Vändpunkten

Det görs tydligt i biografierna och självbiografierna att tvivel och sökandet efter alternativ nödvändigtvis inte leder till en vändpunkt där kvinnan väljer att ta steget att lämna, trots att hon inte längre vill vara involverade i prostitution. Flera kvinnor beskriver olika temporära vändpunkter innan de återfaller i prostitutionen. Vändpunkten kunde ändock ses som en större händelse som gjorde att mönstret var tvunget att brytas. Paulinas vändpunkt kom när hennes ex-pojkvän och förövare Jim blev misstänkt för flertalet brott. Det handlade om övergrepp han gjort mot en annan kvinna, ungefär precis vad Jim utsatt Paulina för. Paulina fick chansen att vittna mot Jim, och det resulterade i att Jim hamnade i fängelse. Rättegången hjälpte henne släppa taget om hennes tidigare upplevelser (Bengtsson & Devert, 2020). Den tredje fasen handlar om vändpunkter. Fuchs Ebaugh (1988) förklarar att personen i denna fas tar beslutet att lämna rollen eller situationen som personen befinner sig i. Vändpunkten brukar delas in i olika teman där ett utav dessa beskrivs som specifika händelser. De specifika händelserna förstärker ofta de tankar som redan finns hos individen. För Paulina är en möjlig tolkning att rättegången mot Jim förstärkte de tankar som hon redan hade, vilket gjorde det lättare att lämna situationen.

En annan form av vändpunkt ses som en antingen/eller situation. Personen kommer till en fas i livet där han eller hon måste välja mellan två alternativ. Om individen fortsätter i sina gamla vanor kan denne gå miste om en annan viktig del i sitt liv (Fuchs Ebaughs, 1988). Lena (Skaldeman, 2009) berättar att hon fick sitt tredje barn som några månader senare dog. Lena brukade fortfarande droger dagligen och lämnade hennes två andra barn hos hennes föräldrar. Lena beskriver sin vändpunkt enligt följande: “Lena lämnade sina två barn till deras fäder och började missbruka heroin inom ett halvår. Vändpunkten kom när hon dömdes till skyddstillsyn” (s. 38). Domen om skyddstillsyn kan ses som en ögonöppnare för Lena, om hon valde det kriminella livet kunde hon gå miste om rätten till sina barn. I tidigare forskning berättar före detta prostituerade att det var avgörande att ha kontakt med familjen och att återbygga relationer med sitt barn (Hickle, 2017). Tidsaspekten är ytterligare en form av vändpunkt. Fuchs Ebaughs (1988) förklarar tidsaspekten som ett varaktigt tillstånd där individen successivt kommer till insikt om saker. Individen behöver därmed göra en

förändring omgående för att det ska vara möjligt. Elise berättar hur hon en dag låter sig köpas av en man som är mycket större än henne. Under sexakten tar han fram en kniv som han rispar och skär mot hennes hud. Elise får känslan av att hon snart ska dö och lyckas sparka bort mannen. Det är i den stunden som Elise bestämmer sig för att sluta eftersom hon inte ville bli dödad (Lindqvist, 2013). Det kan tolkas som att Elise här inser att det måste ske en förändring omedelbart för att hon ska ha en chans att överleva och lämna prostitution.

6.5.4 Ex-rollen

Samtliga kvinnor beskriver att deras erfarenheter alltid kommer att följa med dem i framtiden och några av kvinnorna beskriver hur de än idag påverkas av händelserna. Fuchs Ebaugh (1988) beskrev att det sista stadiet i teorin om exitprocesser handlar om att individen måste

kunna avskilja sig från den tidigare rollen för att kunna genomgå en rollförändring. Omgivningen har en stor betydelse för att individen ska förstå processen och den tidigare rollen kan skapa en rollförvirring om individen inte har rätt verktyg för att möjliggöra förändringsprocessen (Fuchs Ebaugh, 1988). Trots att Tessan hade stöd från både familj och samhället blev återfallen många. När Tessan placeras i ett familjehem hjälpte

