VÄRDET AV SKÖNHET - Det vackra folket: en studie om skönhet och kvinnors självbild

På påståendet om det var viktigt för respondenterna att ha en snygg kropp instämde 85,5 % (skalsteg 3 och 4) varav 24,3 % menade att det stämde mycket bra (skalsteg 4). Endast 1 % angav att det inte alls var viktigt (skalsteg 1).

De flesta av respondenterna ansåg att en snygg kropp var viktigt. Människor har ett antal behov som måste uppfyllas i rätt ordning. Ett behov måste tillfredsställas innan en person kan tillfredsställa nästa. De högre behoven är behovet av självförtroende, estetisk skönhet samt behovet av självförverkligande.⁷⁴ Det är möjligt att större delen av respondenterna uppfyllt övriga behov och värderade en snygg kropp som en viktig del i individens strävan efter självförtroende och estetisk skönhet.

Figur 4.7 visar hur respondenterna förhöll sig till påståendena att det var viktigt för dem att andra samt att deras partner ansåg att de hade en snygg kropp. Att partnerns åsikt var viktig höll en stor andel med om.

Figur 4.7 Om det var viktigt att andra ansåg att respondenterna hade en snygg kropp.

74David Straker, ChangingMinds. (London: Syque, 2002), a.

Det är troligt att partnerns åsikt var viktigare än andras på grund av att en partner är mer speciell än andra samt att en partner oftast står närmare individen än många andra.

För endast cirka 2 % av respondenterna var det viktigt (skalsteg 3 och 4) att deras vänner hade en snygg kropp.

En person kan upplevas som mer eller mindre attraktiv beroende på sällskapet. Att vara i närheten av en attraktiv person kan resultera i att andra finner individen mer attraktiv och motsvarande som mindre attraktiv i närheten av en mindre attraktiv person.⁷⁵ Det är inte omöjligt att respondenterna omedvetet föredrog vänner med en snygg kropp. Att sedan tillkännage att det finns en önskan om att ha vänner med en attraktiv kropp kan uppfattas som någonting fult och oetiskt. Det kan betyda att många inte vill erkänna detta för sig själv eller andra.

Respondenterna delades in i två grupper beroende på om de ansåg att det var viktigt med ett attraktivt utseende eller inte. T-test utfördes mellan grupperna med avseende på om det ansåg att det är viktigt att deras vänner har en snygg kropp. Ingen signifikant skillnad erhölls.

När en person ses i sällskap med någon annan kan den andra personens utseende påverka hur omgivningen dömer den första personens utseende.⁷⁶ Det är möjligt att respondenterna inte hade upplevt detta alternativt att de inte ville erkänna att de väljer sina vänner delvis på basis av utseende. Det är även möjligt att en attraktiv vän kan upplevas som en konkurrent och därför som något negativt.

Nästan 80 % ansåg att det är viktigt (skalsteg 3 och 4) med ett attraktivt utseende och endast cirka 2 % ansåg att det inte var det (skalsteg 2). Vidare ansåg majoriteten (~90

%) att det är fördelaktigt med ett attraktivt utseende medan cirka 10 % (skalsteg 1 och 2) inte gjorde det. En signifikant skillnad erhölls mellan de respondenter som ansåg att det är viktigt med ett attraktivt utseende beroende på om de ansåg att det var fördelaktigt eller inte t(100)=2.072, p<.05. De respondenter som tyckte att ett attraktivt utseende var viktigt upplevde också att det var fördelaktigt.

Det är troligt att upplevelsen att ett attraktivt utseende är fördelaktigt har påverkat respondenternas känsla av hur viktigt det är. Det kan bero på att om ett attraktivt utseende är fördelaktigt kan det uppfattas som en norm som respondenterna vill efterlikna för att lättare accepteras av samhället.⁷⁷ Det kan underlätta respondenternas vardag. En individs utseende kan vara ett sätt att kommunicera utifrån att utseendet ofta är det första som uppmärksammas när människor möts.⁷⁸ Ett attraktivt utseende kan därför upplevas fördelaktigt speciellt med tanke på den vanliga stereotypen att det som är vackert är också bra.⁷⁹

75Sharon S Brehm, Saul Kassin och Steven Fein, Social Psychology, 5:e upplagan (Boston: Houghton Mifflin Company, 2002).

