Det vackra folket: en studie om skönhet och kvinnors självbild

(1)

2008:22

C / D - U P P S A T S

Det vackra folket

- en studie om skönhet och kvinnors självbild

Marielle Forsberg Terese Lindholm

Luleå tekniska universitet C/D-uppsats

Psykologi

Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Teknisk Psykologi

(2)

Det vackra folket

En studie om skönhet & kvinnors självbild

MARIELLE FORSBERG TERESE LINDHOLM

PSYKOLOGI C/D Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Teknisk psykologi

(3)

ABSTRACT

What is beautiful is also joyful. Beauty, however, becomes a problem when it’s considered to be a fixed unit and when the boundary between appearance and identity is erased. Appearance can have a direct and indirect influence on a persons self concept and on the way people are treated. The purpose of this study was to examine how women related to their appearance and their identity and if this differed depending on their lifestyle and living space. The study was limited to study the attitudes of female students at Luleå University of Technology and was carried out through questionnaires. The results showed some significant differences in the women’s self-concept depending on lifestyle and living space. The results also indicated that women experienced a certain degree of cognitive dissonance, that an attractive appearance seemed to be of importance and that they seemed to want to have smaller body shapes.

Keywords: self-concept, body-image, conformity, beauty, ideals, plastic surgery.

(4)

SAMMANFATTNING

Det som är vackert är även njutningsfullt. Men skönhet kan bli ett problem när det betraktas som en fast enhet och när gränsen mellan kropp och identitet suddas ut.

Utseende kan både direkt och indirekt påverka en människas självbild samt hur människor bemöts. Studien syftar till att undersöka hur kvinnor förhåller sig till sitt utseende och sin person samt om det finns någon skillnad i detta beroende på individens livsstil och omgivning. Studien är avgränsad till att undersöka uppfattningen hos kvinnliga studenter vid Luleå tekniska universitet och genomfördes med hjälp av enkäter. Resultaten visade att det fanns vissa signifikanta skillnader mellan kvinnors förhållningssätt beroende på livsstil och omgivning.

Resultaten antydde även att kvinnorna upplevde en viss kognitiv dissonans, att ett attraktivt utseende verkade vara betydelsefullt och även att de tenderade att vilja ha en mindre kroppsform.

Nyckelord: självbild, kroppsuppfattning, konformitet, skönhet, ideal, plastikkirurgi.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING 1

1.1 TIDIGARE FORSKNING 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING 5

1.3 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR 6

1.4 DEFINITIONER 7

2 TEORETISKT RAMVERK 8

2.1 ATT SKAPA EN SJÄLVBILD 8

2.2 MASLOW’S BEHOVSHIERARKI 9

2.3 BEHOVET AV NYHET 9

2.4 KOGNITIV DISSONANS 10

2.5 EXPONERING 10

2.6 SOCIAL PÅVERKAN 10

2.7 KAUSAL MODELL 11

3 METOD 12

3.1 MÄTINSTRUMENT 12

3.2 URVAL 12

3.3 PROCEDUR 12

3.4 AVGRÄNSNINGAR 12

3.5 DATAANALYS 12

4 RESULTAT & ANALYS 13

4.1 BAKGRUNDSDATA 13

4.2 FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL SITT UTSEENDE 13

4.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL SIN PERSON 17

4.4 YTTRE PÅVERKANSFAKTORER 18

4.5 TRÄNINGSVANOR & KOSTHÅLLNING 20

4.6 PLASTIKKIRURGI 22

4.7 ETT IDEAL 24

4.8 VÄRDET AV SKÖNHET 25

5 DISKUSSION 29

5.1 RELIABILITET & VALIDITET 33

KÄLLFÖRTECKNING 36

BILAGA 1: INFORMATIONSBLAD TILL ENKÄT BILAGA 2: ENKÄT

(6)

1 INLEDNING

1.1 TIDIGARE FORSKNING

Skönhet ligger i betraktarens ögon, till en viss del i alla fall. Uppfattningen om vad som är vackert kan skilja sig åt mellan individer, kulturer och tidsperioder men det finns dock ofta gemensamma uppfattningar om vad som är vackert hos en person.

Behovet av skönhet är grundläggande hos människan. Det kan dels ses ur ett evolutionistiskt perspektiv utifrån att människan bland annat utgår från fysisk attraktivitet när hon väljer partner. Att se något vackert har dessutom en omedelbar påverkan på människors känslor. Oavsett om det är en målning, naturen eller en annan individ så kan människan inte själv styra över vad hon tycker om och hon kan inte heller förklara varför alla gånger. Människans behov och uppskattning av det som är estetiskt tilltalande blir extra märkbart vid konsumering. Vid tillverkning av produkter är den estetiska utformningen ibland lika viktig som den ändamålsenliga funktionen. Människor betalar mer pengar för en snygg design. Skönhet säljer.¹

Människans fysiska utseende är många gånger det första som uppmärksammas när individer möts. Detta första intryck kan bli varaktigt. Människan har nämligen en tendens att tro mer på det hon ser än på det som sägs. Utseendet kan så till vida fungera som ett sätt att kommunicera med omgivningen. En individs utseende kan ge en indikation på vem personen är eller vill vara, men är det alltid rättvisande?² Ibland kan det första intrycket bli missledande och till exempel yttra sig i form av stereotypisering, antagandet att alla medlemmar i en grupp delar samma karakteristika.³ Ett exempel på en vanlig skönhetsstereotyp är att det som är vackert är bra.⁴

Det fysiska utseendet är en märkbar del när en människa ska bilda sig en uppfattning om vem hon är. Forskare tror att det första tecknet på att en människa kan uppfatta sig själv som ett helhetsbegrepp är förmågan att känna igen sig själv i en spegel.

Kroppen blir då en del av en persons identitet.⁵

För att kunna leva tillsammans i grupper måste människor komma överens om gemensamma uppfattningar, attityder, värderingar och beteenden. Normer skapas för vad som accepteras av samhället. Följaktligen lär sig människan att anpassa sig efter samhällets regler.⁶ Detta kan visa sig i form av konformitet. Konformitet kan vara resultatet både av en direkt fysisk påverkan och av en påverkan av allmänna uppfattningar i samhället. Redan inom 72 timmar efter att ett barn fötts visar barnets beteende på konformitet genom att observera ansikten och sedan härma deras uttryck. Konformitet underlättar till viss del för människor att samexistera genom att erbjuda en mall för hur människor ska bete sig och för vad de kan förvänta sig i vissa situationer. Detta fenomen kan bland annat framkallas av social påverkan när människor vill undvika negativa sociala konsekvenser, till exempel att sticka ut, som kan orsakas av ett avvikande beteende. Oberoende av om den kultur som omger en person främjar ett individualistiskt eller ett kollektivistiskt synsätt kan situationen

