Värdering av resultat

Målet med förstudien är att ta fram tänkbara lösningskoncept för väggenomföringar av typen RIP som klarar spänningsnivåer upp till 420 kV (AC) samt kartlägga tänkbara faktorer i tillverkningsprocesser som begränsar tillverkning och vidareutveckling av lösningskoncepten. För att uppfylla målet med förstudien har fyra olika lösningskoncept tagits fram som sedan lagt grunden till kartläggningen av tänkbara faktorer som begränsar ABB Components vad gäller tillverkningsprocesser.

Lösningskoncepten är inspirerade av produkter som finns på företaget idag men även av koncept som konkurrenter har. Principen i alla koncept har varit att utgå från en tidigare dimensionsberäknad kondensatorkropp för att säkerställa att isolationsnivåer upp till 420 kV (AC) hålls. Referensobjekt vad gäller dimensioner har framförallt varit en produkttyp som kallas GSB420 vilket är en transformatorgenomföring för 420 kV (AC) som ABB

Components tillverkar. En viss modifikation av kondensatorkroppen i koncepten har varit nödvändig då GSB420 är en transformatorgenomföring. En transformatorgenomföring har en överslagssträcka i luft (kallas luftsida) och en i transformatorn där den omsluts av

transformatorolja (kallas oljesida) medan en väggenomföring har två överslagssträckor i luft [A. Axelsson, ABB, muntlig kommunikation, 13 maj 2015].

Genom att tillämpa kända dimensioner skapas förutsättningar att koncepten klarar av den spänningsnivå som är ett krav enligt kravspecifikationen i avsnitt 5.2.1. Kravet på en genomföring som klarar av en strömnivå på 2000 A uppnås genom att tillämpa en koppar- ledare som ABB Components idag använder i liknande koncept. I koncepten har framförallt solida kopparledare använts men även en ihålig. Skillnaden blir framförallt strömnivån som kan tillämpas men även prisnivån. En solid kopparledare medför ett högre pris men i gengäld skapar man förutsättning att genomföringen klarar högre strömnivåer [A. Axelsson, ABB, muntlig kommunikation, 13 maj 2015]. Enligt kravspecifikationen är minsta tillåtna överslagssträcka (flashover distance, FOD) 3235 mm på vardera sida och att isolanter av silikongummi ska användas. För att uppnå detta har GSB420-isolanter eller likvärdiga alternativ som ABB Components har idag och minst genererar en överslagssträcka på 3235 mm använts. Enligt kravspecifikationen ska koncepten vara utformade för tillämpning i vägg

och detta uppnås genom att alla koncept har ett montageplan för infästning i väggen placerade i mitten på koncepten. Varken gas eller olja tillämpas i koncepten och kondensatorkroppen impregneras med epoxiharts. Alla komponenter som tillämpas i koncepten finns hos ABB Components idag vilket säkerställer att krav som temperaturområde och att den ska kunna tillämpas utomhus uppfylls. Vidare används skruvförband mellan alla komponenter och toppstycken (lock) för att skapa en sluten volym utan risk för fuktinträngning vilket är ett krav enligt kravspecifikationen.

Alla fyra lösningskoncept anses vara så pass genomtänkta och realistiska att de kan ligga till grund för ABB Components fortsatta utvecklingsarbete vad gäller väggenomföringar av typen RIP. Vissa aspekter behöver däremot tas hänsyn till vad gäller lösningskoncepten. Det första är att förstudien inte har fokuserat på att ta fram tillverkningsdugliga komponenter. Detta kräver att respektive koncept och dess ingående komponenter behöver vidare förädling för att säkerställa att respektive koncept i slutändan klarar de krav som är ställda, framförallt

elektriska krav som anses vara de mest komplexa. Det krävs bland annat en fullständig beräkning av kondensatorkroppens utförande för att säkerställa att isolationsnivåer upp till 420 kV (AC) hålls. Referensobjekt har som tidigare beskrivet varit framförallt en

transformatorgenomföring för 420 kV (AC) men då utförandet på kondensatorkroppen skiljer sig vid tillämpning i vägg behöver utförandet vad gäller kroppen ses över. Utifrån en regelrätt beräkning av kondensatorkroppens dimensioner kan sedan en mer pålitlig kartläggning av tänkbara begränsningar utföras vilket är en förutsättning vid ”skarpt läge”.

Utifrån vetskapen om att en mer tillförlitlig kroppsberäkning är en förutsättning kan

dimensionerna på koncepten som har tagits fram i förstudien vara aningen missvisande. Detta medför problematik inte minst då bland annat Lindningsmaskin 1 har en begränsning som är i närheten av de dimensioner på kondensatorkroppen som koncepten innebär. Samma

problematik återfinns på flera ställen då begränsningar som har identifierats många gånger är marginella. Detta gör att kartläggningen av tänkbara begränsningar blir svårtydlig för att komma fram till några konkreta och tillförlitliga slutsatser. Dimensionerna som koncepten innebär får istället anses som riktlinjer vad gäller ungefärliga dimensioner som en

väggenomföring för 420 kV (AC) kan tänkas innebära. Vetskapen om ungefärliga

dimensioner kan däremot medföra en ökad medvetenhet hos ABB Components vad gäller deras resurser och framförallt vad som är möjligt att tillverka idag.

Vad gäller konstruktionen av de olika lösningskoncepten får även det ses som riktlinjer för vad som är möjligt vad gäller tänkbara konstruktionsalternativ. Bedömningen görs att varje koncept har sina för- och nackdelar men möjligheten att kombinera olika lösningar för att finna en slutgiltig lösning är fullt möjlig då koncepten på många sätt liknar varandra. Resultatet av kartläggningen av begränsningar i tillverkningsprocesser och rapporten i dess helhet anses klarlägga att ABB Components har både resurser och framförallt den kunskap som krävs för vidareutveckling av väggenomföringar av typen RIP. Begränsningar har

identifierats men ofta har det funnits alternativa vägar att gå. Till exempel finns begränsningar vad gäller vilken lindningsmaskin som eventuellt kan tänkas tillämpas men även i gjutkärl och gjutformar. Ofta har det funnits andra lösningar som anses fungera, om än mindre lämpliga. Ett exempel på en begränsning som man kan komma runt är horisontell formning som inte anses vara en lämplig lösning men som idag används då begränsningar i

formningshissens maximala last sätter stopp för vad som kan formas vertikalt. Byggnation av en ny formningshiss kommer att medföra att horisontell formning reduceras helt vilket innebär en förbättring i processen vad gäller formning.

En begränsande faktor som ABB Components behöver beakta är paletten som används för gelning. Utifrån mätningar och observationer i verkstaden framgår att en ny palett är en nödvändighet om ABB Components har som mål att utföra gelprocessen vertikalt. Ett alternativ kan vara att se över gelprocessen för att se om den kan göras horisontellt istället. Görs gelningen horisontellt försvinner palettbegränsningar men även traversens begränsningar vad gäller lyfthöjd. En annan begränsning som har identifierats är att koncepten och dess kondensatorkropp kräver nya gjutformar för att kunna gjutas. Gjutformarna styrs av

kondensatorkroppens dimensioner vilket medför att en korrekt beräknad kondensatorkropp återigen är en nödvändighet. ABB Components anses i övrigt ha de förutsättningar som krävs för att kunna vidareutveckla och utöka sin produktportfölj av väggenomföringar av typen RIP. Viss begränsning finns men dessa bedöms som möjliga att åtgärda utan en investering av större storlek.