ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020
Stigma, identitet, skam, sociala band och exitprocesser
- En kvalitativ studie om vägen in, tiden i och processen ut ur prostitution
Författare: Julia Olsson och Mimmi Rosén Handledare: Odd Lindberg
STIGMA, IDENTITET, SKAM, SOCIALA BAND OCH EXITPROCESSER - EN KVALITATIV STUDIE OM VÄGEN IN I, LIVET I OCH PROCESSEN UT UR PROSTITUTION
Julia Olsson och Mimmi Rosén Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå̊, 15 högskolepoäng HT 2020
Sammanfattning
Prostitution är ett högaktuellt ämne som under de senaste åren har varit ett växande
samhällsproblem. Det kan finnas fler orsaker till att kvinnor involveras, och flera orsaker till att de lämnar. Livet i prostitution skiljer sig åt men flera gemensamma aspekter kan tänkas finnas. Uppsatsen syftar till att genom före detta prostituerade kvinnors livsberättelser
analysera deras väg in, tid i och process ut ur prostitution. Detta genomförs utifrån teorier om stigma, identitet, skam, sociala band och exitprocesser. Arbetet har utgått från en kvalitativ metod där självbiografier och biografier om kvinnor som tidigare varit involverade i prostitution har fungerat som urval. Studiens resultat visar att ekonomiska motiv var dominerande vid involvering av prostitution. Viktiga faktorer för att stanna kvar var bland annat självförakt, droganvändande och relationella faktorer såsom etablerade relationer till kollegor och klienter. Att lämna prostitution var en komplicera process. Majoriteten av kvinnorna ifrågasatte deras tillvaro och gjorde flera avhopp som resulterade i återfall. Det visade sig vidare att specifika händelser kan ses som vändpunkter i processen ut ur prostitution. Händelserna var olika för samtliga kvinnor, en kvinna var rädd att förlora banden till sina barn medan en annan kvinna var med om en traumatisk händelse som riskerade hennes liv.
STIGMA, IDENTITY, DISGRACE, SOCIAL BANDS AND EXIT PROCESSES - A QUALITATIVE STUDY ABOUT THE PATH INTO, LIFE IN AND THE PROCESS OUT FROM PROSTITUTION
Julia Olsson and Mimmi Rosén Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work Programme
Undergraduate Essay, 15 credits Fall 2020
Abstract
Prostitution is an expanding topical issue that in recent years has been a growing as a societal problem. Several factors can be attributed as motivators to involve woman in prostitution, and other factors to leave. The life in prostitution differs, but several common aspects may exist. The purpose of this study is to the lives of the women in, time in and process out of prostitution through the life story of the former prostitutes. This is done with theories about stigma, identity, disgrace, social bands and exit process. In the study a qualitative method was used where autobiographies and biographies of women who have previously been involved in prostitution, worked as the samples of the study. The result of the study shows that economic motives have been found to be a dominant factor as to why they were involved. Important factors as to why the women choose to stay was self-loathing, drug use and relational
conditions like established relationships with colleagues and clients. The decisions of leaving prostitution was a complicated process. The majority of the women questioned their being. They made several defections that yet resulted in relapse. Later, specific events emerged that can be considered as turning points. These events were described differently for all women. For one woman it was about the fear of losing the ties to her children, another woman risked her life in a traumatic event.
Förord
Inledningsvis vill vi tacka de kvinnor som har valt att dela med sig av deras livsberättelser i olika biografier och självbiografier. De olika berättelserna har bidragit till en djupare
förståelse över prostitution som fenomen och de många svårigheter som kvinnor involverade i prostitution kan ställas inför. Vi vill även tacka vår handledare Odd Lindberg som har visat ett genuint intresse och engagemang för vår uppsats samtidigt som han har kommit med lärorik kunskap och feedback. Tack Odd!
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Relevans för socialt arbete ... 3
2 Definitioner av centrala begrepp ... 3
2.1 Prostitution ... 3
2.2 Människohandel för sexuella ändamål ... 3
3 Metod ... 4
3.1 Hermeneutik... 4
3.2 Kvalitativ forskningsmetod ... 5
3.3 Informationssökning ... 5
3.4 Urval och datainsamling... 5
3.5 Presentation av biografierna & självbiografierna... 6
3.5.1 Andersson, Birgitta (2018). Blondie ... 6
3.5.2 Bengtsson, Paulina & Devert, Jessika (2020). Utnyttjad, våldtagen och såld ... 6
3.5.3 Eek, Louise (2012). Spelat liv ... 7
3.5.4 Engvall, Caroline (2018). 14 år till salu: en sann svensk historia ... 7
3.5.5 Lindqvist, Elise (2013). Ängeln på Malmskillnadsgatan ... 7
3.5.6 Skaldeman, Anna (2009). Torsksverige: om sexslaveri i välfärdsstaten ... 8
3.6 Källkritik ... 8
3.7 Analysmetod ... 9
3.8 Kvalitet och generaliserbarhet ... 10
3.9 Forskningsetik ... 11
3.10 Metodkritik ... 12
4 Tidigare forskning ... 12
4.1 Vägen in ... 13
4.1.1 Att involveras som ung ...13
4.1.2 Riskfaktorer ...13
4.2 Tiden i ... 13
4.2.1 Att stämplas ...13
4.2.2 Att leva med våld...14
4.2.3 Att leva med diskriminering ...14
4.2.4 Att stanna kvar i prostitution ...14
4.3 Processen ut... 15
4.3.1 En komplex process ...15
4.3.2 Relationella faktorer...15
4.3.3 Traumatiska händelser ...16
4.3.4 Att vilja förändras ...16
4.3.5 Livet efter involvering i prostitution ...16
4.4 Sammanfattning av forskningsläget ...17
5 Teoretisk ram ... 17
5.2 Identitet ... 18
5.3 Skam ... 19
5.4 Sociala band ... 19
5.5 Exitprocesser ... 20
6 Resultat och analys... 21
6.1 Stigma ... 21 6.1.1 Vägen in ...21 6.1.2 Tiden i ...22 6.1.3 Processen ut ...22 6.2 Identitet ... 23 6.2.1 Vägen in ...23 6.2.2 Tiden i ...23 6.2.3 Processen ut ...25 6.3 Skam ... 25 6.3.1 Vägen in ...25 6.3.2 Tiden i ...26 6.3.3 Processen ut ...27 6.4 Sociala band ... 27 6.4.1 Vägen in ...27 6.4.2 Tiden i ...28 6.4.3 Processen ut ...29 6.5 Exitprocesser ...29 6.5.1 Tvivel ...29
6.5.2 Sökande efter alternativ ...30
6.5.3 Vändpunkten ...31 6.5.4 Ex-rollen ...31 7 Diskussion ... 32 7.1 Vägen in ...32 7.2 Tiden i ... 33 7.3 Processen ut... 34 7.4 Metoddiskussion ... 35
7.5 Förslag på vidare forskning ... 36
Referenslista... 37
1 Inledning
Begreppet prostitution är komplext och är ofta sammankopplat med människohandel. Prostitution kan innefatta allt från sexuella tjänster där det finns en ömsesidighet, till betalda tjänster, till rent tvång och utnyttjande. Det är oftast män som köper sexuella tjänster och kvinnor som säljer, men både män och kvinnor representeras i de båda grupperna. Det är även varierande åldrar samt livssituationer hos både de som köper och säljer sexuella tjänster. Vissa säljer under en längre tid, medan andra säljer vid enstaka tillfällen. Detsamma gäller köpare, vissa gör det under många år, medan andra gör det ett fåtal gånger (Länsstyrelsen, 2015).
År 1999 införde Sverige en lagstiftning som kriminaliserar köp av och- försök till köp av sexuella tjänster (Regeringens skrivelse 2007/08:167). Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster innebär att den som mot ersättning skaffar sig, eller försöker skaffa sig, en sexuell förbindelse döms till böter eller fängelse. Sverige var det första landet i hela världen som kriminaliserar köp av sexuella tjänster, men inte försäljning av sexuella tjänster
(Regeringens skrivelse 2007/08:167). Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) har införandet av lagen visat sig vara effektiv i arbetet mot att kriminalisera köp av sexuella tjänster, eftersom den skyddar den som säljer de sexuella tjänsterna. Lagen kom till eftersom det har visat sig vara vanligast att män köper sexuella tjänster och att kvinnor säljer. I media har oftast kvinnan som säljer sexuella tjänster framställs som problemet, när det istället ofta är efterfrågan som utgör grunden för prostitution. När lagen infördes ville man istället lägga fokus på efterfrågan, då det oftast är den som säljer som är i underläge
(Folkhälsomyndigheten, 2018). Brottsförebyggande rådet (2011) har i en rapport presenterat den svenska allmänhetens inställning till sexköpslagen. Rapporten visar att den svenska allmänheten har en svag tilltro till att sexköpslagens effekter har minskat omfattningen av prostitution i Sverige. Av rapportens deltagare var det 38 procent som istället tror att prostitutionen i Sverige har ökat sedan lagen infördes år 1999. Det var även 48 procent av deltagarna som ansåg att läget i Sverige är oförändrat sedan lagen trädde i kraft. Det är endast en femtedel som tror att lagen har haft effekt i arbetet mot att minska prostitution i Sverige (Brottsförebyggande Rådet, 2011).
