2012 10 10
Handlingsplan som syftar till att stärka Litteraturen i Västra Götaland
Planen för litteraturområdet tar sin utgångspunkt i Kulturstrategin och kulturplanen ”En mötesplats i världen” som fokuserar på följande fem viktiga strategiska områden:
Vidga deltagandet: Vidga deltagandet genom samverkan med skola, folkbildning, universitet, föreningsliv, arbetsliv och hälso- och sjukvård.
Verka för ett kulturliv som präglas av jämställdhet och interkulturell dialog. Göra särskilda insatser för barn och unga och betrakta
kulturengagemanget ur ett livslångt lärandeperspektiv. Låta
kultursatsningar vara en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärka demokratin.
Utveckla kapaciteter: Bidra till en metodutveckling inom samhällsplaneringen som stärker kulturens roll och utgår från lokalsamhällets behov och resurser.
Gynna nyskapande: Skapa förutsättningar för den nyskapande konsten.
Nyttja tekniken: Utnyttja digitaliseringens revolutionerande möjligheter vad gäller skapande, förmedling och tillägnelse av konst och kultur.
Öka internationaliseringen: Utvidga och fördjupa kulturutbytet med andra regioner inom och utanför EU, både vad gäller enskilda konstnärer och via festivaler, men också genom kunskapsutbyten och
fortbildningsinsatser.
Grunden och utgångspunkten för den regionala litteraturplanen är de i regionen verksamma aktörerna och mötesplatserna som har fokus på litteratur som konstform, upplevelse och verktyg för lärande, demokrati och yttrandefrihet. Planens genomförande förutsätter att litteraturområdet tillförs ökade ekonomiska resurser. Men lika viktigt är att befintliga
resurser används mer effektivt. Befintliga aktörer bör samordnas i en tydligare och i förhållande till varandra kompletterande
samverkansstruktur. Varje verksamhet ska ges möjlighet att fokusera, kvalitetssäkra och utveckla sina professioner och sin kapacitet.
Litteraturen som konstart och dess producenter behöver göras mer synliga och tillgängliga. Litteraturplanen syftar till stärka och tillgodose såväl de litterära producenternas, arrangörernas som innevånarnas olika behov, intressen och förutsättningar.
REGIONAL SAMVERKANSPLATTFORM FÖR LITTERATURENS AKTÖRER
Regionen ger olika och kompletterande uppdrag och projektmedel till ett antal litterära aktörer. Genom tydlighet i uppdragen och gemensam övergripande strategi kan man åstadkomma effektivare användning av befintliga medel och speciella kompetenser.
Kultur i Väst ges uppdraget att kontinuerligt samla och stödja litteraturens verksamheter i en gemensam utvecklingsstrategi med syftet att öka
litteraturens synlighet och tillgänglighet i hela Västra Götaland.
FRAMTIDENS BIBLIOTEK.
Bibliotekens verksamhet är en viktigt del i den litterära infrastrukturen.
Mötesplatser som med fysiska och digitala rum återfinns i varje kommun.
Med olika samhällsförändringar och den digitala teknikens möjligheter förändras människors livsmönster och behov av biblioteket som
mötesplats för lärande och upplevelser.
Tillsammans med lokala bibliotek arrangera en serie konferenser/
workshops som fokuserar på bibliotekens utmaningar och roll i framtiden.
Konferenser som följs upp med modeller som prövar och realiserar nya idéer.
Exempel på rubriker är ”Besökare 2020”, ”Vilka har nyckel till biblioteket - lokal samverkan” och/eller ”Biblioteket på en smartboard eller i en
Iphone”.
STÄRKA BRANSCHEN
Essäfond och arrangörsstöd
Flertalet författare och publicister i regionen, liksom i övriga landet, upplever att det är svårt att försörja sig på sitt skrivande. Man saknar i regionen möjligheten till alternativa och kortare uppdrag mellan de längre arbetsprocesserna. Man önskar också fler arvoderade framträdanden på uppläsningsscener och publika mötesplatser i regionen. Västsvenska författare saknar också den synlighet som de större förlagens
marknadsföring ger.
En essäfond skulle kunna ge förutsättningar att få inkomster för kortare uppdrag och ge tidskrifterna möjlighet att betala avtalsenliga löner för kvalificerade essäer. Förebild är Författarfonden som finansieras genom biblioteks- och kopieringsersättningar. Effekterna av en sådan fond bör utvärderas årligen under en försöksperiod.
