framfört en rad argument för fristående skolor. Argument som på många sätt samklingar med de som den borgerliga regeringen förde fram, men man har också gett luft åt en hel del farhågor. Dessa regeringar har i flera olika sammanhang betonat vikten av att den svenska skolan är sammanhållen samtidigt som mångfalden inom skolans område lyfts högt. Olika socialdemokratiska regeringar har uttryckt oro för att skolsystemet i och med fristående skolorna skulle bli mer segregerat. De vill att alla elever ska ha samma möjlighet att välja skola.

Under regeringsperioden 1998 – 2002 markerades att utbildningen för barn och ungdomar huvudsakligen borde bedrivas i offentlig regi men att utrymme också borde finnas för fristående alternativ.

När antalet fristående skolor som bedrevs som aktiebolag blev fler pekade regeringen på ett par komplikationer. Exempelvis att det kunde finnas risk för intressekonflikter bland annat då skolan måste kombinera vinstintresse med pedagogisk utveckling. Vidare sågs en risk för nedläggningar av skolor som inte gav någon vinst, detta skulle leda till plötsliga omställningar för kommun, elever och föräldrar. Idag går cirka 12 procent av landets gymnasieelever i fristående skolor, det finns ca 240 fristående gymnasieskolor med totalt cirka 110 000 elever. I omkring 100 av landets 290 kommuner finns ännu inte någon friskola. Antalet fristående skolor fortsätter att öka men i något långsammare takt än tidigare år. (Skolverket, 2005)

2.5 Vad är fristående skolor?

Kännetecknande för de fristående skolorna är att de har en annan huvudman (ägare) än de som anordnas av kommun eller landsting. De fristående skolorna är öppna för alla dock kan olika antagningsregler finnas när antalet elever som söker är större än antalet platser. Fristående skolor finns både på grundskole- och gymnasienivå. Det finns även fristående särskolor. Fristående förskoleklass förekommer också, ofta då i anslutning till fristående särskola eller grundskola. Fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från den hemkommun eleven kommer ifrån. Fristående skolor får inte kräva elevavgifter, anmälningsavgifter, kö- eller registreringsavgifter. Det finns ett särskilt kapitel i skollagen (9 kap) samt en särskild förordning som reglerar skolor som är fristående. (Skolverket, 2005)

Även om fristående skolor inte behöver följa de nationella läroplanerna, kursplanerna eller timplanerna måste utbildningen svara upp mot de nationella mål och den värdegrund som uttrycks i dessa dokument, undervisningen måste också ge samma kunskaper och färdigheter. Skolorna är fria från det ansvar som kommunerna har att erbjuda utbildning till alla elever i kommunen med skolplikt. En fristående skola kan således startas eller stängas utan någon sådan hänsyn.

Sammanfattningsvis kan sägas att de fristående skolorna har ett större friutrymme att organisera sina verksamheter än de kommunala. Förändringar över tiden har gjort att fristående skolors villkor idag alltmer liknar de kommunala skolornas. (Skolverket, 2005)

2.6 Att starta en fristående skola

Skolverket kan göra två former av avslag. Den ena formen är att Skolverket avslår hela ansökan, den andra är att bara rätten till bidrag avslås. Även om en fristående skola formellt uppfyller villkoren som ställs för att skolan ska få startas kan Skolverket ändå avslå rätten till bidrag, detta sker när kommunen påvisat att friskolan skulle medföra påtaglig negativa följder. De sex vanligaste argumenten kommunerna i Skolverkets rapport (2001) lyfte fram som skäl till avböjd ansökan var att:

• Kommunen får ekonomiska problem då den så kallade ”interkommunala ersättningen” kommer att öka.

• Liknande utbildning finns redan etablerad i kommunen, den fristående skolan skull inte tillföra något nytt.

• Den kommunala skolan riskerar att förlora elever vilket medför risk för nedläggning. • För många fristående skolor etableras i kommunen.

• Ökad risk för segregation. • Bristfällig ansökan.

(Skolverket, 2001)

2.7 Gymnasieskolor och ekonomi

Skolverket (2006) skriver att fristående skolors enda intäkter är en fastslagen ersättning per elev som kommer från kommunen. Ersättningen motsvarar den beräknade kostnaden per elev i de kommunala skolorna. Idag bedrivs fristående skolor i följande former:

• Aktiebolag 52 % • Ideell förening 15 % • Ekonomisk förening 14 % • Stiftelse 14 %

• Enskild firma, handelsbolag, övriga 5 %

I mindre kommuner kan starten av en fristående skola påverka kommunens skolorganisation samt medföra bestående kostnadsökningar. I vissa fall kan starten av en fristående skola leda till ökade kostnader för kommunen till följd av att skolverksamhet bedrivs i mindre effektiv omfattning och med lågt kapacitetsutnyttjande. Överkapacitet kan komma att långsiktligt bestå. Exempel på detta kan vara när en fristående skola etableras i en kommunal skola som

skall avvecklas. I ett sådant fall motverkas kommunens ansträngningar att upprätthålla en kostnadseffektiv skolorganisation, detta minskar resurserna för övriga elever i kommunen. (Skolverket, 2001) Friskolan har skolpengen som enda inkomst och kan inte falla tillbaka på kommunen för extra pengar. Svenskt Näringsliv (2006) konstaterar att fristående skolor generellt håller hög kvalitet och skapar bättre studieresultat än genomsnittet i landet.