Människor involverade i prostitution är en utsatt grupp på flera sätt. Deras livssituation varierar vilket också påverkar utsattheten som personen har upplevt. Det finns olika grader av utsatthet bland personer involverade i prostitution, allt från kidnappning, våld och hot, men även de som inte alls upplevt sig utsatta. Personer involverade i prostitution kan ha utstått både fysiskt och psykiskt våld (Brottsförebyggande Rådet, 2011). I en studie som presenterats av Brottsförebyggande Rådet (2011) har det visats sig att personer som är involverade i prostitution i Sverige bland annat kan ha blivit utsatta för våldtäkt, isolering, våld, slaveri och tvångsliknande förhållanden (ibid).
1.1 Problemformulering
Den svenska statens syn på prostitution betraktades först som ett ordningsproblem som bör kontrolleras och regleras, till att senare betraktas som ett socialt- och framförallt
jämställdhetsproblem som måste bekämpas (Holmström, 2008). Ändock väcker debatten om prostitution ibland åsikter om att det är upp till var och en om personen vill prostituera sig och att det finns de som faktiskt gör det frivilligt och trivs med detta. Det är viktigt att förstå att prostitution och människohandel oundvikligt hänger ihop. Att köpa tillgång till en annan människas kropp handlar många gånger om makt, och oftast mäns makt över kvinnor. Dessutom visas prostitution i flertal fall vara en konsekvens av fattigdom, våld eller andra
samhällsstrukturer (Justitiedepartementet, 2011). Clark Hammond och McGlone (2014) hävdar i sin studie att kvinnorna bakom prostitution utsätts för omfattande svårigheter och att deras personliga situation ökar i komplexitet för varje år. Hälsotillståndet för kvinnorna är många gånger redan svagt innan vägen in i prostitution, vilket fortsätter att utvecklas i en negativ riktning under utnyttjandet. Dessutom är förekomsten av psykisk ohälsa omfattande och traumarelaterade störningar som posttraumatisk stress är ofta förekommande (Clark Hammond & McGlone, 2014). Socialdepartementet (2018) pekar även på att det finns ett stort mörkertal bland målgruppen eftersom det inte är ovanligt att offren undviker kontakt med myndigheter. Detta kan bland annat bero på känslan av skam, bristande tilltro men även då den utsatte har bristfällig kännedom om dennes rättigheter (Socialdepartementet, 2018). Sloan och Wahab (2000) beskrev målgruppen som en utav de mest utsatta grupperna i samhället där kvinnorna som ofta är hemlösa, beroende av droger eller har allvarliga
hälsoproblem, försöker att överleva i en problematisk livssituation (Sloan & Wahab, 2000). Det kan konstateras att insatser behövs för att upptäcka och komma tillrätta med den
problematiska situation kvinnorna i prostitution befinner sig i. Detta genom såväl
förebyggande arbete som behandlande insatser. Eftersom prostitution uppfattas som ett stort samhällsproblem, både runt om i världen och nationellt, anser vi att det är viktigt att lyfta kvinnors perspektiv utifrån deras livsberättelser. Kvinnor som är involverade i prostitution är många gånger kvinnor som tidigare har varit utsatta för sexuella övergrepp eller kvinnor som har dragits in i prostitution på grund av fattigdom eller psykosociala problem. Kvinnorna är utsatta och har få eller inga valmöjligheter alls i livet. Männen som betalar kvinnor för att få utsätta dem för övergrepp är män som inte har förmått att reflektera över dessa kvinnors utsatthet, eller män som blundar för problemet. Om och när männen väl grips är det ändock kvinnorna som lever i en påtaglig utsatthet som blir märkbart osynliga (Regeringskansliet, 2020). Genom att granska och analysera kvinnornas egna berättelser i biografier och självbiografier menar vi att det är möjligt att få en djupare förståelse för kvinnornas
livssituation samtidigt som kvinnans röst blir hörd. Med denna utgångspunkt menar vi även att begrepp som stigma, identitet, skam och sociala band kan bidra till att fördjupa förståelsen för kvinnans involvering i prostitution och liv i prostitution. Vidare kan teorin om
exitprocesser bidra till en djupare förståelse för omständigheterna kring varför kvinnorna väljer att lämna livet i prostitution.
1.2 Syfte och frågeställningar
Genom att läsa tre biografier och tre självbiografier om kvinnor som varit involverade i prostitution är syftet att undersöka och analysera före detta prostituerades berättelser om vägen in, tiden i och processen ut ur prostitution. Analysen genomförs med hjälp av begrepp och teorier om stigma, identitet, skam och sociala band samt exitprocesser. För att uppfylla studiens syfte formulerades följande frågeställningar:
1. På vilket sätt beskriver före detta prostituerade, genom biografier och självbiografier, vägen in i prostitution?
2. På vilket sätt beskriver före detta prostituerade, genom biografier och självbiografier, tiden i prostitution?
3. Vilka faktorer eller särskilda händelser bidrog till att de före detta prostituerade lämnat livet i prostitution med avseende på exitprocessen såsom vändpunkter och ex-rollen?
1.3 Relevans för socialt arbete
Enligt Länsstyrelsen (2010) har prostitution i Sverige blivit ett allt växande
samhällsproblem. Prostitution kopplas oftast samman med människohandel för sexuella ändamål. Prostitution är djupt kränkande mot ett flertal av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dessa kan till exempel vara rätt till frihet, rätt till att inte hållas i slaveri, rätt till mänsklig värdighet samt att vara fri från tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling (Länsstyrelsen, 2010). Enligt 1 kap 1§ Socialtjänstlagen (SoL) har socialtjänsten som syfte att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten har också som mål att alltid respektera människors självbestämmanderätt och integritet.
Kunskapen om prostitution och framförallt kvinnors egna upplevelser av prostitution kan bidra till en förbättrad förståelse för kvinnornas problematiska livssituation. Då studien syftar till att undersöka och analysera kvinnornas egna berättelser om vägen in, tiden i och
processen ut ur prostitution i Sverige kan studien förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse för de utsatta kvinnorna. Samtidigt blir kvinnans röst hörd, en röst som många gånger hamnar bakom mannens berättelse. Detta kan i sin tur möjligen bidra till att socialarbetare får en djupare förståelse för de svåra livsprocesser som kvinnorna kan gå igenom.
2 Definitioner av centrala begrepp
I föreliggande studie används begrepp som kan ha komplexa definitioner. För att få en samlad tolkning av materialet som studien avser att undersöka har vi valt att definiera begreppen prostitution och människohandel för sexuella ändamål under detta avsnitt.
2.1 Prostitution
Hur man väljer att definiera begreppet prostitution kan avgöra en studies resultat. För att tydliggöra vad föreliggande studie utgår från har vi valt att definiera begreppet prostitution. Socialstyrelsen definierar prostitution som: “när minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten” (Länsstyrelsen, 2007, s. 15). Den vanligaste formen av ersättning är pengar, vilket definitionen lyfter fram. Det förekommer däremot andra former av ersättningar såsom kläder, mat, droger och/eller boende. När man talar om sexköp används ofta begreppen öppen eller dold prostitution. Med öppen prostitution menas arenor och platser där marknadsföringen av sexuella tjänster sker öppet. Marknadsföringen kan ske via hemsidor och genom annonser på till exempel eskort- eller sexsidor. Denna form av prostitution är lättare att kartlägga och undersöka då den sker mer öppet. Det är däremot svårt att uppskatta antalet människor involverade i prostitution då det anses vara en dold population. Den dolda prostitutionen är därmed svårare att studera eftersom den ofta förekommer på anonyma chattsidor, klubbar, hotell och restauranger. Dold prostitution är även vanligt förekommande på massagekliniker och kallas då ofta för inomhusprostitution. Denna form av prostitution marknadsförs inte på samma sätt som en öppen gör, vilket även försvårar undersökningar kring den dolda
prostitutionen. Prostitution kan ske frivilligt hos den som säljer men det är även
förekommande med tvångsrelaterad prostitution genom exempelvis hallickar (Länsstyrelsen, 2015).
2.2 Människohandel för sexuella ändamål
Människohandel kopplas ofta samman med prostitution, speciellt människohandel för sexuella ändamål. Den första internationellt erkända definitionen av människohandel etablerades år 2000 i Palermoprotokollet gjort av Förenta Nationerna (FN).
