Kultur i Väst är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen med uppdrag från regionens kulturnämnd. Förvaltningen är en
sammanslagning av tidigare Regionbiblioteket, Musik i Väst och Konst och kulturutveckling.
KiV har uppdraget att främja och utveckla kulturen i hela regionen. Man har mellan 70-80 anställda konsulenter, producenter, kommunikatörer, journalister och administratörer.
Några av konsulenterna är särskilt inriktade på litteratur som konstart och på biblioteksutveckling.
KiV driver också den nationella webbaserade sajten ”Barnens bibliotek”
som syftar till att stimulera barn att skriva och läsa. Man får lästips, kan chatta med författare, skriva, publicera eget material och spela olika spel.
REGIONENS STYRKOR
I regionen finns unika verksamheter som Bok och Bibliotek, utbildningen Litterär gestaltning och Lagerhuset med öppna medieverkstäder och tidskriftsredaktioner. Det finns, förutom Författarcentrum Västs egna utåtriktade verksamheter, ett antal arrangerande verksamheter omkring litteraturen, vilket sammantaget utgör en bra grund för att bygga en kraftfull infrastruktur för möten och litterära evenemang.
De 49 kommunernas skol- och folkbibliotek är liksom folkbildningens olika verksamheter, en självklar bas i regionalt infrastrukturbygge.
Författarcentrums ”Forum för poesi och prosa”- orter med god spridning över hela regionen och nätverkstan/tidsskriftsredaktionerna i Lagerhuset utgör tillsammans med arrangörsverksamheter som Bokdagar i Dalsland och Winter Word i Strömstad starka fästen för kontinuerliga litterära möten.
Den stora utvecklingspotentialen finns i att öka samverkan mellan
befintliga aktörer och med regionens övriga kulturfrämjande institutioner och strukturer. Med tydliga och spetsiga uppdrag som tillvaratar olika aktörers speciella kunskap och professioner kan man utveckla och höja den ’litterära temperaturen’ i hela regionen. Genom att initiera nya och utveckla befintliga lokala, regionala, nationella och internationella nätverk
stimulera och synliggöra såväl regionens upphovsmän, arrangörer som främjare.
UTMANINGAR Upphovsmännen
Regionens författare, publicister och översättare upplever det svårt att försörja sig på sin profession. Författarcentrum Väst uppskattar att över 90% av deras medlemmar behöver andra jobb vid sidan av, för att klara sin ekonomi. Med dagens stora utbud och informationsflöde är det nästan bara topplistförfattarna som syns och säljs. Hur synliggör vi västsvenska författare och översättare på ett bättre sätt? Hur skapas efterfrågan på deras verk och kompetens i olika sammanhang?
Digitaliseringen, globaliseringen och vertikal integration Vilka nödvändiga förändringar krävs och nya möjligheter skapas för konsten och branschen, när all världens information kan laddas ner i en mobiltelefon eller läsplatta? När kommunikation kan ske var som helst och när som helst. När vi med Appar och QR-koder (OR = Quick response) styr och lever vår vardag. När vi enkelt kan konsumera, producera och distribuera våra tankar och produkter. När en osorterad mängd
information, sann eller falsk, finns lagrat i det virtuella ’molnet’, bara att ladda ner.
Sedan 2007 räknar man med att E-boksförsäljningen i Sverige ökat med 30 %. En kraftig expansion på kort tid. Men ännu är det långt kvar till att konkurrera ut den tryckta boken. E-boken står endast för ungefär 3 % av hela bokförsäljningen. För överskådlig tid framöver kan man räkna med att den tryckta och digitala boken kommer att leva sida vid sida. Att kunna producera, trycka och distribuera böcker digitalt ger utmaningar och möjligheter för hela kedjan från författare till läsare.
