Välfärdsstaten

I flera intervjuer framgår det att välfärdstaten omfattas av stat, kommun och reg- ion som indirekt påverkar hela hjälpmedelshanteringen i Sverige. Representanter- na berättade att politikerna i Sverige är de som sätter reglerna angående lagar och förordningar kring hjälpmedelshanteringen. Vidare intygar informanterna att kommunerna och regionen har olika bestämmelser då bland annat kommunen är självstyrd och bestämmer sin egen budget. Kommunerna och regionen ser även till att de följer riktlinjer för att uppnå statens mål. Ett av statens mål är enligt en respondent att upphandling av hjälpmedel är att de följer CE – märkning och ko- das med ISO koder.

”Politikerna står för uppdelningen av ansvarsfördelningen inom kommunen, styrs av kommunen själva … patientperspektivet är orättvist… säkerställa att patienterna får sina rättigheter genom hälso- och sjukvårdslagen… för att av- gifterna skiljer sig mycket.” (Informant 5)

Informant 5 upplyser att individens rättigheter kan påverkas på så sätt att de sam- hälleliga rättigheterna om lika rättigheter för medborgarna inte uppfylls då kom- munerna har olika bestämmelser krig bland annat hjälpmedel. Informanten ifråga- satt kommunens ansvarsfördelning när det gällde bland annat kostnader, utbud av sortiment och olika behovsbedömningar m.m. Att det råder kommunala skillnader i bland annat hjälpmedelshanteringen nämns av Bergmark och Lundström (2007) vilket kan påverka individen på så sätt att det kan ske ojämlika förskrivningar av hjälpmedel. Ojämlikheter kan medföra enligt Krantz och Örmon (2015) att indivi- dens empowerment, delaktighet och livskvalité försämras. Informanten 5 påpekar att alla medborgare bör ha lika rättigheter vilket kan omfattas av att rättigheterna bör efterstävas av hälso- och sjukvårdslagen. Dessutom visar resultatet på att kommunens ansvarsfördelning påverkar de professionellas handlingsutrymme vilket framtas av Lipsky (2010) om gräsrotsbyråkratin.

”Det råder absurda riktlinjer i landet… otydligt på vem ansvaret ligger på… politikerna är väldigt ointresserade…” (Informant 3)

Informanten 3 tycker att politikerna lägger ansvaret på bland annat kommunerna vilket resulterar på ojämlikheter då kommunerna har bland annat olika skatteskill- nader. Det är de professionella som har enligt Evans (2011) ett handlingsutrymme i att kunna fatta olika beslut som framtas i t.ex. teorin om gräsrotsbyråkrati. Be- dömningar som kan till exempel grundas i de professionellas kompetens framtas i t.ex. teorin om sociala representationer som kan medföra en förändring (Evans, 2011).

”Det är kommunens skyldighet att hänvisa individen vidare… leveranstid från kommunen kan ta flera veckor… hjälpmedel kostar skattebetalarna mycket pengar därför är det bättre att kommunen delar ut värdecheckar så att individen kan införskaffa hjälpmedlet själv… kommunen sparar tid och pengar.” (Infor- mant 1)

Flera av informanterna uppger att det är kommunens skyldighet att hänvisa indi- viden vidare när ett hjälpmedel inte finns att tillhandahålla hos kommunen. Infor- manten 1 lyfte att kommunerna bör vidga sina ögon och ta hjälp av andra aktörer utanför kommunen. Kommunen kan inte enligt Borg m.fl. (2011) kompensera behoven hos alla behövande och kan enligt Borisoff (2010) ta hjälp av till exem- pel småföretagarna som har kompetens inom sitt huvudområde som kan främja hjälpmedelsprodukter. Vidare informerar informanten 1 att leveranstiden från kommunen kan ta upp till flera veckor vilket kan medföra att individen blir be- gränsad i sin vardag. Informanten 1 diskuterar betydelse av begreppet empower- ment vilket kan medföra att samhällsmedborgaren blir delaktig i samhället och upplever självständighet. Begränsningar kan medföra enligt Scherer m.fl. (2007) att individens liv påverkas i form av det sociala, fritidsaktivitet, arbete, universitet, familjelivet med mera. Informanten 1 berättar att hjälpmedel som inte finns i lager och som ska förskrivas kan medföra långa leveranstider. Förskrivningsprocessen kan ta tid och de professionella inom gräsrotsbyråkratin bör enligt Breeding