Palermoprotokollet handlar om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor. Grupper mest utsatta för människohandel är kvinnor och barn.
Sammankopplingen mellan prostitution och människohandel beror många gånger på att det är svårt att särskilja definitionen på dessa och att skillnaden är otydlig. Ett exempel som ofta används för att exemplifiera skillnaden är att ifall polisen gör ett tillslag mot sexhandel och griper sexköpare, kan det visa sig att den som säljer även är utsatt för människohandel. Myndigheter som för statistik om människohandel har ibland sammankopplat statistiken för prostitution och människohandel, medan andra har delat upp dem (Länsstyrelsen, 2015). I föreliggande studie har valda biografier och självbiografier omfattat både prostitution och människohandel. Det är däremot tydligt att flertalet av författarna till böckerna har valt att använda sig utav prostitution som begrepp och inte människohandel. Det förekommer få fall av människohandel bland kvinnornas berättelser och det är därför följande studie avser att fokusera på begreppet prostitution. Det är däremot av vikt att kunna särskilja på dessa och det är därför båda begreppen har en egen definition.
3 Metod
I följande kapitel presenteras studiens vetenskapsteoretiska ansats, hur studiens empiri har valts ut och inhämtats samt vilken datainsamlingsmetod som har tillämpats. De
självbiografier och biografier som följande studie avser att undersöka presenteras kortfattat i en sammanfattning. Vidare presenteras vilka källkritiska aspekter vi som författare har ställt oss inför i arbetet. Avsnittet behandlar även hur biografierna och självbiografierna som utgjort uppsatsens empiri har bearbetats och analyseras. Det förs även diskussioner om forskningsetiska överväganden, studiens tillförlitlighet och generaliserbarhet samt metodkritik.
3.1 Hermeneutik
Föreliggande studie har en hermeneutisk utgångspunkt. Andersson (2014) beskriver att hermeneutik i modern tid har innebörden allmän tolkningslära. Enligt hermeneutiken är den sociala verkligheten subjektiv eftersom den är baserad på den egna personens tolkning. Forskaren som använder hermeneutik som tolkningsmetod vill genom egen tolkning få förståelse om ett visst fenomen. Hermeneutiken innebär även att det inte är möjligt att göra generella antaganden om den sociala verkligheten. Varje socialt fenomen behöver tolkas och därmed förstås i förhållande till den kontext som just det fenomenet tillhör (ibid).
Hermeneutik är lämplig att använda som tolkningsmetod när syftet med undersökningen är att få forskningsdeltagarnas egna upplevelser kring ett socialt fenomen. Således handlar hermeneutisk forskning om att tolka, förstå samt förmedla upplevelser av sociala fenomen (Westlund, 2019). Studien har som syfte att undersöka och analysera före detta prostituerades egna berättelser och upplevelser kring olika skeenden i livet. Vi menar därför att en
hermeneutisk ansats är relevant för vår studie. Detta innebär också att vi använder oss utav en kvalitativ metod där analyser av både biografier och självbiografier är centralt. Vi analyserar således texter vilket innebär att vi tolkar redan tolkat material eftersom kvinnornas biografier och självbiografier redan är tolkade av kvinnorna själva och/-eller författaren.
3.2 Kvalitativ forskningsmetod
Då föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera före detta prostituerades väg in, tid i och process ut ur prostitution genom egna berättelser har en kvalitativ forskningsmetod använts. I kvalitativ forskning läggs fokuset på orden och berättelserna som framkommer i empirin, istället för på siffror genom en kvantitativ undersökning. Kvalitativ forskning går in på djupet och försöker beskriva hur, vad och varför saker och ting sker, och utifrån detta tolka företeelsens kontext och sammanhang (Bryman 2011: Kvale & Brinkmann, 2014). Bryman (2011) menar även att den kvalitativa forskningen är processinriktad och anpassas efter hur företeelser utvecklas över tid. Fokus läggs därmed på kopplingar mellan deltagarnas
beteenden i sociala sammanhang (Bryman, 2011). Eftersom denna studie syftar till att studera före detta prostituerades väg in, tid i och process ut ur prostitution utifrån teoretiska begrepp är det av särskilt intresse att studera hur olika fenomen förändras över tid i de olika
perioderna. Vår studie är således processinriktad likt den kvalitativa forskningen. Genom att ha studerat kvinnors olika livsberättelser i självbiografisk och biografisk litteratur framkom erfarenheter, insikter och tankar som kvinnorna som tidigare varit involverad i prostitution har.
3.3 Informationssökning
Sökningen efter tidigare forskning genomfördes i universitetsbibliotekets databaser Social Service Abstract, Swepub och Primo. För att hitta relevanta artiklar till studien användes sökord som Prostitution* Sex Work* Woman* Life Story* Exit* Entry* Sweden*. Vid sökning av svenska artiklar användes orden Prostitution* Sexhandel*. För att få fram olika relevanta resultat i förhållande till studiens syfte och frågeställningar användes sökorden i olika kombinationer. Samtliga sökningar inkluderade ett stort antal träffar och därför läste vi igenom artiklarnas olika titlar för att inkludera de som ansågs relevanta för studien. Efter detta lästes artiklarnas “abstract”, vilket resulterade i ytterligare avgränsningar till dess att vi valde ut de artiklar som ansågs mest relevanta för studien. För att få fram tillförlitliga artiklar inkluderades endast artiklar som var ”peer reviewed”. Utöver de artiklar som valdes ut har två källor tillkommit, dessa fann vi utifrån studiers referenslistor relaterade till studieobjektet.
3.4 Urval och datainsamling
Datainsamlingen genomfördes via sökningar i bibliotekskatalogen Libris. Syftet med sökningarna var att finna biografisk och självbiografisk litteratur med hjälp av sökorden prostitution, biografi och självbiografi. Till en början användes ett brett urval där totalt sex biografiska och självbiografiska böcker ansågs vara relevanta för studien. Biografierna och självbiografierna var skrivna av svenska författare, i en svensk kontext och innehöll de prostituerades egna upplevelser och erfarenheter. Den litteratur som exkluderades vid den första sökningen var biografier och självbiografier som exempelvis utgick från sexköparens perspektiv, var skriven utifrån en utländsk kontext eller biografier där huvudpersonerna enbart blivit sexuellt utnyttjande. Efter att ha läst korta sammanfattningar om de valda biografierna och självbiografiernas innehåll beslutades att samtliga skulle inkluderas i studien. Vi kontaktade även den ideella organisationen Talita i syfte att fråga om tips på biografier och/-eller självbiografier med ovan nämnda inklusionskriterier. Talita är en organisation som erbjuder en väg ut ur prostitution, pornografi och människohandel för sexuella ändamål, in i ett helt nytt liv. De arbetar förebyggande, uppsökande och
rehabiliterande. Talitas administratör gav förslag på tre självbiografier och biografier, varav två valdes ut efter att ha läst dess sammanfattningar. Sammanlagt valdes åtta biografier och självbiografier ut i det första urvalet.
Den valda litteraturen lästes sedan på en översiktlig nivå för att granska om berättelserna skulle kunna användas för denna studies syfte. Det vill säga att litteraturen exempelvis innehöll beskrivningar om vägen in, tiden i och processen ut ur prostitution. Efter den översiktliga läsningen gjordes ytterligare en avgränsning för att uppnå studiens syfte. Att använda kvinnors livsberättelser som beskrev prostitution där köparna var män blev ett inklusionskriterium, likaså att använda endast kvinnliga författare. Ytterligare ett inklusionskriterium var att samtliga berättelser skulle vara skrivna med utgångspunkt i kvinnornas egen uppfattning och perspektiv. Eftersom studien syftar till att undersöka
djupgående berättelser exkluderades därför biografier där kvinnans berättelse endast nämndes kortfattat. Litteratur som inte gick in djupgående på teman som vägen in, tiden i och
processen ut exkluderades.
Tre biografier och tre självbiografier ansågs slutligen relevanta för studien utifrån inklusions- och exklusionskriterier. De valda biografierna berörde liknande teman och uppfattningen var att kvinnorna befann sig i liknande situation. Innan den slutgiltiga empirin blev inhämtad från de sex olika böckerna utformades en tolkningsguide, som likt en intervjuguide hjälper oss att tolka materialet. Bryman (2011) beskriver en intervjuguide som en minneslista över vilka områden eller frågeställningar som ska täckas i en intervju. För att skapa viss ordning ska forskaren framställa olika teman som är aktuella för forskningsfrågorna (Bryman, 2011). Tolkningsguiden i denna studie fungerade som vägledning vid inhämtning av materialet där kommande teman valdes ut: bakgrundsinformation, innan prostitutionen, vägen in i
prostitution, livet i prostitution, och processen ut ur prostitution. Samtliga teman innehåller underfrågor som är utformade för att besvara studiens syfte och frågeställningar (se bilaga 1).