1 David Straker, ChangingMinds. (London: Syque, 2002), a.

2 Katta Nordenfalk, Spegel spegel. (Kumla: ArtRepro, 1990).

3 Douglas A Bernstein, Psycholoy (Boston: Houghton Mifflin Company, 2003).

4 Sharon S Brehm, Saul Kassin och Steven Fein, Social Psychology, 5:e upplagan (Boston: Houghton Mifflin Company, 2002).

5 Sarah Grogan, Body Image (London: Routledge, 1999).

6 David Straker, ChangingMinds. (London: Syque, 2002), b.

(7)

inverka på vilket synsätt en person anpassar sig till. För att sociala normer ska leda till konformitet måste personen i fråga vara medveten om och fokuserad på dessa normer. Det behöver inte vara normen i sig utan en individs uppfattning om normen som kommer till uttryck.⁷ Människan använder ibland även normer för att förklara och rättfärdiga sitt beteende.⁸ Om en persons beteende går emot individens egna värderingar så kan individen ändå rättfärdiga sitt beteende utifrån normer.⁹

Människor är sociala varelser med ett behov av att anknyta till andra människor samt att vinna deras godkännande. Detta får till följd att andra människors åsikter om en individ, inklusive det fysiska utseendet, blir av en viss betydelse för vad personen tycker och tänker om sig själv. Det kan klargöra varför individer ibland spenderar en ansenlig del av sin tid och sina pengar på att göra sig själva mer attraktiva.¹⁰ Vikten av att besitta ett vackert utseende kan ibland sammankopplas med olika skeden i en individs liv. Det blir ofta speciellt framträdande vid vändpunkter och viktigare händelser, tillfällen då sociala relationer, tillhörighet och acceptans får extra stor betydelse.¹¹

Skönhet har under lång tid associerats med kvinnokroppen. Ett attraktivt yttre har setts som något fördelaktigt och eftersträvansvärt i det västerländska samhället så till den grad att vackra, unga och ogifta kvinnor har varit någonting att slåss för eller till och med att dö för.¹² Det har historiskt sett länge funnits en viss standard för hur kvinnokroppen ska se ut. Denna standard tar sig olika uttryck beroende på tid och situation.¹³ I syfte att framhäva sin kropp som så vacker som möjligt har kvinnor använt olika metoder. Korsetten användes under 1800-talet för att forma midjan.

Modekläder började produceras på löpande band och skönhetssalonger etablerades.

Kameran uppfanns vilket gjorde att bilder nådde ut till folket från damtidningar och filmindustrin.¹⁴ I slutet på 1800-talet började läkare se ett samband mellan hälsa och fetma. Åsikterna varierade starkt om vad som skulle anses som övervikt. Sättet att se på fetma utvecklades till att alltmer förknippas med negativa beteenden och personliga egenskaper.¹⁵ En trend inleddes som innebar att de som hade råd att äta förnekade sig själva mat i syfte att nå ett atletiskt ideal. Uppmärksamheten fokuserades på kroppen och intresset för dieter skapade ett allmänt ideal om en viss vikt eller form. Det blev ett projekt att nu fokusera på sin kropp istället för på själen.

Fettet kom att bli fienden. Med detta utvecklades dieter, olika träningsformer och så småningom kemikalier och kirurgi.¹⁶ Men fenomenet att förändra sitt utseende sträcker sig längre tillbaka i tiden än till 1800-talet. Redan i det forntida Egypten användes produkter som var väldigt snarlika det smink som används i dag.¹⁷

8 Björn Nilsson, Socialpsykolog (Lund: Studentlitteratur, 1996).

9 Paula Black, The beauty industry– gender, culture, pleasure (London: Routledge, 2004).

12 Kathy Davis, Reshaping the female body (New York: Routledge, 1995).

13 Susan Bordo, Unbearable weight (California: University of California Press, 1993).

14 Kathy Davis, Reshaping the female body (New York: Routledge, 1995).

15 Thomas Johansson, Makeover mani – Om Dr. Phil, plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget (Stockholm: Natur och kultur, 2006).

17 Jimmy Wales, Wikipedia – den fria encyklopedin. (Wikimedia foundation: 2001),

(8)

Idag råder en konsumtionskultur. Media främjar viktiga delar av konsumtionskulturen där särskilt reklam är en av de största källorna som förmedlar skönhetsidealen. De gamla värderingarna har raserats och nya har uppstått. De ideal som framställs är svåra att uppnå, kroppen har blivit ett problem och målas upp som defekt. Oavsett hur den ser ut finns det alltid saker som kan eller borde förändras.

Konsumtionskulturen är en av de största anledningarna till det ökande intresset för kroppen.¹⁸

Vetenskap och teknologi har gradvis skapat en industri och en ideologi fylld av fantasier om förändringar och justeringar. En ideologi av gränslösa förbättringar som utmanar historien och moralen samt materialiseringen av kroppen. En människa kan med hjälp av plastikkirurgi skapa sig den kropp hon vill ha i utbyte mot den kropp som hon föddes med.¹⁹ I samband med att plastikkirurgi började användas för att förändra utseendet utvecklades en helt ny diagnostik med termer som uttrycker oönskade kroppsformer som till exempelvis ridbyxlår, örnnäsa, bilringar och gäddhäng.²⁰ Kvinnan har gått från att vara socialt orienterad till att fokusera på att förändra sig själv. Genom användandet av olika medel påminner människan sig själv om att kroppen alltid kan bli bättre.²¹

Det ledande smala idealet symboliserar en bra självdisciplin och kontroll över sin kropp. Det antyder att en persons utseende går att påverka och kan styras. Att upprätta och bevara ett tilltalande yttre blir en människas personliga ansvar.²² Skönhetsidealet fungerar som en mall för vad som är acceptabelt.²³ Om en persons utseende inte lever upp till samhällets sociala normer räknas det som ett misslyckande som attribueras till den egna personen. Människans kropp är inte längre hennes egen, den har blivit samhällets angelägenhet. Men idealet är inte beständigt. Idealet förändras över tid och tar olika former beroende på den kultur det existerar i. Vilken form idealet tar behöver således inte alltid vara hälsosamt.²⁴ Att inte vara nöjd med sin kropp och sitt utseende i samband med en vilja att leva upp till skönhetsidealet kan främja en önskan om att förändra sig själv. Denna önskan kan ibland leda till allvarliga konsekvenser som anorexi, fetma, torgskräck, stress eller depression. Media erbjuder ständigt olika typer av medel för att manipulera kroppens utseende.²⁵ Det går idag att förändra sin kropp på så många olika sätt att gränsen till kroppen inte längre är lika tydlig.²⁶

Ett attraktivt utseende medför ett socialt övertag. Attraktiva människor bemöts ofta på ett vänligare sätt och får mer respons från andra. Att befinna sig i en attraktiv persons närhet kan ge liknande resultat. En person med ett medelmåttigt utseende som ses tillsammans med en annan person av samma kön döms som mer attraktiv när den andra personen ser bra ut och som mindre attraktiv om den andra personen är alldaglig. Vidare kan exponering av bilder föreställande attraktiva nakna modeller leda till en så kallad kontrasteffekt. Vid en senare bedömning av kvinnor med ett

18 Carita Bengts, “Looking good.” Umeå: Umeå universitet, 2000.

(9)

alldagligt utseende bedöms dessa kvinnor som mindre attraktiva jämfört med en bedömning av samma kvinnor innan exponeringen. Människor känner sig i allmänhet mindre attraktiva och upplever obehag efter exponering av andra personer av samma kön med utseenden som hos supermodeller.²⁷

Vidare kan kvinnors missnöje och ängslan över sin kropp och sitt utseende öka i samband med en ökad exponering av idealiserade bilder i media. Att jämföra sin kropp med rådande ideal kan göra att individen ser sig själv som ett objekt.²⁸ Kortvarig exponering av bilder i media föreställande dagens skönhetsideal ger en mindre men konsistent negativ påverkan på kvinnors kroppsuppfattning.