Hellman (2005) skriver att den som driver en skola behöver kunna veta hur stora intäkter framtiden inbringar annars blir verksamheten svårplanerad. Det är även viktigt för föräldrar att veta om skolan kommer att finnas kvar. Ett problem för fristående skolor är att reglerna upplevs otydliga och att villkoren ofta ändras. Ett annat problem är att kommunerna själva räknar fram hur stort belopp skolpengen för en gymnasieplats genererar. Detta innebär att det kan skilja tusentals kronor i vad en elev ger som ska studera på samma gymnasieprogram på en fristående gymnasieskola beroende på från vilken kommun vederbörande kommer från. (Hellman, 2005)

2.8 Konkurrens

I skolverkets rapport Valfrihet och dess effekter inom skolområdet (2003) står att läsa att möjligheten att välja skola har lett till ökad konkurrens mellan olika skolor, vilket i många fall lett till pedagogisk och organisatorisk förnyelse. Samtidigt som en positiv förändring skett i vissa skolor har andra skolor fått sämre förutsättningar att arbeta genom bortfall av goda lärarkrafter och elever. De ekonomiska konsekvenserna av en ökad valfrihet är olika från kommun till kommun. En tydlig och viktig skillnad i dagens skolsystem är att eleverna har möjlighet att välja gymnasieskola, inte bara program. Införandet av ett skolpengsystem har gjort att fristående skolor etablerats och att lokala programalternativ upprättats. De olika gymnasieskolornas kamp om elevers skolpeng genererar i en ny typ av utbildningsmarknad som påverkar elevernas gymnasieval. (Skolverket, 2003)

Enligt Hellman (2005) har konkurrensen från de fristående skolorna en positiv inverkan på de kommunala skolorna. Han hävdar att kommunala skolor ofta tar efter pedagogiska metoder och arbetsformer om fristående skolor introducerat. Fristående gymnasieskolor är ofta ett komplement till befintliga kommunala gymnasieskolor vilka ibland saknar vissa inriktningar på yrkesförberedande program.

Stefan Lund (2006) menar att de fristående skolorna i Växjö i störst utsträckning konkurrerar med varandra om elever eftersom det främst är elever som inte är mantalsskrivna i kommunen som söker fristående gymnasieskolor. Konkurrensen om elever står i detta fall främst mellan olika inriktningar på det samhällsvetenskapliga programmet.

Dresch och Lovén (2003), vittnar liksom Lund (2006) och Hellman (2005), om den nya situation som uppkommit genom den ökade konkurrensen mellan skolor, såväl mellan olika kommunala skolor som mellan kommunala skolor och fristående skolor. Det som skiljer Dresch och Lovéns undersökning från de tidigare nämnda författarnas är att de inriktat sin studie på verksamma studie- och yrkesvägledare. Vägledarna i studien upplever konkurrensen från fristående gymnasieskolor som ett problem, skälet de uppger är svårigheter att ”komma bakom” dessa skolors informationsmaterial: ”Hur mycket är reklam och hur mycket är sant”. (sidan 11). Samma vägledare uppger att de känner av ett etiskt dilemma då de ställs inför motsatsförhållanden rekrytering, marknadsföring mot objektivitet och saklighet. I undersökningen framkommer även att vägledarna känner av påverkan från skolledning då minskade elevunderlag innebär risker för tjänsteindragningar. (Dresch och Lovén, 2003)

2.9 Vilka går i fristående skolor?

Programutbudet i de kommunala och de fristående skolorna skiljer sig åt. 86 procent av elever i fristående skolor återfinns på fyra program: specialutformat program, samhällsvetenskapliga programmet, medieprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. I kommunala skolor är det 59 procent som går på något av de fyra programmen.

Både i fristående skolor och i kommunala skolor är det stora variationer mellan programmen vad det gäller elever med utländsk bakgrund, föräldrars inkomst och utbildningsbakgrund och ”genomsnittsbetyg” från grundskolan. Gör man samma jämförelse på ett och samma program har i regel elever från fristående skolor högre ”genomsnittsbetyg” från grundskolan och föräldrar med högre inkomst och utbildningsnivå. I kommuner där fristående skolor förekommer är andelen elever med utländsk bakgrund högre i fristående skolor (grundskolor) än i den kommunala skolan. (Skolverket, 2000)

2.10 Segregation

Hellman (2005) skriver att ett vanligt påstående är att förekomsten av fristående skolor leder till segregation. Med detta avses att barn med olika bakgrund i allt mindre utsträckning går i samma skolor. Men Hellman hävdar dock det omvända – att förekomsten av fristående skolor bidrar till att bryta boendesegregationen. Detta genom att nämnda skolor ofta får sina elever från ett stort geografiskt område och genom detta speglar elevsammansättningen olika boendemiljöer och nationaliteter. En fristående skola måste vara öppen för alla elever för att bli godkänd.

