Vänner och inkludering i ett större perspekt

Flera av eleverna lyfter fram hur viktigt det är för dem att ha riktiga vänner i skolan. De gör skillnad mellan klasskompisar och riktiga vänner, båda är viktiga men att riktiga vänner på- verkar både hur de mår och hur motiverade de är. Alla eleverna i vår studie uppgav att de hade vänner i skolan. Att ha vänner i skolan som också bryr sig om sin skolgång är viktigt (Lund & Trondman, 2017).

Slutligen fanns det en elev som jämförde skolan med samhället i stort och som satte fingret på att om inte gemenskap skapas i skolan, hur ska det då kunna ske senare i samhället och på ar- betsplatser? Flera av eleverna menar att det är viktigt att läraren och skolan skapar förutsätt- ningar för att lära känna sin klass, över kulturgränserna. Det är precis det som Lahdenperä (2008 och 2016) menar är så viktig, möjligheten till möten som skapar social gemenskap.

28 7.3 Slutdiskussion

Läraren och skolan kan inte tvinga fram inkludering och vänskap, men kan skapa förutsätt- ningar för att så kan ske. Att lärare kan vara en resurs för att skapa förutsättningar för att lära känna varandra beskrivs tydligt i Skowronskis avhandling (2013). Det är tydligt i flera av re- spondenternas svar att eleverna tar mycket ansvar själva för inkluderingen i den nya klassen. Det lyfts även fram åsikter och tankar om att den tidigare skolgången varit isolerad från öv- riga skolans verksamhet vilket medfört att eleverna känner att de halkat efter i den sociala kontakten med jämnåriga elever i det nya landet. Att skolan är så uppdelad mellan nyanlända elever och övriga elever blir ett problem när de nyanlända eleverna sedan förväntas inkluderas och bli en del av skolan efter många år vid sidan om. Det framkommer även att lärarna på de olika utbildningsenheterna inte har den kontakten och samarbete mellan sig att information och samsyn om dessa elever överförs när eleverna går vidare i systemet. Ett antal elever upp- lever att de fått stor förståelse för sin situation i förberedelseklassen och på språkintrodukt- ionen, men sedan möts av lärare som inte har samma erfarenhet och förståelse för att kunna hjälpa dem vidare. Just vikten av att nyanlända elever släpps in i gemenskapen tidigt och soci- aliseras in i svensk skola är något tidigare forskning visat varit mycket viktigt (Kaya, 2016). Samtidigt kan vi se att nu, när flera av dessa elever går vidare i skolsystemet, måste alla lärare på alla nivåer ha eller få kunskap om interkulturell pedagogik och elever med varierad bak- grund. Som Lorentz (2017) förespråkar, svenska skolan måste förbereda sig på att dessa ele- ver kommer att finnas på alla skolor och då behöver alla lärare ha den interkulturella pedago- giken i ryggen. Dessa elever är ingen egen liten ö och vårt samhälle har förändrats, skolan och lärarna måste därför följa med och kanske ytterst att skolledare måste satsa på att utbilda sin personal vidare och förstå att detta inte är en parantes som snart försvinner.

29 8. Referenser

Andersson, A & Sidenhag, L. & Lyrenäs, S. (2017). Nyanlända i skolan, Myndigheters an- svar och elevers rättigheter. Malmö, Sverige: Gleerups förlag

Axelsson, M. & Nilsson, J. (2013). "Welcome to Sweden...": Newly Arrived Students' Expe- riences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. Internat- ional Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), 137-164

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund, Sverige: Studentlitteratur

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande, En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådets Rapportserie, 6:2010

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid. Stock- holm, Sverige: Natur & Kultur

Cummins, J. (1996) Negotiating identities: education for empowerment in a diverse society. Los Angeles, USA: California Association for Bilingual Education

Dimenäs, J. (2017). Lära till lärare, Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm, Sverige: Liber

Eliaso Magnusson, J. (2010) Språk som ingång till gemenskap I:Musk, N. & Wedin, Å. (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund, Sverige: Studentlitteratur

Erikson, E. (2004) i Musk, N. & Wedin, Å. (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund, Sverige: Studentlitteratur

Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm, Sverige: Hallgren & Fallgren Studie- förlag AB

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända elever, metoder, reflektioner & erfarenheter. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Sverige: Stu- dentlitteratur

Lahdenperä, P. (2008). Interkulturellt ledarskap – förändring i mångfald. Lund, Sverige: Stu- dentlitteratur

Lahdenperä, P. & Sundgren, E. (2016). Skolans möte med nyanlända. Stockholm, Sverige: Li- ber

Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning, Legitimate peripheral learning. Cambridge, Storbritannien: Cambridge University Press

30 Lindberg, Inger. (2006). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. Symposium 2006- Bedöm- ning, flerspråkighet och lärande. Stockholm, Sverige: Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Lorentz, H. (2017). Interkulturell pedagogisk kompetens, integration i dagens skola. Lund, Sverige: Studentlitteratur

Lund, A. & Lund, S. red. (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund, Sve- rige: Studentlitteratur

Lund, A. & Trondman, M. (2017). Dropping out/dropping back in: Matters that make learn- ing matter. Queensland Review, issue 1, 57-74

Lundgren, U.P. & Säljö, R. & Liberg C. (2017) Lärande, skola, bildning, Grundbok för lä- rare. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur

Migrationsverket. (2019). Historik. Hämtad 2019-12.20 från www.migrationsverket.se Obondo, M. A. & Lahdenperä, P. & Sandevärn, P. (2016). Educating the old and newcomers: Perspectives of teachers on teaching in multicultural schools in Sweden. Multicultural Educa- tion Review, 8(3). 176-194

Pavlenko, A. & Blackledge, A. (2004) Negotiation of identities in multilingual contexts. Clevedon, Storbritannien: Multilingual Matters

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Skowronski, E. (2013). Skola med fördröjning: nyanlända elevers sociala spelrum i ”en skola för alla”. Lund, Sverige: Lunds universitet

Skolverket. (2020). Uppföljning av gymnasieskolan 2020. Stockholm, Sverige: Skolverket Skolverket. (2019). Introduktionsprogram. Hämtad 2020-04-26 från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/introduktionsprogram

Skolverket. (2018). Inkludering, vad betyder det? Stockholm, Sverige: Skolverket

Skolverket. (2016a). Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm, Sverige: Skolverket

Skolverket. (2016b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk (reviderad 2016). Stockholm, Sverige: Skolverket

Skolverket. (2014a). Stödinsatser i utbildningen- om ledning och stimulans, extra anpass- ningar och särskilt stöd. Stockholm, Sverige: Skolverket

31 Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. Stockholm, Sverige: Socialstyrelsen

Svensson, M. & Eastmond, M. (2013). “Betwixt and Between”: Hope and meaning of school for asylum-seeking children in Sweden. Nordic Journal of Migration Research, 3(3). 162-170 Thurén, T. (2019) Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm, Sverige: Liber

Utbildningsdepartementet, 2013. Utbildning för nyanlända elever, departementsserien 2013, ds 2013:6. Stockholm, Sverige: Utbildningsdepartementet

Utbildningsdepartementet, 2019. Skollagen, 2010:800

SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm, Sverige: Utbildningsdepartementet

Vetenskapsrådet, 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm, Sverige: Vetenskapsrådet

Vygotskij, L i Kroksmark, T. (2011) Den tidlösa pedagogiken. Lund, Sverige: Studentlittera- tur

32 Intervjuguide

Hur upplevde du övergången från IMS/FBK till din nya klass? Hur togs du emot i klassen?

På vilket sätt känner du dig som en del i din nya klass?

Beskriv de situationer när du känner dig utanför på något vis?

Vad tycker du påverkar din upplevelse av inkludering (gemenskap i klassen)? Ge alternativ om respondenten behöver det. Läraren? Hur ni arbetar i klassummet? Klasskamraterna? Fler alternativ?

Gör/gjorde du något speciellt själv för att bli en del av klassen?

Påverkas din motivation för skolan och studierna av om du känner dig inkluderad?

Varför är det viktigt för dig att känna dig inkluderad?

Hur mycket påverkar det gemensamma språket och din egen språknivå känslan av inklude- ring? Har den förändrats med att du kommit längre i språket?