Exponeringen inte bara förstärker utan underhåller även individers kroppsuppfattning genom att ständigt påminna om skönhetsidealet.²⁹

En människas självbild är hennes uppfattning, medvetet och omedvetet, om vem hon är. I självbilden ingår egenskaper, svagheter och styrkor samt självkänsla.

Självkänslan består av de värderingar som människan har om sig själv. Den påverkar alla aspekter i en människas liv, hur hon beter sig, hur hon tycker och tänker samt hur hon reagerar. Vad en individ tror att han eller hon är, kan på så sätt vara en påverkande faktor till framgångar och misslyckanden.³⁰

Självkänslan kan även beskrivas som känslan av personlig kompetens och personligt värde. Den ger ett värde på hur individen upplever sig klara av att hantera problem genom livet samt dennes rättighet att vara lycklig. En person med en stark självkänsla känner sig berättigad att vara en del av livet och har en stark tillit till sig själv.

Personen känner att hon passar in. En dålig självkänsla däremot kan ge känslan av att vara fel som människa, att inte duga, att inte passa in. Dessa känslor kan vara svåra att känna igen och förstå, det är inte alltid de syns även om de finns där. Ju starkare självkänsla en människa har desto bättre kan hon hantera svåra och jobbiga situationer, och desto mindre är risken att hon ska ge upp inför motgångar.³¹

Kan en människa tycka om sig själv även om andra inte gör det? Självkänslan är nyckeln till att förstå sig själv och andra. En bra självkänsla kan inte skapas av yttre faktorer, även om de kan ge en kortvarig känsla av att trivas.³² Ett flertal studier har visat att just kroppstillfredsställelse associeras med självförtroende bland både män och kvinnor.³³ Att lita på sig själv är dock något som inte kan komma från andra.

Några viktiga faktorer för en god självkänsla är att acceptera sig själv och att bli medveten om egna känslor, önskningar, tankar och förmågor.³⁴

Att skönhet kan vara av stor betydelse för människor idag kan bero på att det inte enbart associeras med en yttre manipulation. I samband med att människor

28 Gail Huon och Fiona Monroe, Media-portrayed idealized images, body shame and appearance anxiety (Sydney: International journal of eating disorders, 2005).

29 Duane Hargreaves och Marika Tiggemann, Longer-term implications of responsiveness to ‘thin- ideal’ television: support for a cumulative hypothesis of body image disturbance? (South Australia:

International journal of eating disorders, 2003).

30 Nathaniel Branden, Öka ditt självförtroende (Viken: Bokförlaget Replik AB, 2000).

31 Ibid.

32 Ibid.

(10)

förknippar ett vackert yttre med en bra självkänsla associeras skönhet med att ha en terapeutisk verkan. Det speglar sig bland annat i konsumtionssamhället. Idag finns det skönhetssalonger som bland annat kan erbjuda massage och aromaterapi för att till exempel minska individers stressnivå.³⁵

Behovet av ett attraktivt utseende kan ses som ett resultat av marknadskrafterna.

Vidare har det lagts på individens ansvar att visa upp ett attraktivt utseende.³⁶ Massmedia har kommit att spela en stor roll i människors identitetsskapande. Via konsumeringen köper kunden inte bara en vara utan även löftet om en viss livsstil.³⁷ Ungdomlighet har blivit en påfallande trend i samhället. Denna ungdomlighet har skapat önskvärda karaktäristika som vuxna människor applicerar på sig själva.

Genom media skapas på så sätt vissa normer för vad som är eftersträvansvärt och estetiskt eftertraktat i tiden.³⁸

1.2 PROBLEMBESKRIVNING

Det som är vackert är även njutningsfullt. Det är naturligt att människan uppskattar en vacker solnedgång, ett vackert landskap liksom ett vackert ansikte och en vacker kropp.³⁹ Det blir ett problem först när en människas kropp och utseende inte längre står under hennes vilja, när hennes kropp och utseende blir samhällets angelägenhet och när gränserna mellan personlighet och utseende suddas ut. Det blir ett problem när vad som anses vara vackert ses som en fast och oföränderlig enhet. När det vackra blir en mall för vad som är accepterat.⁴⁰

En existentiell osäkerhet präglar den samtida kulturen. Det finns inte några enkla sanningar att ta fasta på när allt kan ifrågasättas. I denna moderna kultur ställer sig människor allt mer komplicerade frågor om hur de ska skapa sig ett bra liv och bli lycklig.⁴¹

Ohälsa kostar pengar. Att människor håller sig friska är lönsamt för både företag, försäkringsbolag och staten. Att folk håller sig friska och arbetsföra kan spara mycket pengar. Antalet bantningsmetoder och träningsmetoder har ökat markant samtidigt som det råder en hög medvetenhet om hälsorisker i samband med till exempelvis felaktig kost. Vid en närmare granskning av träningsindustrin framgår det tydligt att det även handlar om en skönhetsindustri där den unga, vältränade och skulpterade kroppen står i fokus. Med möjligheterna att uppnå en önskvärd kropp och med vetskapen om att det alltid finns något mer som kan åtgärdas kan det vara svårt att nå tillfredsställelse och det blir svårt att dra en gräns för hur långt en person ska gå.⁴² Nutidens skönhetsideal sprids bland annat via media som sänder ut budskapet att det ligger på individens ansvar att visa upp ett vackert yttre. Men det är inte bara utsidan

36 Thomas Ziehe, Kulturanalyser - Ungdom, utbildning, modernitet (Stockholm: Norstedts, 1989).

37 William Meyers, Imageskaparna - Maktspelet, strategierna och människorna bakom världens största reklamkampanjer (Stockholm: Liber, 1985).

38 Thomas Ziehe, Kulturanalyser - Ungdom, utbildning, modernitet (Stockholm: Norstedts, 1989).

42 Ibid.

(11)

som berörs. Media visar även upp en motsägande sida som fokuserar på insidan med budskapet att människan är bra som hon är.⁴³

Kvinnlighet och masskultur har haft, och har än idag, ett nära samarbete. Kvinnans utseende visas upp och används av massindustrin och ger en bild av henne som både ett subjekt och ett objekt. Risken med detta förfarande är att kvinnan som subjekt blandas ihop med kvinnan som objekt. I många samhällen har kvinnans roll inte varit avgränsad till den privata sfären. Den har existerat som ett mellanting på gränsen mellan en privat och en social betingelse. Medias framtoning av kvinnan anpassas utifrån samhällets förändringar för att hon ska kunna identifiera sig med medias mall. Media kan till exempel visa upp flera alternativ för att kvinnor ska känna att det är deras val samtidigt som de står under påverkan av yttre faktorer. Alla kan förvärva skönhet bara de lägger ner tillräckligt med energi.⁴⁴

Från början var bilder en möjlighet för kvinnor att visa upp sig själva på sina egna villkor. Men allteftersom kvinnans utseende har använts mer och mer av media, i till exempel reklam, har det som från början var en möjlighet blivit en problematik.