I Skolverkets undersökning Skolor som alla andra? (2005) bedömer ungefär hälften av de tillfrågade kommunerna att de fristående skolornas etablering inte lett till ökad segregation, en tredjedel av kommunerna säger att etableringen lett till ökad segregation i ”ganska liten grad” och 10 procent bedömer att de fått en ökad segregation i ”ganska och i mycket hög grad”. Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har tydligt uttalat att inga skolor får verka socialt eller ekonomiskt segregerande, skolan ska vara öppen för alla och alternativa driftsformer får inte leda till ökade klyftor och segregation. För att minska risken för segregation får skolor t.ex. inte verka segregerande genom särskilda antagningsregler eller elevavgifter. I samma rapport konstaterar Skolverket (2005) att det finns en större andel flickor och en större andel elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning. Skolverkets undersökning visar även att en större andel elever med utländsk bakgrund finns i fristående skolor men till skillnad från elever med utländsk bakgrund som går i kommunala skolor, så har även dessa friskoleelever föräldrar som har relativt hög utbildning.

2.11 Fristående skolor och betyg

Skolverket (2005) har undersökt om det finns några skillnader mellan fristående och kommunala gymnasieskolors bidrag till elevernas kunskapsutveckling, avseende elevernas betyg. De fann att skolors genomsnittliga resultat varierar. En stor del av variationen kan förklaras av att programutbudet, elevsammansättningen och elevernas förkunskaper skiljer sig åt mellan skolorna. Den analys som Skolverket gör utgår från elevernas meritvärde från grundskolan. Resultaten visar att fristående gymnasieskolor lyckats bättre med att utveckla elevernas kunskaper, avseende betyg när det gäller de studieförberedande programmen. När det gäller de yrkesförberedande programmen finns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan huvudmännen. (Skolverket, 2005)

2.12 Information, marknadsföring och profilering

Stefan Lund (2006) skriver i kapitlet ”gymnasieutbildningens lokala kvasimarknad”, om hur gymnasieskolan profilerar sig. Han tar upp att 1990- talets gymnasiereformer har öppnat möjligheter att starta och etablera fristående skolor. Innebörden av reformen är att utbildningsutbudet i dag är påverkningsbart och att kommunala skolor, fristående skolor, branschorganisationer, föräldrar och elever utgör en påverkningsfaktor. Tidigare styrdes och reglerades utbildningsutbudet på gymnasieskolan av mestadels kommunala tjänstemän. Skolornas lokala frihet förutsätter att de val som eleverna gör sker mot en bakgrund av att eleverna fått del av likvärdig information. Samtliga elever ska få information om de utbildningsalternativ som finns. Det ligger på gymnasieskolornas lott att förklara för eleven och övertyga denne om varför han/hon ska läsa just deras program och på deras skola. Gymnasieskolorna tvingas således att profilera sig och sticka ut från mängden. Ur ett utbildningspolitiskt synsätt är detta ett sätt att förbättra kvalitén på gymnasieutbildningen. En konsekvens av detta blir att mer och mer av skolans resurser går åt att profilera sig på bekostnad av den pedagogiska utvecklingen. Kommunikationen utåt blir viktigare än kommunikationen inåt, med eleverna. Det övergripande syftet med profileringen är att eleven ska få klart för sig vilket undervisningsinnehåll och vilken pedagogisk inriktning de får ta del av om de börjar på just det programmet på just den skolan. Skolornas profilering leder till att elevernas val blir mer eller mindre konsumtionsinriktat. Gymnasieskolor har under de senaste åren börjat bedriva reklamkampanjer i de medier som särskilt når ungdomar.

Lund (2006) skriver vidare att fristående skolors sätt att marknadsföra sig ofta går hem hos ungdomarna, de lockas av olika erbjudanden om ex. gratis datorer, körkortsutbildningar etc. Lund menar samtidigt att en stor del av ungdomarna i hans studie är misstänksamma gentemot den marknadsföring som vissa skolor bedriver. Misstänksamheten beror inte på att de inte tror att de verkligen kommer få det som utlovas, däremot ifrågasätter eleverna själva om gratis dator eller annat ska få påverka valet till gymnasiet. När fristående skolor marknadsför sig lyfter de ofta fram att deras lilla format gör att elevernas inflytande ökar och att samarbetet mellan elev och lärare blir bättre då skolan är mindre.

En av de synpunkter som vägledarna i Dresch och Lovéns undersökning Vägledning i förändring (2003) framförde var att det ökade och omfattande informationsflödet och ökade valmöjligheter medför att de måste skapa strukturer för att bistå lärare, elever och föräldrar. I undersökningen kommer också fram att både vägledarna och elever anser att flödet av information är ett problem.

Eleverna har svårt att sålla och sortera bland den information och det rekryteringsmaterial som ges till dem. En vägledare i undersökningen refererar till en elev:

”De klarar inte av att sortera på något sätt. De säger: Du, här har jag en utbildning, här får man dator och man får mobiltelefon! Det låter jättebra, kan jag söka det? Jag frågar. Vad är det för utbildning då?”

