Malmö högskola
Lärarutbildningen
KSM
Examensarbete
10 poängTänk om, tänk queer!
–
en queerteoretisk analys av läroböcker i
svenska för gymnasiet ur ett
värdegrundsperspektiv
Rethinking, Queerthinking!
– a Queer Theoretical Analysis of Swedish High School Textbooks
and with a Perspective of Fundamental Values
Simon Ceder
Åsa Elmsäter
Lärarexamen 200 poäng
Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2007-05-23
Examinator: Bengt Linnér Handledare: Staffan Thorson
Sammanfattning
Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i läroböcker utifrån synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka läsningar texterna förbereder för. Läroböckerna som analyserats är avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplägg där vi valt att fokusera på kärleks- och relationsteman. Texterna i läroböckerna är analyserade utifrån en queerteoretisk ansats och baseras på en kvalitativ analys. Studien är gjord utifrån en queer läsart som ligger till grund för arbetets läsningar. Resultaten visar att läroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner. I de flesta fall synliggörs homosexuella personer som något avvikande och de skiljs från de heterosexuella personerna. Läroböckerna har även en relativt hög grad av texter som är obestämda i sin tolkning där både hbt-personer och heterosexuella kan känna igen sig. Det gäller framför allt i litterära citat. Dock ändras dessa förutsättningar för många av citaten när lärobokstexter förutsätter och skapar vissa tolkningar utifrån en stark heterosexuell norm. På detta sätt exkluderas hbt-personer. Utifrån en queerteoretisk syn finns det tendenser till att läroböckerna strider mot värdegrunden. Det gäller framför allt i exkluderandet av hbt-personer. Det finns en vilja hos läroböckerna att synliggöra hbt-personer men det är fortfarande kopplat till en stark heteronorm.
Ämnesord: bestämdheter, heteronormativitet, hbt, homosexualitet, läroboksanalys,
läromedel, obestämdheter, gymnasiet, queerteori, värdegrund
Innehållsförteckning
Förord... 6
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte ... 7 1.2 Frågeställningar ... 82 Litteratur... 9
2.1 Värdegrunden... 9 2.2 Foucault... 10 2.3 Queerteori ... 112.4 Läsning och läsart ... 12
2.5 Obestämdheter och tomrum ... 13
2.6 Lärobokstext ... 14
3 Metod och texturval ... 15
4 Resultat och analys ... 16
4.1 Synliggörande ... 16
4.1.1 Bestämdheter i kärlek... 16
4.1.2 Bestämdheter i ett heteronormativt samhälle ... 19
4.2 Queer läsning ... 24
4.2.1 Obestämdheter i lärobokstext... 24
4.2.2 Obestämdheter som bestäms ... 27
4.3 Heterocentrisk läsning ... 29
4.3.1 Bestämdheter i kärlek och relationer... 29
4.4 Värdegrunden... 31
5 Diskussion ... 34
6 Slutsats... 38
Förord
Detta examensarbete är ett samarbete. Vi har gått in i arbetet med olika utgångspunkter och egenskaper men med samma målsättning: att fördjupa oss i, och använda oss av ett queert tankesätt. Vi känner båda att det har saknats i vår utbildning och vi har haft svårt att få gehör för dessa tankar när vi varit ute på verksamhetsförlagda tid. Kunskapen om hbt (homo-, bisexualitet och transpersoner) och queer är inte tillräcklig och vi har nu förhoppningen att bidraga till en öppen diskussion kring vad queer kan tillföra skolan.
Dispositionen och allt förarbete av examensarbetet har vi gjort gemensamt. Kapitel 1, 5,och 6 är författade tillsammans medan Åsa står för kapitel 2.1, 2.2, 2.6, 3, 4.1 och 4.4 medan Simon står för 2.3, 2.4, 2.5, 4.2 och 4.3.
Vi vill rikta vårt stora tack till Staffan Thorson, vår handledare, som från första början har uppmuntrat oss i vårt val av ämne och gett oss värdefulla tips och råd. Han har stöttat oss i vår process och medverkat i givande diskussioner. Vidare vill vi tacka Håkan Larsson och Maria Rosén för att de väckt vårt intresse med en spännande och viktig rapport. Till sist vill vi tacka varandra för gott samarbete och goda frukostbullar.
1 Inledning
År 2006 gav Skolverket ut rapporten ”I enlighet med skolans värdegrund?”. En underlagsrapport till denna granskade hur sexuell läggning framställdes i ett urval läroböcker på grundskolan och på gymnasiet. I rapporten granskades hur läroböcker i biologi, naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap framställer icke-heterosexuella personer och icke-heterosexualitet utifrån skolans värdegrund. Resultatet visade att heterosexualitet framställs som det normala medan homosexualitet framställs som det specifika och det problematiska. Det vill säga att homosexualiteten synliggörs men synliggörs som något avvikande från normen.1 I slutet av rapporten skriver författarna:
Dagens gestaltning av sexuella läggningar präglas av välviljans ideologi, där bi- och homosexualitet synliggörs, men alltjämt utgör ”det andra”, ”det onormala”, i förhållande till den allmängiltiga heterosexualiteten. Nästa steg i utvecklingen vore att göra upp med denna välvilliga inställning för att istället göra andra läggningar än heterosexualitet till något eftersträvansvärt och att problematisera heterosexualitetens (och inom denna samlagets, monogamins och familjens) normativa ställning.2
Den nya queerteorin belyser heteronormativitetensproblematiken och ger oss nya verktyg att se på normer i samhället. För oss lärare kan det till exempel gälla textval i antologier, författarpresentationer, debattämnen och instuderingsfrågor. Vår erfarenhet från den verksamhetsförlagda tiden på gymnasiet säger att det är svårt att hitta läromedel i svenska som tar upp frågor kring hbt på ett neutralt sätt. Vi har mött lärare som inte känner till begreppet hbt och andra som har en exklusivt heterosexuell utgångspunkt i sin undervisning. Med stöd från läroböckerna skulle man som lärare kunna föra upp samtal kring heteronormen, homofobi och acceptans i klassrummet. Därför anser vi att det krävs en rejäl genomgång av just läroböcker i svenska för att se om de följer samma mönster som Skolverkets rapport visat i andra ämnen.
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att granska vilka explicita och implicita förhållningssätt olika läroböcker i svenska för gymnasiet har till hbt och heteronormativitet. Med utgångspunkt i skolans värdegrund kommer vi att granska medvetenheten om queerperspektivet i läroböckerna.
1
Håkan Larsson och Maria Rosén, En granskning av hur sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, 2006, (2007-03-13) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659
2
1.2 Frågeställningar
• På vilket sätt synliggörs hbt? Vi undrar alltså om och hur läroböckerna skriver om homosexualitet eller något annat hbt.
• I vilka avseenden förbereder läroböckerna för en queer läsning?
• I vilka avseenden förbereder läroböckerna för en heterocentrisk läsning?
• Vad i läroböckerna strider eventuellt mot värdegrunden ur queerteoretisk synvinkel? • Hur förhåller sig läroböckerna till heteronormativitet?
2 Litteratur
2.1 Värdegrunden
I Lpf 94 står det i första kapitlet om skolans grundläggande uppdrag gällande värdegrund och uppdrag att:
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.3
Värdegrunden ska följas enligt skollagen och den ska genomsyra hela utbildningsväsendet. Under rubriken ”En likvärdig utbildning” står det:
Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. 4
I en studie av Göran Linde visar han att texten i värdegrunden uppfattas av många som mångtydig och motsägelsefull. Det är svårt att veta om texten är visionär, direktiv eller demonstrativ. Linde skriver att värdegrunden är en kompromissprodukt som behandlar värderingar som är gemensamma och inte profilerade mot vissa politiska uppfattningar.5
Barn- och elevskyddslagen från 2006 främjar barn och elevers lika rättigheter och motverkar diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Med sexuell läggning menas homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning.6
3
Lpf 94, Läroplan för det frivilliga skolformerna, 1994, (2007-04-20) www.skolverket.se, s. 3.
4
Skollagen 1985:1100, 7§ p.2, 1985, (2007-05-08) www.skolverket.se.
5
Göran Linde, Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. (Lund: Studentlitteratur, 2000), s. 88-89.
6
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2006, (2007-03-11) www.skolverket.se.