76Ibid.

77 David Straker, ChangingMinds.(London: Syque, 2002), b.

78 Katta Nordenfalk, Spegel spegel. (Kumla: ArtRepro, 1990).

79Sharon S Brehm, Saul Kassin och Steven Fein, Social Psychology, 5:e upplagan (Boston: Houghton Mifflin Company, 2002).

Respondenterna delades in i två grupper baserat på deras tillfredsställelse över sin kropp. Inga signifikanta skillnader erhölls mellan grupperna beroende på om de ansåg att det var viktigt respektive fördelaktigt med ett attraktivt utseende.

Det är möjligt att fördelarna med ett snyggt utseende, om det finns sådana, är mer framträdande för en person som är mindre nöjd med sitt utseende.

I enkäten ombads respondenterna att svara på om skönhet har några fördelar samt om så var fallet ange vilka. Av respondenterna ansåg 66 % att skönhet hade fördelar medan 6,8 % inte ansåg det. Figur 4.8 illustrerar vilka fördelar som respondenterna angav att skönhet kunde medföra. Observera att en respondent kan ha angett flera svar. De fördelar med ett snyggt utseende som nämndes var: lättare att få jobb, bättre bemötande, lättare att få kontakt med andra människor, nöjdare med sig själv och lättare accepterad i samhället. Vidare angavs även att det förknippades med positiva egenskaper, förskönar världen, mindre fördomar, mer uppmärksamhet, framgång samt att det gör livet lättare.

Jobb Bemött Kontakt Självf. Accept. Pos.eg. Försk. Min.för. Uppm. Framg. Lättare

Alla svarande

Figur 4.8 De fördelar som respondenterna anser att skönhet medför.

Det var ganska många som valde att inte besvara frågan (22,7 %). Resultaten tyder på att skönhet hade fördelar. Det är tråkigt att några av respondenterna upplevde att utseende påverkade arbetsmöjligheterna. Att förbigås av någon med ett mer attraktivt utseende väcker frågan om diskriminering. Enligt respondenterna kunde en persons utseende även påverka hur omgivningen behandlade personen. Men oavsett om det stämmer kan en individs egen uppfattning vara tillräckligt för att ändå påverka personens beteende. Att skönhet ger bättre självförtroende och gör det lättare att få kontakt med andra är ganska vanliga uppfattningar. Det hade även varit intressant att veta hur de respondenter som angav att skönhet inte hade några fördelar resonerade.

På motsvarande fråga om skönhet har några nackdelar svarade 58,3 % ja och 8,7 % nej. De nackdelar som skönhet enligt respondenterna kunde medföra presenteras i Figur 4.9. Observera att en respondent kan ha angett flera svar. De nackdelar som omnämndes var fördomar, besvärande uppmärksamhet, att det kan få konsekvenser som fixering/sjukdom, att utsidan går före insidan samt avundsjuka. Vidare nämndes

även att det kostar pengar, det kan se onaturligt ut, kan associeras med brott, kan orsaka missförstånd och att attraktiva personer kan se ner på dem som är mindre attraktiva samt att andra inte tar kontakt.

0 5 10 15 20 25 30 35

Antal

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Förd. Besv.uppm. Fix. Ut.s. Avund Kostar Onatur. Brott Missf. Ser ner Ej kont.

Alla svarande

Figur 4.9 De nackdelar som respondenterna anser att skönhet medför.

Resultaten visade att 33 % av respondenterna inte besvarade frågan. Det går inte att säkert veta varför. Att skönhet kunde ge fördelen av ett bättre bemötande verkar på motsvarande sätt även kunna ge besvärande uppmärksamhet. Skönhet ger uppmärksamhet, både positiv och negativ. Respondenterna angav att skönhet kunde leda till fixering och sjukdom. Det tyder på att skönhet upplevdes som något starkt som lätt kunde bli ett beroende. Majoriteten angav att en nackdel med skönhet är fördomar. Trots alla fördelar som de angav att skönhet kunde ge upplevde de även att det medförde fördomar. Varför är skönhet så viktigt om det medför lika mycket ont som gott?