(Vägledning i förändring, 2003 sidan 10)

2.13 Myter om fristående skolor

Myter är enligt Nordstedts svenska ordbok en allmänt spridd felaktig föreställning. Myter om fristående skolor är relativt vanligt förekommande. Vi har här valt att ta upp några av dem. Tanken är att visa på vilka föreställningar som finns i dagens samhälle om fristående skolor för att i resultat delen sedan kunna göra en jämförelse. Vi har försökt att skildra dessa påståenden så objektivt som möjligt. (Friskolornas Riksförbund, 2006)

”Fristående skolorna växer upp som svampar ur jorden. Görs inget är risken för privat monopol på skolområdet överhängande”.

Håller fristående skolan på att konkurrera ut de kommunala skolorna? Idag går nio av tio elever i Sverige i en kommunal gymnasieskola och nästan 19 av 20 elever går i kommunal grundskola. I ungefär 100 av landets kommuner finns inga fristående skolor alls. Av detta kan man dra slutsatsen att Sverige inte är i närheten av att byta ut ett offentligt monopol på skolområdet mot ett privat.

”Fristående skolorna ökar segregationen.”

I storstads regioner är det boendet som segregerar. Segregation uppstår när människor inte ges val. Fristående skolorna är tänkta att ge alla föräldrar och barn möjlighet att välja skola. Elever och föräldrar har också rätt att välja mellan olika kommunala skolor. Fristående skolan ses av vissa som ”elitens skolor” men eleverna kommer idag från alla samhällsskikt. Om en fristående skola inte är avgifts fri har den inte rätt till skolpeng. Istället kan möjligheten att välja skola ses som ett sätt att närma grupper till varandra.

”Stökiga och resurskrävande elever sorteras bort. Fristående skolorna vill ju bara ha de duktiga och problemfria eleverna”.

En vanlig uppfattning är att fristående skolor enbart väljer ut problemfria och duktiga elever, så är det inte. Andelen barn med särskilda behov är större i fristående skolorna än i de kommunala skolorna. Ett stort antal elever som inte lyckats eller trivts i den kommunala skolan söker sig till fristående skolor, som ofta har få elever och mindre klasser.

”Fristående skolorna domineras idag av de stora aktiebolagen med vinst som huvudmål.”

Den här myten betonar ägarskapet. Cirka hälften av alla fristående skolor som finns idag drivs som aktiebolag. De flesta är små och driver enstaka fristående skolor. Brännpunkten i denna myt är frågan om det är rätt eller fel att driva skola som aktiebolag, eftersom sådana definitionsmässigt i längden måste ge ett ekonomiskt överskott. Undersökningar som bland annat Svenskt Näringsliv gjort visar att skolföretagen i landet inte genererar några stora vinster och att de vinster som görs återinvesteras i verksamheten.

”Religiösa och etniska fristående skolor borde stängas. De avskärmar eleverna från omvärlden så att de inte får möjlighet att konfronteras med andra värderingar än föräldrarnas”

Sedan 1700 – talet tillåts de som flyttar till Sverige att starta egna skolor och när vi flyttar utomlands uppskattar vi om det finns en svensk skola dit vi flyttar. Många misstänker de religiösa skolorna för att ha en annan utgångspunkt än de kommunala skolorna i sin undervisning. De konfessionella skolorna är mycket hårt kontrollerade av Skolverket. Sverige har skrivit under internationella konventioner som säger att föräldrar har rätt att välja skola till sina barn i enlighet med sin religiösa övertygelse. Det är exempelvis inte bara troende föräldrar som väljer kristna skolor åt sina barn, många väljer dem för att de är trygga och lägger stor vikt vid etik och förhållningssätt mellan människor.

”Fristående skolorna urholkar kommunernas ekonomi”

Om en kommun inte varit beredd på öppnandet av en fristående skola kan det bli en viss merkostnad för kommunen i en övergående period. Det har konstaterats att de kommuner som är proaktiva och ser fristående skolan som en tillgång anpassar sig bättre. Lagen säger att fristående skolor och kommunala skolor ska få ekonomisk ersättning på lika villkor.

”I fristående skolor gör man lite som man vill utan att någon kan kontrollera dem. De anställer obehöriga lärare. De sätter för höga betyg, vilket driver upp betygsnivå. De har sämre skolböcker och erbjuder eleverna sämre mat för att spara pengar”

Fristående skolor ska precis som kommunala skolor följa skollagen. De har frihet att lägga upp undervisningen på ett annorlunda sätt, men detta granskas av Skolverket vid deras inspektioner. Eventuella fel måste korrigeras annars får skolan sitt tillstånd indraget. Fristående skolorna har sedan 2002 samma skyldigheter när det gäller att anställa behöriga lärare som de kommunala skolorna. En icke behörig lärare ska bara anställas när ingen behörig finns att tillgå. Aktuella resultat från nationella prov visar att fristående skolornas elever i genomsnitt får ett högt resultat. Skolorna lägger i genomsnitt ut lika mycket eller mer på skolmat och skolböcker. (Friskolornas Riksförbund, 2006). Skolverket skriver i rapporten Skolor som alla andra? (2005) att en något större andel elever som gått på en fristående skola genomför sin gymnasieutbildning inom fyra år jämfört med de kommunala skolorna.