2.2 Foucault
Den franske filosofen Michel Foucaults teorier om skapandet av sexualitet och makt har haft stor påverkan på sättet vi idag ser på sexualitet och de normer som skapats kring sexualitet. Han utgår från ett poststrukturalistiskt synsätt där vårt språk skapar vår bild av hur livet ser ut och där vi med språket även konstruerar våra identiteter och självuppfattningar. Poststrukturalismen menar att det är omöjligt att reducera världen till en grundläggande princip och man tar avstånd från tron på någon sorts mening i strukturen. Det finns ingen absolut sanning att fästa sig vid.7 Poststrukturalismen framhåller skillnadens roll för skapande av mening. För att ha kunskap om någonting måste man sätta det i relation till något annat för att förstå dess innebörd. Man vet att man är vuxen enbart genom att någon annan kategoriseras som barn. Poststrukturalismen talar även om uppskjutning av ords innebörd. Det innebär att ett ords betydelse inte är fast och att det i texter söks efter sprickor, motsättningar mellan vad som sägs och hur det sägs. Fanny Ambjörnsson ger ett exempel och menar att det slutgiltiga svaret på frågan om vad lesbisk betyder aldrig kommer att nås. Betydelsen av ordet skjuts upp och det blir omöjligt att fastställa en entydig och stabil innebörd. Även om vi har en fast betydelse för vad lesbisk står för idag betyder det inte att lesbisk kommer att ha samma betydelse i framtiden. Språket utvecklas hela tiden genom att vi använder det och finner nya innebörder. På så sätt blir språket instabilt och omöjligt att nagla fast. 8
Foucault anser att vi under 1600-talet började föra en könspolitik där man reglerade könslivet genom nyttigt och offentligt tal. Det betydde att man genom talet reglerade var och
när det inte var möjligt att tala om könet, i vilken situation och mellan vilka samtalspartner.
Det handlade inte om någon total tystnad utan istället om takt och diskretion. Det var i och med den nya borgerligheten som nya normer skapades utifrån den äktenskapliga familjen och sexualiteten blev likvärdig med fortplantning. På 1700- och 1800-talet skapades ett äktenskapligt system där den heterosexuella monogamin blev norm och man skapade en norm för sexuell utveckling för att åstadkomma en ekonomisk nyttig och politisk konservativ sexualitet. Samtidigt skedde en moteffekt till dessa regler som medförde en uppvärdering och en stegring av det respektabla ordet. Genom att klassificera människor och genom att visa vad som fick eller inte fick sägas började man även utmärka dåtidens onaturligheter och perversiteter. Dessa onaturligheter fick plötsligt en identitet och en homosexuell person fick sin identitet utifrån att jämföras med det normala, det vill säga den heterosexuella monogama personen. Den homosexuella personen blev en människa med en barndom och ett liv men hela
7
Wikipedia, Poststrukturalism. (2007-05-02) http://sv.wikipedia.org/wiki/Poststrukturalism.
8
hennes individ präglades av hennes ”perversitet”. Enligt Foucault gör makten och dess offentliga tal avvikelserna närvarande och man pratar om könet på ett särskilt sätt i form av analys, statistik, klassificering och specificering. Detta sätt att tala var maktens sätt och därigenom lyder sexualiteten under den offentliga makten. I och med analysen föds även de sexuella beteendena genom att man får ett språk att analysera det avvikande. På så sätt menar Foucault att vårt språk och hur vi väljer att tala om saker och ting är avgörande för vår syn på oss själva och verkligheten. Trots att talet om könet varit reglerat och man skapat en norm har det talats mer och mer om sexualiteten och enligt Foucault har det inneburit ett införande av variationsrikedom i sexuallivet vid sidan av normen.9
2.3 Queerteori
Queerteori växte fram i USA med rötterna i homoaktivism, feminism, poststrukturalism, filosofi och ”gay and lesbian studies”.10 Ordet queer betyder annorlunda eller avvikande och som vetenskap uppmärksammar queerteorin olika funktioner i samhället som har att göra med makt, sexualitet, normalitet och genus. Begreppet används ibland också som ett paraplybegrepp för allt som inte passar in i en heterosexuell norm, dock inte i denna uppsats. Vidare menar många forskare att istället för att precisera queer som en exakt specifikt avgränsad teori eller kategori så finns queer istället till för att röra om, störa och bryta upp olika kategorier. Av denna anledning finns det också många olika definitioner av queerteorin. Denna uppsats utgår från en queerteori där man inte är intresserad av att synliggöra det som andra ser som normavvikande (alltså något icke-heterosexuellt) utan istället inkludera det i normen. Hbt ska jämställas vid sidan av heterosexualitet utan att ifrågasättas eller problematiseras.11
I Sverige introducerades queerteori i tidskriften Lambda Nordica med ”Queer theory: vad är det och vad är det bra för?” av Don Kulik 1996. Därefter har teorin anammats av den akademiska världen relativt snabbt genom bland andra Tiina Rosenberg, Fanny Ambjörnsson, Pia Laskar och Don Kulik. Det har också genom queerteorin utvecklats nya tankar kring feministiska förhållningssätt framför allt Rosenbergs Queerfeministisk agenda (2002). För att göra queerteorin överskådlig kan man dela upp den i några olika forskningsområden: kön, genus, sexualitet, heteronormativitet och trans där det vanligaste är heteronormativitet12. Det
9
Michel Foucault, Sexualitetens historia. Viljan att veta. (Södertälje: Gidlunds 1980) s.33-71
10
Tiina Rosenberg, Queerfeministisk agenda (Stockholm: Atlas, 2002) s. 13.
11
Ambjörnsson, s. 9.
12
är också det område som vi hädanefter kommer att fokusera på och när vi hädanefter använder termen ”queer” betyder det den heteronormativa delen av queer.
Heteronormativitet betyder att man utgår från att alla lever ett heterosexuellt liv och/eller att det är det mest naturliga och eftersträvansvärda sättet att leva på. Detta görs dagligen av institutioner, lagar och handlingar till exempel när samkönade par inte inkluderas i äktenskapsbalken, att svensk sjukvård inte tillåter inseminering hos lesbiska eller att ett hbt-perspektiv ignoreras vid skrivandet av en lärobok. De som inte passar in i den heterosexuella mallen blir betraktade som avvikare med osynliggörande, marginalisering, stereotypisering och homofobi som konsekvenser. Heteronormativiteten bygger förutom på uteslutning av avvikelser ur normen även på principen att inkludering i heteronormen kräver uppoffringar från den avvikande individen. Denna uppoffring består i att vid ett inkluderande bli mött av tystnad och ignorans. Ett tydligt exempel på detta är filmen Fucking Åmål som handlar om två tonårstjejer som blir förälskade i varandra. Filmen blev kritikerrosad, men istället för att talas om som en lesbisk tonårsfilm sågs kärlekshistorian som ”ett uttryck för ett universellt utanförskap”13. En berättelse om heterosexuell kärlek med förhinder ses som en kärleksberättelse medan en berättelse med ickeheterosexuell kärlek med förhinder ses som en metafor. Fucking Åmål blev inkluderad, men på bekostnad av att det lesbiska temat bemöttes av tystnad och ignorans. Filmforskaren Andrea Weiss konstaterar att den lesbiska kvinnan formas ”i enlighet med en heterosexuell mall och hennes relation till homosexuell kultur, historia och identitet kapas därmed av. Detta innebär en ny form av osynlighet.”14. Grunden i heteronormativiteten är följaktligen att de heterosexuella i regel inte förmår se att deras eget perspektiv bara är ett bland flera andra perspektiv.
2.4 Läsning och läsart
När man granskar en text har man ofta en utgångspunkt – en läsart – när man läser. Denna kan exempelvis vara kolonialistisk, marxistisk, feministisk eller som här: queer. Läsarten är en övergripande teoretisk konstruktion som fungerar som ett förhållningssätt till en teoribildning. Denna läsart kan man sedan tillämpa genom olika läsningar av texten.
När det gäller textanalys med en queer läsart används begreppet ”en queer läsning”, vilket innebär att en text läses ickeheteronormativt oavsett om texten är heteronormativ eller inte. Det innebär dock inte att en text läses ickeheterosexuellt eftersom syftet är att förutom synliggörandet även luckra upp den heterosexuella normen som döljer och exkluderar hbt.
13
Rosenberg, s. 110.
