Vid investeringsbedömning med fokus på reala optioner finns tre faktorer som har särskilt stor betydelse för optionsvärdet och de utgör därför grunden till det reala options synsättet. De tre faktorerna är: investeringens
irreversibilitet, den osäkerhet som är förknippad med investeringen samt
den flexibilitet som är förknippad med investeringen. Dessa faktorer interagerar och genom att noggrant beakta dem kan ett eventuellt beslut
En finansiell köpoption En real köpoption på ett projekt
Aktuellt värde på den underliggande tillgångenS = V Bruttonuvärde av projektets kassaflöde
Lösenpris E = I Investerings kostnad
Tid tills optionen förfaller T = T Tid tills möjligheten försvinner Volatiliteten i den underliggande tillgången = Osäkerhet om projektets värde
om, och när en investering skall tas bli bättre. Genom de tre faktorerna går det även att se klara kopplingar till de variabler som är värdepåverkande på en finansiell option vilket kommer illustreras i figur (5-1).
5.2.1 Irreversibilitet
Vid många investeringar är ofta satsat kapital att beteckna som en ”sunk cost”. Med detta menas att ifall investeringen visar sig ogynnsam går det inte att få tillbaka något eller endast en liten del av de satsade kapitalet. När väl beslutet att genomföra investeringen är taget är det således ofta att beteckna som oåterkalleligt eller irreversibelt. Exempelvis är en satsning i oljeprospektering att beteckna som ett irreversibelt beslut och om ingen olja hittas är satsade pengar förlorade. Alla investeringsbeslut är inte, som i exemplet helt oåterkalleliga och i vissa projekt går det att återvinna åtminstone en del av investeringen. Pga. ovanstående är det av stor vikt att kunna uppskatta följderna av en ogynnsam investering för att i möjligaste mån försöka mildra konsekvenserna. Detta kan ske genom att ta hänsyn till och försöka använda de övriga faktorerna beskrivna i stycke 5.2.2 och 5.2.3 (Dixit & Pindyck, 1994).
Investeringsbeslut kan även bli oåterkalleliga pga. av lagar och förordningar. Exempelvis kan skatter göra det omöjligt att sälja av tillgångar. Vidare leder även kostnader för anställning och avskedande till ett visst mått av irreversibilitet (Dixit & Pindyck 1994).
Genom att många investeringsmöjligheter är att beteckna som irreversibla kan de liknas vid en amerikansk köpoption. Investeringsmöjligheten ger innehavaren, under en på förhand bestämd tid, rätten att utnyttja möjligheten och betala det förutbestämda lösenpriset (investeringen), för att
härigenom erhålla den underliggande tillgången (investeringens kassaflöden). Om optionen löses är beslutet oåterkalleligt och investeraren kan inte på nytt erhålla samma option, även om han kan sälja vidare den underliggande tillgången. På samma sätt kan ett företag under en tid ha möjligheten/optionen att investera i ett projekt. Kostnaden för projektet kan jämföras med optionens lösenpris och om företaget utnyttjar möjligheten är den irreversibel, men med möjligheten att sälja projektet vidare (Dixit & Pindyck, 1994).
5.2.2 Osäkerhet
Investeringar präglas alltid av ett visst mått av osäkerhet om huruvida investeringen kommer att betala sig och hur stort det förväntade överskottet blir. Osäkerhet har alltid setts som något negativt av investerare och är således något de vill bli kompenserade för. Detta sker genom att investeraren kräver en högre ersättning för att vara villig att satsa sitt kapital (Brealey & Myers, 1996). Även detta kan illustreras med ett oljeexempel. Till skillnad från förra exemplet där själva prospekteringen beaktades förutsätter vi nu att olja hittats. För att kunna sälja den krävs dock omfattande investeringar i bl.a. pumpar och pipelines. Det råder dock stor osäkerhet om det framtida oljepriset, varför en investering är långt ifrån självklar. Med traditionell investeringsbedömning skulle osäkerheten i ovanstående projekt leda till att investerare sätter ett högt avkastningskrav. Vad som inte belyses är dock att investeraren inte bara tar risken att oljepriset går ner utan han åtnjuter även motsatsförhållandet, dvs. att oljepriset går upp. Osäkerhet kan därför betecknas som både positivt och negativt och investeraren kan därför i likhet med optionsteorin, se ökad osäkerhet som något positivt (Amran & Kulatilaka, 1999).