(2008) öka effektivitetsprocessen. Informanten 1 uppger att kommunen hade kun- nat spara på tid och pengar om de hade samarbetat med andra aktörer. Den långa förskrivningsprocessen kan enligt Federici m.fl. (2015) leda till att kommunen inte sparar på tid och resurser. De långa förskrivningsprocesserna kan enligt SOU 2011:77 leda till att individen känner en känsla av oro och utanförskap. Informan- ten berättade utifrån egna erfarenheter att individens empowerment ökade när individen fick möjligheten att välja sitt eget ombud. Ett alternativ till att öka på individens empowerment lyfts av Rønning (2007) om att individen bör kunna ha möjligheten att välja ett eget ombud.

6.2 Profession

Två av informanterna delade på uppfattning om att individen ska få tillgång till rätt hjälpmedel. Informanterna hade liknande reslutat i att det är upp till de pro- fessionella att göra en behovsbedömning. Informanterna uppgav att individen ska ha rätten att själv få väja sitt hjälpmedel dock så är det den professionella som ska föreslå, vägleda och instruera att rätt hjälpmedel erbjuds. Det ingår även i den professionellas arbete att dokumentera hela hjälpmedelsprocessen samt göra en uppföljning för att se ifall hjälpmedlet fyller sin funktion och leder till framtida mål.

”Nya hjälpmedel innefattar ny utbildning för personal. Detta kan medföra stora kostnader. ” (Informant 4)

Informanten 4 till motsatsen av de resterande informanterna uppgav att det finns ett underliggande problem med nya hjälpmedel då de kan innefatta nya utbild- ningar som i sin tur är en kostnad aspekt. Informant 4 ansåg att det angivna sorti- mentet är redan tillräckligt stort därmed bör ny hjälpmedel inte förhandlas upp. Att nya hjälpmedel inte nämns i upphandlingen kan enligt Scherer m.fl. (2007) påverka konsumenterna till att vara en aktiv samhällsmedborgare vilket kan t.ex. minska på empowerment. Att de professionella inte vill utöka sortimentet kan grundas på enligt Draffan m.fl. (2016) att de professionella inte har infört ett sys- tematiskt tillvägagångssätt som kan uppmuntra yrkesutövare att få en bredare in- blick om individens behov och kostnader. Parallellt går det att påstå att de profess- ionella bör enligt Breeding (2008) få verktyg i form av till exempel utbildningar som t.ex. belys i teorin om sociala representationer. De professionellas kunskaper som formas under utbildning kan t.ex. belysa vikten av individens empowerment som kan i sin tur omfatta att nytt sortiment bör införskaffas (Breeding, 2008). Det nya sortimentet kan innebära att individens behov uppfylls och kan enligt Federici m.fl. (2014a) medföra att individen upplever livskvalité och delaktighet och em- powerment.

”Kommunen kan inte skriva i journalen – viktigt för patienten. Journalen bör vara tillgänglig för alla aktörer inom vård och omsorg för att kunna ge bästa hjälpen. Att se individens journal kan medföra att samma hjälpmedel inte skrivs ut eller att vissa hjälpmedel inte överlappar. Individens åsikter räknas och kommer på tal i journalen” (Informant 2)

Informant 2 poängterade att systemet i Sverige bör uppdateras så att alla profess- ionella kan ta del av samma journaler oberoende på vart individen befinner sig vilket kan resultera i att individen får rätt hjälp. Informant 2 höjde rösten och sa bestämt att hen tyckte att journalerna begränsar de professionellas arbete. Be- gränsningarna kan enligt informanten 2 medverka att individens önskemål inte

framgår. Journalen är dokumentation med andra ord och kan enligt Federici m.fl. (2014b) vara en ledande roll i individens bedömning. De professionella kan enligt Aamodt (2014) lättare erbjuda fler hjälpmedelsalternativ och effektivsera arbetet genom tillgång till dokumentationen. Informanten 4 uppger att dokumentationen och de professionellas inblick i journalen kan i sin tur leda till att den profession- ella får en förförståelse och kan få en helhetsbild av individen. Att de profession- ella får en helhetsbild av individen kan grundas i det holistiska synsättet som be- skrivs i Tengland (2007) om ett hälsofrämjande perspektiv som kan påverka indi- videns hälsa, livskvalité och empowerment.

