I detta kapitel tas två nya exempel upp som vi anser strider mot värdegrunden. Den kommande analysen är en fördjupning i hur värdegrunden och läroböcker ställs mot varandra
76 Thörnroth, s. 190. 77 Thörnroth, s. 199. 78
i ett queerteoretiskt sammanhang. De tendenser som kommit upp från tidigare berörda exempel i kapitel fyra tas upp utifrån värdegrunden i diskussionskapitlet.
I Lpf 94 står det klart och tydligt:
Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling ska motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. […] Då värderingar redovisas, skall det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar i skolan skall dock alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.79
Två fall av tendenser till kränkning av hbt-personer har hittats i de undersökta läromedlen. Det första exemplet är en språk- och skrivövning där läsaren ska skriva ett debattinlägg och argumentera för eller emot i någon fråga som berör homosexualitet.
Är registrerade partnerskap mellan homosexuella bra? Ska homosexuella få adoptera barn tillsammans?80
Att ingå partnerskap har varit en rättighet för homosexuella par sedan 1995 och att argumentera för eller emot har ingen som helst förankring i den rådande samhällsdebatten. Frågan är i det närmaste bakåtsträvande och för de människor som kan tänka sig att ingå partnerskap direkt kränkande att människor ska ta ställning till en lagstadgad rättighet. Det går att tolka in en läsning där den första frågan är ett ställningstagande för att homosexuella par ska få gifta sig istället för att ingå ett partnerskap men om man ser till övriga frågor är den tolkningen inte helt självklar.
Enligt värdegrunden ska skolan förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människors lika värde och man ska ha solidaritet med svaga och utsatta. Om läromedlen visar att det är korrekt att tycka emot homosexuella strider detta mot skolans värdegrund. Ingenstans i övningen visar man på att man tar avstånd från sådana åsikter. Varje elev ska ha rätt att finna sin ”unika egenart” och om läromedlen tillåter att läsaren aktivt argumenterar emot homosexualitet kränker man de elever som har en homosexuell läggning då de känner sig åsidosatta och förfördelade. Sätter man in den homosexuella läggningen i de övriga kategorierna för diskriminering i skollagen finner man exempelvis olika religioner och det skulle se mycket konstigt ut om frågan istället handlade om religion eller funktionshinder – Ska muslimska par få adoptera barn tillsammans? Eller är ett äktenskap mellan ett par där båda har funktionshinder bra?
79
Lpf 94, s. 3-4.
80
I en övning att skriva orsaksutredande texter tas som exempel en text av gymnasieeleven Helena som diskuterar orsakerna till intresset för bisexualitet. Titeln på hennes text är ”Bisexualitet – en ny trend?”. I texten framgår det att bisexualitet har blivit trendigt och att många vill vara bisexuella för att utforska sig själva men också för att man ska tycka om alla människor för att vara fördomsfri. Texten avslutas med följande ord:
Mycket av dagens ”bisexualitet” borde tas med en nypa salt. Egentligen är det nog bara en ytlig trend som frodas vid festtillfällen – och kanske ytterligare exempel på att kärleken ibland kan vara blind.81
I de följande diskussionsfrågorna diskuteras inte bisexualitet över huvudtaget utan frågorna fokuserar på textens funktion som orsaksutredande. Texten är allt igenom kränkande mot de människor som har en bisexuell läggning. Texten menar att dessa bara försöker vara trendiga och härma efter kändisar som Ola Salo eller David Bowie, att de vill vara fördomsfria och tycka om alla människor och att bisexualitet kan vara ett paradis där man kan välja och vraka mellan de olika könen som om de bisexuella personerna går och blir kära i varenda människa de möter.
Och hur man ska förhålla sig till nya människor man möter, kan bli ett återkommande problem. Är det kärlek eller vänskap man känner?
Skolan ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet och skolan ska även motverka traditionella könsmönster. Värdegrunden menar även att de förväntningar, som skolan ställer på eleverna, är med och formar dem. Att tolka bisexualitet som en trend är inte att framhålla människors lika värde och aktivt främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Inget utrymme ges för diskussion eller problematisering av en sådan här text.
81
5 Diskussion
Idag finns det en klar insikt om att det finns elever med en annan sexuell läggning än en heterosexuell läggning. Det är en del av vad Rosenberg kallar för ”den nya svenska öppenheten”82. Ett exempel är den nya barn- och elevskyddslagen från 2006 som visar att den här insikten har befästs i skolans värld och att det är ett perspektiv att ta på allvar. Ett första steg är till exempel att lyfta fram hbt-personer i sammanhang som tidigare varit exklusivt heterosexuella och i skolans värld har denna process inletts åtminstone i läromedel.