Utreda förutsättningar för konstruktion och finansiering att etablera en essäfond på försök.
Utreda möjligheterna att öronmärka befintliga, alternativt skapa nytt, arrangörsstöd till bibliotek, skolor och andra arrangörer för
författarframträdanden. Stödet skulle kunna utformas så, att det särskilt gynnar förmedling av västsvenska författare och publicister.
Fördjupa kunskapen om förlagens villkor
Det finns många små (omkring ett 50-tal) enmansförtag med mycket liten och/eller smal utgivning i regionen. De spänner över alla genrer från smal facklitteratur till läromedel, fantasi, barnböcker, poesi och skönlitteratur.
Det största skönlitterära förlaget i regionen är Kabusa med en årlig utgivning på omkring 40 böcker, varav en tredjedel är barn- och ungdomslitteratur.
Kartlägga och fördjupa kunskapen om förlagsbranschen och dess förutsättningar att verka i Västra Götaland, kopplat till den digitala utvecklingens möjligheter och hot.
Invandrade författare bosatta i regionen.
Det finns många, mer eller mindre etablerade författare och publicister i vår region, som skriver på annat språk än svenska. Deras möjligheter till egen försörjning på sitt skrivande, är nästan obefintliga. De saknar
nödvändiga nätverk och kontakter och de skriver på ett annat språk än svenska. Deras erfarenheter och berättelser översätts sällan till svenska och blir därmed inte tillgängliga för den svensktalande
majoritetsbefolkningen. De är också viktiga förebilder för sina barn och landsmän. Författarcentrum väst har initierat ett nätverk för denna grupp av skribenter som heter ”Lost in migration”.
Utveckla dialogen med medlemmarna i nätverket ”Lost in migration”, om behov av och möjliga insatser för utgivning, översättning och nätverk.
Internationell samverkan
Sverige är, trots den barriär språket utgör, en stor exportör av litteratur.
Det gäller framförallt deckargenren och i viss mån den svenska barnboken medan den ’smalare’ litteraturen har svårt att finna sin väg ut i Europa och övriga världen. Här spelar de stora förlagen, som företrädesvis finns i Stockholm, en avgörande roll när det gäller att marknadsföra och sälja för export. De västsvenska författarna är förhållandevis osynliga och okända på de internationella bokdiskarna.
Den ’bredare’ litteraturen har också lättare att finna översättare än den mer kvalificerade och komplexa texten. Den ’smala’ boken har färre läsare, får mindre uppmärksamhet och spridning/export av verket. Den boken ger följaktligen mindre intäkter. En effekt av detta blir, att ju mer kvalificerad en författare och/eller en översättare är, desto lägre lön får man för arbetet. I andra branscher brukar det omvända gälla.
För att marknadsföra och stimulera västsvenska författare och översättare ska regionen öka stödet för europeiska och internationella utbyten.
Attraktivitet och synlighet Litteraturpris
Regionens kulturnämnd avsätter årligen medel för ett kulturpris samt ett antal arbetsstipender och kulturstipendier. De fördelas utifrån kvalitet med hänsyn tagen till geografisk och genremässig spridning. Kultur i Väst och Författarcentrum Väst har i samverkan från år 2012 inrättat priset
”Författarens bästa bibliotek” som i år och för första gången tilldelas Trollhättans bibliotek.
Andra litteraturpriser i Västra Götaland:
GöteborgsPostens litteraturpris på 50 000 kronor.
Borås tidnings debutantpris på 100 000 kronor.
Dalslands litteraturpris på 5 000 kronor. Ges till uppmärksammat författarskap med anknytning till Dalsland.
Undersöka möjligheterna för att inrätta ett särskilt regionalt litteraturpris.
VÄSTRA GÖTALAND – EN FRISTADSREGION
Västra Götalandsregionen har sedan några år tillbaka gett 100 000 kronor i ekonomiskt stöd till Göteborg som är Fristad för förföljda författare och publicister. Man räknar med att det världen över finns ca 700 skribenter som sitter i fängelse eller är åtalade för att uttryckt sin åsikt.
I Sverige är Göteborg, Stockholm, Malmö, Uppsala och Växjö fristäder och medlemmar i det internationella nätverket ICORN.