Samtidigt som skönhetsidealet visas upp av kvinnor kan det begränsa kvinnors möjlighet att accepteras för sitt utseende. De senaste decennierna har kvinnor börjat konfrontera problematiken med hur omgivningen ser dem och hur de ser på sig själva.⁴⁵

En persons beteende kan indirekt spegla personens självbild. Träning i samband med perioder av bantning kan vara ett sätt att försöka förändra kroppens form och storlek vilket kan vara ett tecken på missnöje över kroppen. Plastikkirurgi är ett annat sätt som kan användas i syfte att förändra kroppen. Detta är ett fenomen som användes redan 1000 år före Kristus. Kosmetisk kirurgi började däremot utföras i mitten på 1900-talet. Denna typ av kirurgi är inte en nödvändighet, ändamålet är inte att lösa problem med den fysiska hälsan. Användandet av kosmetisk kirurgi baseras på individens val att förändra sitt utseende. Skönhetsidealet associeras med ungdomlighet, kontroll och framgång. Ungdomlighet är en faktor som värderas högt i västerländska samhällen. Framförallt kvinnor förväntas försöka bevara ett ungdomligt utseende och döms i regel hårdare än män när det gäller att åldras.⁴⁶ En bra självkänsla kan inte uppnås genom att fokusera på kroppen och dess utseende. En bra självkänsla kommer från en inre acceptans.⁴⁷

1.3 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med den här studien är att undersöka hur kvinnor förhåller sig till sitt utseende och sin person.

 Föreligger det något samband mellan individens känsla av tillfredsställelse över sitt utseende och sin person och:

– exponering av och förhållningssätt till media?

43 Naomi Wolf, Skönhetsmyten (Stockholm: Natur och kultur, 1992).

44Françoise Thébaud, A history of women in the west, 3: e upplagan (Cambridge: Belknap Press of Harvard University, 1998).

45Françoise Thébaud, A history of women in the west, 3: e upplagan (Cambridge: Belknap Press of Harvard University, 1998).

(12)

– påverkan av personer i individens omgivning?

– förhållningssätt till kost?

– träningsvanor?

 Vilka attityder har kvinnor till skönhetsideal och olika medel för att förändra kropp och utseende?

 Finns det någon skillnad mellan en vilja att förändras av utseendemässiga skäl och en vilja att förändras av hälsomässiga skäl?

 Finns det en strävan hos kvinnor efter ett idealutseende? Går det i så fall att urskilja några trender som karakteriserar detta utseende?

 Är ett vackert/attraktivt utseende viktigt?

1.4 DEFINITIONER

Kroppsuppfattning – Kroppsuppfattning är bilden av en persons kropp som hon föreställer sig den. Bilden av kroppen innefattar utseende, form samt storlek.

Självförtroende – Självförtroende är att tro på sin egen förmåga. Ett dåligt självförtroende innebär låg tilltro till sig själv och ett bra självförtroende innebär en stor tillit till sin egen förmåga.

Självbild – En människas självbild är hennes uppfattning, medvetet och omedvetet, om vem hon är. Självbilden kan påverkas av många olika faktorer. I denna studie undersöks hur individen värderar sig själv samt faktorer som kan påverka, och påverkas, av hur individen uppfattar sitt utseende.

BMI – Body Mass Index är ett mått som anger om en person är underviktig, normalviktig, överviktig eller kraftigt överviktig. Det räknas ut genom att dela vikten i kilogram med summan av längden i meter i kvadrat. Baserat på resultatet går det att avgöra vilken grupp en person tillhör. Ett BMI under 19 innebär undervikt, ett värde mellan 19-25 normalvikt, 26-30 övervikt och ett värde över 30 innebär kraftig övervikt.⁴⁸

48 Maria Markazits, Räkna ut ditt BMI. (Umeå: Markazits, 2003).

(13)

2 TEORETISKT RAMVERK 2.1 ATT SKAPA EN SJÄLVBILD

Figur 2.1 illustrerar de faktorer som påverkar skapandet av en individs självbild.

Självbilden skapas genom ett flertal olika faktorer såsom introspektion, perception av det egna beteendet, påverkan från andra människor, autobiografiska minnen och kulturen. Med introspektion menas att individen iakttar sina egna tankar och känslor. Människans självbild bildas även genom observation av det egna beteendet.

Genom att förstå sina handlingar skapar individen en förståelse för det egna jaget. En annan del som påverkar självbilden är den respons som fås från andra människor.

Detta sker när individen värderar sina kunskaper och åsikter genom att jämföra sig med andra personer. Med hjälp av autobiografiska minnen skapas delar av individens identitet och självbild. Tidigare erfarenheter och upplevelser som lagras i hjärnans minne bidrar till individens uppfattningar om sitt eget jag. Slutligen influeras självbilden även av kulturella aspekter.⁴⁹

Figur 2.1 Hur en persons självbild skapas.⁵⁰

50 Ibid.

Introspektion

Personlig uppfattning

Social påverkan

Självbild Perceptioner av

det egna beteendet

Autobiografiska minnen

Påverkan från andra människor

Kulturen

(14)

2.2 MASLOWS BEHOVSHIERARKI

Abraham Maslow (1943) utformade en behovstrappa som illustreras i Figur 2.2, den beskriver fem grundläggande behov hos människan och deras hierarkiska natur.

Längst ner i trappan finns de mest fundamentala behoven. De lägre behoven måste tillgodoses innan de högre behoven uppmärksammas.⁵¹

Självförverkligande Hjälpa andra Veta & förstå

Estetisk skönhet Självförtroende

Tillhörighet Trygghet

Fysiologiska behov

Figur 2.2 Maslows behovstrappa (1943).

