VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee som har godkänts av EG-kommis-sionen för tillämpning inom EU. Vidare har Redovisningsrådets rekom-mendation RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncer-nen utom i de fall som anges nedan under ”Moderbolagets redovis-ningsprinciper”.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, som även utgör rapporteringsvalutan inom koncernen. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.

Att upprätta rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsled-ningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar tillämpning-en av redovisningsprinciperna. Antagandtillämpning-ena är baserade på historiska erfarenheter, som sedan används för att bedöma de redovisade värdena. Verkliga utfallet kan avvika från dessa bedömningar.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har till-lämpats konsekvent på samtliga perioder och samtliga bolag, om inte annat framgår nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 mars 2008. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balans-räkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 18 april 2008.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Omarbetad IFRS 3:

Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter medför ändringar avseende koncernredovisning och redovisning av förvärv. De omarbetade standarderna, som ännu inte är antagna av EU, kommer CashGuard att tillämpa från räkenskaps-året som påbörjas den 1 januari 2010.

IFRS 8:

Rörelsesegment anger vad ett operativt segment är och vilken informa-tion som ska lämnas om dessa i de finansiella rapporterna. Standarden, som är antagen av EU, kommer CashGuard att tillämpa från räkenskaps-året som påbörjas den 1 januari 2009.

Omarbetad IAS 1:

Utformning av finansiella rapporter medför att presentationen av de finansiella rapporterna förändras i några avseenden samt att nya, icke-obligatoriska, benämningar för rapporterna föreslås. Ändringen påver-kar inte bestämningen av de belopp som rapporteras. Den ändrade IAS 1, som ännu inte antagits av EU, kommer CashGuard att tillämpa från räkenskapsåret som påbörjas den 1 januari 2009.

Ändringar i IAS 23:

Lånekostnader anger att aktivering måste ske av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd använd-ning eller försäljanvänd-ning. Ändringen, som ännu inte är antagen av EU, kommer CashGuard att tillämpa från räkenskapsåret som påbörjas den 1 januari 2009.

Segmentsrapportering

Koncernens verksamhet är sedan hösten 2005 organiserad i två affärs-områden – CIT/ATM och Handel.

Sedan 1 januari 2006 styrs och rapporteras koncernen primärt per affärsområde, vilket innebär att segmentsrapporteringen rapporteras per rörelsegren som primärsegment och geografisk marknad som sekundärsegment.

Klassificering

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och kon-cernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsätt-ningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Koncernredovisning

I koncernredovisningen ingår moderbolag samt dotterföretag i vilka moderbolaget, vid räkenskapsårets utgång, har ett bestämmande inflytande över. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar, övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffnings-värdet fastställs genom en förvärvsanalys. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna, dels det verkliga värdet av identifier-bara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncern-redovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter, kostnader, orealiserade vinster och förluster som uppkommer från koncerninterna transaktio-ner mellan koncernföretag, elimitransaktio-neras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade förluster elimineras endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till valutakursen per transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till valutakursen per balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till valutakursen per värderingstillfället, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive koncern-mässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till valuta-kursen per balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transak-tionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

Intäktsredovisning

Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner har överförts till köparen i enlighet med försäljnings- och fraktvillkor. Intäkter från serviceuppdrag resultatförs vid genomförd service. Samtliga intäkter redovisas netto efter avdrag

33

ÅRSREDOVISNING

för mervärdesskatt och rabatter och till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas inte om det är san-nolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen eller om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet.

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som en upplupen intäkt vid rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget.

Bidragen periodiseras i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.

Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader Operationell leasing

Kostnaden avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträk-ningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med teck- nandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bank-medel och fordringar, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster och förluster på finansiella placeringar. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader, eventuella rabatter och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall. Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden. Lånekostnader i koncernen belastar resultatet för den period till vilken de hör.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument på tillgångssidan inkluderar likvida medel, kundfordringar och aktier. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Finansiella tillgångar eller skulder tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skulder tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång eller del av tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld eller del av skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs. Ett finan-siellt instrument klassificeras i olika kategorier vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvats. Kategorin avgör sedan hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.

Nedan framgår i vilka kategorier finansiella instrument har klassificerats i CashGuard:

”Finansiella tillgångar som kan säljas” består av finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balans-räkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

”Lånefordringar och kundfordringar” är finansiella tillgångar med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. De värderas till upplupet anskaffningsvärde, med tillägg för transaktionskostnader, bestämd utifrån den effektivränta som beräkna-des vid anskaffningstidpunkten.

”Andra finansiella skulder” som inte innehas för handel värderas till upp-lupet anskaffningsvärde med tillägg för transaktionskostnader. Uppupp-lupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel och kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Aktier är klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Vid värdering till verkligt värde via resultaträk-ningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin kundfordringar och redovisas till nominellt belopp utan diskontering. De redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder och redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaff-ningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Kurssäkringar

Investeringar i utländska dotterbolag har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån, vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs. I moderbolaget resultatförda kursdifferenser elimi-neras i koncernredovisningen mot omräkning av nettotillgångarna i dotter-bolaget som förts mot eget kapital.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaff-ningsvärde efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder är i normalfall;

– byggnader, rörelsefastigheter 20 år – maskiner, inventarier och verktyg 5 år

ÅRSREDOVISNING

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen av byggnader.

– stomme 100 år

– stomkompletteringar, innerväggar 20–40 år – installationer, värme, el, VVS, ventilation 20–40 år – yttre ytskikt, fasader yttertak 20–30 år – inre ytskikt, maskinell utrustning 10–15 år Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan rörelseförvärvets anskaff-ningsvärde och det verkliga värdet av tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassa- genererande enheter och skrivs inte av utan testas minst årligen för nedskrivningsbehov.

Forskning och utveckling

Individuell bedömning görs av pågående forsknings- och utvecklings-projekt. Utgifter för utveckling av nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om de är tekniskt och kommersiellt användbara och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immate-riella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Aktiverade utvecklingskostnader skrivs normalt av på 10 år.

Patent och licensrättigheter

Patent och licensrättigheter redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningarna sker linjärt baserat på beräknad nyttjandeperiod och skrivs normalt av på 10 år.

Varulager

Varulagret består av färdiga varor och handelsvaror och värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Verkligt värde är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffnings-värdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgång-arna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor, pågående arbete och egentillverkade halv- och hel-fabrikat, består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje ba-lansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov.

Vid sådan indikation beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde minus försäljningskost-nader. För goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinnings-värdet och belastar då resultaträkningen. Nedskrivningsprövning av varulager och uppskjutna skattefordringar görs enligt respektive

stan-dard IAS 2 och IAS 12. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som väsentligen oberoende av andra tillgångar, så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Nedskrivningar på tillgångar återförs om det finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och att det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts. Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Aktiekapital

Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

I februari 2007 fattade extra bolagsstämma beslut om att minska bolagets reservfond med 200 mkr och överföra detta till fritt eget kapital.

Ersättningar till anställda

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna).

Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en legal eller informell förpliktelse och det är troligt att utbetalning kommer att krävas, samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Garantiavsättning redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data och en sam-manvägning av tänkbara utfall och sannolikheter. Omstruktureringsav-sättning redovisas när koncernen har fastställt en formell omstrukture-ringsplan som antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomst-skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande trans-aktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av skattesatser per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemäs-siga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv, samt för skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med

till-35

ÅRSREDOVISNING

lämpning av skattesatser per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnitt-liga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier.

Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen.

Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till de eget kapitalreglerade personaloptionsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolagets årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendationer RR 32:06

Moderbolagets årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendationer RR 32:06