ICORN – International Cities of Refuge Network, med säte i Stavanger, Norge, är en sammanslutning av städer som erbjuder författare och journalister en fristad. I Sverige har ICORN samarbete med Svenska PEN och PEN International. I Norden finns för närvarande ett 40-tal fristäder.
Att bli fristadsförfattare innebär att författaren under två år får disponera en bostad i den aktuella kommunen och att han eller hon får ett
stipendium för att i lugn och ro kunna ägna sig åt sitt skrivande. Utöver detta erbjuds författaren möjligheter att delta i det lokala och regionala kulturlivet. Kommunens kostnad är ungefär 400-500 000 kronor per år.
Dessutom betalar man 2 000 EUR för medlemskapet i ICORN. För en region gäller samma medlemspris men priset för den enskilda kommunen reduceras då till 1 500 EUR.
Sedan 2010 är Skåneregionen medlem i ICORN och en så kallad Fristadsregionen.
När en region blir medlem i ICORN betyder det att man aktivt stödjer och verkar för att fler kommuner påtar sig ansvaret att vara fristäder. Genom den regionala medlemsavgiften, sänks medlemsavgiften för den enskilda
kommunen. Regionen påtar sig också att på andra sätt stödja
fristadskommunerna, såsom gemensamt nätverk för fristadskommunerna samt ge publicisterna tillgång till regionala litteratur- och
kultursammanhang. .
Västra Götalandsregionen ska signera medlemskap i ICORN och bli en Fristadsregion. Som sådan ska vi aktivt verka för att engagera fler kommuner och bilda ett regionalt nätverk för de kommuner som vill
erbjuda en förföljd författare en fristad. Samordna kontakter med ICORN, PEN och Statens kulturråd samt erbjuda regionala sammanhang för de enskilda författarna/publicisterna som kan och önskar det.
LITTERATURENS MÖTESPLATSER OCH ARRANGÖRER Bok o Bibliotek
Bok och Biblioteksmässan i Göteborg är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen med nästan 100 000 besökare under fyra dagar. Västsvenska bokförlag, Författarcentrum, Kulturtidskrifter och Kultur i Väst finns på plats i olika montrar.
Bok & Bibliotek är en arena som bättre borde nyttjas för att samlat marknadsföra och synliggöra regionens kulturaktörer, särskilt de med fokus på den västsvenska bok- och biblioteksbranschen. Dialog om och strategi för detta ska tas fram inför Bok och Bibliotek 2013.
Litteraturens hus
De flesta kulturverksamheter manifesterar sig i stora fysiska rum.
Litteraturen som konstart saknar den stora institutionens lyskraft. Med stora institutioner finns både fördelar och nackdelar men alldeles klart är, att det gör konstarten påtaglig och synlig. Det indikerar att samhället ser det som viktigt.
På flera håll i landet och i Europa har man därför valt att etablera Litteraturens hus. Husen har lite olika innehåll och funktion men gemensamt är att konstarten litteratur är satt i fokus. Mötesplats och arbetsrum för författare, förlag, publicist föreningar och
litteraturintresserad allmänhet. Här finns uppläsningsscener, restauranger, caféer, bokhandel och barnens bokrum.
Göteborgs stad lät Ingrid Elam utreda olika alternativ för ett Litteraturens hus. Lagerhuset diskuteras just nu som intressant alternativ att utveckla till Litteraturens hus i Göteborgs stad.
Bokdagar i Dalsland och Åmåls kommun har beslutat att etablera ett Nordiskt Litteraturens hus. Man disponerar ett av Åmåls äldsta hus mitt i stadskärnan och diskuterar nu innehåll och finansiering för att fylla huset med verksamhet.
Såväl Göteborg som Åmål kommer med all sannolikhet att söka
samverkan med Västra Götalandsregionens kulturnämnd i utvecklandet av dessa planer.
Kulturnämnden bör diskutera eventuella principiella förhållningssätt angående regionalt ansvarstagande för ’litterära institutioner’ och kriterier för samverkansavtal med kommuner i frågan.
Skolan, biblioteken och de lokala kulturhusen är basen för mötet med litteratur och dess upphovsmän. Utöver Nordens största årliga litterära mötesplats, Bok och biblioteksmässan i Göteborg, har Västra Götaland ytterligare några unika och lite större kontinuerligt
återkommande litteraturmötesplatser som är självklara aktörer i den regionala samverkan och infrastrukturen.