3.5 Presentation av biografierna & självbiografierna
Föreliggande studie utgår från tre biografier och tre självbiografier. Biografierna är skrivna av en författare eller journalist vars text behandlar vad den före detta prostituerade kvinnan har berättat. Självbiografierna är författade av den före detta prostituerade kvinnan själv. Biografierna och självbiografierna utgör totalt berättelser från sex kvinnors erfarenheter och upplevelser kring sin involvering i prostitution. Biograferna och självbiografierna utspelar sig alla i Sverige under sent 1930-tal till tidigt 2000-tal. I böckerna förekommer det teman som stigma, identitet, skam och sociala band samt exitprocesser. Böckerna presenteras nedan i bokstavsordning utifrån författarens efternamn.
3.5.1 Andersson, Birgitta (2018). Blondie
Birgitta Anderssons bok “Blondie” är en självbiografisk roman. Birgitta växer upp under svåra förhållanden där hennes barndom präglas av fattigdom, mobbning, övergrepp och en dålig självkänsla. Som sjuåring blir hon första gången utsatt för sexuella övergrepp, vilket återigen sker som nioåring på flykt hemifrån. Birgitta är en smart tjej som har lätt för sig i skolan, men varje dag är en kamp över att passa in bland de andra eleverna. Hon blir utsatt för mobbning av såväl lärare som klasskamrater. Birgitta har inget att förlora och hittar ett sätt att tjäna pengar på. I det sena 1950-talet när Birgitta är tolv år prostituerar hon sig på Södermalms gator i Stockholm. Under tonåren flyttas hon mellan olika institutioner på grund av sitt psykiska mående och narkotikamissbruk, samt de kriminella bedrägerier som hon utför vid sidan av prostitutionen.
3.5.2 Bengtsson, Paulina & Devert, Jessika (2020). Utnyttjad, våldtagen och såld
Jessika Devert skildrar i denna bok Paulinas historia om hur hon blev utnyttjad av en man hon trodde var en del av hennes framtid. Paulina får som 22-åring kontakt med en äldre man vid namn Jim, år 2001. De träffas via en dejtingsajt och första tiden pratar de i telefon
konstant. Paulina tycker att Jim känns som den perfekta mannen. När de till slut väljer att träffas ändras relationen snabbt. Jim kör iväg med Paulina långt in i skogen. Väl där tvingas hon ha sex med Jim och en okänd man i ett hus avskilt från resten. Den okända mannen betalar Jim efteråt och Paulina inser vad som precis har hänt. Deras förhållande präglas sedan av Jims bestämmande över Paulinas kropp. Hon säljs till många män samtidigt som Jim är med på övergreppen. Paulina blir till slut gravid med Jims barn och det blir en form av vändpunkt. Paulina får styrkan att lämna, trots att Jim fortsätter att ringa och ber om en ny chans. De fortsätter ha sporadisk kontakt eftersom Jim är pappan till barnet, Alice. Efter några år får Paulina vetskapen om att en annan kvinna har anmält Jim och att han är misstänkt för en rad brott. Paulina vittnar tillsammans med den andra kvinnan mot Jim och vinner till slut en lång och utdragen rättegång. Jim hamnar i fängelse i 14 år och Paulina kan äntligen andas ut.
3.5.3 Eek, Louise (2012). Spelat liv
I boken “Spelat liv” berättar författaren Louise Eek om egna upplevelser och erfarenheter hur Lisas liv sett ut, präglat av övergrepp, narkotika och prostitution. Lisa växte upp på 1970-talet i Sverige med sin mamma, pappa och bror. Föräldrarna bråkade mycket under uppväxten och när Lisa var 12 år gammal skiljer de sig. Mammans nya man, Roger, utsätter Lisa för
övergrepp. Lisa bor även en period hos sin pappa men blir misshandlad, samtidigt som ingen av föräldrarna vill bidra till hennes försörjning. Hon flyttas runt på flera behandlings- och fosterhem och Lisa använder mycket narkotika. Lisa blir även utsatt för en mycket grov våldtäkt av flera killar i en bastu. Denna våldtäkt sätter djupa spår i henne. Som 17-åring blir Lisa gravid med en man som hon är tillsammans med. Mannen visar sig senare vara gift och ha barn med en annan kvinna. Lisa behöver försörja sig som nybliven ensamstående
tonårsförälder och gör det genom att börja dansa på strippklubb. Den ena leder till det andra och Lisa börjar även prostituera sig genom att sälja sex till äldre män.
3.5.4 Engvall, Caroline (2018). 14 år till salu: en sann svensk historia
I boken “14 år till salu: en sann svensk historia” skriver Caroline Engvall om Tessans historia som lever ett liv som de flesta vanliga svenska tonåringar. En kväll när Tessan är på väg hem från stallet blir hon utsatt för en våldtäkt av den vänliga killen i stallet. Händelsen blir
någonting som Tessan lider mycket utav och något som påverkar hennes självkänsla på djupet. En kompis till Tessan föreslår sexförsäljning via nätet för att tjäna snabba pengar och Tessan som fortfarande mår dåligt över de sexuella övergreppen tänker att situationen ändå inte kan bli värre. Tessans självförtroende sänks ytterligare och hon hamnar i en ond cirkel av självförnedring, bekräftelsesökande och ytterligare prostitution. Tessan flyttar snart från Surahammar till Piteå för att studera på gymnasiet, men männen som kräver att få utnyttja henne hittar till slut Tessan även i Piteå. Tessan söker hjälp från familj och samhället men under processen ut ur prostitution stöter hon på många hinder och utmaningar.
3.5.5 Lindqvist, Elise (2013). Ängeln på Malmskillnadsgatan
Elise Malmqvists liv skildras i den självbiografiska boken “Ängeln på Malmskillnadsgatan”, som hon har skrivit tillsammans med Antima Linjer. Elise är född 1936, hon växte upp under tuffa förhållanden i en ort i Mellansverige. Elise kände sig alltid utanför i sin egen familj, framförallt i relation till sin mamma. Som femåring blir hon för första gången utsatt för sexuella övergrepp, vilket fortsätter att ske under hela barndomen av olika män som stod henne nära. Elise är 16 år första gången hon säljer sex. Hon hamnar hos en bordellmamma, en kvinna som Elise upplever vara den enda som tycker om henne. Elise introduceras snart till prostitution, trots detta känner hon en stark kärlek för kvinnan och Elise lyder allt hon
säger. Elises traumatiska upplevelser under barndomen har påverkat större delen av hennes vuxna liv som består av missbruk och en dålig självkänsla. Som 58-åring tog livet en dramatisk vändning när hon mötte Gud.
3.5.6 Skaldeman, Anna (2009). Torsksverige: om sexslaveri i välfärdsstaten
Boken “Torsksverige: om sexslaveri i välfärdsstaten” är skriven av Anna Skaldeman. Boken är genomgående baserad på intervjuer. Intervjuerna är med tre kvinnor som varit utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål, en sexköpare och flera
yrkesverksamma inom olika områden som arbetar med frågor kring prostitution och
människohandel för sexuella ändamål. Skaldeman betonar tidigt i boken att både hon och de hon intervjuat omöjligt kan skilja på begreppen prostitution och människohandel, eftersom dessa är sammanflätade. Det framkommer inte exakt när kvinnornas berättelser utspelar sig på grund av anonymitet, men det framgår däremot att berättelserna utgår från ungefär mitten till slutet av 1900-talet. I vår studie har endast de tre intervjuerna med kvinnorna som varit offer för prostitution och människohandel för sexuella ändamål använts i analysen.
Ania växte upp under svåra förhållanden i Vitryssland. Hon bodde i en trasig familj med misshandel och sexuella övergrepp. Som 16-åring flydde hon hemifrån. Hon träffade en kille på gatan som hon senare blev tillsammans med. Pojkvännen föreslog att de skulle flytta till Sverige, eftersom det var lättare att få jobb där. Ania lämnade sin familj i Vitryssland och flyttade till Sverige, fyra månader in i förhållandet. När de kom till Sverige sa pojkvännen att de skulle åka till en kompis. Där blev hon lämnad hos en 50-årig man som våldtog henne flera gånger. Ania var inlåst i hans lägenhet i flera månader, där hon föll offer för
människohandel och tvingades sälja sex till andra män.
Lena följde med en äldre kompis hem på jullovet i årskurs åtta. Det var då hon för första gången övertalades att injicera amfetamin. Lena var på rymmen i fem månader efter första sprutan och tjejen som introducerade henne till drogen, introducerade även henne kort därefter till prostitution. Som 14 åring började Lena prostituera sig med hjälp från den äldre kompisen. Lena tyckte det var lite spännande men inser i efterhand att hon var för ung för att förstå allvaret. Hon hamnade på ett slutet ungdomshem tills hon var 20 år men efter
utskrivning fortsatte hon missbruka droger. Hon var aktivt prostituerad tills hon fyllt 16 år och efter det var hon istället fast i missbruk.