”Jag ska göra en bedömning i hemmet och föreslå ett relevant hjälpmedel… uppnå mål för hjälpmedel… patienten vet själv vad den vill ha…” (Informant 5)

Informanten 5 berättar att när hen gör en bedömning i hemmet tas individens hel- hetsbild i beakta. Informanten fortätter att berätta att hens mål med förskrivningen av hjälpmedel är att fånga upp individens behovsområde och önskemål samt att hjälpmedlet ska komma i användning. Att informanten 5 tar i beakta individens önskemål vilket kan kopplas till teorin om sociala representationer och till teorin om empowerment. Informanten 5 menar på att genom sin utbildning har hen fått en förståelse samt lärdom om olika teorier som ska främja individ. De profession- ella bör enligt Scherer och Craddock (2002) inkludera individen i bedömningen som illustreras av metoden Matching person and Technology (MPT) som fokusera på miljöfaktorer som kan påverka individens användande, individen behov och funktionerna hos den lämpliga tekniken.

6.3 Mänskliga rättigheter

Det gemensamma hos informanterna var att de lyfte att alla människor oavsett kön, kultur, sexualitet, funktionsnedsättning med mera bör ha samma samhälleliga rättigheter. De samhälleliga rättigheterna omfattas av mänskliga rättigheter och bör ha rätt till att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare. Alla informanter lyfte vikten av att individen bör ha rätt till ett självständigt liv, anpassad miljö, goda levnadsvillkor, uppleva god självkänsla, god välbefinnande samt ha möjligheter till ett aktivt liv. Personer med funktionshinder bör ha jämlika villkor som alla andra.

”Rullstolen kan tillgodose att individen blir delaktig i samhället… individen känner livskvalité, frihet, socialt liv… rätt anpassningar kan bidra till självstän- dighet, tillgänglighet och en bättre vardag.” (Informant 1)

Informant 1 anger att ett tillgängligt samhälle möjliggör att individen får möjlig- heten att delta i välfärdssamhället. Informanten berättar att delaktigheten kan i sin tur bidra till att individen kan få känslan av att vara social, fri och uppleva själv- ständighet som bl.a. nämns i teorin om empowerment. Informanten anger att självständigheten och empowerment kan konstatera i att individen upplever livs- kvalité. Att erhålla ett hjälpmedel bör vara en rättighet enligt Borg m.fl. (2011) som kan skapa möjligheter till att vara en delaktig samhällsmedborgare. De med- borliga rättigheterna nämns av Persson m.fl. (2015) att det svenska samhället bör vara tillgängligt för alla. Trots de mänskliga rättigheterna påpekar Borg m.fl. (2011) att tillgången till hjälpmedel kan vara begränsad. Informant 1 suckar och nämner att bristen på tillgång till hjälpmedel påverkas av de lagar som politikerna grundar. Informanten menar på att de professionella måste följa riktlinjer som ska

syfta till att individen ska kunna vara självständig och kunna ta egna beslut om bland annat sitt egna liv. Dock menar informanten att handlingsutrymmet begrän- sas av politiska beslut viket kan sammankopplas till teorin om gräsrotsbyråkrati som belys av Evans och Harris (2004) om regler och målsättningar som de pro- fessionella bör förhålla sig till.

”Genom att lyssna på individen får man veta hur dennes vardag ser ut… lika rättigheter för alla invånare… beroende av andra… självständigheten kan få individen att växa.” (Informant 6)

Informanten lyfte att det kan vara avgörande för de professionella att lyssna på individen för att kunna förstå individens vardag. Informanten 6 menade att ifall individen blir lyssnad på så kan individen få rätt hjälpmedel som kan leda till att individen blir självständig. Informanten anger att om de professionella lyssnar på individen kan det leda till att individen får det rätta hjälpmedlet vilket kan med- föra att individen inte blir beroende av andra som i sin tur kan medföra att indivi- den växer. Om de professionella inte lyssnar på individen kan det enligt Krantz och Örmon (2015) begränsa individens delaktighet i förskrivningsprocessen och leda till utanförskap.