I de läroböcker som analyserats har homosexualitet belysts och exemplifierats i olika sammanhang. Det handlar bland annat om texter om homosexuella, homosexuella i samhället och kärlek i samkönade par. De tendenser som analysen visar är att homosexualiteten ställs i relation till heterosexualiteten och på så vis belyser läroböckerna skillnader mellan de två sexuella läggningarna. Tyvärr ligger inte fokus på frågan om huruvida det finns skillnader mellan läggningarna, utan hur homosexualitet skiljer sig från heterosexualitet. Homosexualiteten blir den sexuella läggningen utanför normen och ett problem som måste diskuteras och analyseras i förhållande till den heterosexuella normen. Den behandlas inte i texter rörande kärlek utan homosexualiteten får egna texter att diskutera och analysera och därigenom påvisas skillnader i kärlek mellan de båda sexuella läggningarna. Kärlek presenteras inte som något universellt, något som är lika för alla människor, utan kärleken blir istället synonymt med den sexuella läggningen och därför också olik människor emellan. Antingen är kärleken heterosexuell eller homosexuell. Synliggörandet av homosexualitet presenteras som något avvikande från normen istället för något som inkluderas i normen. Att synliggöra homosexualitet styrs på många sätt av ”välviljans ideologi” vilket tar sig uttryck i att läroböckerna tar det första steget och presenterar homosexualitet, men att det framställs som något avvikande och onormalt som inte tillhör den rådande normen. Fördelen är att det leder till att de flesta elever oavsett sexuell läggning blir sedda men det görs på bekostnad av att de homosexuella eleverna blir utmålade som något avvikande. Det är precis detta som Rosenberg menar med att inkludering in i heteronormen kräver uppoffringar från den inkluderade individen.
Det finns dock exempel på synliggörande som i enlighet med queerteori inte ställer homosexualitet mot heterosexualitet utan låter det vara synligt i andra sammanhang där den sexuella läggningen inte diskuteras eller problematiseras. Detta innebär att läroböckerna bryter upp normen och inkluderar homosexualitet som något som jämställs med
82
heterosexualitet och då får samma förutsättningar och rättigheter. Ett exempel är berättelsen om den homosexuelle reservpappan vars sexuella läggning inte problematiseras eller diskuteras utan är en naturlig del i historien. Fokus läggs inte på den sexuella läggningen och synliggörandet tvingar läsaren till läsningar alternativa till den strikt heterosexuella läsningen. Det är helt enkelt omöjligt att göra en heterosexuell läsning på en homosexuell person. Genom att ignorera heteronormen blir synliggörandet queert och jämställas med heteronormen. I obestämdheter är det lätt att den rådande normen fortsätter att gälla eftersom obestämdheter även tillåter en heterosexuell läsning vilken blir mest bekväm för den heterosexuelle läsaren och då kan ett synliggörande av hbt tvinga läsaren bort från den heterosexuella läsningen.
Det som saknas i läroböckerna är ett bra synliggörande av bisexuella och transpersoner, vilket kan förklaras av att det inte är lika accepterat som homosexualitet. Det som Foucault kallar det offentliga talet styr var och när man kan prata om vissa ämnen. I dagens läge har bisexualitet och transpersoner väldigt lite offentligt tal vilket leder till mindre förståelse för dessa grupper. Homosexualiteten är mer lättbegriplig då den ställs i ett motsatsförhållande till heterosexualiteten och blir då det som inte är heterosexualitet. Det finns dock ingen norm att ställa mot bisexualitet och transpersoner eftersom det bryter mot fler delar av den heterosexuella normen än bara vilket kön man blir kär i vilket gör det svårare för heteronormen att kategorisera dem.
Läroböckerna presenterar två typer av texter: lärobokstexten och citat ur olika litterära texter. Dessa texter förbereder läsningar av olika slag beroende på hur de är obestämda och/eller bestämda. Analysen visar att läroböckerna har en stor del obestämdheter som förbereder för en queer läsning både i litterära texter och i lärobokstexter. Framför allt är det de litterära texterna som har störst mängd obestämdheter. Detta förbereder för en läsarroll oberoende av sexuell läggning. I samspelet mellan litterär text och lärobokstext syns en tydlig tendens att en obestämd litterär text behandlas på ett bestämmande sätt i lärobokstexten. Ett exempel är Sandro Key Åbergs O. Scenprator där efterföljande diskussion bestämmer att det är ett heterosexuellt kärlekspar trots att deras kön inte har nämnts eller antytts i den litterära texten. Här har alltså lärobokstexten heterocentrifierat den litterära, och från början queera, texten istället för att behålla möjliggörandet till en queer läsning. Om läroboken istället hade låtit obestämdheterna vara obestämda hade det öppnat upp för samtliga elevers läsningar och då nått ut till fler. Dessutom hade läraren kunnat gå vidare utifrån den obestämda litterära texten och skapa diskussioner som är öppna för alla, men bestämdheterna omöjliggör detta. En lärobok kan aldrig ansvara för den diskussion som läraren kommer att föra men den borde
ansvara för att det material som ska ligga till grund för vidare arbete inte exkluderar någon elev på grund av dennes sexuella läggning.