Isabella hamnade i en ekonomisk kris och började därför sälja sexuella tjänster. Hon berättar att det var ett stort beslut att börja prostituera sig, eftersom det är väldigt stigmatiserat. Isabella menar dock på att hon inte alls tycker sexköp borde vara olagligt eftersom alla människor behöver närhet av andra människor. Enligt henne gör hon det endast för att hon vill och trivs med det.
3.6 Källkritik
I denna studie har empiri tagits från både biografier och självbiografier. I en biografi har en författare eller journalist skrivit texten utifrån vad den före detta prostituerade kvinnan har berättat. I samtliga biografier är underlaget hämtat genom intervjuer med kvinnorna och det medför att en tolkning görs först av kvinnan själv samt därefter av författaren eller
journalisten innan det skrivs ner i biografin. Slutligen görs ytterligare en tolkning av oss för denna studie. I dessa böcker är kvinnornas berättelser inte en förstahandskälla eftersom texten är bearbetad och tolkad av en utomstående person. Vår tolkning av biografierna i denna studie blir en tredjehandstolkning. Samtliga självbiografier är skrivna av den före detta prostituerade kvinnan själv. Tolkningen är kvinnans egen, därefter har vi gjort en tolkning av
hennes tolkning. Vår tolkning av självbiografierna blir då en andrahandstolkning. Det är av vikt att vara medveten om att berättelserna kommer direkt från kvinnan och att det därför endast skildrar kvinnans egen upplevelse av situationen. Det empiriska materialet i denna studie utgörs av kvinnornas subjektiva upplevelser och går därför inte att generalisera till ett större sammanhang. Detta har inte heller varit avsikten eftersom vårt syfte har varit att med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats tolka kvinnornas erfarenheter och upplevelser av verkligheten. Rienecker och Stray Jørgensen (2017) hävdar att man som forskare bör förhålla sig kritisk till sök-, urvals- och analysprocessen i studien. De menar även att om man
använder sekundärkällor i sin forskning ska man argumentera för varför dessa källor används (ibid).
En annan aspekt värd att nämna ur ett källkritiskt perspektiv är att vissa av berättelserna som kvinnorna har förmedlat har ursprung ur händelser från väldigt många år tillbaka i tiden. Även om boken är skriven nyligen kan det vara händelser som hänt för många år sedan, vilket kan vara värt att beakta. Eftersom det är människors egna upplevelser är det av vikt att vara medveten om att en person mer eller mindre kan minnas vissa händelser tydligare än andra händelser. Ett minne kan svikta, då det är mänskligt att inte minnas exakt allt, speciellt när en människa är med om något traumatiskt. Tornstam (2018) belyser att det i en
hermeneutisk ansats är viktigt att minnen och tolkningar av minnen sker i ljuset av de erfarenheter en person gör under hela sitt liv, alltså även hur livet gestaltar sig långt efter det att händelserna ägt rum (ibid.). Att vara medveten om dessa aspekter och att en persons upplevelse kan förändras över tid är därför viktigt att beakta när man studerar personers berättelser över tid.
3.7 Analysmetod
De biografier och självbiografier som har valts ut till vår studie består av omfattande
textmassa och innehåller information som inte anses vara relevant utifrån studiens syfte. Den utformade intervjuguiden som nämnts tidigare har även fungerat som hjälp för att bryta ned materialet i mindre delar inför analysen.
Studien har en hermeneutisk utgångspunkt där fokuset läggs på tolkning och förståelse över ett visst fenomen, i detta fall prostitution. Tematisk analys har använts vid bearbetning av materialet, vilket Bryman (2011) beskriver som en utav de vanligaste analysmetoderna inom kvalitativ forskning. Syftet med tematisk analys är att identifiera återkommande teman och underteman i empirin genom en noggrann och fördjupad läsning. De teman och underteman som identifieras ses som upprepade berättelser och motiv i empirin (Bryman, 2011). Det saknas emellertid en tydligt detaljerad beskrivning över hur analysförfarandet bör gå till och därmed är det upp till forskaren att presentera de teman som anses ha störst betydelse. Bryman (2011) redogör för Ryan och Bernards (2003) rekommendationer i sökandet efter teman. Ryan och Bernards menar att forskaren exempelvis bör se efter upprepade teman, hur deltagarna återger tankar genom metaforer samt hur olika teman förändras. Det är även av intresse att undersöka språkliga kopplingar, teorirelaterat material samt att som forskare reflektera över vad som inte finns med i datamängden (Bryman, 2011). Bryman (2011) menar att Ryan och Bernards (2003) rekommendationer kan fungera som fingervisning när
materialet ska samlas in och struktureras eftersom tematisk analys, som ovan nämnts saknar ett tydligt tillvägagångssätt. Däremot beskriver Bryman (2011) att kodning är ett sätt att starta de flesta former av kvalitativa analyser av data, vilket även gjordes i denna studie. Vid
läsningen av data markerades det som ansågs särskilt intressant eller viktigt, detta i form av koder som motsvarar nyckelord eller olika teman som framkom i materialet. Efter kodningen granskades materialet om på nytt, detta för att se efter om flera ord eller fraser som beskrev
en och samma företeelse, kunde göras om till ett ord eller en fras. När vi fann kopplingar mellan olika kategorier i materialet relaterades dessa till generella teoretiska idéer. De teoretiska idéer vi ansåg oss kunna utmejsla var stigma, identitet, skam, sociala band och exitprocesser. Dessa blev våra huvudteman. Våra underteman blev vägen in, tiden i samt processen ut, tvivel, sökande efter alternativ, vändpunkter samt ex-rollen. Våra huvudteman och underteman utformades på detta vis för att studiens syfte tydligt skulle kunna uppfyllas i resultat- och analysavsnittet.
Huvudtema 1: Stigma Huvudtema 2: Identitet
Undertema 1: Vägen in Undertema 1: Vägen in
Undertema 2: Tiden i Undertema 2: Tiden i
Undertema 3: Processen ut Undertema 3: Processen ut
Huvudtema 3: Skam Huvudtema 4: Sociala band
Undertema 1: Vägen in Undertema 1: Vägen in
Undertema 2: Tiden i Undertema 2: Tiden i
Undertema 3: Processen ut Undertema 3: Processen ut Huvudtema 5: Exitprocesser
Undertema 1: Tvivel
Undertema 2: Sökande eller alternativ Undertema 3: Vändpunkter
Undertema 4: Ex-rollen
Tematisk analys som analysmetod underlättar läsningen och insikten för innehållet eftersom materialet struktureras under olika teman, vilket på ett systematiskt sätt följs upp under studiens resultat- och analysdel. Av denna anledning valde vi att använda tematisk analys som analysmetod i denna studie.
3.8 Kvalitet och generaliserbarhet
I all forskning som görs menar Thornberg och Fejes (2015) att det ställs krav på att den är genomförd och framställd på ett skickligt sätt med hög kvalitet. I kvalitativ forskning är begreppet kvalitet ett samlingsnamn för en noggrann, systematisk och väl genomförd kvalitativ studie där tankegångar ska resultera i en väl utförd kritisk analys. Thornberg och Fejes (2015) redogör för Pattons (2002) två grundläggande förhållningssätt i kvalitativ forskning; kritiskt tänkande och kreativt tänkande. Att använda ett kritisk tänkande innebär att inta en kritisk position där forskaren ständigt ifrågasätter materialet. De insikter och påståenden som växer fram ska kritiskt prövas och granskas (Thornberg & Fejes, 2015). I följande studie har ett kritiskt tänkande som förhållningssätt eftersträvats i undersökningens samtliga delar. Empirin, teorier och tillvägagångssätt har ifrågasatts och korrigerats för att säkerställa dess förbättring av kvalitet. Studien har lästs igenom vid flertal tillfällen och särskilt metodavsnittet har vid nästintill varje läsning korrigerats för att säkerställa studiens trovärdighet och tydlighet. I denna studie får även läsaren ta del utav studiens begränsningar, vilket visar att vi ställer oss kritiska till de metod- och grundvalar vi har använt oss utav i studien.