5 DISKUSSION

Det primära syftet med studien var att undersöka kvinnors förhållningssätt till sitt utseende och sin person samt om det förekom några skillnader beroende på individens livsstil och omgivning. De frågeställningar som skulle besvaras var om det fanns något samband mellan individens tillfredsställelse över sitt utseende och sin person och exponering av och förhållningssätt till media, påverkan av personer i individens omgivning, förhållningssätt till kost samt träningsvanor. Vidare behandlade frågeställningarna vilka attityder kvinnor hade till skönhetsideal och olika medel för att förändra sitt utseende, om det fanns någon skillnad mellan en vilja att förändras av utseendemässiga skäl och av hälsomässiga skäl. Frågeställningarna syftade även till att undersöka om det fanns någon strävan efter ett idealutseende hos kvinnor och i så fall om det fanns några specifika trender samt om det var viktigt med ett vackert/attraktivt utseende.

Resultaten visade att respondenterna i allmänhet var ganska nöjda med sitt utseende vad gällde både ansikte och kropp. Det var dock bara ett litet antal som angav att de var mycket nöjda. Det kanske inte var acceptabelt att erkänna att de var mycket nöjda. Att erkänna detta skulle kanske innebära att individen skulle sticka ut i en grupp vilket kan medföra både positiv och negativ uppmärksamhet. Det är även möjligt att många var nöjda men att de inte ansåg att det var något extraordinärt över det egna utseendet. Om så är fallet är frågan om de jämför sitt utseende mot något, och i så fall, mot vad? Missnöjet kanske berodde på att de kände att de inte levde upp till vissa krav. Resultaten visade signifikanta skillnader mellan respondenternas tillfredsställelse över sitt utseende och sin person utifrån några av de faktorer som testades. Baserat på att en individ skapar sin självbild utifrån personlig uppfattning och social påverkan⁸⁰ kan deras otillfredsställelse beror på bl.a. yttre påverkan från andra människor som t.ex. antydningar att individens utseende inte var attraktivt samt att individen kände ett allmänt missnöje över sig själv p.g.a. brist på tillhörighet med andra, uppmärksamhet eller kanske stöd. Tillhörighet är det tredje trappsteget eller det tredje behovet som människor söker att tillfredsställa. Behovet av tillhörighet föregås av fysiologiska behov och trygghet⁸¹ vilka båda mest troligt var uppfyllda för deltagarna i studien. Behovet av tillhörighet kan vara lite svårare att uppfylla eftersom att det är beroende av andras gillande.

Att majoriteten av respondenterna förbättrade sitt utseende till vardags och vid speciella tillfällen tyder på att det var en viktig handling. Mer än hälften angav att de ville ändra sitt utseende om de fick vilket kan bero på att de inte var så nöjda alternativt att de var ganska nöjda efter att de först förbättrat sitt utseende. Det verkade som att det rådde en kognitiv dissonans.⁸² Respondenterna var ganska nöjda, men de ville ändå ändra sitt utseende. Det är troligt att dissonansen uppstått på grund av en personlig känsla av tillfredsställelse i samband med krav på sig själv att motsvara vissa kriterier. Det är troligt att sådana kriterier inte enbart är baserade på den enskilda individen. Indirekt påverkar andra människor och samhället i allmänhet vilka kriterier en person sätter upp som mål. En individ vill känna tillhörighet, bli accepterad och påverkas dessutom medvetet och omedvetet av det som han eller hon exponeras av. Dessutom visade resultaten att ju mindre nöjda de var med det egna

80Sharon S Brehm, Saul Kassin och Steven Fein, Social Psychology, 5:e upplagan (Boston: Houghton Mifflin Company, 2002).

81David Straker, ChangingMinds. (London: Syque, 2002), a.

82David Straker, ChangingMinds. (London: Syque, 2002), b.

utseendet desto mer avundsjuka blev de på andras utseende vilket tyder på att det finns vissa kriterier som kvinnor vill motsvara.