familjehemspappan Bengt så småningom till med att ordna ett jobb till Tessan. Hon började arbeta på ett hunddagis som hon beskriver var hennes räddning. Hunddagiset blev hennes länk till verkligheten, hon fick kompisar att umgås med, hon fick röra sig fritt, ta ansvar och känna sig uppskattad (Engvall, 2008). Det Tessan förklarar kan förstås som en form av rollförändring där hon får ett nytt sammanhang med nya ansvarsområden som förväntas av henne. Hon får också sin nya roll och identitet bekräftad av omgivningen. Studier visar även att vänskapsrelationer har visat sig haft en stor betydelse för kvinnor i prostitution, särskilt när vänskapen handlar om en person som inte är involverad i prostitution. Samtidigt som den prostituerades nätverk vidgas görs det även lättare för kvinnan att träda ut (Hammond & McGlone, 2014). En annan kvinna, Paulina, beskriver att hennes vardag numera bestod av att ta hand om sitt barn, Alice. Hennes psykiska hälsa var dock inte stabil och hon led av

panikångestattacker. Det var svårt att släppa allt bakom sig, trots att det var flera år sedan allt hänt. “När våren kom till Norrköping 2003 var mitt liv lite lugnare, åtminstone på ytan. Mitt inre var fortfarande ett enda stort kaos” (Bengtsson & Devert, 2020, s. 287). En möjlig tolkning är att Paulina fokuserade på den nya rollen som mamma samtidigt som Paulina upplevde en rollförvirring i och med hennes instabila inre psykologiska tillstånd. Ebaughs (1988) påstående om ex-rollen påminner om Goffmans teori om roller och identitet. Goffman (2000) hävdade att när individen inte finner en plats i samhället där det krävs att han eller hon visar upp olika roller i olika sammanhang, kan detta resultera i en rollförvirring (Goffman, 2000). Med utgångspunkt i ovanstående kan en möjlig tolkning vara att Paulina ännu inte hade funnit sin plats i samhället då hon kände sig osäker i de nya roller som förväntas av henne. Det är möjligt att Paulina fortfarande kände sig som mest säker i rollen som prostituerad, eftersom hon i denna roll visste vad som förväntades av henne.

7 Diskussion

I detta avslutande kapitel förs en diskussion kring studierna i vår forskningsöversikt i relation till våra egna resultat och de slutsatser vi drar av vår analys. Genomgående i denna diskussion har vi delat in kapitlen i vägen i, tiden i och processen ut ur prostitution. Det förs även en diskussion över övriga tankar som författarna har erhållit under arbetets gång. Avslutningsvis diskuteras förslag på vidare forskning inom ämnet.

7.1 Vägen in

I biografierna och självbiografierna finner vi att kvinnorna frivilligt involveras i prostitution. Med frivilligt menar vi att kvinnorna själva valt att involveras men samtidigt finns det bakomliggande orsaker som tyder på att kvinnorna kanske inte hade andra val. Det kan däremot vara värt att belysa hur frivilligt det egentligen är när det finns faktorer som pressar kvinnan att involveras. Ur McMahon-Howards (2017) studie finner vi att det är vanligt att involveras i prostitution som ung och att det kan finnas relationella faktorer som påverkar ungas involvering i prostitution. Sådana faktorer är till exempel utsatthet för olika former av våld och försummelse i hemmet (ibid). Likt tidigare forskning är det majoriteten av

kvinnorna i studien som involveras som unga, antingen barn eller tonåringar. Av vårt resultat framgår att kvinnorna som involveras på frivillig väg har haft en trasslig barndom, sämre relationer inom familjen, blivit utsatta för våld samt försummelse i hemmet. Vi ser också av resultatet att de som varit utsatta för sexuella övergrepp, både innan deras involvering samt

tiden i, använder försäljning av sex för att hantera övergreppen. Kvinnorna som beskriver detta, menar att försäljning av sex ger dem en möjlighet att bestämma över den som köper tjänsten. I flera berättelser finner vi att kvinnorna ger uttryck för att sälja sin kropp sker på deras villkor. När det sker på deras egna villkor anser de att det är ett sätt att återfå kontrollen över sin kropp.