3 Teoretiska perspektiv

Eftersom vår studie koncentrerar sig kring vägledares attityder gentemot fristående skolor vill vi här ta upp och redogöra för begreppet attityd, efter det följer ett stycke som berör vägledarrollen.

3.1 Attityder

Giddens (2001) skriver om attityder. Enligt honom kan attityder definieras som uttryck för värderingar. Vidare menar Giddens att de flesta fenomen i samhället blir föremål för attityder. Vanligen står attityder för någon varaktig, tämligen stabil och generell inställning gentemot ett objekt, det så kallade attitydobjektet.

Berglund (2001) tar upp att attityder kan vara både positiva och negativa. De kan ses som psykologiska föreställningar hos en människa, vad hon känner, tycker och tänker inför den värld hon befinner sig i dagligen. Människor som befinner sig i en liknande situation har ofta attityder som liknar varandra inför sin omvärld. (Berglund, 2001)

Angelöw och Jonsson (2000) definierar attitydbegreppet i sin bok Introduktion till

socialpsykolog. De skriver att inom den socialpsykologiska forskningen brukar

attitydbegreppet innehålla tre olika komponenter:

1. En tanke- och kunskapskomponent som handlar om de föreställningar och idéer som vi har om ett speciellt objekt, situation eller individ.

2. En känslokomponent som avser vilka känslor vi hyser mot objektet fråga.

3. En handlingskomponent som syftar på människans benägenhet att handla på ett visst sätt i förhållande till den aktuella situationen eller personen.

Attityder uppfyller olika funktioner såsom förståelse, behovstillfredsställelse, försvar av självkänsla och behovet att uttrycka de värderingar vi är bärare av. Attityder hjälper människan att förstå världen och de händelser runt omkring oss. De bidrar också till att tillfredställa våra behov, de stärker vårt självförtroende och hjälper oss att försvara oss mot kritik. En människas attityder hjälper henne att uttrycka sina värderingar och tala om för omvärlden vem hon är. Ålder, kön och tidsanda påverkar vilka attityder människor har. (Angelöw och Jonsson, 2000)

3.2 Vägledarollen

Anders Lovén inleder sin avhandling Kvalet inför valet (2000) med att konstatera att vägledningssamtal står och faller med den enskilde vägledaren och att vägledningssamtal uppges av såväl vägledare, lärare, skolledare och elever vara den viktigaste arbetsuppgiften i vägledningsarbetet. Lovéns syfte med avhandlingen är att undersöka det som händer i valprocessen och särskilt i det enskilda samtalet mellan vägledare och elever. Vidare utgår Lovén ifrån att vägledare och elever bär med sig erfarenheter, värderingar och attityder som på olika sätt präglar deras handlingar. Erfarenheter benämner Lovén som elever och vägledares ”ryggsäck” och som erfarenheter definieras t ex intressen, kunskaper och genus. Enligt författaren bidrar ”ryggsäcken” till att forma individers samhälls- och människosyn. Vad det gäller samhället refererar Lovén till såväl globala förutsättningar som lokala mål för studie- och yrkesvägledning och till värderingssystem.

”Vägledarens uppgift kan beskrivas som en medlarfunktion mellan samhälls- och individbehov, vars syfte är att medverka till att eleven väljer en utbildning som i bästa fall tillfredställer såväl eleven som samhället. Detta innebär att vägledaren kan välja eller hamna i olika positioner sett utifrån individens eller samhällets perspektiv”. (Kvalet inför valet, 2000 sidan 17)

Samtalet är platsen där vägledare och elever möts och där problem som finns såväl på individ- som samhällsnivå diskuteras. Alltså handlar innehållet i samtalet mellan vägledaren och eleven om olika perspektiv - både elevens och samhällets. Lovén presenterar en teoretisk referensram vilken han utgår ifrån i sin undersökning om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Han anser att vägledning existerar i ett socialt sammanhang där samhällets ramar och värderingsmönster påverkar och har betydelse för relationen i ett vägledningssamtal. I undersökningen utgår Lovén från en modell (figur 1, sidan17) av den teoretiska referensramen vilken han använder sig av i sin undersökning. Modellen beskriver förutsättningarna och det som påverkar i ett vägledningssamtal och det inbegriper elev och vägledares bakgrunder, samtalen dem emellan och inte minst de samhällsramar som finns vilka omsluter hela processen och som kan begränsa handlingsutrymmet. Med samhällsramar menar Lovén de mål och riktlinjer som styr skolans arbete, de ekonomiska förutsättningar som finns, utbildningssystem, sociala skyddsnät och värderingssystem. I sin modell har Lovén lämnat en öppning i den yttersta ramen som symboliserar att ett visst tolkningsutrymme och handlingsutrymme finns i de flesta system. Tolkningsutrymmet eller öppningen kan variera i storlek beroende på hur bundna vägledarna är av de olika ramarna.