Copland & Antikarov (2001) hävdar att en investering består av ett antal olika osäkerheter. Dessa kan delas upp i två huvudgrupper, som benämns ekonomisk och teknisk osäkerhet. Med ekonomisk osäkerhet menas den exogena osäkerhet som omgärdar en investering. I oljeexemplet i ovanstående stycke utgörs den exogena osäkerheten av omvärldens efterfråga på olja. Denna är korrelerad med utvecklingen i världsekonomin och kan därför inte påverkas av företaget. Ledningen är dock inte passiv om det sker förändringar i omvärldsmiljön och de kommer löpande att revidera sina investeringsbeslut och anpassa dem till de rådande marknadsförutsättningarna (Amram & Kulatilaka 1999).
Med teknisk osäkerhet menas den osäkerhet som förknippas med svårigheten att på ett framgångsrikt sätt genomföra projektet. För att återigen illustrera med oljeprospektering kan den tekniska osäkerheten liknas vid svårigheten att genomföra utbyggnaden, efter att olja påträffats. Denna osäkerhet kan till skillnad från den ekonomiska inte minska genom att vänta (Dixit & Pindyck, 1994). Den kan dock reduceras genom att investeringen sker stegvis, där en utvärdering sker efter varje steg för att bedöma om det fortfarande är lönsamt att fortsätta. Dixit & Pindyck (1994) kallar värdet av att skingra osäkerheten för projektets skuggvärde8, dvs. det värde som uppstår som en komplettering till projektets ursprungsvärde.
5.2.3 Flexibilitet
I de flesta investeringar finns det, som redan nämnts, flexibilitet. Denna flexibilitet ökar värdet på investeringen och en högre grad av flexibilitet leder således till ett högre värde för investeringen/projektet som helhet (Sharp, 1991). Det finns två typer av flexibilitet: intern och extern. Med
intern flexibilitet menas möjligheten att skjuta på investeringen, möjligheter till förändringar i projektet samt möjlighet att lägga ned eller överge projektet/investeringen (Flatto, 1996). Med extern flexibilitet menas den möjlighet till framtida projekt som nuvarande projekt ger. Framtida projekt kommer inte bli av om inte lärdom tagits av redan genomförda projekt. Enligt den reala options teorin kan detta också tillskrivas ett värde (Flatto, 1996)
5.2.4 Resultat av påverkande faktorer
Många investerare använder sig redan av de påverkande faktorerna men utan att vara medvetna om hur de påverkar värdet av investeringen. Med reala optionssynsättet skapas enligt Amran & Kulatilaka (1999) en ökad förståelse för hur faktorerna påverkar värdet vilket kommer att leda till bättre investeringsbeslut.
I figur (5-1) illustreras det ökade värdet som blir följden av att de påverkande faktorerna används på ett korrekt sätt. Scenario A i figur (5-1), visar bedömningen av projektet ur ett traditionellt kassaflödesperspektiv. Detta scenario grundar sig på en värdering vid ett tillfälle som sedan förväntas ligga fast. Om möjligheten att investera inte är ett ”nu eller aldrig” beslut kan investeringen istället ses som en option. Investeraren som inte kan precisera värdet på den underliggande tillgången löser därför inte optionen (investerar), om han inte är säker på att projektet är ”in the money”. Är han inte säker väntar han med att investera för att eventuellt erhålla mer information och därmed minska den ekonomiska osäkerheten, vilket illustreras av scenario B i figur (5-1). Därutöver kan han till skillnad från finansiella optioner lösa optionen lite i taget. Detta sker genom att investeringen sker stegvis för att härigenom minska den tekniska
osäkerheten och ytterligare försäkra sig om att investeringsmöjligheten är ”in the money”. Även detta symboliseras av scenario B. Slutligen kan värdet av investeringen bli större genom att flexibilitet ökar, då investeraren därmed kan utnyttja svängningarna i den ekonomiska osäkerheten till sin fördel, vilket illustreras av scenario C i figur (5-1). Genom ovanstående menar Amran & Kulatilaka (1999) att investerare kan undvika de värsta nedgångarna och samtidigt på ett bättre sätt utnyttja uppgångarna.
Figur (5-1) Värdeskapande med reala optioner