De fysiologiska behoven innefattar hälsa, mat och sömn. Om en persons hälsa är dålig saknar de högre nivåerna betydelse. Nästa behov i trappan är trygghet. För att känna trygghet behöver människor skydda sig, de behöver tak över huvudet och skydd mot faror. När det behovet är tillfredsställt söker människor efter att känna tillhörighet. Tillhörighet är ett behov av att tillhöra en grupp och att få känna kärlek och omtanke från andra. Nivån som ligger över tillhörighet innefattar att tro på sig själv och att få andra människors tillit vilket kan ge bättre självförtroende och en högre status inom gruppen. Högst upp i behovstrappan är självförverkligande vilket innebär att uppnå sin fulla potential. Detta beskriver Maslow som människans största prestation.⁵²

Maslow har senare utvecklat teorin genom att lägga till ytterliggare tre behov i de två översta nivåerna. Mellan de två övre nivåerna lade han till behovet av att veta och förstå vilket syftar till att förklara det kognitiva behovet hos en akademiker samt behovet av estetisk skönhet som beskriver en artists emotionella behov. Den högsta nivån delades in i två delar. Behovet av självförverkligande förblev detsamma som i ursprungsmodellen. Den andra delen beskrevs som behovet av att hjälpa andra människor att uppnå sin fulla potential.⁵³

2.3 BEHOVET AV NYHET

Människan söker ständigt efter förnyelse, hon blir aldrig nöjd. När en person har uppnått ett mål hittar hon ett nytt att sträva efter. Det finns alltid något mer att uppnå. Detta fenomen återspeglas i samhället som också står under ständig förändring.⁵⁴ Detta kallas även för ”The red Queen effect”, en term som beskriver den evolutionära nödvändigheten att utvecklas snabbare än konkurrenterna.⁵⁵

Att vara uttråkad och att vara nyfiken är två faktorer som motiverar människor att söka förnyelse. Att upprepa samma beteende om och om igen blir snabbt tråkigt. Att

52 Ibid.

53 Ibid.

54 Ibid.

55 Ibid.

(15)

vara uttråkad hindrar människan från att förbli passiv. Nyfikenhet är på motsvarande sätt den egenskap som får henne att undersöka nya saker.⁵⁶

2.4 KOGNITIV DISSONANS

När en individ har två olika motstridiga uppfattningar skapas en kognitiv dissonans.

För att eliminera oenigheten mellan dessa kan han/hon:

 Ändra beteende

 Rättfärdiga beteendet genom att ändra de motstridiga uppfattningarna

 Rättfärdiga beteendet genom att lägga till nya uppfattningar⁵⁷

2.5 EXPONERING

En annan faktor som kan påverka en människas attityder är exponering. Ju oftare en person exponeras för ett stimuli desto mer påverkad blir personen att värdera det positivt.⁵⁸

2.6 SOCIAL PÅVERKAN

Sannolikheten att en person påverkas av socialt inflytande beror på

 Hur viktig gruppen som utövar påverkan är för personen

 Hur nära gruppen är personen i rymd och tid

 Hur stor gruppen är⁵⁹

57Ibid.

58Sharon S Brehm, Saul Kassin och Steven Fein, Social Psychology, 5:e upplagan (Boston: Houghton Mifflin Company, 2002).

59David Straker, ChangingMinds. (London: Syque, 2002), b.

(16)

2.7 KAUSAL MODELL FÖR ENKÄTUNDERSÖKNINGEN

Den kausala modellen som illustreras i Figur 2.3 bygger på undersökningens syfte och frågeställningar. Centralt är hur respondenterna förhåller sig till sitt utseende och sin person. Modellen illustrerar de påverkansfaktorer som undersöks samt vilka attityder respondenterna har gentemot skönhet.

Figur 2.3 Kausal modell för enkätundersökningen.

Kvinnors förhållningssätt till sitt

utseende och sin person

Attityder till olika skönhetsmedel

Förhållningssätt till kost Påverkan från

andra Exponering av

medier

Strävan efter ett ideal?

Träningsvanor

(17)

3 METOD

3.1 RESPONDENTER

Författarna utgick från intentionen att dela ut enkäter i en klass under varje institution vid Luleå tekniska universitet. Valet av respondenter baserades på variationsvidd för att få en så representativ population som möjligt. Vid universitetet studerar kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund (till exempel uppväxtort och psykosocial miljö) och intressen. De institutioner som ej hade föreläsningar på universitetet valdes bort. De institutioner samt klasser, där mindre än 10 kvinnliga studenter ingick, valdes också bort. Fem klasser, varav varje klass från en egen institution, motsvarande totalt 103 kvinnliga studenter, deltog i studien. Varje klass valdes slumpmässigt ut under respektive institution.

3.2 MÄTINSTRUMENT

Frågorna utformades dels av författarna och dels utifrån en enkät hämtad ur en opublicerad doktorsavhandling av Carita Bengs (2000). I enkäten användes fyra typer av frågor: ja- och nej frågor, frågor där respondenterna valde mellan fasta svarsalternativ, skattningsfrågor där respondenterna skattade ett påstående mellan ett och fyra där endast ändpunkterna definierats samt öppna frågor (bilaga 2).

Enkäten innehöll även ett försättsblad med information om undersökningen (bilaga 1).

3.3 PROCEDUR

För att få synpunkter på enkäten och tydliggöra eventuella oklarheter fick handledaren och studenter vid Utbildningsprogrammet för psykologi testa frågeformuläret. Ytterligare test av enkäten genomfördes på kvinnor i olika åldrar inom författarnas vänskapskrets. Enkäten ändrades utifrån den feedback som erhölls.

Innan den delades ut tillfrågades ansvariga föreläsare för att få godkännande att gå in i klasserna. Författarna presenterade sig för varje klass och respondenterna informerades om att undersökningen var anonym och att resultaten skulle behandlas konfidentiellt samt att undersökningen var frivillig och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Enkäterna delades ut och besvarades under respektive föreläsning i maj 2006.

3.4 AVGRÄNSNINGAR

Undersökningen avgränsades till att undersöka kvinnliga studenter vid Luleå tekniska universitet.

3.5 DATAANALYS

När enkäterna sammanställdes uteslöts några av frågorna i enkäten på grund av att de var otydliga, ledande eller ovidkommande. Svaren på enkätfrågorna lades in i statistikprogrammet SPSS version 14.0 och de öppna frågorna kategoriserades.

(18)

4 RESULTAT OCH ANALYS 4.1 BAKGRUNDSDATA

Enkäten besvarades av 103 kvinnliga respondenter vid Luleå tekniska universitet.

Åldern varierade från 19 till 48 år (M=24,9 år). Respondenternas BMI varierade mellan 17,3 och 43,5 med ett medelvärde på 22,5.

4.2 FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL SITT UTSEENDE

Respondenterna skattade hur nöjda de var med sitt utseende (ansikte och hår) på en skala från 1 (Inte nöjd) till 4 (Mycket nöjd). Drygt 76 % svarade att de var nöjda (skalsteg 3 och 4) varav 15,5% var mycket nöjda. Vidare menade 21,4 % att det var mindre nöjda (skalsteg 1 och 2) med sitt utseende varav 1 % uppgav att de inte var nöjda.

Det är positivt att drygt 76 % angav att de var nöjda med sitt utseende. En intressant fråga är varför bara 15,5 % uppgav att de var mycket nöjda? Det kan bero på att det inte är accepterat att vara riktigt nöjd med sitt utseende eller på en upplevelse av att inte uppfylla kraven för att vara mycket nöjd. Vad krävdes för att respondenterna skulle vara mycket nöjda, fanns det några gemensamma faktorer eller var det högst individuellt?