En märkbar skillnad mellan studier vi refererar till och vårt resultat som kunde utläsas är kring drogbruket. Stankiewicz Murphy (2010) redogör för att den mest uppenbara riskfaktorn för att involveras i prostitution är droganvändning. I vår studie har däremot droganvändning som riskfaktor för att involveras i prostitution inte varit framträdande. I resultatet finner vi att endast en av kvinnorna använde droger innan hon involverades i prostitution. Denna kvinna är väldigt ung vid tillfället och berättar själv att hon vid tillfället inte hade en vuxen förståelse för vad som var rätt eller fel, eftersom hon tvingades börja drogbruket så pass tidigt. Samma kvinna använde droger då hon levde som prostituerad. Hon berättar även att hon slutade sälja sex efter bara några månader men att hon efter det fortsättningsvis var fast i sitt drogbruk. Kvinnan berättar att hon inte anser att drogbruket var anledningen till att hon involverades från början, utan grupptrycket från tjejkompisarna. Som ovan nämnts är detta den enda kvinnan i studien som använde droger innan involvering i prostitution. Det går däremot att tyda ur resultatet att drogbruket finns där, men snarare att deras involvering i prostitution introducerar dem till droger, och inte tvärtom som tidigare forskning visar.

7.2 Tiden i

Det framgår ur kvinnornas berättelser att de accepterar situationen som de befinner sig i som prostituerade. Likt tidigare forskning som Sallman (2010) redogör för, så är det vanligt att kvinnor som är involverade i prostitution skuldbelägger sig själva för det som de utsätts för. Kvinnor som involveras kan utsättas för en mängd övergrepp. Som Sallman beskriver i sin studie så kan deras utsatthet leda till att de får en negativ självbild och till slut anser att de förtjänar det som de utsätts för (ibid). Det går att relatera vår studies resultat till Sallmans studie, eftersom det framgår ur resultaten att flera av kvinnorna har en negativ självbild som studien redogör för. Samtliga berättelser beskriver den skuld och skam som är framträdande och kvinnorna upplever att de förtjänar att känna så som de gör. Kvinnorna beskriver det genom att exempelvis uttrycka äckel, skamkänslor och att man är dum som hamnat i den situation som de gjort. Det framgår ingenstans i böckerna att männen som köper sex eller de som tvingar kvinnorna att sälja känner någon form av skuld eller skam för den behandling de utsätter kvinnorna för. En möjlig tolkning är att kvinnorna har svårt att skuldbelägga någon annan än sig själva för det som de utsätts för, eftersom det inte framgår ur böckerna något om hur männen borde skämmas eller att de uttrycker ånger. En möjlig förklaring kan vara det som diskuterades under avsnittet vägen in i prostitution, att de flesta i föreliggande studie faktiskt har involverats på frivilliga vägar. Det kan vara så att kvinnorna som involverades på frivilliga vägar har svårare att skuldbelägga männen som utsätter de för saker, eftersom de menar att de har “bett om det” genom att frivilligt involveras. En annan aspekt som är värd att belysa är att det framgår att det sker fler fall av frivillig involvering än ofrivillig, men att den frivilliga involveringen kan vara baserad på grunder som gör att kvinnan inte ser någon annan utväg. En fråga värd att ställa är hur frivilligt det egentligen är när de väl har involverats i prostitution. Att involveras på frivilliga grunder behöver inte betyda att hon stannar kvar frivilligt. Som Stankiewicz Murphys (2010) redogjorde för i sin studie finns det orsaker till varför kvinnan väljer att stanna kvar. Dessa orsaker presenteras i studien vara droger, sociala band till kollegor, klientrelationer och ekonomiska fördelar (ibid). Det kan förstås som att majoriteten av kvinnorna som frivilligt involveras i prostitution upplever mycket skam och stigma kring deras handlande. Varför de då väljer att stanna kvar kan ses som ett dilemma,

men det framgår att det likt tidigare forskning finns anledningar till varför det fortsättningsvis stannar. Kvinnornas berättelser beskriver att de bland annat stannar kvar på grund av sociala relationer och ekonomiska fördelar. Det är värt att fundera på om detta fortfarande gör deras involvering frivillig, eller om det är deras sätt att överleva.