14
Inom queerteorin talar man ofta om ett ”queert läckage” vilket betyder att en heterosexuell kultur och dess produkter ”läcker” ickeheterosexuella element15. När en film som Sagan om
ringen framställer vänskapen mellan de två manliga hobbitarna Frodo och Sam så
känslomässigt att de kan tolkas som mer än bara vänner kan vi tala om ett queert läckage. Detta läckage kan vara större eller mindre beroende på hur texten är formulerad. För att granska läckaget gör man en queer läsning av texten, men om man vill granska bristen på läckage gör man det vi kallar för en heterocentrisk läsning. Således yttrar sig den heterocentriska läsningen när det saknas en möjlighet till en queer läsning och båda dessa läsningar sker med en queer läsart applicerad på dessa.
Läsningar utifrån en queer läsart går inte med på att vara alternativa, subkulturella, parallella tolkningar utan ställer sig sida vid sida med en heterocentrisk läsart. Dock har den heterocentriska läsartstraditionen fortfarande inte erkänt den queera läsningen som lika viktig, men det är ett pågående arbete då queerteorin håller på att ta allt mer plats i den akademiska världen.16
2.5 Obestämdheter och tomrum
Vid textläsning upplever olika individer en text på olika sätt och texten i sig förbereder för en eller flera sorters läsningar. En läroboksförfattare har ofta en tänkt mottagare av sin text vilket kan handla om en mottagare av ett visst kön, ålder, intresse och så vidare. Den kan också skapa en färdig läsarroll genom att uttrycka förväntningar på läsaren och på så sätt kan man avgränsa mottagaren i sin läsning. Ett exempel skulle kunna vara en matematikbok med räkneexempel där personerna har typiskt svenska namn som Lisa, Olof och Kalle. Denna skulle i så fall förbereda för en helsvensk läsarroll och vara exkluderande för elever med utländska namn som Mohammed, Fiznik och Furondah. Istället för att ha förväntningar på läsaren kan en textförfattare annars ha en mer öppen syn på läsaren genom att lämna öppna möjligheter om texten är vag och obestämd. Wolfgang Iser skriver om litterära texter i
Textens appellstruktur följande om mängden obestämdhet:
[Den] utgör den viktigaste kopplingen mellan text och läsare. Obestämdheten fungerar som en koppling genom att aktivera läsarens föreställningar till att medverka i fullbordandet av textens intentioner. Detta betyder att obestämdheten är basen i en textstruktur, där läsaren alltid tänks vara med. 17 15 Rosenberg, s. 117 ff. 16 Rosenberg, s. 120. 17
Wolfgang Iser Textens apellstruktur. I: Jan Thavenius & Bengt Lewan, Läsningar.Om litteraturen och
Detta resonemang kan också enkelt appliceras på lärobokstexter och då särskilt i svenskämnet eftersom de ofta citerar litterära texter. Vidare kan en läroboksförfattare lämna tomrum i en text för att även där kunna appellera till läsaren eftersom ”de tomma ställena gör texten anpassningsbar och gör det möjligt för läsaren att låta de främmande erfarenheterna i texten bli hans egna.”18. Genom att skriva en text med en viss grad av obestämdhet och med tomma platser inbjuder man till olika typer av läsningar och möjliggör att ett större antal läsare inkluderas och kan koppla texten till sina egna erfarenheter. Med andra ord förbereder man för fler läsningar och ger därmed förutsättningar för fler läsarroller.
Detta resonemang har en tät relation till queerteorin. Där Iser förespråkar obestämdheter talar queerteorin om att vara vag och att öppna upp för alla sexualiteter. En text som använder sig av obestämdheter som ”du ser en person som du blir attraherad av” tillåter i större utsträckning en queer läsning än en text med bestämdheter som ”du ser en person av det motsatta könet som du blir attraherad av”. En obestämdhet i sexualitet är alltså samma sak som att en text har ett queert läckage. Om en text har en stor mängd bestämdheter kring attraktion, parförhållanden, familj och kärlek är detta en text som förbereder för en heterosexuell läsarroll, vilket är den heterocentriska läsningen. Med en heterocentrisk läsning ser vi när texten förbereder för en heterosexuell läsarroll, medan den queera läsningen granskar när texten förbereder för en läsarroll med valfri sexualitet.
2.6 Lärobokstext
Den lärobokstext som analyseras avser både lärobokstext skriven av läroboksförfattarna och litterära texter som är citerade i läroböckerna. Ingen åtskillnad görs mellan de båda olika textgenrerna och de analyseras utifrån samma förutsättningar. Ofta fungerar det som så att den litterära texten skapar förutsättningar för eller förbereder för olika läsningar medan lärobokstexten ger svar. Den litterära texten öppnar upp för frågor men den ger aldrig några definitiva svar. Dock kan både genrerna förbereda för olika läsningar och texterna kan ha olika mängd bestämdheter och obestämdheter. Många gånger förhåller sig lärobokstexten till den litterära texten och arbetar utifrån de citat som getts. De gånger det är relevant granskas även detta förhållande mellan de båda genrerna för att belysa ett visst fenomen. I det stora görs ingen skillnad på de båda textgenrerna och båda är benämnda som en text om inte något annat anges.
18
3 Metod och texturval
Vårt arbete har en queerteoretisk ansats. Arbetet grundar sig på empiri och är en kvalitativ analys av läroböcker. Vi granskar vad som sägs, var det sägs och hur det sägs med fokus på hur texten förbereder för vissa läsarroller.
Den kvalitativa metoden är vald utifrån dess fokus på texten som det centrala uttrycket. Metoden arbetar nära de miljöer som ligger till grund för undersökningen. Det betyder att den kvalitativa metoden studerar en eller några få miljöer och gör dem till en helhet. I den kvalitativa metoden ingår också en flexibilitet som gör att metoden inte är lika strikt som exempelvis en kvantitativ metod där man inte kan ändra frågeschemat. I den kvalitativa metoden dyker det ofta upp nya frågeställningar och problem under arbetets gång.19
De exempel som påvisats analyseras och diskuteras utifrån queerteoretisk diskussion kring heteronormativitet och den förväntade läsarrollen och vi förhåller oss till texten utifrån en queer läsart.
För att få ett hanterbart material har vi valt att granska läroböcker i svenska med ett tematiserat upplägg. Detta upplägg innebär att läroböckerna innehåller både en språkdel och en litteraturdel och att de behandlas integrerat utifrån olika teman, till exempel kärlek, resor och myter. Det tema som vi valt att koncentrera oss på är de avsnitt som handlar om kärlek och relationer. Ett kärlekstema kan till exempel vara upplagt efter följande rubriker: Den eviga kärleken, Kärlek på 1700-talet, Ett drama från 1800-talet, Poesi – kärlekens språk, Ungdomen, sökandets tid, Och sedan… levde de verkligen lyckliga?, Relationer i såpavärlden, Kärleken har många ansikten, Föräldrar och barn och Kärlek – avslutande uppgifter20. Under varje rubrik finns sedan litterära citat som ligger till grund för övningar, diskussioner och språk- och skrivövningar.
Läroböckerna är utvalda utifrån de böcker som förlagen anser vara tematiserade. Sedan har vi gjort ytterligare en avgränsning där vi valt ut de som vi anser vara mest tematiserade och som innehåller ett kärlekstema. Vilket förlag läroböckerna kommer ifrån är i detta fall inte intressant utan vi skickade ut en förfrågan om tematiserade läroböcker till alla stora läroboksförlag och valde utifrån de exemplar vi fick tillskickade oss. Vi har valt att inte göra en utförlig presentation av de läroböcker vi använder oss av eftersom de är analyserade som en helhet. Däremot visas läroböckerna i fotnoter och referenslista. Vi lägger ingen vikt vid att värdera böckerna efter hur ”lämpliga” de är utan de används som utgångspunkt för hur diskussionen om hbt framställs i läroböcker i svenska.
19
Repstad, Paul, Närhet och distans (Lund, Studentlitteratur 1999), s. 9-11.
20
4 Resultat och analys
I kommande kapitel ska vi redovisa de resultat som framkommit av vår undersökning och analysera de konsekvenser som dessa resultat eventuellt påvisar. Kapitlet är uppdelat i fyra delar där vi var för sig redovisar synliggörande, queer läsning, heterocentrisk läsning och värdegrunden. Vi har systematiserat resultaten utifrån de tendenser som analysen av läromedlen gett och analyserar utifrån kärlek och samhälle samt obestämdheter och bestämdheter.