Nästan 70 % av respondenterna angav att de förbättrade, ändrade, eller dolde delar av sitt utseende (ansikte och kropp) till vardags. Vid speciella tillfällen valde 92,2 % att ändra sitt utseende. Att respondenterna angav att de ändrar sitt utseende till vardags var för 2,9 % för att dölja delar av utseendet, 24,3 % för att förbättra det, 1,9

% för att det är roligt, 1 % av vana, 4,9 % för att förbättra sitt självförtroende och 4,9

% av hälsomässiga skäl. Knappt 10 % angav flera alternativ. Vid speciella tillfällen angav majoriteten (59,2 %) att de ändrade sitt utseende för att förbättra det, 3,9 % för att det är roligt, 1 % för att passa in, 1 % för att få variation och 4,9 % för att få bättre självförtroende. Cirka 3 % angav flera anledningar.

Större delen av respondenterna ändrade sitt utseende både till vardags och vid speciella tillfällen. Resultaten visar att det var viktigt för respondenterna att ändra sitt utseende och att det skedde kontinuerligt. Noterbart är att bland annat ”av vana” och ”att passa in” nämndes som orsaker. Att respondenterna ändrade sitt utseende berodde inte bara på en egen önskan utan även på omgivningens påverkan.

Tabell 4.1 visar hur respondenterna förhöll sig till hur kläder påverkar kroppens utseende. Respondenterna tog ställning till fyra påståenden genom att ange sina svar på en skala från 1 (Stämmer inte alls) till 4 (Stämmer mycket bra). Viktigast var att kläderna passar kroppsformen och näst viktigast att kläderna får dem att se slanka ut (M=3,54 respektive 2,71). Att kläderna täcker vissa delar eller hela kroppen var också förhållandevis viktigt (M=2,53) medan det var minst viktigt att kläderna följer modet (M=2,30).

(19)

TABELL 4.1 Kläders betydelse för kroppens utseende (skala 1=Stämmer inte alls till 4=Stämmer mkt bra) (n=103).

M Det är viktigt att kläderna får respondenterna att se

slanka ut 2.71

Det är viktigt att kläderna täcker vissa delar eller hela

kroppen 2.53

Det är viktigt att kläderna passar kroppsformen 3.54 Det är viktigt att kläderna följer modet 2.30

Respondenterna angav att det var viktigt att deras kläder passade deras kroppsform. Det kan förklaras av att det är mer praktiskt att bära plagg som passar kroppen än plagg som inte passar och därav kan upplevas obekväma eller opraktiska. Samtidigt kan en individ föredra kläder som inte passar lika bra, till exempel kläder som är för stora på grund av att det upplevs som mer bekvämt. Det kan även bero på utseendemässiga skäl. Kläder som passar kroppsformen kanske upplevs framhäva kroppen fördelaktigt. Människor har ett behov av att tillhöra sociala grupper och anpassar sig därför till gruppnormer vilket kan vara ytterliggare en förklaring.⁶⁰ Vidare angav respondenterna även att det var ganska viktigt att kläder fick dem att se slanka ut. Det var även förhållandevis viktigt att kläderna täcker delar av, eller hela, kroppen. Att respondenterna ansåg att modet inte var så viktigt att följa motsäger människors tendenser att anpassa sig efter gruppnormer. Det kan vara en gruppnorm att inte följa modet men det kan även vara så att många följer modetrender omedvetet alternativt att de följer modet i stort men väljer bort mer extrema trender, alternativt att de inte vill medge att de är ”modeslavar”. Resultaten tyder på att respondenterna ansåg att deras utseende var viktigt.

I enkäten svarade respondenterna på fyra påståenden om huruvida de mätte sin kroppsstorlek. I Tabell 4.2 framgår att den vanligast förekommande metoden att mäta sin kropp var att studera sin kropp i spegeln (M=2,91). Att mäta sin kropp utifrån hur kläderna sitter var också vanligt förekommande (M=2.89). Det var mindre vanligt att respondenterna vägde sig och minst vanligt att de mätte sig med hjälp av måttband.

TABELL 4.2 Mätning av kroppsstorlek (skala 1=Aldrig till 4=Ofta) (n=102).

M

Väger sig 2.27

Mäter sig med måttband 1.34 Studerar sin kropp i spegeln 2.91 Mäter sig genom hur kläderna

sitter 2.89

(20)

Att väga sig eller att mäta sig med måttband är två metoder som ger objektiva mått. Att just dessa två metoder var mindre vanliga kanske beror på att de är så slutgiltiga. Vissa kanske inte ville mäta sig eller mätas av andra utifrån vikt för att det kanske upplevdes som ett känsligt mått. Det kan även bero på att det kanske uppfattades som lite för extremt. Att mäta sig själv utifrån hur kläder passar upplevdes möjligtvis som en lite snällare metod just för att det ger ett lite mer diffust mått än till exempelvis vikt. Samtidigt ger kläder ändå ett mått så om en person vill undvika att väga sig och istället mäter sig utifrån kläders passform kan fortfarande känslan finnas där av att kontrollera sin form.

Utifrån Figur 4.1 med nio gestalter föreställande nio olika kroppsformer markerade respondenterna den gestalt som de upplevde stämde bäst överens med sitt utseende.

Endast 1 % uppfattade sin kroppsform som mest lik gestalt nummer 1, 11,7 % gestalt 2, 33 % gestalt 3, 30,1 % gestalt 4, 11,7 % gestalt 5, 4,9 % gestalt 6 och 2,9 % gestalt 7.

Ingen uppfattade sin kropps utseende som gestalt 8 eller 9.

Vidare ombads respondenterna att markera vilken kroppsform de ville ha om de kunde ändra på sin kropps utseende (Figur 4.1). Resultaten visade att 36,9 % av respondenterna valde den gestalt de tidigare angett att de var mest lik medan 62,1 % ville ändra sitt utseende. Drygt 18,4 % ville se ut som gestalt nummer 2, 23,3 % som gestalt 3, 17,5 % som gestalt 4, 1,9 % som gestalt 5 och 1 % önskade att se ut som gestalt 6.

Figur 4.1 Hur ser din kropp ut?/Om du fick ändra din kropps utseende, hur skulle den då se ut?

Det är inte säkert att respondenternas subjektiva uppfattning om sitt utseende stämde överens med hur de såg ut. Respondenterna angav i större omfattning den önskade kroppsformen som mindre än den upplevda. Vad beror det på? Det kan bero på en trend bland kvinnor att de ska vara smala alternativt att sträva efter att minska sin kroppsform. Även om de lyckas förändra sin kroppsform fortsätter de ändå hela tiden att sträva efter förändring.⁶¹

Figur 4.2 visar i % vilka utseenden respondenterna önskade ha i förhållande till hur de uppfattade sitt utseende. Mer än hälften av de respondenter som var nöjda med sitt utseende markerade att deras utseende motsvarade gestalt 3. I Figur 4.2 framgår att 8 respondenter vars utseende motsvarade gestalt 2 samt 8 respondenter motsvarande gestalt 4 var nöjda och att 1 respondent som uppfattade sitt utseende att vara motsvarande gestalt 5 var nöjd. Ingen vars utseende motsvarade en större kroppsform än gestalt 5 var nöjd. Av de 64 respondenter som ville ändra sitt utseende ville 10 ändra sitt utseende till en större kroppsform. Av dessa 10 respondenter angav 4 att deras riktiga utseende samt önskade utseende motsvarade kroppsformer från gestalt 4 och neråt.