Bokdagar i Dalsland är så mycket mer än en årlig festival. Den årliga sommarfestivalen på två till tre dagar lockar en publik på cirka 5 000 människor i olika åldrar. Författarna ser det numera som ett väldigt viktigt sammanhang att bli inbjuden till. Man arrangerar också kontinuerligt
”Forum för poesi och prosa” kvällar i Dalslands kommuner. BiD har fokus på Nordisk litteratur med årliga nordiska litteraturseminarier. Man har startat Ungas Bokdagar och delar ut Ungas litteraturpris. Man planerar att etablera ett Nordiskt litteraturhus i Åmål Stad. Oslo Litteraturhus är en inspirationskälla och förebild för BiD.
Bokdagar i Dalsland ska fortsatt vara en unik mötesplats med fokus på nordisk litteratur som arrangerar kontinuerliga festivaler,
litteraturarrangemang och seminarier för publik och författare. De ska med stöd från Kultur i Väst och i samverkan med Winter Word festival och berättarföreningen Tellus fortsatt utveckla och sprida Ungas Bokdagar i Dalsland och stimulera ungas skrivande och läsande.
Winter Word festival i Strömstad är en årlig litteraturfestival som också involverar andra konstformer som dans, konst och musik. En
ambition är att inspirera amatörer att själva skriva och våga publicera sina alster. Man vill också utveckla samverkan med skolan och inspirera unga skrivare. Kommunen har gett ut två antologier, ”Vågor” och ”Lågor”, med noveller från innevånarnas ’byrålådor’. Den senare blev ett gemensamt Fyrbodalprojekt och de 14 kommunernas innevånare producerade var sin egen version av ”Lågor” under 2011.
Att inleda en dialog med Winter Word festival om intresse och behov av stöd för att fortsatt utveckla sin verksamhet att stimulera
amatörskrivandet med särskilt fokus på unga. (De har inget regionalt uppdrag i dag.)
ABF Göteborgs litterära symposier
Genomför en mängd litterära möten/symposier på Trappan vid Järntorget eller på något av Göteborgs bibliotek. Verksamhet som bygger på
interaktiva möten mellan publik och scen i syfte att öka medborgardialog, demokrati och yttrandefrihet. I dag är denna verksamhet väldigt
orienterad till Göteborg.
Ett utbud som genom samverkan med andra arrangörer i regionen skulle kunna spridas till fler platser i territoriet. Att under perioden undersöka och pröva förutsättningar för sådan utveckling.
”Forum för poesi och prosa”. Författarcentrum Västs regionala scen för uppläst poesi och prosa.
Kontinuerliga arrangemang som bygger på att Författarcentrum Väst bokar och turnélägger författare i samråd med de lokala
arrangörsgrupperna. Platser med återkommande arrangemang i dag är följande; Dalsland – med scener i Bengtsfors, Dals Långed, Fengersfors, Färgelanda, Mellerud och Åmål, Trollhättan, Vänersborg, Skövde, Borås, Mark och Göteborg.
Man brukar vid varje arrangemang bjuda på någon etablerad och för publiken namnkunnig författare tillsammans med någon mindre känd under gemensamt tema.
Ramen för konceptet är konstruerad för att kunna erbjuda intressanta och publiklockande uppläsningar till en så låg kostnad och effektiv
turnéläggning som möjligt. Detta kan dock ibland upplevas väl strikt och färdigpaketerat för de lokala förutsättningarna och önskemålen. Den lilla orten som tilldelas en fredag kväll i turnéplanen, kan få svårt att locka publik till sitt arrangemang. Konceptet bör utvecklas så att större flexibilitet och utrymme för lokala förutsättningar skapas.
Lyckat koncept som under perioden bör ha potential att etableras på minst tre kommuner/orter ytterligare i regionen. En målsättning och
förutsättning för sådan utveckling är att konceptet kan göras mer flexibelt och öka lokalarrangörernas inflytande.
Några andra återkommande litterära arrangemang
Författarcentrum Väst - Internationell författarscen, Poesidagen, Röst – scen för tystade författare och Världsbokdagen. Arrangeras huvudsakligen i Göteborg.