Frågeställningarna som ligger till grund för vår analys är som tidigare angetts och tar upp på vilket sätt hbt synliggörs i läroböckerna. Vidare analyseras i vilka avseenden läroböckerna förbereder för en queer respektive en heterocentrisk läsning. Till sist granskas hur läroböckerna förhåller sig till heteronormativitet och om läroböckerna på något sätt strider mot värdegrunden sett ur ett queerteoretiskt perspektiv.
4.1 Synliggörande
Att synliggöra hbt i läroböckerna kan ske på många olika sätt. Synliggörandet av hbt handlar om att hbt i olika sammanhang nämns och bestäms utan att det går att misstolka att det skulle handla om hbt, exempelvis att ordet homosexualitet skrivs ut eller att man ger någon person epitetet bisexuell. Det finns alltså vid synliggörandet inga obestämdheter eller tomrum i texterna som öppnar upp för egna tolkningar. Istället är det bestämdheter i texten som ger den en viss läsning. Vi ska i detta kapitel se på vilka sätt hbt synliggörs i läroböckerna och i vilka sammanhang. Samt vad synliggörandet får för konsekvenser.
Vid genomgång av läroböckerna framkom det att synliggörandet i stor utsträckning berör homosexuella personers relationer och kärlek. Någon enstaka gång förekom bisexualitet medan transpersoner inte nämns överhuvudtaget. Exkluderandet av bisexuella och transpersoner analyseras vidare i kapitlet om queer läsning (se 4.2).
4.1.1 Bestämdheter i kärlek
När homosexualitet förekommer och synliggörs i läroböckernas teman som berör kärlek och relationer finner vi en tydlig tendens. Kärlek mellan homosexuella är något avvikande, något annorlunda än det vi förväntas vara vana vid. Homosexualitet kan till exempel få ett eget kapitel där man utgår från att de tidigare texterna bara har handlat om heterosexuell kärlek. Detta citat visar på detta:
Kärleken har många ansikten (rubrik)
De texter vi hittills har tagit upp har handlat om heterosexuell kärlek. Hetero kommer från grekiskan och betyder olika. Homo, likaså från grekiskan, betyder samma. I ett homosexuellt kärleksförhållande är alltså båda av samma kön.21
34 sidor, av lärobokens 41 sidor som ingår i kärlekstemat, tilldelas kärlek mellan heterosexuella och även om texterna har ett stort queert läckage (se t.ex. 2.1.1 och 2.2) förbereder författarna i detta citat för en heterocentrisk läsning av dessa sidor. Istället synliggörs homosexualiteten som den kärlek som avviker från normen och som har egna texter att diskutera och analysera. De inkluderas inte i de 34 sidor som till synes handlar om kärlek mellan människor.
I läroböckerna ser man att den homosexuella läggningen i mångt och mycket blir synonymt med kärlek. Det är inte bara den sexuella läggningen som blir avvikande utan även kärlek som homosexuella upplever skiljs från kärlek som upplevs mellan heterosexuella. Läroböckerna skriver ofta ut homosexuell kärlek istället för att nämna kärlek som något universellt som berör alla människor oavsett sexuell läggning. Enligt Foucault bildades homosexualiteten genom att klassificeras och jämföras med det normala. Genom att skriva ut homosexuell
kärlek bidrar läroböckerna till att fortsätta att implicit jämföra hbt med normen istället för att
inkludera det i normen eftersom homosexuell kärlek bara blir homosexuell i jämförelse med heterosexuell. I läroböckerna får läsarna själva en chans att ställa kärlek mellan homosexuella mot kärlek mellan heterosexuella som om det handlade om två olika sorters kärlek och sätt att älska.
Sök gärna reda på tidigare litteratur eller författare som skriver om homosexuell kärlek. Läs och undersök på vilket sätt kärleken skildras. Skildras den annorlunda än i andra kärleksromaner?22 Dikten Begravningsblues är en dikt som vid läsning har en könsneutral avsändare och ett manligt kärleksobjekt. Efter att dikten presenterats i sin helhet följer en diskussionsfråga:
Dikten är skriven av en man till en annan man – märks det på något sätt? 23
I och med konstaterandet i diskussionsfrågan får vi också ett synliggörande av den eventuella homosexuella relationen i dikten. Genom diskussionsfrågan förbereds en homosexuell läsning av dikten. Utan påståendet hade dikten förberett för en queer läsning och en mer fri tolkning.
21
Danielsson och Siljeholm, s. 147.
22
Annsofie Thörnroth, Svenska etc., (Liber AB Stockholm 2005) s. 203.
23
Frågan som ställs, huruvida det märks att det handlar om en homosexuell relation, visar på att denna relation skulle skilja sig från det normala och att den kan diskuteras och påpekas. Det är inte kärlek i sig som utmärker sig utan kärleken mellan två män.
På många ställen där läroböckerna synliggör kärlek mellan homosexuella blir denna kärlek något avvikande som måste ifrågasättas eftersom den inte tillhör normen. Synliggörandet kan vara välvilligt och ifrågasättandet följs av ett påpekande att homosexuell kärlek är lika mycket värd som heterosexuell kärlek. Det är dock detta påpekande som lyfter fram olikheten och som fokuserar på att den homosexuella kärleken inte tillhör normen. Hade hbt varit inkluderad i normen hade ett ifrågasättande eller ett påpekande aldrig behövts. I ett avsnitt om Selma Lagerlöf skrivs det:
Ett av ryktena säger att man i breven ska kunna utläsa en homosexuell kärlek mellan de båda kvinnorna. Om det verkligen är så har man dock inte kunnat fastslå helt och hållet.24
Avsnittet visar upp en tvekan inför den homosexuella kärleken. Texten nämner inget om att deras kärlek eventuellt förhindrades på grund av samhällets dåtida inställning utan det blir den homosexuella kärleken som ifrågasätts. Den tydliga intima och kärleksfulla tonen i breven mellan de två kvinnorna ifrågasätts som kärlek just därför att de är två kvinnor. Det finns inget påpekande som problematiserar samhällets inställning.
Det finns några få exempel på när kärlek hos samkönade par tas upp utan att kärleken ifrågasätts och kommenteras. Dessa är exempel där ett synliggörande jämställer kärlek oavsett sexuell läggning hos de inblandade och det finns ingen tydlig norm att utgå ifrån. Ofta är dessa synliggöranden inte explicita genom att skriva ut exempelvis homosexuell utan mer implicita där handlingarna synliggör homosexualiteten.
Ett exempel är en av världens äldsta litterära texter där kungen Gilgamesj drömmer att han blir kär i en yxa vilket av en drömtyderska betyder att det är en man, Enkidus, han är förälskad i. Enkidus blir å sin sida avundsjuk när han får reda på att Gilgamesj brukar ha sex med ogifta kvinnor. De två männen börjar bråka tills de inser att de är lika starka varpå de kysser varandra för att sedan omfamna varandra som vänner.25 Detta är ett synliggörande och en nedbrytning av normer kring att förälskelse och kyssar är förbehållet två personer av motsatt kön. I en diskussionsfråga följs detta upp med att ”Enkidus och Gilgamesjs vänskap, eller kärlek, föddes ur ett bråk” vilket är ett synliggörande, även om det hade varit tydligare med ”vänskap och kärlek”. Detta exempel ifrågasätter heteronormen och just att det är en
24
Pia Cederholm och Anders Danell, Känslan för ord, (Malmö Gleerups, 2006), s. 26.
25
gammal berättelse öppnar upp för tankar kring att homosexualitet är något som alltid har funnits. Om det inte var något konstigt för 4000 år sedan borde man ifrågasätta varför det ska vara det idag?
4.1.2 Bestämdheter i ett heteronormativt samhälle
Homosexualitet som sexuell läggning kategoriseras enligt skollagen på samma sätt som bland annat funktionshinder, ett tydligt exempel på att det avser dem som på något sätt avviker från normen. Vid denna kategorisering blir heterosexualitet ingen sexuell läggning utan den norm som man utgår ifrån. Ett exempel på detta är en lärobokstext som talar om dagens såpor på tv:
Invandrare och homosexuella är två exempel på grupper i samhället som ofta finns med på något sätt i dagens såpor.26
Det är lätt att se en gruppering och en kategorisering av de människor som står vid sidan av heteronormen.