61David Straker, ChangingMinds. (London: Syque, 2002), a.

(21)

Resultaten visade att ungefär hälften av alla respondenter ville ha en mindre kroppsform medan 6 ville ha en större kroppsform. De respondenter som ville ändra sitt utseende visade en preferens för gestalt 2, 3 och 4 och mer än hälften av de respondenter som menade att de var nöjda hade ett utseende som motsvarade gestalt 4. Grundat på att människor konformerar och anpassar sig efter de normer som råder i samhället⁶² kan resultaten tyda på att gestalt 2-4 representerar en trend eller ett ideal bland respondenterna.

En signifikant skillnad erhölls mellan respondenternas utseende och huruvida de ville ändra sitt utseende eller inte t(95)=4.319, p<.001. De som ville ändra sitt utseende hade en större kroppsform i jämförelse med dem som var nöjda. Det stärker tidigare resultat angående benägenheten hos respondenterna att vilja ha en mindre kroppsform.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Antal

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Önskat utseende gestalt 1-9 10=Nöjd

Utseende gestalt 1 Utseende gestalt 2 Utseende gestalt 3 Utseende gestalt 4 Utseende gestalt 5 Utseende gestalt 6 Utseende gestalt 7

Figur 4.2 Respondenternas önskade utseende i förhållande till deras utseende (n=98).

Trettiofem procent av respondenterna var mindre nöjda (skalsteg 1 och 2) med sin kropps utseende varav 6,8 % inte var nöjda medan 63,1 % var nöjda (skalsteg 3 och 4) varav 12,6 % var mycket nöjda.

Respondenterna verkade vara mer kritiska mot sin kropp i jämförelse med sitt utseende. Det kanske beror på att kroppen är ett större område vilket innebär att det finns mer att vara kritisk mot. Att så många av respondenterna (65,1%) mätte sin kroppsstorlek genom att studera sig själv i spegeln pekar på att detta beteende inte var påverkat av respondenternas tillfredsställelse över sin kropp. Det är intressant att 62,1 % ville ändra sitt utseende när 63,1 % angav att de var nöjda med sin kropp, vilket kan tolkas som att ”bara” vara nöjd inte verkade räcka till för att inte vilja ändra sitt utseende.

Beräkning av respondenternas BMI visade att 2,9 % var underviktiga, 68,9 % normalviktiga, 11,7 % överviktiga och 7,8 % kraftigt överviktiga. Största andelen av

62Sarah Grogan, Body Image (London: Routledge, 1999).

(22)

respondenterna var alltså normalviktiga. I enkäten tillfrågades respondenterna om de var nöjda med sin längd respektive med sin vikt. Resultaten visade att 73,8 % var nöjda med sin längd medan 25,2 % inte var det. När det gällde vikten var 47,6 % nöjda medan 50,5 % angav att de inte var nöjda. Fler var missnöjda med sin vikt än med sin längd.

Märkbart är att 68,9 % av respondenterna hade normalvikt och ändå ville så många (62,1 %) ändra sitt utseende. Det antyder att normalvikt inte nödvändigtvis var tillräckligt bra för att respondenterna skulle vara nöjda med sin kropp utan att de ville förändra den. Vidare verkar det även som att respondenterna kan vara nöjda med sin kropp (63,1 %) utan att vara nöjda över sin vikt. Vikt är kanske känsligare än utseende. Enligt teorin om exponering ”lär sig” en individ att tro på och tycka om något ju mer individen exponeras för det.⁶³ Dessutom vill människor i regel känna att de passar in och anpassar sig därefter.

Baserat på respondenternas BMI delades de in i två grupper. En grupp benämndes lågt BMI vilken innefattade alla med undervikt och normalvikt. Den andra gruppen innefattade övervikt och kraftig övervikt och benämndes högt BMI. T-test utfördes mellan dessa två grupper utifrån deras tillfredsställelse över sin kropp. Resultatet visade en signifikant skillnad t(91)=3.886, p<.001. De respondenter som hade lägre BMI var mer nöjda med sin kropp.

Gruppen normalviktiga ingick i gruppen lågt BMI vilket kan vara missvisande.

Resultaten visar att respondenternas tillfredsställelse över sin kropp påverkades av deras BMI.

4.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL SIN PERSON

Knappt 70 % av respondenterna kände sig bekväma i sin kropp (skalsteg 3 och 4) varav 22,3 % angav att de kände sig mycket bekväma medan 28,2 % kände sig mindre bekväma (skalsteg 1 och 2) varav 7,8 % angav att de inte alls kände sig bekväma.

Att vara bekväm i sin kropp kan tolkas på flera sätt. Dels kan det vara en variabel som berör respondenternas förhållningssätt till sitt utseende men det kan även vara kopplat till respondenternas förhållningssätt till sin person. Att vara bekväm i sin kropp kan ses som känslan av att kropp och identitet hör ihop respektive inte hör ihop.

Knappt 8 % av respondenterna upplevde att deras kropp inte tillhör dem (skalsteg 3 och 4) medan cirka 80 % inte upplevde detta.

Det är positivt att så många kände en tillhörighet till sin kropp. Vad beror det på att cirka 8 % ibland känner att deras kropp inte tillhör dem? De kanske inte ansåg att deras kropp representerade dem. Det fysiska utseendet påverkar när en människa ska bilda sig en uppfattning om vem hon är.⁶⁴ Ett missnöje över kroppen kan på så sätt påverka individens självkänsla vilket kan leda till en inre konflikt. Det kan vara en orsak till att en individ som känner sig nöjd över sin person men inte över sin kropp istället känner att kroppen inte tillhör personen.

64Sarah Grogan, Body Image (London: Routledge, 1999).

(23)

Baserat på respondenternas tillfredsställelse över sin kropp i termer av de som var mer nöjda och de som var mindre nöjda delades de in i två grupper. Inga signifikanta skillnader erhölls utifrån om de var stolta över sin person, ibland kände sig värdelösa och känslan av att inte passa in. En signifikant skillnad erhölls däremot mellan grupperna för påståendet ”Blir ofta avundsjuka av att se andras utseende”, t(98)=7.095, p<.001. Den grupp som var mindre nöjd blev i högre grad avundsjuk.

Ingen signifikant skillnad mellan grupperna erhölls för huruvida de kände sig stolta över sin person. Detta kan bero på att ordet person, och därmed även innebörden, i det här fallet är uttalat vilket får till följd att det inte förknippas med kroppen. Att ibland känna sig värdelös och känslan av att inte passa in verkar inte heller vara påverkat av respondenternas tillfredsställelse över sin kropp. Avundsjuka av att se andras utseende har en starkare koppling till kropp och eget utseende vilket kan bero på en önskan att själv se ut som andra för att bli mer nöjd samt känna större tillhörighet till sociala grupper. Utifrån teorin om människors behov av nyhet kan det alltid finnas andra som har något som individen upplever sig sakna vilket främjar en strävan efter att hela tiden bli bättre.⁶⁵ Däremot tenderade de respondenter som inte var nöjda med sin kropp att vara mindre stolta över sin person och i högre grad uppleva en känsla av att vara värdelös och inte passa in.