Det finns också heterosexuella bestämdheter i läroböckerna som hade kunnat vara obestämda, som till exempel den bestämda benämningen ”mamma och pappa” istället för den obestämda ”föräldrar” eller att exkludera partnerskap och istället bara tala om äktenskap. Detta exkluderar elever med referensramar utanför heteronormen. Många elever har föräldrar, syskon och vänner som är homosexuella och det gäller alltså inte bara att nå de elever som själva är homosexuella. Trots en tydlig heterosexuell bestämdhet av en queer litterär text finns det exempel på läroböcker som uppmanar till individuella och unika tolkningar av den litterära texten. Dessutom uppmanas läsaren att stå upp för sin tolkning. Alltså uppmanar läroboken till alla unika tolkningar (exempelvis etnicitet, klass, feminism) förutom en queer tolkning eftersom sexualiteten redan bestämts (se 4.2.1).
Värdegrunden uttrycker att intolerans måste bemötas med kunskap, öppen behandling och aktiva insatser. Att läroböckerna behandlar de homosexuella som något avvikande och onormalt visar på ett oförstående och därigenom en sorts omedveten intolerans. Exempelvis skrivs det att homosexuella inte passar in i den heteronormativa familjebildningen, att homosexuella inte kan bilda familj eller skaffa barn (se 4.1.2). Detta påstående bemöts inte med någon diskussion om de möjligheter för homosexuella att skaffa familj eller om de befintliga normer som motverkar homosexuellas familjebildande. Dessutom saknas en diskussion om de rättigheter, att adoptera och ingå partnerskap, som homosexuella faktiskt har.
Genom att synliggöra homosexualitet som något konstigt och avvikande motverkar det homosexuella elevers förmåga att, i enlighet med värdegrunden, finna sin unika egenart. Homosexuella elever ska inte tvingas att se sin läggning i förhållande till en annan, mer accepterad läggning. De ska inte tvingas att förklara sig eller komma ut bara för att deras läggning strider mot den rådande normen. Identifieringen ska ske utifrån individen och dess unika egenart, oavsett sexuell läggning.
Värdegrunden vill motverka traditionella könsmönster och ge utrymme för eleverna att upptäcka sig själva oberoende av könstillhörighet. På många ställen i läroböckerna bestäms texterna utifrån en heterosexuell norm där könsmönstret förutsätter en heterosexualitet (se dubbelbindning i 4.2.3). Läroböckerna ska spegla verkligheten och enligt värdegrunden ska skolan förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Fortfarande finns det en traditionell syn på sexualitet i läroböckerna där den heterosexuella normen styr. Det finns en välvilja att synliggöra hbt-personer och framför allt homosexuella personer men det görs
utifrån en heterosexuell norm. I samhället idag finns det en större insikt och ett modernt förhållningssätt vad gäller normer, till exempel i politik och forskning, något som inte alls speglas i läroböckerna. Ingenstans i läroböckerna finns att skönja en problematisering av den heterosexuella normen eller normer i allmänhet. Även om läroböckerna då och då synliggör hbt på ett queert sätt eller lämnar obestämdheter i texten är det inte gjort med en medvetenhet om heteronormativitet. Denna slutsats drar vi av de många heterosexuella bestämdheterna, ifrågasättandet av homosexualiteten och de olika synliggöranden som presenterar hbt- personen som avvikande och onormal.
Vårt arbete kring heteronormativitet och läroböcker har väckt många nya tankar och idéer om skolans ansvar inför problematiken kring heteronormen. Till att börja med behövs det mer forskning och kunskap om hur läroböcker bibehåller en heterocentrisk norm, vilka konsekvenser detta får och hur läroböckerna skulle kunna utformas annorlunda. Detta gäller naturligtvis inte bara läroböcker för gymnasiet utan heteronormen befästs i hög grad redan i de tidiga åldrarna och därför skulle det behövas göra en ordentlig inventering av läromedel i samtliga ämnen i samtliga åldrar. Läroböckerna har dock bara en liten del i heteronormativitetsproblematiken. Vidare skulle det behövas en granskning av hur lärare, skolledning, undervisning och lärarutbildning förhåller sig till heteronormativitet och queer.