Föreningen Negahe Tazeh, (NeT) arrangerar Internationella poesifestivalen – Merci Poesi i Göteborg.
Göteborgs poesifestival med rullande arrangörsansvar sedan 2006.
Trollhättans årliga poesifestival
Poetry Slam - föreningar i Göteborg, Borås och Åmål.
Kultur ungdom spelar en nyckelroll när det gäller ungt skrivande. De flesta nämnda arrangemangen sker i samverkan mellan olika aktörer och med Författarcentrum Väst.
Platsens betydelse
Bibliotek och kulturhus är självklara scener för litterära arrangemang.
Offentliga, öppna och neutrala platser som besöks av innevånare i olika åldrar och med varierande bakgrund. Trots ’låga trösklar’ är det ändå många innevånare, som av olika anledningar, inte söker sig till
litteraturens mötesplatser. Om inte Muhammed kommer till berget får berget …..
Stimulera och främja litterära möten på nya och oväntade platser, som till exempel idrottsarenan, krogen, hembygdsgården eller fritidsgården.
KULTUR I VÄST OCH BIBLIOTEKEN
Kommunbiblioteken fyller en viktig funktion för innevånarnas möjlighet till information, lärande, upplevelser och möten. I den statliga kulturbudgeten utgör anslaget till bibliotek och litteratur omkring 3 %. Motsvarande siffra för landsting/region är 4 % medan biblioteken utgör ungefär 40 % av den kommunala kulturbudgeten.
Många bibliotek bedriver intressanta utvecklingsarbeten när det gäller samverkan över kommungränserna, att nyttja den digitala tekniken, biblioteken som kulturell mötesplats och lokal samverkan. Regionen kan hjälpa till att synliggöra de goda exemplen som pågår i och utanför Västra Götaland samt initiera regionala visions- och utvecklingsdiskussioner för
”Framtidens bibliotek”. Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är den regionala biblioteksplanens följande sex prioriterade områden:
Bibliotekets roll i samhället, Barn och unga, Biblioteken som kulturarena, Den digitala utvecklingen, Livslångt lärande och ABM- samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer
Den regionala biblioteksverksamheten har under de senaste åren etablerat tre huvudsakliga arbetsformer för sitt utvecklingsarbete: konsultativa insatser i kommuner, fortbildning av personal på bibliotek samt särskilda insatser för barn och unga. Man ska fortsatt driva Barnens bibliotek och där utveckla alla former av berättelser samt stödja kommunernas skol- och gymnasiebibliotek och i samverkan med Skolbibliotek Väst.
I takt med att samhället och människors behov förändras, ställs nya förväntningar på biblioteken som plats för information, lärande och kulturmöten. Gemensamma utvecklingsmodeller mellan lokala och
regionala aktörer, i syfte att pröva nya arbetsmetoder som attraherar nya målgrupper ska prövas. Dessa modeller ska bygga på lokala behov och förutsättningar.
Medverka till och stödja nya modeller och arbetsmetoder i och utanför det lokala biblioteket.
Bevaka den digitala utvecklingen på biblioteksområdet.
Ge stöd, fortbildning och omvärldskunskap till den lokala biblioteks- verksamheten.
Samverka med lokala bibliotek och hembygdgårdar som arena för interkulturella möten.
REGIONALT ”LÄSLYFT” FÖR BARN OCH UNGA
Den statliga utredningen ”Läsandets kultur”, föreslår ett särskilt läslyft för Sverige. Alla mätningar och jämförande rapporter visar att svenska barns och ungas läsförståelse minskar på ett alarmerande sätt. Man konstaterar att klyftorna mellan unga från olika miljöer ökar samt att speciellt killar i socio-ekonomiskt utsatta miljöer halkar efter. God läsförståelse är
grunden för all inlärning och avgör vilka möjligheter man har för fortsatta studier och arbetskarriärer.
Berättarföreningen Tellus har ett regionalt kulturstrategiskt uppdrag 2013-2015. De har fokus på läsfrämjande stöd till lärare och elever/unga.
Deras verksamhet syftar till att öka barns och ungas reella inflytande, stärka läs- och skrivintresse, öka mångfalden i den publicerade
litteraturen, vidga möjligheterna till kulturutövande samt stimulera entreprenöriellt lärande.
