Hur väl reflekterar läseboken det som står i Lgr11 angående könsnormer och genus?

Även om Fröken Europa är skriven innan 2011 så kan vi som lärare använda oss av den i undervisningen. I inledningen av vårt arbete problematiserade vi användningen av läseböcker skrivna innan 2011 inom undervisningen. Relaterar vi till det som vi skrev ovanför kan vi argumentera för att genus och könsfrågor alltid är i ständig förändring och därför fungerar inte boken i nutid men samtidigt kan vi argumentera för att vi lärare kan skapa tillhörande uppgifter till boken där dessa frågor finns med. Därför kom vi i vår studie fram till att det går att använda sig av boken men att vi som lärare måste vara medveten om de könsförändringar som pågår. Som Skolverket (2006, s. 45) nämnt kan det saknas underlag i form av tillhörande uppgifter till läroböckerna vilket gör det besvärligt för eleverna att besvara dessa. För att således tillföra ett genusperspektiv kring läroböcker behöver lärare enligt Franck (2007, s. 5) vara engagerad i genusperspektivet.

Med tanke på att det finns könsnormer och stereotyper i Fröken Europa kan man

argumentera för att den inte reflekterar Lgr11 då skolan ska präglas av jämställdhet samt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper (Skolverket 2019, s.10). Dock ska lärare tillsammans med elever diskutera vad som är manligt och kvinnligt samt hur dessa könsmönster kan begränsa livsval och livsvillkor. Utifrån detta perspektiv kan det vara aktuellt att använda sig av texter som innehåller könsmönster då eleverna ska utveckla förmågan att läsa och analysera olika texter för olika syften (Skolverket 2019, s. 258).

Eftersom Fröken Europa är publicerad 2004 så får det konsekvenser av att använda sig av boken i undervisningen. Jämför vi synen som behandlar kön och genus idag jämfört med 2004 har den förändrats och är fortfarande i förändring. En av dessa skillnader är att i Lpo94 framgick det att lärare ska diskutera värderingar, uppfattningar och problem

(Utbildningsdepartementet 1994, s.13). Detta skiljer sig från Lgr11 som explicit tar upp att lärare ska synliggöra och diskutera uppfattningar kring kvinnlighet och manlighet i

undervisningen (Skolverket 2019, s.11).

Det här påverkar därför hur könsnormer och genus uttrycks sig jämfört med vad de står i Lgr11 om vilken kunskap som berör dessa begrepp idag. Sättet det påverkar undervisningen på är att läraren måste använda sig av bokens innehåll för att själv kunna utforma

undervisningen så att den relaterar till nutid. Samtidigt skulle en ny läroplan behövas göra då året är 2021 nu och synen på kön och genus är fortfarandet i förändring och ett ämne som berör samt inkluderar många människor.

Utifrån den här diskussionen kommer vi därför fram till att i vår framtida lärarroll gäller det att vi formar undervisningen så att eleverna ser ett syfte med att lära sig om kön och genus. Läraren måste därför ha förmågan att kunna diskutera och problematisera ovannämnda begrepp i undervisningen. Eftersom normer och stereotyper finns i samhället är det därför viktigt att även diskutera innebörden om de begreppen med eleverna. Tidigare i vår uppsats har vi nämnt att normer som handlar om utseende förekommer mycket i skolan och i

samhället. Vilket i sin tur påverkar synen man har på kvinnor och män samt deras beteende. Eleverna som läser denna bok och andra böcker måste därför reflektera över hur man beskriver utseendet eftersom det kan påverkar dig själv.

7.3 Framtida forskning

För en utveckling av denna analys och för framtida forskning hade det varit av intresse att se en liknande studie där man analyserar fler läseböcker som används i dagens skola och jämför dem utifrån perspektivet könsnormer. Det hade även varit av intresse att göra en liknande studie fast tillämpat SFG/SFL med andra metoder såsom kritisk diskursanalys. Detta är för att SFG som språkmodell har en konstruktivistisk syn på språket då den bygger på antagandet att språket både uttrycker och skapar sociala sammanhang (Holmberg och Karslsson 2019, s.199). Ett ytterligare förslag på vidare forskning kan vara att genomföra en studie med intervjuer och observationer där man undersöker hur medvetna lärare arbetar med könsnormer i undervisningen. Detta anser vi är betydande då lärare ska i undervisningen tillsammans med eleverna diskutera och synliggöra hur olika uppfattningar om kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter (Skolverket 2019, s.11).