”En lagändring tar väldigt lång tid… LSS instiftelse finns från 1994… indivi- den vet inte hur rullstolen ska användas då… fyller inte sin funktion. ” (Infor- mant 3)

Informanten menar på att ifall individen inte får rätt information angående sitt hjälpmedel så kan det leda till att individen blir innesittande på grund av att indi- viden inte kan t.ex. använda sig av sin rullstol, vilket kan påverka individens em- powerment. Att individen bör ha förståelse om sitt hjälpmedel nämns av Federici m.fl. (2015) vilket kan medföra effektivt resultat det vill säga att individen kan vistas i olika miljöer. Vidare menar informanten att lagförändringar inte uppdate- ras speciellt ofta då LSS stiftelsen inte har förändrats sedan 1994 vilket kan på- verka individen då lagarna inte följer samhällets utveckling. De professionellas vardagskunskap som omfattas i teorin sociala representationer kan enligt Thomas- sen (2007) bidra till förändring i t.ex. LSS stiftelsen då de professionella har teo- retiska grunder för praxis. Informant 3 lyfter vidare att brist på utvecklingen i lag- stiftningen kan påverka individens empowerment och medföra att individen ham- nar i utanförskap.

”Gamla regler som är kvar … samhället följer gamla lagar… medborgarna ska inte påverkas… samma rättigheter… samma kostnader” (Informant 2)

Informanten uppger att hen tycker att det är konstigt att samhället fortfarande styrs av gamla regler som bland annat grundas på lagar och förordningar. För att uppnå full delaktighet och jämlikhet nämner Brennan m.fl. (2017) att samhället bör in- föra ett tydligt funktionshindersperspektiv i samhället. För att uppnå full delaktig- het och jämlikhet behöver Sverige tillämpa FN:s standardregler och övervaka be- sluten på lokal nivå (Brennan m.fl., 2017). Informant 2 lyfter att det inte är sam- hällsmedborgarna som ska påverkas av ojämlika avgifter eller olika regler i för- skrivningsprocessen. Informanten nämner vidare att ojämlikheter kan påverka individen på så sätt som individens makt över sin egen tillvaro och beslutsfattande vilket ingår i teorin om empowerment. Ett tillvägagångssätt som omfattas enligt Draffran m.fl. (2016) är att kontrollera en rad kriterier för att individen ska kunna

erhålla hjälpmedel som underlättar för individens vardag och inom rätt priskate- gori.

6.4 Rullstol

Informanten 4 anger att medicinska tekniska produkter är de produkter som för- handlas bland annat inom kommunerna. Rullstolen bör enligt alla informanter omfatta faktorer såsom bekvämlighet, förebygga trycksår, ha funktionen förflytt- ning, anpassad passform och bör finnas i olika modeller och storlekar. Informant 4 anger att enligt patientlagen så har individen bland annat rätt till att kräva ett hjälpmedel som bidrar till tillgänglighet, delaktighet, rätt till ny medicinsk be- dömning, rätt att uttrycka synpunkter, klagomål och ha patientsäkerhet samt få rätt information.

”Jag tycker personligen att det är onödigt att förskriva två likadana hjälpmedel då det kostar kommunen mycket. Det finns många stölder… förskriver inte hjälpmedel med flera funktioner…” (Informant 3)

Informant 3 påpekar att kostnaderna för hjälpmedel är relativt dyra för kommunen där av kan förskrivningen av hjälpmedel begränsas. Informanten fortsätter att be- rätta att det kan gälla att individen får en rullstol istället för två då behoven base- ras på antingen ifall individen är aktivitet eller inte aktivt. Informanten anger att det kan gälla exempelviss att individen får valmöjlighet kring att välja manuell rullstol, komfortrullstol, allroundrullstol och aktiv rullstol. Hjälpmedlet rullstol kan enligt Federici m.fl. (2014a) underlätta för individens funktion, integration och deltagande. Vidare lyfter informanten att ifall individen har behov av två rull- stolar så måste en behovsbedömning göras samt att individen bör argumentera för sina behov. Informanten påpekar att personliga faktorer i form av väder det vill säga regn, snö, lera, grus med mera är inte en faktor som belys i bedömningen då det inte ingår i kriterierna. De personliga faktorerna lyfts dock upp av Federici m.fl. (2015) att hjälpmedelsbedömningen bör omfatta individens omgivningsfak- torer för att till exempel kunna främja individens livskvalité.