Ett regionalt läslyft ska arbetas fram tillsammans med och inom ramen för nästa steg i projektet KLIV 2.0 (Kultur och Lärande i Vardagen, ett
pågående samverkansprojekt mellan kultur och skola), berättarföreningen Tellus, Författarcentrum Väst och Kultur i Väst. Lärarna och
skolbiblioteken har en nyckelroll i detta och ska ges särskilt stöd i form av fortbildning och kompetensförstärkning i arbetet. Skapande skola medel och regionalt arrangörsstöd är ekonomiska resurser som bör delfinansiera insatsen.
SAMVERKAN MELLAN ARKIV, BIBLIOTEK OCH MUSEER, ABM Biblioteken är tillsammans med arkiv och museer viktiga
kunskapsinstitutioner. Verksamheterna måste bättre integreras med varandra utifrån ett användar- och medborgarperspektiv.
Utarbeta en regional handlingsplan för ABM-arbetet.
LITTERATURENS AKTÖRER OCH
MÖTESPLATSER I VÄSTRA GÖTALAND
BAKGRUND
För snart 60 år sedan genomfördes den första svenska
litteraturutredningen. Sedan dess har det tillsatts fem större utredningar om ordets och bokens mening och betydelse för demokrati, yttrandefrihet och bildning för individens och samhällets utveckling. Den nu genomförda och överlämnade statliga utredningen Läsandets kultur, är den sjätte i ordningen. Den stora förändringen och utmaningen mot tidigare
utredningar, ligger i den mångfald av nya medier som tillkommit genom den snabba tekniska utvecklingen. Digitaliseringen ställer helt nya frågor som, vad är en bok och vad är litteratur? Vem är författare och vem är förläggare? Vad är ett bibliotek och vad är skolans ansvar? Vem betalar och vem får betalt? Hur stimuleras mångfald och kvalitet och vad menar vi med det?
Genomgående och föremål för särskilda omsorger i samtliga utredningar har den unga generationens läsvanor varit.
Hösten 2011 uppdrog Västra Götalandsregionens kulturnämnd till kultursekretariatet att genomföra genomlysningar av några av
kulturnämndens verksamhetsfält. Man önskade få en tydligare bild av vilka aktörer som verkar inom ett visst område och vilka utmaningar som området står inför samt förslag på insatser som kan stärka och stödja en positiv utveckling, utifrån såväl upphovsmännens och branschens som medborgarnas perspektiv. Genomlysningarna har skett parallellt med kulturnämndens arbete med en ny Kulturstrategi och Kulturplanen för 2013 -2015.
Litteraturområdet, som det här handlar om, upplevdes utifrån flera
perspektiv som ett viktigt område att få genomlyst under 2012. Området är komplext och berörs så tydligt på alla plan av den tekniska
utvecklingen som förändrar spelplanen såväl för branschens produktionsvillkor som för medborgarnas behov, agerande och efterfrågan.
AVGRÄNSNING
Genomlysningen är främst kartläggning och nulägesbeskrivning av
befintliga aktörer och verksamheter i regionen som direkt är inriktade på det skrivna ordet och med uppdrag eller stöd från Västra Götalands- regionens kulturnämnd.
Den kommer också att något beröra de förändringar och utmaningar som branschen och verksamheterna står inför.
Slutligen föreslås några utvecklingstankar som syftar till att stärka såväl konstartens utveckling som medborgarnas tillgänglighet och delaktighet Genomlysningen kommer inte att behandla upphovsfrågorna eller försöka beskriva kostnader för eventuella förslag till åtgärder.
AKTUELLA UTREDNINGAR
”Läsandets kultur”, SOU 2012:65, i kort sammanfattning.
Utredningen konstaterar att litteraturens ställning i Sverige på många sätt är god. Befolkningens läsvanor ligger fortfarande på en hög nivå, det ges ut fler böcker än någonsin och Sverige har exportframgångar trots landets begränsade språkområde.
Man konstaterar dock att skillnaderna och klyftorna mellan de som läser och de som inte gör, det ökar. Man skriver att ”kvinnor läser mer än män, flickor mer än pojkar och högutbildade mer än lågutbildade.” Särskilt allvarligt ser man på den unga generationens minskande läsande och läsförståelse.