”Vägledarna har hela tiden befunnit sig i skärningspunkten mellan individ och samhälle och arbetat med såväl krav från individer som krav och önskningar från olika intressenter representerade i samhället.”

4 Metod

4.1 Val av metod

Syftet med studien är att undersöka om vägledarrollen förändrats i och med den nya konkurrens som etableringen av fristående gymnasieskolor medfört, studien syftar även till att undersöka vägledarnas attityder gentemot fristående skolor. Vi vill få en bild av fristående skolan utifrån studie- och yrkesvägledarens ögon. Vi vill få fram vägledarens perspektiv, dennes värderingar vad det gäller fristående skolor och den nya konkurrensen. För att få en bra grund för vår studie gjorde vi noggranna litteraturstudier. Vi använde oss av en kvantitativ metod eftersom det enligt Holme (1997) troligtvis är lättare att vara ärlig när det kommer till egna attityder och värderingar om den svarande får vara anonym och på så vis inte behöver stå till svars för sina svar. Vår datainsamling gjordes därför med hjälp av ett frågeformulär. Frågeformuläret skickades ut till alla studie- och yrkesvägledare i de två län som ingår i studien. I kuvertet låg ett färdig adresserat kuvert med porto och en godisbit. Innan enkäten skickades ut gjordes en pilotundersökning på en verksam studie och yrkesvägledare, detta gjordes för att kontrollera relevansen i enkätfrågorna. De synpunkter som gavs ledde till en omarbetning av enkäten.

Populationen utgjordes av 46 personer. Alla i urvalet svarade på samma uppsättning frågor. Vi gjorde en enkät, vilket innebär att frågor och svar besvarats skriftligen. Undersökningen följer de forskningsetiska principer som finns framtagna vilka säger att respekt för medmänniskor är en grundläggande utgångspunkt för alla former av samhällsforskning, samt att forskaren ansvarar för ett skyddande av den medverkandes psykiska och fysiska integritet. Tystnadsplikten måste följas strikt och det ska inte vara möjligt för någon utomstående att få reda på vem den enskilde svarspersonen är. Respondenterna ska heller inte luras att deltaga på falska premisser (Holme, 1997). I vår studie var de svarande väl medvetna om att enkäten var frivillig och att det inte fanns något tvång på att uppge personuppgifter. De var också medvetna om att enkäten de fick i sin hand var kodad så att vi skulle kunna skicka påminnelse till de som eventuellt inte besvarat enkäten inom utsatt tid. Någon påminnelse skickades aldrig ut.

4.2 Undersökningsinstrumentets utformning

Vår tanke var att utforma en relativt kort enkät. Holme (1997) skriver att bortfallet ökar ju större enkäten är. Vi har försökt att formulera frågorna så att det bara är en fråga och inte flera frågor i en. Enkäten är främst inriktat på attityder och värderingar gentemot fristående gymnasieskolor.

Vi har strävat efter att använda ett vanligt språk och arbetat för att ta bort svårbegripliga eller mångtydiga ord och begrepp. Vi har också försökt att vara konsekventa i vårt språkbruk och arbetat för att undvika värdeladdade ord. Vi har även lagt tankemöda bakom frågornas ordningsföljd (Trost, 1994).

Enkäten är tvådelad, den första delen innehåller 14 olika frågor (se bilaga 2). Frågorna är till sin karaktär blandat öppna och slutna. I del två listas en rad påståenden om den nya konkurrensen med fokus på fristående gymnasieskolor. Respondenterna ombads att spontant ta ställning till varje påstående och markera sin inställning med ett kryss (X). Här förtydligar vi också vad vi menar med fristående gymnasieskolor, nämligen gymnasieskolor med annan huvudman än kommunen. Enkäten inleds med orden ”bäste studie- och yrkesvägledare vi behöver din hjälp” efter det följer ett par rader som berättar vilka vi är och syftet med undersökningen.

I boken Forsningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa metoder skriver Holme (1997) att det är av stor vikt att betona för respondenten hur viktigt hans/hennes svar är, en viktig del av arbetet är således att motivera de personer som ska svara, något som vi försökt göra. Trost (1994) skriver att en enkät inte ska inledas med kontroversiella frågor för det kan leda till att undersökningssituationen låser sig. Med detta i åtanke inleder vi enkäten med sakfrågor. Fråga 1 till 3 klargör vilket kön respondenten har, vilket län han/hon arbetar i och hur länge personen i fråga arbetat som studie- och yrkesvägledare. Dessa frågor ställdes för att vi ville upptäcka eventuella samband mellan ålder och kön vad det gäller attityder gentemot fristående skolor.