Självbilden påverkas av yttre faktorer som bland annat hur andra uppfattar individen. Människor tar ofta med en individs utseende i sin bedömning om personen vilket innebär att utseendet har en viss påverkan på självbilden.⁶⁶

4.4 YTTRE PÅVERKANSFAKTORER

Respondenterna såg i genomsnitt på film 0-2 timmar per vecka och på TV 6-8 timmar per vecka. Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan de respondenter som tittade på TV upp till 6 timmar i veckan och de som tittade i över 6 timmar i veckan med avseende på om de var tillfredsställda med sin kropp eller ej.

En individ påverkas av en faktor ju mer individen exponeras för den.⁶⁷ Tv-tittandet påverkade dock inte respondenternas kroppstillfredsställelse. Det är möjligt att innehållet i vad respondenterna tittade på inte hade något med kroppen och/eller utseendet att göra.

I enkäten skattade respondenterna om de uppfattade människor i reklam som attraktiva. De delades in i två grupper, en grupp som tyckte att människor i reklam var mindre attraktiva och en grupp som tyckte att de var mer attraktiva. Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan gruppernas tillfredsställelse över den egna kroppen och upplevelsen av attraktionseffekten hos människor i reklam.

Resultatet kan bero på att det kan vara svårt att bedöma personer som medverkar i reklam som en grupp baserat på att det finns många olika reklamer, med olika budskap, och lika många olika skådespelare som medverkar i dem. Det kan även

65David Straker, ChangingMinds. (London: Syque, 2002), a.

(24)

vara så att de som ser på TV inte brukar se på reklam och har kanske därför inte heller reflekterat över de människor som deltar.

Respondenterna delades även in i grupper beroende på om de var mer benägna att vilja se ut som människor i reklam eller inte. Resultaten visade en signifikant skillnad t(99)=-1.763, p<.10 mellan grupperna och huruvida de var nöjda med sin kropp eller inte.

Resultaten visar på att de respondenter som var mindre nöjda med sin kropp i högre grad ville se ut som människor i reklam. För att människor ska kunna leva tillsammans i ett samhälle skapas det normer.⁶⁸ Enligt teorin om att en person värderar ett stimuli mer positivt ju mer personen exponeras för det⁶⁹ är det troligt att människor i reklam blir en norm. Resultaten kan bero på att de respondenter som var mindre nöjda i högre grad ville se ut som människor i reklam för att de representerar just samhällets normer. Respondenternas ställningstagande till påståendet att vilja se ut som människor i reklam kan vara påverkat av vilken reklam som respondenterna exponerats för.

Respondenterna svarade på tre påståenden; om de tänkte på budskapet i reklam, om de köpte produkter för att få samma resultat som i reklam samt om de ansåg att reklam var fixerad på kroppar. Majoriteten av respondenterna (80 %) uppgav att de inte tänker på budskapet i reklam och att de inte är benägna att köpa produkter som visas i reklam för att få utlovat resultat (~90 %). Däremot ansåg en ganska stor andel att reklam är fixerad på kroppar (~78 %).

Det är lite motsägelsefullt att respondenterna angav att de inte tänkte på budskapet i reklam samtidigt som de ändå tog ställning till, och höll med om, påståendet att reklam är fixerad på kroppar. Antingen har de uppmärksammat budskapet undermedvetet eller så ville de inte erkänna att de tänkte på reklam alternativt att det var en allmän uppfattning att reklam är fixerad på kroppar.

Tabell 4.3 visar hur ofta respondenterna fått kommentarer om sin kropp från personer i sin omgivning samt om kommentarerna varit positiva, negativa eller både och. Mest positiva kommentarer kom från kvinnliga vänner och mest negativa från släktingar.

TABELL 4.3 Hur ofta respondenterna fick kommentarer om sin kropp från personer i sin omgivning samt typ av kommentar. (%).

n Aldrig

1 2 3 Ofta

4 n Pos.

komm. Neg.

komm. Pos. + neg.

komm.

Mamma 98 18.4 41.7 24.3 10.7 78 64.1 4.9 6.8

Pappa 98 55.3 26.2 8.7 4.9 43 33.0 4.9 3.9

Syskon 97 36.9 34.0 17.5 5.8 56 43.7 1.9 8.7

Släktingar 98 46.6 32.0 11.7 4.9 50 35 9.7 3.9

Manliga

vänner 99 34.0 35.9 20.4 5.8 64 58.3 1.0 2.9

68 David Straker, ChangingMinds.(London: Syque,2002), b.

(25)

Kvinnliga

vänner 100 19.4 40.8 31.1 5.8 80 70.9 2.9 3.9

Partner 88 13.6 8.7 33.0 30.1 75 69.9 1.0 1.0

Arb./skol-

kamrater 97 48.5 35.0 5.8 4.9 45 39.8 1.9 1.9

Annan 8 2.9 0 3.9 1.0 4 3.9 0 0

En individs självbild påverkas dels av inre och dels av yttre faktorer. Bland de yttre faktorerna ingår omgivningens åsikter om individen.⁷⁰ Sannolikheten att en person påverkas av socialt inflytande beror bland annat på närhet till och vikten av personen, eller personerna, som utövar inflytandet.⁷¹ Det är möjligt att respondenternas tillfredsställelse över sitt utseende (ansikte och hår) och sin kropp påverkades av hur ofta och vilken typ av kommentarer de fick från andra i deras omgivning.

Resultaten på enkätfrågan om i vilken utsträckning de tror att olika faktorer har påverkat deras syn på sin kropp visar att respondenterna upplever att människor och media har en viss påverkan. Resultaten illustreras i Tabell 4.4.

Tabell 4.4 Hur stort inflytande respondenterna ansåg att människor och media hade haft på hur de såg på sin kropp.

M Föräldrar 2,46

Syskon 2,12

Vänner 2,51

TV 2,57

Reklam 2,38

Filmer 2,53

Tidningar 2,55

Böcker 1,72

Annat 3,00

En individ kan påverkas av olika faktorer utan att vara medveten om det. Det är möjligt att respondenterna har påverkats mer än de är medvetna om. Vidare är det även möjligt att respondenterna inte ville erkänna hur mycket de påverkas.

T-test utfördes för huruvida respondenterna var tillfredsställda med sin kropp eller inte beroende på ålder, om de hade barn samt om de bodde i en stad eller en by. Inga signifikanta skillnader erhölls.

Det verkar inte som att ålder, barn eller bostadsort påverkade respondenternas tillfredsställelse över sin kropp. Det är möjligt att ett större urval hade gett ett annorlunda resultat.

4.5 TRÄNINGSVANOR & KOSTHÅLLNING

Av enkäten framgick att 76,7 % av respondenterna tränar. Respondenterna tillfrågades även hur deras träningsschema såg ut samt hur många timmar i veckan de tränade (Figur 4.3). Resultaten visar att en större andel tränade oregelbundet 1-2

71David Straker, ChangingMinds. (London: Syque, 2002), b.