Homosexualitet synliggörs ofta i termer av för eller emot. Det är homosexualiteten som är
problemet som läsaren ska ta ställning till:
Är registrerade partnerskap mellan homosexuella bra? Ska homosexuella par få adoptera barn tillsammans?27
I ett snävt perspektiv kan man tycka att det är bra att läsaren får lära sig att ta ställning men den viktiga frågan är vilken möjlighet skolelever har att hantera dessa frågor på ett konstruktivt sätt, utan att diskussionen mynnar ut i ett ställningstagande för eller emot homosexualitet.28
När läsaren inte får ta ställning själv behandlas homosexualiteten ofta utifrån vad samhället tycks säga om homosexualitet och hur läsaren tror att samhället tar emot denna avvikelse från normen. Skillnaden mellan homosexualitet förr och nu tas upp som något som läsaren ska reflektera över29 men diskussionen saknar djup och homosexualitet stannar vid något man enbart ska tycka något om och det blir inte ett eget kunskapsområde med sina egna begrepp och analysobjekt.30 I en diskussionsfråga görs ett närmande till detta:
26
Danielsson och Siljeholm, s. 144.
27
Danielsson och Siljeholm, s. 155.
28
Larsson och Rosén, s. 29.
29
Cederholm och Danell, s. 21.
30
När boken skrevs fanns det ännu ingen möjlighet för homosexuella par att ingå partnerskap. Skulle situationen för Jim och Mats vara annorlunda idag? Hur?31
Det finns en tydlig välvilja att synliggöra homosexualiteten och närma sig de rättigheter homosexuella har idag men synliggörandet tenderar trots allt att fokusera på en problematik som utgår från att de homosexuella skiljer sig från den rådande normen. Det finns ingen djupare diskussion av de lagar som skyddar homosexuella och vikten av att arbeta mot diskriminering. Fokus är istället inställt på att välvilligt visa upp en homosexualitet som är annorlunda och avvikande men som ska accepteras.
Den livsstil som samhället förväntar sig – parbildning med någon av motsatt kön, familj, barn – passar inte. Det kan bli en lång och svår kamp både för att acceptera sig själv och för att bli accepterad av sina medmänniskor.32
I det här avsnittet läggs det en värdering där familj och barn inte anses passa de homosexuella. De lever helt enkelt inte som de vanliga heterosexuella paren. Texten tar för givet att homosexuella inte skaffar barn och att en familj endast kan bestå av en kvinna och en man. Kampen för att bli accepterad både av sig själv och av sina medmänniskor ska den homosexuelle föra själv. Det är inte de heterosexuella, de som lever innanför den rådande normens ramar, som ska lära sig och kämpa för att acceptera de som anses annorlunda.
Partnerskapet synliggörs ibland sida vid sida med äktenskapet och ingen värdering läggs i något av orden. I en ruta med ord med synonymer för förhållanden ingår partnerskapet som ett naturligt ord i denna samling.33
Att komma ut som homosexuell anses som traumatiskt och chockartat i många av läroböckerna och även där ligger fokus på en acceptans från en dömande heterosexuell norm och en rädsla för att inte vara normal. Det kan likaledes handla om att till exempel ”bög” används som skällsord och något nedvärderande och mindre värt. Acceptansen handlar om att smälta in i heteronormen som råder i samhället och inte sticka ut med något annorlunda för då blir man klassad som homosexuell.
Men naturligtvis blir man lite av en särling med en sådan inriktning och han blir skälld för bög.34
31
Danielsson och Siljeholm, s. 155.
32
Danielsson och Siljeholm, s. 149.
33
Thörnroth, s. 174.
34
De homosexuella förväntas helt enkelt inta en heteronormativ syn på sin egen sexualitet. I vissa textutdrag visas negativa reaktioner på en eventuell homosexualitet upp. Den lilla flickan som får veta att hennes hund som hon älskar är en tik och inte en hanhund som hon först trott blir förtvivlad över att hon nu inte kan vara kär i den längre eftersom den är en tjej.35 Eller den dövstumma flickan som lär sig om kärlek och tar på sin lärarinna och frågar om det är kärlek och får svar tillbaka att det är det inte.36
På ett ställe syns en acceptans som kommer från ett heterosexuellt samhälle.
– Bög, upprepade han, en man som föredrar att älska med en annan.
Så dum jag varit när jag tyckt att S var barnslig! I själva verket var det ju bara jag som inte fattat någonting.37
Här är det den heterosexuella personen som problematiserar sig själv och sitt handlande och inser att det är hon som har haft fel. Texten följs av frågor som bland annat sätter in acceptansen av homosexuella i ett historiskt perspektiv vilket synliggör skillnaderna mellan då och nu. Ett exempel är denna fråga:
Det här samtalet utspelas 1966. Vad tror du hade varit annorlunda om det hade ägt rum idag?
Den här frågan har ingen inblandning av heterosexualitet vilket gör att man slipper en värdering av kärlek mellan homosexuella. Man utgår inte från en heterosexuell norm utan har istället ett historiskt perspektiv på de homosexuellas situation i samhället.
Synliggörandet av homosexualitet i bland annat textutdrag och diskussionsfrågor i läroböckerna utgår i stort sett alltid utifrån en heterosexuell persons perspektiv. Det är aldrig homosexualitet utifrån en homosexuell person och läsningen förbereder i hög grad för en heterosexuell läsarroll. Ett exempel är när läsaren ska sätta sig in i olika situationer och tänka efter hur man skulle reagera.
Du är på bio med en kompis av samma kön som du. I biomörkret känner du hur kompisen tar tag i din hand.38
Situationen utgår från att det ska bli en reaktion över att en person med samma kön gör ett närmande på en heterosexuell person. Den heterosexuella personen blir ”utsatt” för den
35
Thörnroth, s.162.
36
Cederholm och Danell, s. 146.
37
Cederholm och Danell, s. 19.
38
homosexuella personen och det finns tillåtelse att reagera. Att exemplet överhuvudtaget tar med ”av samma kön” visar på en stark heteronorm. Man vill skapa en spänning med något som är annorlunda och avvikande. Att kompisen är av samma kön borde inte spela någon roll utan fokus borde ligga på att det är en kompis oavsett kön. Om en kompis som du inte är intresserad av tar tag i din hand ger detta samma situation och det ger dessutom möjlighet till en queer läsning som inte förutsätter någon norm. Vid en obestämdhet kan läsaren själv välja vilken kompis det avser och skapa en reaktion utifrån sig själv.
Den homosexuella relationen blir en applicering av den heteronormativa relationen. Det handlar om en monogam relation vilket delvis kan förklara varför bisexualitet och transpersoner inte synliggörs i läroböckerna. De som avviker mest från normen blir synliggjorda med skyldigheten att de ska likna normen så mycket som möjligt. Ett exempel är den bild på gifta homosexuella par där de två tjejerna är klädda i traditionella vita bröllopsklänningar och de två männen är klädda i traditionell kostym.39
Ett annat led i välviljan att synliggöra homosexualitet är att vara övertydlig. Att förklara att en homosexuell man kallas bög och en homosexuell kvinna kallas lesbisk är något som idag borde vara en kunskap som gemene man besitter. Det finns likväl ett synliggörande i övertydlighetens tecken som främjar en queer läsning. Många läroböcker tar upp att ordet lesbisk kommer från ön Lesbos där Sapfo levde och där blir förklaringen av ordet en del i språkhistoria istället för att trycka på själva homosexualiteten.
På något enstaka ställe tas hbt upp i sammanhang där det inte är fokus på läggningen eller kärlek. Det kan handla om att det finns homosexuella personer i ett sammanhang som har fokus något annat än just den sexuella läggningen som i ett citat från boken Smitvarning vilken handlar om en kille vars reservpappa är homosexuell.40 Ingenstans finns något explicit synliggörande som påpekar homosexualiteten utan alla formuleringar i den egenförfattade lärobokstexten är upplagda på ett neutralt sätt som i exempelvis diskussionsfrågorna:
”Men så dra åt helvete då!”, ”Låt mig vara din jävla bögfitta!” Gustav och Angel har betytt och betyder oerhört mycket för varandra. Varför tror du att de trots det använder så hårda ord?41 Det läggs ingen värdering i vare sig Angel eller Gustavs sätt att leva och Gustav som är den homosexuelle framställs som vilken reservpappa som helst. Det blir dock en konflikt när Angel träffar Gustavs sambo, men konflikten framställs mer som en rädsla från Angels sida
39
Danielsson och Siljeholm, s. 147.
40
Leif Eriksson, Maria Green och Christer Lundfall, Om existens, (Stockholm Almqvist och Wiksell 2003) s. 16.