Fråga 4 är en fråga kring respondentens utbildning. Fråga 5 ”–Det bästa med yrket är enligt

mig: ” är lite av en ”isbrytare”. Frågan är med för att skapa en öppen och varm atmosfär i

enkäten. Fråga 6 och 7, här får respondenterna svara på hur väl de känner till fristående skolor, och hur de skulle definiera dem. Frågorna ställs för att vi ska få en bild av hur lite eller mycket vägledarna vet om fristående skolor. Fråga 8 till 10 berör yrkesrollen, vi vill veta om rollen som vägledare förändrats eller påverkats av den nya konkurrensen, och om vägledarna själva upplevde några svårigheter i sitt yrkesutövande som kunde härledas till etableringen av fristående gymnasieskolor. Fråga 11 till 14 är till för att få en bild av de argument och attityder som vägledare och övriga i samhället är bärare av och som vägledarna möter i sitt dagliga arbete. Sista delen av enkäten består av påståenden där respondenterna får kryssa för

4.3 Urval

Vi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga studie- och yrkesvägledare på grundskolorna i två län. Urvalet är ”icke slumpmässigt”, vilket innebär att vi valt ut de enheter som på förhand kan bedömas vara särskilt intressanta för undersökningen.

http://home.swipnet.se/ollevejde/statistikord/index.htm(2006-05-17)

Principen som gäller för icke slumpmässigt urval kan sägas vara ”man tager vad man haver” det vill säga de respondenter som är lättast att få tag i. Resultaten gäller endast för de individer som är undersökta, det går inte säkerställa att resultaten är representativa för de individer som inte ingått i undersökningen. http://www.infovoice.se/fou/bok/10000061.htm (2006-05-17)

De som medverkat i enkäten är verksamma som studie- och yrkesvägledare på kommunala grundskolor i två län i södra Sverige. Vi valde de kommunala grundskolevägledarna eftersom de är engagerade i grundskoleelevernas gymnasieval. Det är också de som har hand om informationen inför valet till gymnasiet. När vi sammanställde resultatet av enkätundersökningen såg vi att respondenterna i vår urvalsgrupp skiljer sig åt vad det gäller ålder, kön, lokalisering, utbildning. Det är alltså ingen homogen grupp. Gemensamt för gruppen är att de har titeln studie- och yrkesvägledare.

4.4 Bortfallsanalys

Vid bortfallsanalys bör man ta hänsyn till både det externa och det interna bortfallet. Externt bortfall är när en person i urvalet fallit bort och internt bortfall utgörs av obesvarade frågor i enkäten (Holme, 1997). Det externa bortfallet utgörs av 8 personer, vilka antas skilja sig åt vad det gäller kön, ålder och antalet yrkesverksamma år. Detta kan vi dock inte uttala oss med säkerhet om eftersom vi inte vet namn, examens år eller kön på dem som valt att inte besvara vår enkät, dock har vi kunskap om vilken skola vederbörande arbetar på. Vi vet också att bortfallet är ungefär lika stort i de båda länen. Vad bortfallet beror på kan vi endast spekulera i. Vi tror dock att det faktum att vi distribuerat vår enkät via Posten kan ha påverkat antalet bortfall (Holme, 1997), likaså att vissa av vägledarna i fråga hade semester då det var påsklov under de dagar som enkäten tillhandahölls. Ytterligare ett skäl kan vara att vissa vägledare på mindre orter/skolor arbetar på mer än en skola och därmed bara valt att fylla i en enkät trots att de kanske fått del av fler.

Det interna bortfallet är relativt begränsat. På fråga 1- 3 är det en person per fråga som valt att inte svara, likaså på fråga 7. På fråga 8 är det tre personer som inte uppgett något svar, de som valde att inte svara på denna fråga skrev bredvid frågan att de arbetat för kort tid som studie- och yrkesvägledare för att kunna besvara frågan korrekt. Störst internt bortfall har fråga 12, där ställs frågan: ”-Vilka argument för eller mot fristående gymnasieskolor möter du i ditt

dagliga arbete?” Det är fem respondenter som valt att inte skriva någonting på den frågan. Vi

vet inte om det beror på att de inte möter några argument för eller mot fristående skolor eller om de inte vill uppge de argument de möter. Fråga 13 har ett internt bortfall på tre personer. Fråga 14 har inte blivit besvarad av en respondent. När det gäller påståendena på sista sidan i enkäten redovisas det bortfallet separat. Vår upplevelse är att svarsfrekvensen är god och att de som besvarat enkäten gjort det omsorgsfullt och med en seriös inställning till frågorna.

4.5 Undersökningens trovärdighet

För att säkerställa att undersökningen har hög reliabilitet (instrumentets tillförlitlighet – handlar om hur väl instrumentet står emot slumpinflytanden av olika slag) och validitet (att vi mäter det vi har för avsikt att mäta) (Patel & Davidsson, 1994) har vi strävat efter att vara noggranna både vid utvecklingen av frågeställning och vid insamlandet av information.