Utredningen är en gedigen genomlysning och analys av litteraturens olika aktörer och dess villkor mer än 600 sidor. Här följer en kort
sammanfattning av de bedömningar och förslag som utredningen lägger:
Läsvanor, läsfärdighet och läsfrämjande verksamhet.
Man konstaterar de ökade skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper och den i flera undersökningar belagda negativa trenden när det gäller den unga generationens läsförståelse. Något som påverkar inte bara individens möjligheter till studier och arbete utan också ger negativa effekter för hela samhällets utveckling och konkurrensmöjligheter.
Man föreslår ett Läslyft för Sverige med följande tre mål:
Barns och ungas lust och motivation till läsande ska öka mätbart med idag, särskilt i grundskolans tidiga klasser.
Fler barn och unga ska regelbundet ta del av skön- och facklitteratur.
Kunskapen om läsningens betydelse för utbildning och delaktighet ska öka bland de grupper som i dag läser i liten utsträckning.
Förslag till åtgärder för att nå målen:
En parlamentarisk beredning/kommitté bestående av experter som följer utvecklingen på området.
Uppdra till Statens skolverk, folkbiblioteken och Centrum för lättläst att initiera en försöksverksamhet med läsombud på några av landets förskolor.
Uppdra till Skolverket att utveckla fortbildning/kompetensutveckling om barn- och ungdomslitteratur och litteraturdidaktiska metoder för lärare.
Uppdra till Statens skolverk att utvärdera skolbibliotekens funktion och roll som pedagogisk resurs och stöd för elevernas läslust.
Läs- och litteraturfrämjande som en del i kultursamverkans-
modellen. Man föreslår att nuvarande statsbidrag för inköp av barn- och ungdomslitteratur, regionala och lokala läsfrämjandeprojekt samt del av stödet till litterära evenemang upphör och att istället 17 miljoner kronor avsätts för läsfrämjande utvecklingsprojekt inom ramen för samverkansmodellen.
Att avsätta ytterligare 16 miljoner kronor för läsfrämjande insatser utanför skolan.
Upphovsmännens villkor
Författarkollektivet präglas av en så kallad ”Stjärnekonomi”, vilket betyder att det stora flertalet lever med mycket låga inkomster, relativt få med medelinkomster och ett fåtal med mycket höga inkomster. De flesta har sin försörjning på annat håll, genom stipendier, priser och författarfondens ersättningar.
Förslag:
Förenkla regleringen av biblioteksersättningen samt förändra
förhandlingsordningen genom ny överenskommelse mellan parterna.
Bokmarknadens utveckling och vertikal integration
Förlagsledet utmärks av en ökad polarisering mellan ett fåtal större koncerner och en mängd små aktörer. En trend som förstärkts under de senaste åren är att de stora förlagen också alltmer dominerar hela
återförsäljningsledet. Man äger nätbokhandeln, bokklubbarna och försäljningen till dagvaruhandeln. En vertikal ägarstruktur som som riskerar att snedvrida konkurrensen och slå ut de mindre aktörerna.
Förslag:
Regeringen bör noga följa utvecklingen samt se över konkurrens-
lagstiftningen för att motverka maktkoncentration och vertikal integration.
Bokhandelns kris
Den fysiska bokhandeln får allt svårare att hävda sig gentemot
nätbokhandeln och dagvaruhandeln med sina stora volymer kan pressa priserna på bästsäljare och erbjuda ett större utbud.
Man anser att bokhandeln har stor potential att utvecklas till mötesplats med litterära evenemang.
Förslag:
Fortsatt avsätta 1 miljon kronor för litterära evenemang och andra innovativa idéer som kan utveckla bokhandeln.
Tendenser i utgivningen
Sverige har aldrig haft en större utgivning än i dag. Man talar om en
’bokflod’. Det betyder dock inte att all sorts litteratur ökar på samma sätt.
Svagast utveckling har dramatiken, viss översatt utländsk skönlitteratur för både barn och vuxna samt böcker på minoritetsspråken.
Det finns en tendens att den kvalificerade litteraturen flyttar från de stora förlagen till de mindre som har mindre resurser att marknadsföra och distribuera verken. Kan bli en spiral som ytterligare missgynnar den smala och kvalificerade litteraturen.
Förslag:
Det statliga utgivningsstödet som premierar kvalitativ förlagsverksamhet är fortsatt en viktig insats som ska behållas. Man vill därtill införa ett tak för det enskilda företaget i syfte att få mer medel över till de mindre aktörerna som bättre behöver ekonomiskt stöd. Robin Hood-principen.