Det andra förhållningssättet, kreativt tänkande, innebär att upptäcka och pröva sig fram, att skapa kreativa kopplingar samt att ha ett öppet sinne för ny information och empiri
(Thornberg & Fejes, 2015). I denna studie har empirin fungerat som ledsagare vilket har bidragit till en fördjupad förståelse över de fenomen som har studerats. Under läsning av
empiri har bland annat nya idéer och förslag väckts med avseende på val av teori. Bryman (2011) redogör även för vikten av studiens pålitlighet, det vill säga att forskaren bland annat ska säkerställa att det finns en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser i
forskningsprocessen (Bryman, 2011). Denna studie omfattar tolkningar av andra individers berättelser. I de biografier och självbiografier som har använts i studien har dessutom författaren eller journalisten skrivit texten utifrån den före detta prostituerade kvinnans berättelser. Även om underlaget är direkt taget från kvinnorna kan detta göra att en tolkning görs av författaren eller journalisten. Tolkningarna kan anses försämra pålitligheten eftersom dessa grundas på en persons förförståelse över olika fenomen. Uppsatsens pålitlighet kan ändock ses som god då vi tydligt diskuterar källkritik och metodkritik. Uppsatsen innehåller även en genomgång av kodningsprocessen och analysförfarandet, vilket bidrar till en ökad transparens i bearbetningsprocessen av materialet som sedan analyseras.
Enligt Bryman (2011) handlar begreppet intern validitet om att det ska finnas en god samsyn mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som utvecklas. Detta kan likställas med Thornberg och Fejes (2015) definition av kvalitet, det vill säga att studien ska vara noggrann och systematiskt genomförd där forskarens tankegångar ska resultera i en väl utförd analys. I följande studie har vi presenterat analysmetodens upplägg på ett systematiskt sätt vilket vi menar underlätta läsningen i resultat- och analysavsnittet. Extern validitet handlar om i vilken utsträckning resultaten kan generaliseras till andra liknande sociala situationer, personer, händelser eller fall, som inte ingått i studien (Bryman, 2011: Thornberg & Fejes, 2015). Enligt Bryman (2011) kritiseras kvalitativa forskningsresultat då de är svåra att generalisera till en större population. Kvalitativa forskare använder många gånger få respondenter i en specifik miljö, vilket försvårar möjligheten att generalisera resultaten till andra liknande miljöer. Således är kvalitativa undersökningar inte representativa för en större population. I kvalitativa studier är det däremot möjligt att genomföra en teoretisk
generalisering. I dessa fall är det kvaliteten i teoretiska slutsatser som formuleras på grundval av kvalitativa data som är avgörande vid bedömningen av den teoretiska generaliserbarheten (Bryman, 2011). I föreliggande studie har följande teoretiska begrepp etablerats; stigma, identitet, skam, sociala band och exitprocesser. Dessa begrepp har valts ut för att få en
djupare förståelse av fenomenet prostitution. När begreppen används i vår analys kan därmed dessa, med viss försiktighet, överföras till liknande grupper och situationer.
3.9 Forskningsetik
I föreliggande studie utgör biografier och självbiografier det empiriska materialet. Val av böcker som empiri istället för intervjupersoner grundas i studiens syfte. Studien har som syfte att undersöka och analysera individers berättelser och upplevelse av prostitution. Ämnet kan anses vara känsligt och det kan bidra till svårigheter att finna intervjupersoner. Av
forskningsetiska skäl kan det även anses vara oetiskt att söka upp före detta prostituerade för att delta i intervjuer, eftersom utsatta kan uppleva trauma efter händelserna. I föreliggande studie har det av forskningsetiska skäl på grund av ämnets känsliga karaktär känts bättre att inhämta empiri från redan offentligt material. Det offentliga materialet är i detta fall
biografier och självbiografier och att tolka redan offentligt material har i detta fall upplevts mer etiskt rätt, än att söka upp och intervjua nya personer.
Ur ett forskningsetiskt perspektiv är det av vikt att fundera på hur man uttrycker sig när det handlar om ett ämne av känslig karaktär. För att uppfylla studiens syfte med etisk aktsamhet har vissa begrepp kommit upp i diskussion. Vi har valt att använda oss utav begrepp som till exempel prostitution, prostituerad, involverad i prostitution och sälja sexuella tjänster. Dessa begrepp kan uppfattas som nedvärderande/kränkande. Anledningen till att vi valt att använda
begrepp som dessa är för att biografierna och självbiografierna använder begreppen själva. Dessa begrepp används även i rapporter och studier som handlar om ämnet. Eftersom begreppen kan tolkas av läsaren själv har vi valt att specificera och definiera ord som dessa under avsnittet definitioner. Detta för att vi som forskare vill beskriva den tolkning studien utgår från och vad just dessa ord betyder för denna studie.
Det kan således vara av vikt att diskutera studiens risker samt studiens nytta utifrån ett etiskt perspektiv. En risk med studien kan vara att egna tolkningar görs. Eftersom vi bara har tillgång till det redan publicerade materialet finns det inget tillfälle att ställa följdfrågor för att minska feltolkning. Det är därför av vikt att alltid vara aktsam i all tolkning som vi gör. En nytta med studien kan vara att vi förmedlar de utsattas erfarenheter och vi kan därför bidra till kunskap för det sociala arbetets fält. Vi anser att nytta väger tyngre än risk i detta fall och därför har vi valt att genomföra denna studie.
3.10 Metodkritik
Att genomföra en studie där empirin hämtas från litteratur i form av självbiografier och biografier innebär att tolkningar av andras tolkningar behöver göras. Som tidigare påpekats blir biografierna en tredjehandstolkning medan självbiografierna blir en andrahandstolkning. Våra tolkningar i denna studie behöver således betraktas med viss försiktighet. Eftersom empirin blir en subjektiv upplevelse kan det även bli svårt att dra slutsatser i ett större sammanhang. Vi har dessutom valt att analysera sex biografier och självbiografier
djupgående, vilket kan ses som en relativt liten undersökning. Det kan därmed bli svårt att generalisera studiens resultat till liknande kontexter. Som tidigare påpekats är det i kvalitativa studier möjligt att genomföra teoretiska generaliseringar där resultaten istället kan
generaliseras till teori. Kvaliteten i de teoretiska slutsatserna är istället avgörande vid
bedömningen av generaliserbarheten (Bryman, 2011). Vi menar att vår studies analysresultat med hjälp av våra valda teoretiska begrepp/teorier, med viss försiktighet kan överföras till liknande kontexter och processer.
I studien har vi använt oss utav internationell forskning eftersom tillgången till svenska studier på området har visat sig vara begränsat. I detta fall kan viss internationell forskning ses som en brist eftersom studien syftar till att undersöka den svenska kontexten. I Sverige inrättades sexköplagen år 1999, ändock finns det länder som än idag inte kriminaliserar köp av sex. Det finns istället länder som fortfarande förbjuder försäljning av sex. I de studier vars länder inte har förbud om att köpa sex kan därför synen på prostitution betraktas annorlunda. Vidare har vi använt oss utav biografier och självbiografier vars historier utspelade sig tidigare än 1999, även där kan det vara möjligt att samhällets syn på prostitution sågs annorlunda tiden före 1999 i jämförelse med idag. Med de teoretiska begrepp vi valt för att analysera kvinnors erfarenhet av prostitution kunde vi dock se liknande berättelser och motiv. Detta gör att vi anser att litteraturen vars historier som utspelar sig tidigare än år 1999 likväl kan betraktas som relevanta utifrån studiens syfte och frågeställningar.
4 Tidigare forskning
I detta kapitel redogör vi för tidigare forskning om prostitution som fenomen. Utifrån
studiens syfte och frågeställningar har följande tre teman konstruerats. Vägen in i prostitution där fokus ligger på att identifiera vilka möjliga faktorer som kan bidra till att individer söker sig till prostitution. Tiden i prostitution, som handlar om vilka faktorer som får individen att stanna kvar i prostitution trots att det kan anses vara skadligt för individen. Slutligen
processen ut ur prostitution där studiers olika sätt att se på varför individer väljer att lämna redovisas.
4.1 Vägen in
Under följande avsnitt presenteras kvinnans väg in i prostitution. Tidigare forskning presenteras på området med hjälp av underrubriker.
4.1.1 Att involveras som ung
Det är vanligt förekommande att yngre involveras i prostitution och sedan fortsätter sin involvering i vuxen ålder. McMahon-Howards (2017) studie undersöker riskfaktorer som kan orsaka tidig involvering i prostitution. En tydlig riskfaktor som presenteras och styrks med historier från offer utsatta för just detta är en historia av misshandel och/eller försummelse i hemmet. Studien undersöker både yngre och äldre som är/har varit involverade i prostitution och förekommande i båda grupperna är barnmisshandel och/eller försummelse i hemmet. Hela 73% av studiens medverkande hade en historia av misshandel och/-eller försummelse i hemmet som barn. Misshandeln kunde te sig på olika vis, såsom sexuell misshandel, psykisk misshandel, via försummelse eller en kombination av dessa. Det har visat sig finnas en koppling mellan uppväxt och involvering i prostitution. I studien framgår det att de flesta av de yngre som involveras gör det på grund av att deras föräldrar redan är involverade, eller för att familjen är i stort behov av pengar och att den unga av den anledningen säljer sexuella tjänster för att försörja familjen. När det kommer till försummelse berättar deltagarna som varit utsatta för detta att de varit uppfostrade av ensamstående mammor eller annan utomstående släkting som antingen missbrukat eller varit involverade i kriminalitet. Detta ledde till att några av deltagarna exempelvis tvingades ta hand om sina yngre syskon innan de placerades i fosterhem. För att försörja sina syskon var prostitution den väg de lättast kunde ta för att tjäna tillräckligt mycket pengar, enligt de utsatta. Deltagarna säger själva i studien att de tror starkt på att deras uppväxt präglad av misshandel och/-eller försummelse har en stor betydelse till varför de involveras i prostitution (McMahon-Howards, 2017).