I Sverige infördes förbud mot att köpa sex år 1999. Detta innebär att alla som köper någon form av sexuell tjänst mot ersättning är straffskyldig och kan hamna i fängelse (Regeringen 2007/08:167, 2008). Vårt urval av biografier och självbiografier utspelar sig i Sverige under sent 1930-tal till tidigt 2000-tal och kvinnorna i berättelserna upplevde dessa saker under olika år. Värt att nämna är att det finns berättelser från kvinnor vars upplevelser utspelade sig innan lagen trädde i kraft. Hur har lagen mot sexköp ändrat situationen kring prostitution? Det framgår ur resultatet att de kvinnor vars berättelser utspelar sig innan lagen infördes upplevde mycket stigmatisering från samhället. Lagens syfte var för att skuldbelägga köparen och inte säljaren, så att stigmatiseringen kring den som säljer skulle sjunka. Det är däremot värt att poängtera att stigmatisering kring den som säljer sexuella tjänster fortfarande existerar än idag. Berättelserna som utspelar sig mer i nutid och efter att lagen infördes upplever även dem stigma. Det kan tänkas att lagen inte har ändrat samhällets bild att sexköp/försäljning av sex i stora drag. Däremot kan den ha ändrat rättsväsendets och

myndigheters bild av detta. Studien har inte haft som syfte att undersöka just myndigheternas insatser och arbete mot prostitution, så det är svårt att säga skillnaderna mellan deras arbete då och nu. Däremot framgår det ur en av kvinnornas berättelser att hon upplevde skam inför poliser, trots att lagen infördes. Det kan således konstateras att lagen har gjort att samhällets bild av prostitution börjar gå i rätt riktning men att prostitutionen fortfarande är en stor källa till stigmatisering och skuldbeläggning av offret.

7.3 Processen ut

Majoriteten av kvinnorna beskriver att exitprocessen var lång och komplicerad. Flera av dem tvivlade på sin tillvaro nästintill varje dag och sökandet efter alternativ till prostitution var en process som påbörjades vid mer än ett tillfälle. Vi kunde se att kvinnorna i biografierna och självbiografierna lyfte fram flera vändpunkter men att de av olika anledningar föll tillbaka i prostitutionen. Kvinnan som vill lämna prostitution stöter ofta på hinder såsom

narkotikamissbruk, stigma, fysisk och psykisk sjukdom, brist på stöd och ekonomiska hinder (Preble, Praetorius och Cimino, 2015). Tidigare forskning belyser att den psykiska och emotionella kopplingen till droger många gånger är viktigare än att avsluta sin involvering i prostitution. Likaså de ekonomiska fördelarna som prostitutionen medför. Det framgår även att det fanns positiva aspekter med prostitution, såsom att upprätthålla sociala relationer som anses viktiga för dem (Stankiewicz Murphys, 2010). Ett mönster som vi fann framträdande i biografierna och självbiografierna var relationella faktorer. Flera av kvinnorna valde att fortsätta livet i prostitution då det hade etablerat sociala relationer som ansågs viktiga för dem på olika sätt. Flera av kvinnorna i biografierna och självbiografierna väljer att fortsätta sälja sex även på grund av ekonomiska skäl, alltså inte bara relationella faktorer. Det framgick att flertalet av dessa kvinnor blev beroende av drogerna för att överleva tillvaron, samtidigt som de kände ett starkt självförakt inför sin egen person. En annan kvinna i vårt urval faller tillbaka i prostitution eftersom det blev ett beroende för henne, ett beroende att utsätta sig för saker hon ansåg sig värd att utsättas för. Forskning visar att ett socialt stöd i form av familj, yrkesverksamma, vänner och romantiska partners är avgörande för den prostituerade när hon väljer att avsluta sin involvering i prostitution (Hickle, 2017). Trots att kvinnan hade socialt stöd från både familj och yrkesverksamma kände hon sig tvungen att sälja sex på grund av det självförakt kvinnan hade. Det var ett sätt för kvinnan att återfå kontroll över sitt liv och sin kropp. Självföraktet var ett återkommande tema i kvinnornas berättelse, vilket många

gånger visade sig vara en utav anledningarna till varför de fortsatte att involveras i

prostitution. Detta är ett tema som de studier vi refererar till inte går in djupare på men som i vår studie visade vara ett framträdande tema.