Holme (1997) skriver att endast genom kontinuerlig, kritisk prövning och noggrannhet vid bearbetning av materialet kan vi uppnå en tillfredställande grad av reliabilitet och validitet. Vår uppfattning är att de frågor vi ställt i hög grad ger oss en bild av vad en fristående skola är, hur vägledarrollen förändrats sedan införandet av fristående skolor samt vägledarnas och omgivande samhälles attityder gentemot fenomenet. Vi anser även att vi lyckats väl att med hjälp av teorier och tidigare forskning formulera frågor som har en teoretisk grund och en tydlig koppling till ämnet studie- och yrkesvägledning. Självklart är de frågor som ingår i undersökningen utformade med en viss personlig prägel men de är inte godtyckliga eller formulerade endast efter tycke och smak. Vi anser därmed att vår undersökning har relativt hög reliabilitet och validitet.

6 Resultatredovisning

I resultat delen redovisar vi svaren på frågeställningarna som återfinns på sida 8. I diagramredovisningen förkortar vi studie- och yrkesvägledare till SYV. I redovisningen har vi valt att även kalla respondenterna för vägledarna för att variera texten. Med begreppet ”Samhället i stort” avser vi den omgivning som en vägledare, elev, förälder, skolledning och övriga samhällsmedborgare konfronteras med i sitt arbete och sitt dagliga vardagsliv. Av hänsyn till respondenternas anonymitet har vi valt att inte sätta ut namn på gymnasieskolorna som uppges i citaten, de markeras istället med, xxx-gymnasiet och yyy-gymnasiet i redovisningen.

Vi börjar med att redovisa bakgrunds variabler, såsom vilket kön respondenterna har och hur länge de har varit verksamma som studie- och yrkesvägledare (se även bilaga 3). Vi tar efter det upp vad respondenterna anser att en fristående skola är. Resultaten som följer efter vägledarnas definition av en fristående skola avser främst att besvara den fråga som står som nummer tre i frågeställningen nämligen: ”har vägledarrollen förändrats med hänsyn till den ökade

konkurrensen”? Därpå följer en redovisning av vägledarnas egna attityder gentemot fristående

skolor och avslutningsvis vill vi ge en bild av de attityder och argument som vägledarna i vår studie möter i sitt arbete. Vi vill påpeka att tolkningen av resultaten på samtliga av studiens öppna frågor är subjektiv, vilket betyder att resultatet kan tolkas på annat sätt av andra människor. Resultaten redovisas i löpande text och vi har valt att ta upp de svar som var oftast förekommande samt de som utmärkte sig på ett eller annat sätt. Vi vill betona att det här är vårt sätt att tolka resultatet. I vår tolkning av resultaten på de öppna frågorna har vi inte gjort någon skillnad mellan kön, län eller antal yrkesverksamma år.

6.1 Bakgundsvariabler

I vår undersökning ingick 46 respondenter, 8 (17,4 %) av dessa har valt att inte besvara enkäten. Av de 38 som svarade var 28 kvinnor och 10 män. När det gäller hur många år som respondenterna arbetat som studie- och yrkesvägledare fann vi att 17 har varit yrkesverksamma i 0-5 år, 10 i 6-10 år, 1 i 11- 15 år, 3 i 16-20 år, 4 i 21-25 år och 2 hade arbetat som vägledare i 26- 30 år. En respondent valde att inte besvara frågan. På frågan om vilken utbildning respondenterna har svarade 27 av 38 att de har studie- och yrkesvägledarutbildning. Övriga har varierande utbildning som lärarutbildning, beteendevetenskaplig utbildning, fritidspedagog, civilekonom och rektorsutbildning. 2 respondenter uppger inte någon utbildning.

6.2 Vägledarnas kännedom om fristående gymnasieskolor

Vägledarna fick skatta hur väl de kände till fristående gymnasieskolor och 30 respondenter uppger att de känner till det ganska bra. 6 sa att de känner till det mycket, 1 svarade att den hört talas om fristående gymnasieskolor men knappt kände till och 1 svarade att den visste väldigt lite.

Hur väl känner du till fristående gymnasieskolor?

30 6 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35

Känner till ganska bra Känner till mycket Har hört talas om men känner knappt till Väldigt lite

Figur 1: Visar hur väl vägledarna uppskattar att de känner till fristående gymnasieskolor.

6.3 Definition av en fristående gymnasieskola

På frågan ”vad är en fristående skola” skulle merparten av vägledarna svara att det är en privatskola som inte har kommun eller landsting som huvudman. Någon har formulerat sig så här:

”En skola som ej bedrivs i kommunal regi men som elev har rätt att söka/gå. Och att alla fristående skolor skall vara godkända av skolverket för att få starta”.

Ett par respondenter tar i sitt svar upp de fristående skolornas vinstintresse, nedan följer ett exempel på ett sådant svar:

”Ett privat företag med utbildning i fokus men med, som andra privata företag, ett vinst intresse i första hand.”

Utöver eventuell vinst tas, ekonomi, lärartätheten, pedagogiken och det ibland annorlunda upplägget upp av vissa vägledare de skriver då att fristående skolan är ”ekonomiskt styrd, stor

frihet vid schemaläggning, bra marknadsförare, tar ej IV-elever” eller ”Ej kommunal skola som bland annat skall skapa vinst för sin ägare och även inför arbetsmetoder som ej tidigare använts i de kommunala skolorna.”