4.1.2 Riskfaktorer
Stankiewicz Murphy (2010) kartlade tidigt i sin studie varför kvinnor involveras i
prostitution. Enligt Stankiewicz Murphy är orsakerna komplexa och ofta många. En tydlig riskfaktor som presenteras i studien är droganvändning. Det har visat sig finnas en koppling mellan droganvändning och att involveras i prostitution. Studien beskriver även att det kan ses som att involvering i prostitution härrör ur känslor av desperation. Desperationen kan utgå från att kvinnan är i behov av något för att uppnå ett värdigt liv. Det kan då handla om
ekonomiska skäl, mat eller kläder. Det framgår även att involvering i prostitution kan bero på att kvinnan behöver fly sin nuvarande situation. Med detta menar Stankiewicz Murphy att vissa kvinnor använder prostitution för att fly från våld i hemmet eller andra omständigheter som gör att kvinnan behöver lämna sitt nuvarande liv. Studien presenterar även att hemlöshet, låginkomst, sjukdomar såsom HIV, depression, brist på socialt stöd och kvinnor som rymt hemifrån kan vara möjliga faktorer till varför kvinnan involveras i prostitution (ibid).
4.2 Tiden i
Under följande avsnitt presenteras tidigare forskning på området tiden i prostitution. Det presenteras med underrubriker för att ringa in områden kring kvinnans tid i prostitution.
4.2.1 Att stämplas
I Sallmans (2010) studie skildrades kvinnors upplevelser av stigma inom ramen för deras involvering i prostitution och droganvändning. Flertalet kvinnor berättade att de stämplades av omgivningen, oftast som ”horor”. Kvinnorna uppgav att de blev sårade när de
karakteriseras på ett negativt sätt och så småningom upplevde kvinnorna att de avpersonaliserades. Sallman (2010) beskrev Schurs (1983) redogörelse för
klassificeringsprocesser. Schurs (1983) hade hävdat att varje formell klassificering av en individ som befinner sig i en underordnad kategori kommer att objektifieras. Personen kommer därmed att behandlas som ett fall, snarare än som enskild individ. Prostituerade kvinnor stämplas därmed i likhet med klassificeringsprocessen som “ett och samma fall”. Sallman (2010) visade även att flertalet kvinnor i studien upplevde att de betraktades som ”skräp” eller som ”mindre än mänskliga”, vilket tycktes underlätta att de blev utsatta för våld (Sallman, 2010).
4.2.2 Att leva med våld
Majoriteten av kvinnorna som deltog i Sallmans (2010) studie blev utsatta för fysiskt och/-eller sexuellt våld när de var involverade i prostitution och droganvändning. En av deltagarna i studien berättade om en kvinna som arbetade åt samma hallick som hon själv. Den kvinnan kidnappades och våldtogs av en klient. Mot alla odds överlevde hon händelsen men när incidenten rapporterades till polisen fick hon höra att hon ”förtjänade det” och att ”det var bra att det hände”. Sallman (2010) hänvisade till Miller och Schwartz’ (1995) formulerade myter om våldtäkt, vilka bidrar till upprätthållande av våld mot prostituerade kvinnor. Myterna innebär att prostituerade kvinnor inte går att våldta eftersom det inte leder till någon skada. Vidare ses de prostituerade kvinnorna förtjänta att bli våldtagna. Sallman (2010) hävdade att dessa myter tyder på att det finns en social acceptans i samhället att man kan våldföra sig på prostituerade, vilket gör att skadan mot kvinnorna normaliseras. Kvinnorna förväntas i sin tur att uppleva våld och sexuella övergrepp eftersom dessa är förväntade aspekter i världen som prostituerad. Kvinnorna som deltog i studien lämnade inte livet i prostitution efter att de blivit utsatta för våld, tvärtom fortsatte de att sälja sex och använda droger. Berättelserna som kvinnorna förmedlade visade en allmän social acceptans av det våld som riktades mot dem. Omgivningen visade varken sympati eller upprördhet och händelserna försvarades inte heller juridiskt. Kvinnornas upplevelser minimerades, avfärdades och normaliserades istället av olika stödsystem (Sallman, 2010).
4.2.3 Att leva med diskriminering
Diskriminering är ytterligare en aspekt som kvinnorna i Sallmans studie upplevde. Sallman (2010) hävdade att varje form av våld innebär diskriminering. Kvinnornas berättelser tydliggör deras diskriminering som kvinnor, horor och missbrukare. Även det rättsliga systemet visade sig upprätthålla diskriminering genom att inte ge kvinnorna rättsligt skydd. En kvinna i Sallmans studie dömdes i domstol av en domare som tidigare köpt sexuella tjänster av kvinnan vilket visar en tydlig bild av institutionaliserad diskriminering. Överlag visar kvinnornas berättelser att de är övertygade om att de är skyldiga för det våld som riktas mot dem och den institutionella diskrimineringen som följer av att man accepterar sådana attityder. Den egna acceptansen över dessa uppfattningar visar således hur det kan vara att leva med stigma. Historiskt sett har missbrukande kvinnor dessutom varit betraktade som sexuellt lösaktiga i sitt sexuella beteende, vilket upprätthåller den bild av att kvinnorna är ansvariga för det våld som riktas mot dem av män (Sallman, 2010).
4.2.4 Att stanna kvar i prostitution
Det framgår ur tidigare forskning att orsakerna till varför kvinnorna väljer att stanna kvar i prostitution är flera. Ur Stankiewicz Murphys (2010) studie framgick det fyra teman som framträdande till varför kvinnan stannar. Det första temat är drogbruk. Det framgår i studien att flera av de deltagande kvinnorna anser att den psykiska och emotionella kopplingen till
droger är viktigare än att avsluta sin involvering i prostitution. Även de kvinnor som inte involverades på grund av droger har nu blivit så pass fästa vid den tillgänglighet till droger som deras involvering i prostitution ger, att de inte anser att ett upphörande med prostitution är viktigt nog. Det är ofta prostitutionen som ger kvinnan möjlighet att ha råd med drogerna och därför väljer hon att stanna kvar i prostitution. Det andra temat som framkom i studien till varför kvinnan stannar kvar i prostitution är den sociala kontexten som deras involvering i prostitution ger. Det är få studier som går in på den sociala roll och de sociala relationer som kvinnan erhåller under sin tid som prostituerad. Flera kvinnor som deltog i denna studie menade att de kände ett behov av att stötta sina kvinnliga “kollegor” och att det fanns ett socialt nätverk de inte ville lämna bakom sig. Det finns alltså även positiva aspekter med prostitutionen. Kvinnorna får och upprätthåller sociala relationer som är viktiga för dem. Det tredje temat som trädde fram i Stankiewicz Murphys (2010) studie var klienterna. Kvinnorna som är involverade i prostitution har ofta klienter som är återkommande. Både den
prostituerade kvinnan och den, i denna studie, manliga köparen vill vara återkommande till varandra, vilket resulterar i att kvinnan formar en typ av relation och tillit till den manliga köparen. Även köparen har tillit och en viss förväntan på den prostituerade kvinnan, vilket kan vara en anledning till varför kvinnan väljer att stanna kvar i prostitution. Det fjärde och sista framträdande temat i deras studie var de ekonomiska fördelarna som prostitution medför. Det finns potential till att få höga inkomster med involvering i prostitution och detta är en tydlig orsak till varför kvinnan väljer att stanna kvar trots dess risker som finns
(Stankiewicz Murphy, 2010). Att stanna kvar i prostitution kan även handla om hot och viljan att överleva. Cimino (2019) har i en aktuell studie intervjuat en kvinna som menade att om hon var på flykt skulle sexköparen hota med att han med alla medel kunde hitta henne om hon rymde. Andra kände sig tvungna att prostituera för att överleva, att kunna betala för mat, att ha ett ställe att bo på, men även för tillgången till droger (Cimino, 2019).
4.3 Processen ut
Under följande avsnitt presenteras tidigare forskning på området processen ut ur prostitution. Det presenteras med underrubriker om bidragande faktorer till kvinnors utträde.