Sverige har trots sitt geografiskt begränsade språk alltid varit en stor exportör av litteratur. Med den nya teknikens möjligheter förväntas spridningen, mängden och snabbheten av såväl inflöde som utflöde att öka. Hur påverkar detta mångfalden och kvaliteten? Läsarnas möjligheter att välja och orientera sig i utbudet.
Förlagsmarknaden har alltmer internationaliserats och det blir allt
vanligare med TMC:s, vilket betyder Transnational Media Congglomerates.
Konkurrensen blir hårdare och det gäller att i så hög grad som möjligt kunna styra hela marknadskedjan från utgivning till distribution och försäljning. Förlagskoncernerna äger eller deläger också de stora bokhandelskedjorna, såväl fysiska som digitala. Vertikal integration betyder att en koncern styr i stort sett hela kedjan.
Men digitaliseringen och maktkoncentrationen kan också innebära
möjligheter för de riktigt små förlagen att profilera sig och sticka ut. Det kommer att bli enklare att snabbt och kostnadseffektivt, producera,
distribuera och översätta och på så sätt exportera och importera litteratur till och från hela världen. Då världen i dag också är en del av Sverige ger den nya tekniken goda möjligheter att översätta inhemska författare som skriver på annat språk än svenska.
Den digitala teknikens tankesmedja. Den stora utmaningen för Sverige och för Västra Götaland är att rätt nyttja och hålla jämna steg med den digitala utvecklingstakten. Regionen borde skapa ett
nätverk/tankesmedja av människor med digital spetskompetens och uppdraget att omvärldsbevaka, analysera och sprida kunskap om nya innovationer och användningsområden som stödjer lokala och regionala aktörers utvecklingsverksamhet.
Svenska barn och ungdomar skriver och läser allt sämre
I de mätningarna som PISA genomfört sedan 2000 bland OECD-länderna har svenska 15 åringars läsförmåga gått från att vara över genomsnittet till att vid den senaste mätningen 2009 placera sig strax vid ett
medelvärde. Man kan se en markant försämring inom samtliga tre
uppmätta läsprocesser: söka och inhämta information, sammanföra och tolka samt reflektera och utvärdera.
Den negativa förändringen under mätperioden gäller både pojkar och flickor men försämringen är överlag större bland pojkarna. I PISA mätningen deltog år 2009 34 länder.
Samma trend följer IEA:s mätning av läsförståelse för 9-10 åringar.
Mätningarna visar att svenska barns läsförståelse sjunkit i jämförelse med den egna nivån under de senaste 10 åren. Också denna mätning visar att pojkarnas resultat är sämre än flickornas.
Trenden är generell men skillnaden mellan unga tenderar också att öka.
Pojkar visar sämre resultat än flickor och pojkar i utsatta miljöer har generellt det sämsta utgångsläget.
Eira Högforsen Kultursekretariatet
BILAGA I
Regionens fördelning mellan konstarterna 2011.
Långsiktiga uppdrag.
Ungefärlig fördelning som inte inbegriper utvecklingsprojektmedel ca 15 miljoner kr, arrangörsstöd ca 13 miljoner kr eller en hel del andra lite mindre budgetposter. Inte heller ingår de 22, 5 miljoner kronor som fördelas till Kulturstrategiska Uppdrag
Teater 100 000 000 kr
Musik 240 000 000 kr
Dans 15 000 000 kr
Kulturarv 140 000 000 kr
Film 50 000 000 kr
Folkbildning 150 000 000 kr
Litteratur /Kultur i Väst 15 000 000 kr
Kultursekretariatets kommentar:
Det finns inga regionstödda institutioner, utöver Kultur i Väst, som har ett direkt regionalt uppdrag att verka för litteraturområdet. Biblioteken är i huvudsak ett ansvar för kommuner och staten. Undantaget är sjukhus-biblioteken som inte ligger i kulturnämndens budgetansvar. Regionala bibliotek med kulturnämnden som uppdragsgivare är de som finns på regionens folkhögskolor och inom museernas verksamhet.