Resultaten visade även att respondenterna i regel kände sig bekväma i sin kropp samt kände en tillhörighet till sin kropp. Däremot kände sig 28,2 % inte så bekväma i sin kropp och 7,8 % kände inte en tillhörighet till sin kropp. Kroppens fysiska utseende representerar inte personligheten. När utseendet däremot läggs i fokus och associeras med möjligheter som till exempelvis framgång och lycka och när ett utseende tillskrivs egenskaper som snäll och bra blir det fysiska utseendet en del av identiteten.

När dessutom människor skapar sig en uppfattning om andra vid bara anblicken⁸³ och därmed baserat på utseende blandas utseende och personlighet ihop. Det kan vara en anledning till att en individ inte känner tillhörighet till sin kropp eller inte känner sig bekväm i den. Att inte känna sig bekväm kan även bero på missnöje över sin kropp och en stark önskan att vilja förändras eller av påverkan från andra, direkt eller indirekt. Resultaten visade också att många av respondenterna var stolta över sin person. En bra självkänsla är någonting mycket viktigt för individens välmående, vilket kvinnorna i undersökningen verkade ha. Att vara stark som person och nöjd med den hon är kanske kan vara någonting de flesta ville utge sig för att vara, även om det inte alltid är hela sanningen.

Det förelåg ingen skillnad mellan respondenternas tillfredsställelse över sin kropp i förhållande till deras TV-tittande. Detsamma gällde huruvida respondenterna ansåg att personer i reklam var attraktiva eller inte. Däremot visade resultatet att de som var mindre nöjda med sin kropp hade en större vilja att se ut som människor i reklam. En individ tycker om det han eller hon exponeras för.⁸⁴ Detta utnyttjar reklamindustrin. Dagligen möts människor av vackra modeller och medias budskap om hur utseendet kan förbättras genom att använda olika produkter. Det kan vara på vägen till jobbet i busshållsplatsen, i trapporna i tunnelbanan, på byggnaden utanför kontorets fönster, på rasten i något av tidningsmagasinen eller hemma framför TV:n.

Det är troligt att kvinnorna i undersökningen påverkats mer av media än det som kunnat fastställas. Däremot kan det vara svårt att se sambandet mellan tillfredsställelse över kroppen och tv-tittande per vecka, eftersom att detta bara är en liten del av den exponering som individen möter. Det visade sig att respondenterna upplevde reklamen som fixerad på kroppar, men ändå tänkte de inte på budskapet i reklam. Det är möjligt att kvinnorna i studien upplevde ett visst obehag vid exponering av kroppar i reklam, men att de hade svårt att erkänna att de påverkades negativt. Media fokuserar även på insidan vilket i in tur kan kännas motsägelsefullt samtidigt som det är mer accepterat och det kan även upplevas som självsäkert att vara nöjd med sin person. Självsäkerhet är något som kategoriseras som en bra egenskap i det individualistiska svenska samhället. Att köpa det som säljs i media, såsom budskap eller produkter kan även vara en helt omedveten process. Det som mer påverkar individens självkänsla och kroppsuppfattning är de personer som står henne nära såsom vänner och familj. Den påverkan som andra människor har på individen beror på hur nära de står individen, hur stor gruppen är och hur viktiga dessa personer är för individen.⁸⁵ Att få bekräftelse på att duga och passa in stärker människors självkänsla. Resultaten visade att respondenterna fick övervägande mer

83Katta Nordenfalk, Spegel spegel. (Kumla: ArtRepro, 1990).

84Sharon S Brehm, Saul Kassin och Steven Fein, Social Psychology, 5:e upplagan (Boston: Houghton Mifflin Company, 2002).

85David Straker, ChangingMinds. (London: Syque, 2002), b.

positiva kommentarer från sin bekantskapskrets än negativa. Kvinnliga vänner, partner och mamma gav mest positiv feedback. Kanske är det på grund av dessa bekräftande kommentarer som det visade sig att många av respondenterna var nöjda med sin kropp. Det kan vara så att äldre personer lättare accepterar sig för den de är än vad yngre gör eller att respondenterna ansåg att annat är viktigare än utsidan.