4.3.1 En komplex process
Preble, Praetorius och Cimino (2016) menar att kvinnan som medvetet försöker att lämna prostitution ofta stöter på svårigheter. Det krävs att kvinnan som vill lämna bland annat har socialt stöd och ekonomiska förutsättningar. Återhämtningen är livsomvälvande och kvinnan möter komplicerade hinder som narkotikamissbruk, stigma, fysisk och psykisk sjukdom, brist på stöd och ekonomiska svårigheter (Preble, Praetorius & Cimino, 2016). För vissa kvinnor handlar utträdet om att fly medan det för andra handlar om en rollförändring (Fuchs Ebaugh, 1988). Oberoende av skälen till varför de bestämmer sig för att lämna är kvinnorna i behov av att etablera stödjande, känslomässiga och säkra relationer samtidigt som de behöver bättre ekonomiska förutsättningar (Hickle, 2017).
4.3.2 Relationella faktorer
Flertalet prostituerade är rädda för hur de ska bli bemötta av omgivningen på grund av sin sysselsättning. Det är därför vanligt att kvinnor som är involverade i prostitution enbart umgås med personer som befinner sig i liknande situation (Cimino, 2019). Kontakten med och relationerna till nya människor är betydelsefulla om kvinnan ska ha möjlighet att lämna prostitutionen. Långvariga kärleksrelationer har många gånger resulterat i att kvinnan bestämmer sig för att sluta sälja sex, vilket även möjliggör för kvinnan att lämna om förhållandet tar slut (Preble & Cimino, 2019). Vänskapsrelationer har också visat sig vara
betydelsefulla, speciellt i de fall där vännen är en person som själv inte är involverad i
prostitution. Den nya bekantskapen och dennes nätverk underlättar utträdet samtidigt som den prostituerades nätverk vidgas (Hammond & McGlone, 2014).
Hickle (2017) redogör för en svensk studie där före detta prostituerade menade att det var avgörande att ha kontakt med familjen, att återupprätta relationer med sina barn samt att bilda nya relationer med hjälp av yrkesverksamma, vänner och romantiska partners. Hickle (2017) redogör i sin studie för att personer som bidrog till positiva nätverk var betydelsefulla när kvinnan valde att lämna prostitution. Domare, poliser, och behandlingspersonal var en del av kvinnornas stödnätverk. En kvinna menade att yrkesverksamma inom det straffrättsliga systemet kan känna igen omedelbara behov och ge fysiskt och emotionellt stöd. Särskilt viktigt var detta för kvinnorna som var isolerade från positivt socialt stöd, eftersom aktörer inom rättssystemet var de enda människorna utanför livet i prostitution som de kunde ha kontakt med (Hickle, 2017).
4.3.3 Traumatiska händelser
Preble och Cimino (2019) menar att traumatiska händelser såsom att ha blivit utsatt för allvarlig misshandel eller våldtäkt kan hjälpa den prostituerade att vilja lämna prostitutionen. Rädslan för att misshandlas till döds av en sexköpare eller en missnöjd hallick kan vara avgörande för personen som vill lämna prostitution. Våldtäkter, avslitna hår, brännmärken och utslagna tänder var upplevelser som intervjuade kvinnor berättade om. Rädslan för att bli påkommen av polisen och därmed avslöja sin trassliga situation för polisen kan vidare ses som en avgörande faktor när den prostituerade väljer att sluta. Likaså kan de prostituerade vara rädda att avslöjas som prostituerad inför familj och vänner, antingen genom att upptäckas på gatan eller genom annonser på internet. Således väljer många kvinnor att avsluta prostitution för att undvika skammen som det innebär att vara prostituerad (Preble & Cimino, 2019).
4.3.4 Att vilja förändras
Personer som drömmer om en mer positiv framtid eller personer som ändrar sin identitet för att bli någon de vill bli har en större villighet att lämna prostitution (Cimino, 2019). En kvinna i Ciminos studie berättade att en förändring kunde ske först när hon fick känslan av att hon verkligen kunde göra det och att ingen kunde säga någonting för att ändra henne. Dessa tankar menar Cimino (2019) var en kombination av bemästringsstrategier och självförmåga. Bemästringsstrategier handlar om ens förmåga att hantera, övervinna, lära sig eller förändras av livets oundvikliga motgångar. Självförmåga handlar i sin tur om övertygelsen om hens förmåga att förändras i livet. Det kvinnan i Ciminos studie beskrev var således en
kombination av bemästringsstrategier och självförmåga, trots utmanande omständigheter trodde kvinnan att hon kunde göra bättre och att hon förtjänade bättre (Cimino, 2019).
4.3.5 Livet efter involvering i prostitution
I Sallmans (2010) studie berättade kvinnor som inte längre var involverade i prostitution att deras nuvarande liv fortsatte att påverkas genom deras tidigare involvering. En kvinna berättar hur hon oroas över att stöta på män som hon tidigare sålt sex till. Vissa kvinnor menar att deras familjemedlemmar fortsatte att betrakta dem som horor och missbrukare trots att de hade gjort storartade förändringar. En kvinna berättade om hur svårt det hade varit att hålla upp huvudet, att se människor i ögonen men också hur svårt det hade varit att se någonting bra med sig själv. Sallman (2010) refererade till Link och Phelans (2001)
hur personen interagerar med omvärlden. En kvinna i Sallmans studie berättar exempelvis hur svårt det har varit med kärleksrelationer. När en kille hade köpt något till henne menar kvinnan att hon alltid tänkte att hon måste ge honom något i gengäld. Flertalet kvinnor i studien upplever att de har haft svårt att lita på folk, vilket är en del av kvinnornas vardagsliv. Att leva med stigma visade sig ha en djupgående inverkan på kvinnornas liv, vilket
återspeglas i deras självuppfattningar, hur de trodde att andra betraktade dem men även hur de samspelade med världen (Sallman, 2010).
4.4 Sammanfattning av forskningsläget
Sammantaget visar tidigare forskning att det är vanligt att involveras i prostitution som ung och att det kan bero på olika faktorer. Det finns en koppling mellan barn och unga som utsätts för misshandel och försummelse i hemmet, samt involvering i prostitution
(McMahon-Howards, 2017). Det framgår även ur tidigare forskning att faktorer som ekonomiska svårigheter, tidigare utsatthet för våld och drogbruk kan utgöra risker för att involveras i prostitution (Stankiewicz Murphy, 2010). Sallman (2010) påvisade hur det är att stämplas när man är involverad i prostitution, att kvinnor upplevs vara objekt. Samma studie behandlade det våld som prostituerade kvinnor ofta utsätts för och den diskriminering som råder till följd av prostitution (ibid). Stankiewicz Murphys (2010) formulerade fyra teman som de funnit vara framträdande till varför kvinnan väljer att stanna kvar i prostitution. Dessa är drogbruk, sociala relationer till kollegor, återkommande klienter och ekonomiska fördelar (ibid). Att lämna prostitution ses som en komplex och svår process även om involveringen skett på frivillig väg (Preble, Praetorius & Cimino, 2016). Kvinnor som har varit involverade i prostitution har ofta upplevt traumatiska händelser som kan vara svåra att leva med på lång sikt. Dessa kan vara skador från våld och utsatthet i form av våldtäkt. Skammen som är kring prostitution kan vara avgörande till varför en person väljer att sluta. Kvinnan kan känna känslan av att hon vill förändras och därför finner motivation att söka hjälp (Cimino, 2019). Avslutningsvis behandlade Sallman (2010) hur det kan vara efter involvering i prostitution. Flera kvinnor har en negativ självbild och har svårt att etablera nya relationer utanför nätverket av prostituerade och kunder.
5 Teoretisk ram
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska ram och de begrepp som utgör studiens tolkningsram. Med utgångspunkt i uppsatsens syfte och frågeställningar har den teoretiska ramen delats upp fem teman; stigma, identitet, skam, sociala band samt exitprocesser. Vår utgångspunkt är att dessa teorier/begrepp kan vara fruktbara i syfte att analysera kvinnornas involvering in i prostitution, tiden i och varför de väljer att lämna. Begreppen har uppkommit i samband med läsning av tidigare forskning. Dessa har dessutom varit framträdande teman i biografierna och självbiografierna.
5.1 Stigma
Goffman (1963/2011) menar att varje samhälle delar in människor i kategorier, de bestämmer även vilka egenskaper som uppfattas som normala och naturliga för medlemmarna inom varje kategori. Det finns således sociala spelregler i varje social miljö vilket gör det möjligt att samspela med människor som vi förväntas möta. Människan skapar på så vis en form av förväntad karaktär redan i vårt första möte med individen. Goffman (ibid.) kallar detta för vår virtuella sociala identitet vilket skiljer sig från vår faktiska sociala identitet. När en främling dyker upp försöker omgivningen att kategorisera individen genom att bestämma individens egenskaper, det vill säga individens sociala status. I mötet med främlingen framgår