Avsaknaden av institutioner gör att regionens stöd till litteraturområdet är svagt jämfört med stödet till övriga konstarter. Men man kan också hävda att litteraturen är bärande element inom teatern och att det skrivna ordet ofta samspelar med andra konstarter.
Verksamheter med KulturStrategiskt Uppdrag som direkt riktats till litteratur och läsfrämjande under 2013
Författarcentrum Väst 600 000 kr
Bokdagar i Dalsland 400 000 kr
Mediaverkstäderna i Väst/Mötesplats Lagerhuset 1 000 000 kr
Berättarföreningen TellUs 250 000 kr
Kultursekretariatets kommentar:
FCV driver uppläsningensscenen ”Forum för poesi och prosa”, vilket innebär att turnélägga och administrera kontinuerliga regionala
författarmöten/uppläsningsscener på ett antal platser i hela regionen.) Bokdagar i Dalsland är en årligen återkommande litteraturfestival som därutöver arrangerar Novellseminarier, Forum för poesi och prosa och Barnens Bokdagar.
Nätverkstans/Mediaverkstädernas uppdrag är vidare än att enbart omfatta litteraturområdet.
Berättarföreningen TellUs, nytt KSU uppdrag från 2013 med fokus på läsfrämjande för unga.
Regionen ger också stöd till Mediaverkstäderna i Väst som inrymmer stöd för Tidskriftsverkstan. De har KSU uppdrag och 1 miljon kronor men alla de medlen kan inte sägas vara ett renodlat litteraturstöd.
Utöver långa och korta uppdrag stödjer kulturnämnden olika utvecklings-projekt som är riktade till litteraturområdet.
Västra Götalandsregionens kulturnämnd stödjer, uppskattningsvis, litteraturområdet totalt med mellan 15-20 miljoner kronor per år, att jämföra med stödet till andra konstområden.
Statlig fördelning ur ”Kulturens finansiering 2008-2009”.
Utgiftsområde 17 i statsbudgeten om 10,2 miljarder kr fördelad i procent
Folkbildning 32%
Museer och utställningar 14%
Teater och dans 14%
Kulturmiljö 9 %
Mediefrågor 7%
Musik 5%
Allmän Kulturverksamhet (bidrag för sysselsättningsåtgärder inom
kulturområdet) 4%
Film och medier 3%
Arkiv 3%
Ersättning/bidrag till konstnärer 3%
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 3%
Bild och form samt konsthantverk 1%
Folkbildning är det område som får absolut mest stöd av staten, 32 procent, och det fördelas av Folkbildningsrådet. Till folkbildningen räknas studieförbunden och folkhögskolorna. Därefter är det museer och
utställningar samt teater och dans som får högst andel av statens
finansiering av kulturen, 14 procent. Kulturmiljö är ett prioriterat område vars andel av statens totala stöd till kulturen är 9 procent. Mediefrågorna får 7 procent av statens stöd och där ingår bland annat presstödet men inte stöd till kulturtidskrifter. Musik blir ett eget område i rapporten trots att det inte är det i utgiftsområde 17. Där är teater, dans och musik ett område. Musik är en summering av ett flertal bidrag från Kulturrådets årsredovisning som sedan subtraheras från utgiftsposten teater, dans och musik. Kulturrådet anser att det finns ett intresse att kunna särskilja scenkonsten från musiken och gör därför den uppdelningen. Musik får 5 procent av statens medel efter uppdelningen. Om uppdelningen inte hade
gjorts skulle teater- dans- och musik- området vara det näst största med en andel på 19 procent av statens totala finansiering av kulturen.
Enligt tillgänglig statistik räknar man med att staten fördelar ca 3 %, landstingens/regionernas ca 4 % och kommunerna ca 40 % i snitt av sina respektive kulturbudgetar till biblioteks- och litteraturområdet. I
kommunerna är biblioteket den största budgetposten.