Vi upplevde att tiden i och processen ut ur prostitution hade en diffus gräns. Tankeprocessen om att lämna prostitution kan påbörjas långt innan det faktiskt händer något. Om kvinnan aktivt tog beslutet att göra en förändring slutade det många gånger i ett återfall. Processen ut ur prostitution fann vi därför många gånger svårtolkad, såvida det inte var en tydlig händelse som påverkade beslutet. Flera av kvinnorna beskriver hur deras erfarenheter från tiden i prostitution har påverkat dem även tiden efter att de lämnat livet i prostitution. Skammen och stigmat blir många gånger synligt även efter de lämnat prostitution. Således kan frågan ställas om processen ut ur prostitution är en aktivitet som pågår under en längre period, även om kvinnan i fråga innehar nya roller, sociala sammanhang och är på väg mot en ny identitet. Det blir därmed viktigt för socialarbetare att finnas där när kvinnorna börjar ifrågasätta sina liv för att hjälpa dem genom den komplexa processen. Likaså blir det viktigt för socialarbetaren och samhället i övrigt att finnas där för kvinnorna även efter utträdet i prostitution för att kunna bidra med en trygghet och förstärkt självbild som de inte upplevde i prostitutionen.

7.4 Metoddiskussion

Det kan vara värt att nämna att prostitution och kvinnornas utsatthet ändock ska talas om med viss försiktighet. En av sex kvinnor i följande studie visade sig vara positivt inställd till prostitution och försäljning av sex. Att tala om utsatthet kan därför förstärka det sociala stigma det innebär att sälja sex. Kvinnan i detta fall beskriver att hon har valt att prostituera sig och upplever sig inte vara ofrivilligt utsatt för något. I och med sexköplagen i Sverige som kriminaliserar köp av sex, kan deras handlingar uppfattas som accepterade men att deras vilja och val däremot inte respekteras.

Ett framträdande tema i denna studie var våld i dess olika former, såsom psykiskt, fysiskt, sexuellt våld samt hot om våld. Det våld som kvinnorna blir utsatta för analyseras i studien endast ytligt och i relation till identitet, skam och stigma. Vi anser att det också hade varit en styrka om vi hade gått in djupare på våld som fenomen, kopplat till kvinnans psykiska mående som många gånger kan betecknas som psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan kan i vår studie på sätt och vis härledas till de teoretiska begreppen stigma, skam och identitet. En mer djupgående analys utifrån psykisk ohälsa som teoretiskt begrepp hade ändock varit intressant att göra för att få en fördjupad förståelse över kvinnans psykiska tillstånd som många gånger kan tolkas som destruktiv.

I avsnittet “metodkritik” lyfter vi fram att viss forskning till följande studie var internationell och att detta kan ses som en brist då vi syftar till att undersöka den svenska kontexten.

Sexköplagen som kriminaliserar sexköp finns i Sverige men lagen är inte inrättad i alla länder runt om i världen. I vissa länder är det istället förbjudet att sälja sex. Att sexköplagen inte finns i alla länder kan tänkas förstärka det stigma och den skam som finns kring fenomenet. Ännu tydligare kan stigmat och skammen bli för de kvinnor som lever i länder där det är förbjudet att sälja sex. Därmed kan internationell forskning ge en bild av fenomenet som inte helt överensstämmer med den svenska kontexten. Vissa självbiografier och biografier i studien är vidare historier som utspelar sig tiden före 1999, det år sexköplagen trädde i kraft i Sverige. Likväl där kan det vara möjligt att samhällets syn på prostitution såg annorlunda ut i jämförelse med idag. Prostitution har historiskt sett betraktats som ett yrke där den kristna moraliseringen har bidragit till att forma bilden av prostitution. De senaste decennierna har dessutom prostitutionen uppmärksammats som en fråga för feminismen samt våld i nära