41
och ett förakt för att det är Gustavs ”nya” än som ett ställningstagande mot en samkönad relation.42
Det sista exemplet på ett synliggörande utan problematisering är en text som utspelar sig 1966 där en tjej skriver i sin dagbok om att hennes pojkvän nyss berättat att de inte kan vara tillsammans längre.
S säger att han inte kan älska mig eftersom jag är kvinna. Han tror att han föredrar män. […] – Homosexuell… eller bög, är det ord man helst använder i homosexuella kretsar, sade S och drog ett bloss från sin Kent långt ner i halsen. […] Och nu minns jag att jag aldrig tyckte om hans korta kyssar, att jag alltid längtade efter mer. Så var det då. Och nu får jag alltså vara helt utan.43
Bland de efterföljande diskussionsfrågorna hittar vi en diskussion kring den homosexuella terminologin och en uppmaning till att fundera över vad som hade varit annorlunda om samtalet hade ägt rum idag.44 I det efterföljande avsnittet om samtalsanalys används texten som grund för resonemang om turtagning och feedback. Även om homosexualiteten synliggörs ligger inget fokus på att diskutera eller jämföra utan texten förbereder istället för textanalys:
Kan de tre punkterna här markera ett ”eeeh” som författaren valt att utelämna: ”Homosexuell… eeeh… eller bög”?
Flickans ”Vaddå?” i utdraget är ett exempel på realistiskt återgiven feedback och ännu mer realistiskt blir samtalet med pojkens upprepande av ordet ”bög”.
.
Ytterligare exempel på synliggörande av hbt är att det i några läroböcker finns listor med tips på fler skönlitterära böcker och filmer som passar till respektive tema och här syns ibland titlar med homosexuella teman. Här framställs dessa titlar sida vid sida med heterosexuella titlar. I en boktipslista har fyra av fjorton titlar ett homosexuellt tema45, vilket är betydligt mer än någon annanstans. Det är vanligast att inte nämna någon queer bok alls, men att lägga till Fucking Åmål på filmlistan.46 Då har vi hittills ändå bara tagit upp tips som följer i slutet av kapitel med kärleks- eller relationsteman. Det är dock ett problem att det inte finns så stort utbud med böcker och filmer dels med hbt-tema, dels där hbt framställs på ett queert sätt, det vill säga med hbt-personer i ett annat, för temat lämpligt, sammanhang.
42
Eriksson, Green och Lundfall, s. 17.
43
Cederholm och Danell, s. 19-20.
44
Cederholm och Danell, s. 21.
45
Thörnroth, s. 205.
46
4.2 Queer läsning
Enligt queerteorin är en text som möjliggör för en queer läsning något eftersträvansvärt eftersom den inkluderar hbt och bryter upp heteronormen. Detta betyder alltså att en lärobok inte nödvändigtvis blir bättre av att synliggöra hbt så mycket som möjligt, utan det mest eftersträvansvärda är att använda sig av en stor mängd obestämdheter och tomrum för att öppna upp för alla typer av läsningar. På detta sätt kan queera läckage tillåtas i större utsträckning vilket ger mer förberedelser för en icke-heterosexuell läsarroll. Det räcker dock inte med obestämdheter, utan hbt måste också synas sida vid sida med heterosexualitet för att hindra en exklusivt heterocentrisk läsning. Några sådana synliggöranden, vilka när de är lyckade kan betraktas som queera, beskrivs i 4.2.1 och vidare i detta kapitel fokuserar vi istället på den del av queer läsning som möjliggörs genom obestämdheter i text. Som queer läsning menas i det här kapitlet en läsning som tillåter alla sexuella läggningar och identiteter.
4.2.1 Obestämdheter i lärobokstext
Du sökte en blomma och fann en frukt. Du sökte en källa och fann ett hav.
Du sökte en kvinna och fann en själ – du är besviken.47
Ovanstående dikt är skriven av Edith Södergran. Den har en tydlig mottagare i form av ett könsneutralt ”du” och det som mottagaren har en relation till är ”en kvinna”. Dikten tillåter en queer läsning med möjlighet till en homosexuell läsning där ”du” också är kvinna. Sådana här dikter med en mottagare i ett ”du” är väldigt vanliga och är oberoende av huruvida avsändaren i dikten är kvinna eller man.
Dikten av Södergran är bara ett av många exempel där en dikt möjliggör en queer läsning. Även om dikten är menad heterosexuellt som när Per Gessle skriver ”jag tycker om när du tar på mig, jag tycker om dina fingrar mot min panna”48 så lämnar den ett stort queert läckage eftersom frasen är helt obestämd. Att skribenten har ett visst kön och sexuell läggning är till viss del relevant och tas vid något enstaka tillfälle upp som något att inkludera i diktanalysen, exempelvis i W.H. Audens Begravningsblues49. Samtidigt kan en dikt vara skriven utan att diktjaget är samma person som författaren, även om en sådan dikt ger en tydligare invit till en queer läsning än andra.
47
Bayard och Sjöbeck, s. 58.
48
Bayard och Sjöbeck, s. 58.
49
Allena var jag, han kom allena; förbi min bana, hans bana ledde, han dröjde icke, men tänkte dröja, han talte icke, men ögat talte. – Du obekante, du välbekante! En dag försvinner, ett år förflyter, det ena minnet det andra jagar; den korta stunden blev hos mig evigt, den bittra stunden, den ljuva stunden.50
Ovanstående dikt är skriven av Johan Ludvig Runeberg och är beskriven som en av de mest kända svenska kärleksdikterna. Dikten möjliggör för en queer läsning eftersom diktjaget är könsneutralt och kärleksobjektet är en manlig person vilket öppnar upp för en homosexuell läsning om vi låter diktjaget vara samma person som författaren. I direkt anslutning till texten finns en instruktion till närläsning av texten:
Vad handlar dikten om? Vilka känslor uttrycker den? Fundera en stund och skriv ned dina tankar. Det viktigaste är ditt möte med dikten. Du ska inte bry dig om vad andra kan tänkas tycka.51
Här finns ett stort mått av förberedelse för en queer läsning, för att inte säga en direkt uppmaning till att stå på sig för sin egen tolkning. En elev tillåts dock inte att göra den enkla homosexuella läsningen eftersom vi redan konstaterat i avsnitt 4.1.1 att kärlek mellan homosexuella inte hör hemma i kärlekskapitlet utan det separata kapitlet om homosexuell kärlek: ”De texter vi hittills har tagit upp har handlat om heterosexuell kärlek.”52. Här exkluderas inte bara den homosexuella tolkningen utan också hela den queera läsningen eftersom dikten finns i kapitlet om heterosexuell kärlek sätts den in i ett heterocentriskt sammanhang.
Dikter har ofta ett stort queert läckage i form av tomrum, medan längre textutdrag ofta har mer bestämdheter och ger mer bakgrund som namn, kön, sexuell läggning eller relation. Det finns dock ett längre citat som ger en möjlighet till en queer läsning där en tjej skriver brev och undrar varför hon inte blir kär i någon av de killar hon är ihop med.53 Texten efterföljs också av en diskussionsfråga som även den är queer: ”Varför upplevde Anna-Karin inte någon större skillnad mellan Robin, Anders, Steffe m.fl.?”. Det står alltså aldrig explicit att
50
Danielsson och Siljeholm, s. 129.
51
Danielsson och Siljeholm, s. 129.
52
Danielsson och Siljeholm, s.147.
53
Anna-Karin är lesbisk eller bisexuell och det är inte säkert att det är avsikten med den här texten. Dock tillåter den en queer läsning eftersom den aldrig bestämmer Anna-Karins sexualitet.