6 Slutsats
I läroböckerna synliggörs hbt och då framför allt homosexualitet. Bisexualitet och transpersoner finns inte synliggjorda utan nämns bara någon enstaka gång och då utan vidare diskussion eller förklaring. Synliggörandet av homosexualiteten är grundat på en välvilja att föra fram homoseuxalitet som ett alternativt sätt att leva. Trots den goda avsikten blir synliggörandet i de flesta fall missvisande då det framställer homosexuella personer som annorlunda och avvikande. Läroböckerna framställer homosexualiteten som en avvikelse från normen istället för att inkludera den. Även om läroböckerna synliggör homosexualitet förbereder texterna aldrig för en homosexuell läsare. Istället presenteras homosexualitet för en heterosexuell läsare utifrån en heterosexuell norm.
Den queera läsningen finns i läroböckerna och kan urskiljas på två sätt. För det första finns det synliggöranden av homosexualitet som inte jämförs med heterosexualitet utan som får verka fritt. Dessa synliggöranden är naturligt integrerade i texter utan något direkt fokus på sexualiteten. Dock fann vi bara några enstaka, men tydliga, exempel på sådana synliggöranden vilka därför kan konstateras vara i klar minoritet. För det andra finns den queera läsningen i obestämdheter i texter, såväl litterära citat som lärobokstext. Obestämdheterna förbereder för alla typer av läsningar oberoende av sexualitet och finns naturligt i språket vilket gör att dessa är relativt vanliga. I många fall finns det obestämdheter i litterära citat som bestäms i lärobokstexten och på så sätt omöjliggörs den queera läsningen. Dessutom finns det en mängd heterosexuella bestämdheter i texter som lika gärna kunde ha varit obestämdheter, vilket då förbereder för den heterocentriska läsningen. På detta sätt exkluderar läroböckerna hbt-personer och läsare med familj och vänner som är hbt-personer. I många fall finns det tendenser till att läroböckerna strider mot den rådande värdegrunden, framför allt genom exkluderingen av hbt-personer och förhindrandet av att låta varje elev finna sin unika egenart. Läroböckerna försöker verka för hbt-personers acceptans men de saknar verktyg för att förstå den exkluderande heteronorm de själva befinner sig i.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att det råder en aktiv vilja att synliggöra homosexuella personer men det görs isolerat utifrån en stark heterosexuell norm. Om man vill förbereda för en queer läsning av läroböcker måste det finna ett förhållningssätt till heteronormativitet som ifrågasätter och bryter upp den rådande heterosexuella normen. För att nå detta mål måste vi tänka om.
Referenser
Ambjörnsson, Fanny, 2006: Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur.
Foucault, Michel, 1980: Sexualitetens historia. Viljan att veta. Södertälje: Gidlunds. Hall, Donald E., 2003: Queer Theories. Basingstoke: Palgrave.
Iser Wolfgang, 1985: Textens apellstruktur. I: Thavenius, Jan och Lewan, Bengt, Läsningar.
Om litteraturen och läsaren. Göteborg: Akademilitteratur.
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, (2007-03-11) www.skolverket.se.
Larsson, Håkan & Rosén, Maria, 2006: En granskning av hur sexuell läggning framställs i ett
urval av läroböcker (2007-03-13) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659.
Linde, Göran, 2000: Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.
Lpf 94. Läroplan för det frivilliga skolformerna. 1994, (2007-04-20) www.skolverket.se
Repstad, Paul, 1999: Närhet och distans. Lund, Studentlitteratur. Rosenberg, Tiina, 2002: Queerfeministisk agenda Stockholm: Atlas.
Skollagen 1985:1100, 1985: (2007-05-08) www.skolverket.se
Wikipedia, Poststrukturalism. (2007-05-02) http://sv.wikipedia.org/wiki/Poststrukturalism.
Granskade läroböcker
Bayard, Annika, Sjöbeck, Karin, 2006: Brus #1. Stockholm: Natur och Kultur. Cederholm, Pia, Danell, Anders, 2006: Känslan för ord. Malmö: Gleerups.
Danielsson, Anita, Siljeholm, Ulla, 2002: Svenska i tiden. Stockholm: Natur och Kultur. Eriksson Leif, Green Maria, Lundfall Christer, 2003: Om existens. Stockholm: Almqvist och Wiksell.