Informant 3 uppger att stölder är faktorer som påverkar de professionellas bedöm- ningar och kan medföra att hen inte förskriver två hjälpmedel. Informanten menar på att förskrivning av endast ett hjälpmedel kan till exempel hindra individen till ett aktivt liv. Vidare informerar informanten att produkter med fler funktioner inte föreskrivs då de inte finns bland sortimentet vilket gör att fler produkter är tvungna att förskrivas för att täcka individens behov. Informanten uppger att detta kan i sin tur kosta kommunen mer, än ifall kommunen hade haft produkter som är flerfunktionella. Flerfunktionella produkter i form av Universal design är enligt Hedvall m.fl. (2018) anpassningsbara och kan ha flera olika funktioner i samma produkt. Informanten reflekterade och antog att det kan medföra att kommunen inte behöver införskaffa flera produkter vilket kan bespara kommunens budget.

”Hjälpmedel som inte förskrivs väldigt ofta är inte lönt att upphandla. Nackde- len är att man blir styrd av sortimentet… individen har ett egenansvar att ta reda på sortimentet som inte är upphandlat på till exempel mässor, hjälpme- delsbutiker, nätet med mera. Förskrivaren ansvarar för att följa upp.” (Infor- mant 4)

Informant 4 informerar att hjälpmedel med till exempel flerfunktioner eller hjälp- medel som ska täcka upp ett specialområde anses inte vara vinstgivande enligt

kommunen. Detta tankesätt kan enligt informanten vara en faktor till att sortimen- tet inte utvecklas och förnyas som kan skapa begränsningar i förskrivningsproces- sen. Informanten tyckte att begränsningarna i sortimentet kan påverka individen att inte få tillgång till rätt hjälpmedel. Informanten anger att sortimentet som inte kommunen har upphandlat överläggs på individens egenansvar i att själv kunna ta reda på. Informanten berättade vidare att detta kan i sin tur påverka att individen själv har ansvaret för produkten vilket kan medföra att individen inte får en upp- följning för hjälpmedlet. De professionellas arbetsuppgifter belys av Breeding (2008) om att de professionella bör erbjuda individen en uppföljning av sitt hjälpmedel vilket kan medföra att hjälpmedlet fyller sin funktion. För att den pro- fessionella ska kunna erbjuda uppföljning av ett hjälpmedel så belyser Lipsky (2010) att inom gräsrotsbyråkrati bör den professionella ha handlingsutrymme.

”En utprovning… ser behovet hos individen… det är viktigt med träning för att få rörlighet. Det är viktigt att kunna skapa möjligheten att få information om sitt hjälpmedel och ökar individens självständighet. Många hjälpmedel finns i olika färger och bör erbjuda alla färger… matcha med kläderna…” (Informant 1)

Informant 1 uppger att rullstolen bör vara mer individuell det vill säga omfatta faktorer som olika färger, matchar med kläderna och matcha individens person- lighet. Informanten fortsätter att berätta att hjälpmedel i form av rullstol inom kommunen följer utformningen och utseendet efter vissa specifika riktlinjer som anses vara en del inom hälso- och sjukvården. Individens individuella behov besk- rivs av Scherer m.fl. (2005) att individens mål, behov och hinder bör uppmärk- sammas för att t.ex. stärka individens empowerment. Informant 1 upplyser att de professionella bör se hela individens perspektiv och inte endast behovet. Infor- manten nämner även att de professionella bör se individens helhetsbild. Informan- ten lyfter att individens behov bör tillgodoses genom bland annat träning och de individuella behoven. Matching person and technology (MPT) kan tillgodose in- dividens perspektiv genom att Scherer och Craddock (2002) nämner att träning leder till en optimal vardag.

6.5 Universal design

Fem av sex informanter tyckte att i takt med att samhället förändras så förändras även synen på hur produkter bör fungera. Informanten som inte höll med de reste- rande ansåg att en förändring behövs på grund av att de befintliga hjälpmedel du- ger som de är. Informant 1 tyckte att det är nytänkandet kring att alla ska kunna vara tillgängliga i samtliga miljöer. Informant 2 tilläger att tillgängligheten stärker individens självständighet och empowerment. De fem informanterna uppgav att syftet med nytänkande innovationer är att tillgodose att alla ska kunna vara delakt- iga i samhället. De nytänkande innovationerna kan enligt informant 1 komma att bestå av förbättringar i form av till exempel lättare material, individanpassande produkter, mobila lösningar etc.

”Nya produkter som inte är etablerade på marknaden är oftast dyra… behöver kanske inte vara dyrare… smidiga, mer bekväma, bättre passform, däck utan