I citat är läroboksförfattarna påverkade av ursprungsförfattarnas tänkta läsarroll, men när det gäller egenförfattad lärobokstext finns alla möjligheter att skapa den läsarroll man eftersträvar. Det finns gott om exempel där kärlek och relationer presenteras med tillräcklig mängd obestämdhet och tomrum. Ofta är det formuleringar som är lättare att formulera på ett queert än ett heterocentriskt sätt. Exempel på detta är:
Hur stor plats har kärleken i ditt liv?54
Ett kärleksbrev till en person som du aldrig har talat med.55
För några år sedan gjordes en vetenskaplig undersökning av hur ofta förälskade par tar i varandra när de sitter och fikar.56
När det inte gäller kärlek i allmänhet utan relationer tillåter formuleringarna en queer läsning i samma utsträckning, men ett exempel ser ut så här:
Tillsammans med vänner och väninnor diskuterar vi ibland vårt eget förhållande med vår livskamrat.57
Detta är ett bland ett fåtal exempel där det finns obestämdheter i formuleringar kring livslång kärlek. På ett annat ställe formuleras en obestämdhet när de ber ”någon av dina föräldrar berätta” istället för att formulera det som ”be din mamma eller pappa berätta”.58
I följande exempel sätts ett äldre sätt att se på familjebildning mot ett modernare:
Jämför dåtidens syn på mamman och pappan i en familj med dagens syn. Finns det spår kvar i familjemönstret?59
Det gamla sättet definieras utifrån en mamma och en pappa medan det moderna beskrivs endast som ”familjemönstret”. Detta öppnar upp för en queer läsning av familjer med samkönade föräldrar och förbereder en sådan diskussion i klassen eller en sådan läsning av en elev med samkönade föräldrar.
54
Thörnroth, s. 177.
55
Cederholm och Danell, s. 9.
56
Cederholm och Danell, s. 169.
57
Thörnroth, s. 202.
58
Eriksson, Green, Lundfall, s. 38
59
Transpersoner och bisexuella ägnas det minimalt med utrymme åt i läroböcker i svenska. Dock kan man alltid tolka in en obestämdhet eller ett tomrum åt detta håll så länge det inte berättas explicit att en person inte är transperson eller att den inte kan bli attraherad av mer än bara ett kön. Att möjligheten till läsning i obestämdheter finns väger dock inte särskilt tungt eftersom det krävs något synliggörande för att texten ska kunna förbereda för en bisexuell- och transläsning. Att transpersoner och bisexuella exkluderas är ett vanligt fenomen och problem hos queerteorin.60 I kampen för att få homosexuella att assimileras in i heteronormen ”offras” bisexuella och transpersoners kamp då de betraktas som ännu mer avvikande än homosexuella. Bisexuella ses ofta, både av hetero- och homosexuella, som ambivalenta och vacklande mellan två läggningar istället för något queert och normöverskridande. Transpersoner å sin sida strider mot både sexualitet och genus vilket blir dubbelt jobbigt att hantera för heteronormen.
4.2.2 Obestämdheter som bestäms
Det är förvånansvärt hur ofta en obestämdhet i ett textutdrag i en efterföljande lärobokstext bestäms till att handla om heterosexualitet. Ett exempel på detta är Sandro Key-Åbergs O.
Scenprator med efterföljande diskussionsfrågor. Key-Åberg har skrivit en dialog som
framförs av två personer som är ett avkönat kärlekspar och helt sonika kallas för A respektive B. Detta förbereder för en queer läsning där alla oberoende av sexuell läggning kan känna igen sig, men istället för att bibehålla denna queera öppning heterocentrifieras sammanhanget med följande diskussionsfråga:
Denna dialog utspelas sannolikt mellan ett kärlekspar. Vilka rader är mannens och vilka är kvinnans, tror du? Vad är det som får dig att tro det?61
Detta är ett väldigt tydligt tecken på att de texturval som förbereder för en queer läsning sker slumpmässigt och inte med någon direkt avsikt att vara queera. Det är också intressant att Key-Åbergs obestämdhet i kön har tolkats till en bestämdhet i kön medan det bara är tolkat som ”sannolikt” att de två personerna som är kära och älskar varandra (vilket det står explicit i texten) är ett kärlekspar. Det finns uppenbarligen en tanke med att skriva frågor som manar till diskussion och alternativa tolkningar, men inte när det gäller alternativ till heteronormen. En annan bok som också behandlar Key-Åbergs O. Scenprator heterocentrifierar inte lika direkt men låter ändå läsarna anta att det är en kvinna och en man.
60
Donald E. Hall, Queer Theories, (Basingstoke: Palgrave, 2003), s. 100.
61
Vi får inte veta särskilt mycket om A och B, inte ens om de är män eller kvinnor. När förstår man vilket kön de har?62
I och med att män och kvinnor står i plural öppnar det för en queer läsning att det kan vara två kvinnor eller två män. Men sedan kommer följdfrågan där ordet ”när” sluter frågan till att det faktiskt finns bestämda kön på personerna trots att texten förbereder för flera olika läsningar. Det finns ingenting i citatet som direkt visar vilket kön personerna har, annat än om man gör en genustolkning utifrån förlegade könsroller med en fru som tjatar till sig bekräftelse och en butter men rationellt tänkande man. Vidare handlar diskussionsfrågorna om skillnader mellan kvinnor och män och deras språk. Detta befäster slutligen könen på de två karaktärerna och gör en tydlig obestämdhet (A och B) till en bestämdhet (kvinna och man). Denna sistnämnda typ av bestämning kallas dubbelbindning vilket är ett vanligt fenomen i läroböckerna och avslöjar en rådande heteronormativitet. Dubbelbindning går ut på att två saker som presenteras parallellt samtidigt ställs i implicit relation till varandra. I följande citat sker just detta:
Inom skönlitteraturen har man ”alltid” diktat om kärleken i någon form, och om synen på mannen och kvinnan.63
Kärleken beskrivs obestämd och ”mannen och kvinnan” beskrivs utan att därmed visa upp en heterosexuell relation mellan dem. Här framkommer dock en bestämdhet genom den tydliga dubbelbindningen i att kärleken handlar om ”mannen och kvinnan” eftersom de sätts i samma mening.
Den vanligaste dubbelbindningen är när det skrivs om flickors och pojkars inställning till kärlek.
Finns det skillnader mellan flickors och pojkars inställning till kärleken? Vilka är i så fall skillnaderna, och vad kan de bero på?64
Vad tjejer vill ha… och vad killar vill ha (rubrik)
Skriv en lista på vad ni tycker är viktigt hos den person som ni vill ha en kärleksrelation med. […] Jobba i blandade tjej- och killgrupper. Diskutera skillnader och likheter i tjej- och
62
Danielsson och Siljeholm, s. 143.
63
Thörnroth, s. 132.
64
killistorna. Tycker tjejer och killar olika? På vilket sätt? Vad styr hur ni ser på det motsatta könet? Vilken betydelse har samhällets förväntningar på olika kön? På samma kön?65
Här finns en möjlighet till en queer läsning i och med formuleringen: ”den person ni vill ha en kärleksrelation med” även om fokus ligger mer på tjejers och killars inställning till kärlek än på kärleken i sig. I det första citatet är till och med utgångspunkten att hitta skillnader istället för likheter. Det här skulle kunna ligga till grund för en granskning ur genusperspektiv, men det innebär också att man särskiljer tjejers och killars kärlek till två skilda arter. Dubbelbindningen blir det nära sambandet mellan kön och kärlek. Här kopplar man ihop kön med både genus och sexualitet vilket i enlighet med queerteorin är problematiskt eftersom dessa tre är objekt som inte står i direkt samband till varandra. Att utgå ifrån att alla som har ett visst kön också har en bestämd sexualitet och ett visst genus strider direkt mot queerteorin och istället borde man öppna upp för att alla som har ett visst kön också kan ha vilket genus och vilken sexualitet som helst.
4.3 Heterocentrisk läsning
Ibland när man läser en text kan man komma att inse att den inte är riktad till en själv. Damtidningar förbereder för en stereotypiskt kvinnlig läsarroll medan en akademisk avhandling förbereder för en läsarroll med akademisk bakgrund. Läroböcker har den svåra uppgiften att inte förbereda för någon läsarroll mer än elevens, eftersom dessa böcker ska passa alla elever (ibland för en viss inriktning, till exempel fordonsprogram). Vi kommer i detta kapitel visa när läroböckerna inte lyckats med detta och istället förbereder för en heterosexuell läsarroll och då exkluderar alla hbt-personer.
Syftet med att göra en heterocentrisk läsning är inte att visa när läroböckerna synliggör heterosexualitet, utan att istället granska de heterosexuella bestämdheter som lika gärna hade kunnat vara obestämdheter. Heterocentrisk läsning kan således också definieras som brist på queer läsning.