Det visade sig att hela 76,7 % av respondenterna tränade i någon form. Frågan är vad den bakomliggande orsaken till träningen är, om det är för hälsans skull, om det är för att nå ett önskvärt utseende eller om det är en kombination av dessa? Beroende på vilken träningsform som utövas kanske det även finns olika målsättningar. Att spela fotboll kanske har en typ av målsättning, att åka skidor en och att träna på gymmet en annan. Att träna är ofta någonting sunt och hälsosamt, men ibland kan även det gå till överstyr. Hur många av respondenterna tränar fast de inte vill eller inte tycker om att göra det? Ibland är träning och en bra kosthållning de enda sätten för att en individ inte ska insjukna eller till och med dö. Det kan gälla hos både överviktiga och underviktiga personer. De flesta av respondenterna angav att de ansåg att mat var någonting underbart, samtidigt så var det fler som tänkte på vad de åt än vad det var som inte gjorde det. Respondenterna valde vidare medvetet att äta fettsnåla produkter och de fick dåligt samvete vid förtäring av onyttigheter. Att hålla en bra balans kan kännas svårt, en individ ska vara stolt över den hon är samtidigt så har individen även eget ansvar för hur hon ser ut. Träning och kosthållning är heta ämnen som diskuteras i samhället och av media. Det framkommer nya dieter och bantningsmetoder, många hämtade från kändisvärlden som lockar till att följa samma metoder för att uppnå samma resultat. Med dessa motstridiga konflikter är det troligt att det kan uppkomma en kognitiv dissonans hos individen.

Undersökningen visade att det inte fanns någon skillnad mellan tillfredställelse över den egna kroppen utifrån respondenternas känsla av värdelöshet. Däremot fanns det en skillnad mellan om de kunde tänka sig att utföra plastikkirurgi eller inte beroende på deras tillfredsställelse över sin kropp samt om de ibland kände sig värdelösa. De som i högre grad kände sig värdelösa var mer benägna att kunna tänka sig genomgå plastikkirurgi. Eftersom att plastikkirurgi enbart förändrar kroppen är det troligt att kvinnorna upplevde att deras utseende påverkade deras värde. Kvinnorna som kunde tänka sig plastikkirurgi var kopplade till en mindre tillfredsställelse över sin kropp och upplevde sig även stundtals som värdelösa. Det är möjligt att det finns ett samband mellan alla dessa tre variabler genom att känslan av värdelöshet speglas genom kvinnornas dåliga upplevelse av sin kropp och att det därför kan uttrycka sig genom fantasier om att förändra den egna kroppen. Genom plastikkirurgi finns möjligheten att ändra sin kropp eller sitt utseende vilket kan upplevas vara vägen till större acceptans, fler möjligheter och större tillhörighet och därigenom en bättre självkänsla. Det är även intressant att många respondenter angav att de inte kunde tänka sig att genomföra denna typ av kirurgi för att få ett attraktivare utseende.

Vidare ökade antalet respondenter som kunde tänka sig att utföra plastikkirurgi när de ställdes inför specifika scenarier. Det kan vara så att kvinnor generellt är emot plastikkirurgi men om något skulle hända dem så skulle de känna en stark önskan att åtgärda skador och dess effekter på utseendet. Detta kan vara kopplat till en vilja att bli accepterad och känna tillhörighet eller till en vilja att motsvara vissa utseendemässiga krav.⁸⁶ De respondenter som inte kunde tänka sig att utföra

86Sharon S Brehm, Saul Kassin och Steven Fein, Social Psychology, 5:e upplagan (Boston: Houghton Mifflin Company, 2002).

plastikkirurgi angav mestadels situationsbundna anledningar det vill säga hade det inte varit så dyrt eller så riskfyllt hade de svarat annorlunda. Om det blir allt vanligare med plastikkirurgi är det möjligt att priset kanske sänks och i takt med den tekniska utvecklingen kommer ingreppen förmodligen att bli mindre riskfyllda.

Baserat på resultaten kan detta innebära att fler och fler kommer att utföra olika typer av ingrepp. I och med att det finns sådan teknik tillgänglig kan det även vara så att människor tar till extremare metoder än vad som egentligen krävs för att förbättra

In document Det vackra folket: en studie om skönhet och kvinnors självbild (Page 30-38)