7.3.1 Inför vår framtida lärarprofession

Den här studien grundar sig på en läsebok som var, eller är central för eleverna i svenskämnet. Det som har varit av intresse för studien var att se hur könsnormer och

könsmönster utrycks i läseböcker som är skrivna innan Lgr 11 men som fortfarande används, och vilka intryck som elever kan tänkas få. Som framtida lärare var denna studie relevant då den skapat ett kritiskt tänkande hos oss angående vilket material som vi ska välja att ta med i undervisningen. Vi som lärare behöver vara medvetna och förberedda på vilka perspektiv som eleverna kommer att få möta i olika typer av texter samt att som lärare ta ställning till om innehållet är bra för att forma eleverna till goda individer. Vi inser att detta, inom vår

framtida lärarprofession, kommer innebära mycket tid, arbete och engagemang för att välja material men att det är oerhört viktigt för vårt uppdrag att utbilda och forma goda

8. Käll- och litteraturförteckning

Axelsson, Monica, Olofsson, Mikael, Philipsson, Anders, Rosander, Carin och Sellgren, Mariana (2006). Ämne och språk: språkliga dimensioner i ämnesundervisningen. Stockholm: Kompetensfonden.

Bolander, Fejes och Fejes, Andreas (2019). “Diskursanalys”. I Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys, upplaga 3. Stockholm: Liber, s. 91–115.

Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2015). “Diskursanalys”. I Fejes, Andreas och Thornborg (red.), Handbok i kvalitativ analys, upplaga 2. Stockholm: Liber, s. 90–114.

Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962-2007. Diss. Lund: Lunds universitet. Tillgänglig på Internet:

http://dspace.mah.se/bitstream/2043/5588/3/avhandling_eilard.pdf

Franck, Olof (2007). “Kärlekslärare- utkast till en existentiell relationspedagogik”. I Franck, Olof (red.) Genusperspektiv i skolan: om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur, s. 47- 70.

Friberg, Karin och Gröbo, Helena (2019). Vad tvingar vi elever att läsa? - En text- och

diskursanalys om hur könsnormer kommer till uttryck i en tidigare och en samtida läsbok i svenska. Kandidatsuppsats grundlärarprogrammet, svenska, Institutionen för humaniora,

samhälls- och utbildningsvetenskap. Örebro: Örebrouniversitet. Hämtad från: Vad tvingar vi elever att läsa? - En text- och diskursanalys om hur könsnormer kommer till uttryck i en tidigare och en samtida läsbok i svenska- (diva-portal.org) [2021-04-03]

Gavander, Kerstin (2004). Fröken Europa. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Gómes Giraldo, Natalia (2016). Aktiva pojkar och passiva flickor eller tvärtom?: En text- och

bildanalys av två läseböcker i ämnet svenska ur ett genusperspektiv för årskurs 3.

Kandidatuppsats grundlärarprogrammet, Svenska, Institutionen för kultur och lärande. Stockholm: Södertörns högskola. Hämtad från: Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande (diva-portal.org) [2021-04-26]

Graeske, Caroline (2010). ”Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska”, Tidskrift för litteraturvetenskap, 2010:3/ 4, s. 119–132.

Grahn, Karin (2008). Flickor och pojkar i idrottens läromedel: konstruktioner av genus i

Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (2019). “Funktionell grammatik och textanalys”. I Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (red.), Funktionell

textanalys. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur, s. 7–18.

Holmberg, Per och Karlsson, Anna-Malin (2019). Grammatik med betydelse: en introduktion

till funktionell grammatik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, Anna-Malin (2019). “Texters ideationella grammatik”. I Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (red.), Funktionell textanalys. Upplaga 2. Lund:

Studentlitteratur, s. 21–38.

Lindblad, Caroline (2014). Hur kön blir genus- genusskapande i barnböcker.

Kandidatsuppsats. Socialhögskolan. Lund: Lund universitet. Hur kön blir genus (lu.se) [2021- 04-03]

Lundberg G, Johanna (2007). “Sex - ett kunskapsområde?”. I Franck, Olof (red.),

Genusperspektiv i skolan: om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur, s. 7–28.

Lövkrona, Inger och Rejmer, Annika (2016). ”Normkritik: en metod i värdegrundsarbetet”. I Brage, Tomas och Lövkrona, Inger (red.), Värdegrundsarbete i akademin: med erfarenhet

från Lunds universitet. Lund: Lunds universitet, s. 133–142.

Mattlar, Jörgen (2008). Skolbokspropaganda?: en ideologianalys av läroböcker i svenska

som andraspråk (1995-2005). Diss. Uppsala: Uppsala universitet. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9390

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

:Reviderad 2019. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=4206 [2021-04-02]

Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk

tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Hämtad från: pdf1659.pdf (skolverket.se) [2021-04-09]

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de

frivilliga skolformerna: Lpo 94: Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från: gupea_2077_31298_1.pdf [2021-05-19]