4.3.1 Bestämdheter i kärlek och relationer
Det finns gott om exempel som är så pass bestämda att de enbart tillåter en heterocentrisk läsning. Till att börja med framställs familjen väldigt ofta som en kärnfamilj med en mamma, en pappa och ett visst antal barn. På ett ställe har ett avsnitt om familjen döpts till ”Mamma
65
Pappa Barn”66 och på ett annat ställe talas det om att en nyfödd bebis ”vet hur mammas och pappas röster låter”67. Här applicerar den heterocentriska läsningen en heteronorm på familjebildandet och exkluderar andra familjeformer än den heterosexuella kärnfamiljen. Genom detta exkluderar man också de läsare som inte har heterosexuella föräldrar. Det är viktigt att notera att det inte någonstans i de undersökta läroböckerna tar upp någon familj med samkönade föräldrar, utan genomgående förbereds en läsarroll med heterosexuella föräldrar. Ett användande av den heterosexuella familjebilden kan tyckas harmlöst, men som Rosén och Larsson påpekar i Skolverkets rapport så gör ”ett ständigt upprepande [gör] att framställningen lätt kan uppfattas som starkt normativ”68.
Den heterosexuella kärnfamiljen fortsätter att vara norm när vi kommer till framställningen av livslånga relationer där det i översvallande majoritet endast talas om äktenskap trots att partnerskapslagen funnits sedan 1995. Exempel på detta är:
Ungefär hur många par gifter och skiljer sig varje år?69
Varför har vi så hög skiljsmässostatistik? Skiljer vi oss för lätt? Eller går vi in i äktenskap alldeles för lätt?70
Singel, sambo eller äktenskap?71 (rubrik)
Hur ska dina nära relationer se ut (äktenskap, sambo, särbo, fritt förhållande…)?72
Större dagstidningar har ibland kontaktannonser under rubriken ”Personligt”. Där önskar män och kvinnor kontakt, och det händer också att det står ”för ev. äkt”.73
Det finns många uppfattningar om hur en förlovning eller vigsel ska gå till. Hur tycker du själv att själva förlovningen och vigseln ska gå till?74
I en pågående artikelserie i din dagstidning debatteras just nu äktenskap. Åsikter om äktenskap har kanske de flesta, på ett eller annat sätt. Välj en av vinklarna nedan och presentera dina åsikter.75
I det sista exemplet är även den omkringliggande texten heterocentrisk och inte heller här lämnas någon öppning till partnerskap som levnadsform. Notera också att ”fritt förhållande”,
66
Danielsson och Siljeholm, s. 86.
67
Cederholm och Danell, s. 179.
68
Larsson och Rosén, s. 31.
69 Thörnroth, s. 160. 70 Thörnroth, s. 178. 71 Thörnroth, s. 190. 72
Cederholm och Danell, s. 233.
73
Danielsson och Siljeholm, s. 89.
74
Thörnroth, s. 189.
75
vilket också faller utanför den monogama heterosexualitetens norm, finns representerat medan partnerskap inte gör det. Det finns också exempel som visar heterosexualitet och heterosexuella relationer:
Ett par vänner till dig planerar att förlova sig/gifta sig och bjuder in till fest. […] Vad vill du säga till de nyförlovade/nygifta?76
Några vänner till dig ska gifta sig och de behöver små korta citat, fina dikter och sångtexter om kärlek i sitt sånghäfte på festen. Vilka texter tycker du ska finnas där?77
Genom att åter presentera, här vännernas, heterosexuella tvåsamhet framställs denna som vanligare och mer accepterad än samkönad tvåsamhet. Det finns ingenstans presenterat några vänner som är homosexuella utan i alla läromedel är vänner heterosexuella.
Vi har i en bok hittat ett test där man svarar på frågor och sedan ser vad ens svar betyder.
1. Skriv namnet på någon av motsatta könet. […] 6. Skriv namnet på någon av samma kön som du. […] Svar:
1. Du är mycket förälskad i denna person. […] 6. Denna person är din allra bästa vän.78
I många heterocentriska exempel kan man förklara bort heterosexualiteten med att den är ett exempel på en levnadsform och att det inte står uttryckligen att den är allenarådande eller bättre än någon annan. I exemplet med testet här ovan finns inget rum för en sådan förklaring, utan det är bara heterocentriskt och exkluderande eftersom eleven uppmanas att göra ett test och får reda på av läroboken att han/hon har en heterosexuell läggning. Visst kan man ha med heterosexuella moment i en lärobok och det är inte menat som något mer än en rolig sidoövning, men det som blir provocerande med övningen är att den inte exemplifierar en heterosexuell person utan att den applicerar en heterosexuell läggning på alla elever.
4.4 Värdegrunden
I detta kapitel tas två nya exempel upp som vi anser strider mot värdegrunden. Den kommande analysen är en fördjupning i hur värdegrunden och läroböcker ställs mot varandra
76 Thörnroth, s. 190. 77 Thörnroth, s. 199. 78
i ett queerteoretiskt sammanhang. De tendenser som kommit upp från tidigare berörda exempel i kapitel fyra tas upp utifrån värdegrunden i diskussionskapitlet.
I Lpf 94 står det klart och tydligt:
Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling ska motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. […] Då värderingar redovisas, skall det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar i skolan skall dock alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.79
Två fall av tendenser till kränkning av hbt-personer har hittats i de undersökta läromedlen. Det första exemplet är en språk- och skrivövning där läsaren ska skriva ett debattinlägg och argumentera för eller emot i någon fråga som berör homosexualitet.
Är registrerade partnerskap mellan homosexuella bra? Ska homosexuella få adoptera barn tillsammans?80
Att ingå partnerskap har varit en rättighet för homosexuella par sedan 1995 och att argumentera för eller emot har ingen som helst förankring i den rådande samhällsdebatten. Frågan är i det närmaste bakåtsträvande och för de människor som kan tänka sig att ingå partnerskap direkt kränkande att människor ska ta ställning till en lagstadgad rättighet. Det går att tolka in en läsning där den första frågan är ett ställningstagande för att homosexuella par ska få gifta sig istället för att ingå ett partnerskap men om man ser till övriga frågor är den tolkningen inte helt självklar.
Enligt värdegrunden ska skolan förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människors lika värde och man ska ha solidaritet med svaga och utsatta. Om läromedlen visar att det är korrekt att tycka emot homosexuella strider detta mot skolans värdegrund. Ingenstans i övningen visar man på att man tar avstånd från sådana åsikter. Varje elev ska ha rätt att finna sin ”unika egenart” och om läromedlen tillåter att läsaren aktivt argumenterar emot homosexualitet kränker man de elever som har en homosexuell läggning då de känner sig åsidosatta och förfördelade. Sätter man in den homosexuella läggningen i de övriga kategorierna för diskriminering i skollagen finner man exempelvis olika religioner och det skulle se mycket konstigt ut om frågan istället handlade om religion eller funktionshinder – Ska muslimska par få adoptera barn tillsammans? Eller är ett äktenskap mellan ett par där båda har funktionshinder bra?
79
Lpf 94, s. 3-4.
80
I en övning att skriva orsaksutredande texter tas som exempel en text av gymnasieeleven Helena som diskuterar orsakerna till intresset för bisexualitet. Titeln på hennes text är ”Bisexualitet – en ny trend?”. I texten framgår det att bisexualitet har blivit trendigt och att många vill vara bisexuella för att utforska sig själva men också för att man ska tycka om alla människor för att vara fördomsfri. Texten avslutas med följande ord:
Mycket av dagens ”bisexualitet” borde tas med en nypa salt. Egentligen är det nog bara en ytlig trend som frodas vid festtillfällen – och kanske ytterligare exempel på att kärleken ibland kan vara blind.81
I de följande diskussionsfrågorna diskuteras inte bisexualitet över huvudtaget utan frågorna fokuserar på textens funktion som orsaksutredande. Texten är allt igenom kränkande mot de människor som har en bisexuell läggning. Texten menar att dessa bara försöker vara trendiga och härma efter kändisar som Ola Salo eller David Bowie, att de vill vara fördomsfria och tycka om alla människor och att bisexualitet kan vara ett paradis där man kan välja och vraka mellan de olika könen som om de bisexuella personerna går och blir kära i varenda människa de möter.
Och hur man ska förhålla sig till nya människor man möter, kan bli ett återkommande problem. Är det kärlek eller vänskap man känner?
Skolan ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet och skolan ska även motverka traditionella könsmönster. Värdegrunden menar även att de förväntningar, som skolan ställer på eleverna, är med och formar dem. Att tolka bisexualitet som en trend är inte att framhålla människors lika värde och aktivt främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Inget utrymme ges för diskussion eller problematisering av en sådan här text.
81