E-böckerna och den digitala utvecklingen.
E-boken är på väg att få ett genombrott i Sverige. Prisutvecklingen av den digitala boken är möjligen en bromsande faktor. Varför köpa en digital bok om priset är ungefär detsamma som för en pappersbok? Biblioteken har problem att klara den ökade kostnaden för att e-boksutlåningen.
Förslag:
Fortsatt statligt stöd för digital utgivning. Lokal samordning för gemensam upphandling som ger biblioteken bra villkor. Kungliga biblioteket ges
uppdrag att möjliggöra för externa distributörer att tillhandahålla e- litteratur via den nationella katalogen Libris.
Tidskriftmarknaden och kulturtidskrifterna
Man betonar kulturtidskrifternas betydelse för mångfald, kvalitet och det offentliga samtalet. De har också stor betydelse för författarkollektivet som ges möjlighet till försörjning genom kortare uppdrag. Det förutsatt att tidskrifterna har ekonomi att betala för fördjupande artiklar.
Kulturrådets produktionsstöd är en avgörande inkomst för många kulturtidskrifter.
Förslag:
Man föreslår att kulturrådets produktionsstöd förstärks med 2 miljoner kronor.
Internationellt utbyte på litteraturområdet
Man ser det som viktigt att öka den internationella aktiviteten när det gäller författarutbyten, översättningar, import och export.
Förslag:
Förstärkt stöd på totalt 3 miljoner kronor till översättningar, produktionsstöd, utbyten och översättarseminarier.
Litteraturhus
Göteborgs stads kulturnämnd beslutade hösten 2011 att utreda
möjligheterna och behovet av ett litteraturens hus . Man anlitade Ingrid Elam som ensamutredare. Hon lämnade över sin utredning den 14 december 2011 och den redovisades offentligt vid nämndens
sammanträde 14 februari 2012 i Göteborg.
Ingrid Elam argumenterar sammanfattningsvis för varför ett litteraturens hus skulle vara en viktig kulturpolitisk åtgärd;
”Litteraturens villkor förändras i snabb takt, läs- och skrivkunnigheten minskar bland unga, biblioteken är inte längre boksamlingar utan
mediecentraler, e-boken konkurrerar framgångsrikt med pappersboken och upphovsrättsinnehavarna tappar mark till mellanhänderna. Allt färre titlar säljer alltmer, litteraturen är inte hotad men dess mångfald är det. I det läget framstår etablerandet av litteraturhus som en viktig
kulturpolitisk åtgärd.”
Vad skiljer då ett litteraturhus från bibliotekens verksamhet och på vilket sätt skulle etablerandet av ett sådant kunna vända redovisade negativa förändringar till möjligheter och en positiv utveckling, enligt Ingrid Elam?
Den första frågan besvarar Ingrid Elam genom en kortfattad historisk beskrivning av efterkrigstidens behov av att bygga upp Europa för att få igång tillväxt. ”Parallellt med Marshallsplan och ’tyska under’ växte en modern kulturpolitik fram som syftade till, att med kulturens hjälp, återta ett civilisatoriskt minimum. ”Konsten skulle inte längre vara ett
njutningsmedel för en elit utan ett dagligt bröd för medborgarna och en hörnsten i samhällsbygget.” Ingrid Elam
Man satsade på att bygga en infrastruktur av kulturinstitutioner och på litteraturens område byggdes bibliotek och litteraturhus.
Litteraturhusen har historiskt mer haft karaktären av att vara en
mötesplats och arbetsmiljö för författarna, branschen och de intellektuella medan biblioteken varit medborgarnas fria tillgång till litteratur, bildning och information. Ingrid Elam redogör för ett antal exempel på litteraturhus i Europa och Sverige och dess innehåll, som i dag ofta också är plats för unga icke etablerade, amatörskrivare och allmänt litteraturintresserade medborgare. Husen rymmer ofta, utöver författarnas, översättarnas och publicisterna organisationer också litterära arrangemang, skrivarverk- städer, bokcirklar, bokhandel och café.
Ingrid Elam skriver också att flera bibliotek gått mot en utveckling som starkt påminner om de Europeiska litteraturhusen.
Ingrid Elam menar att litteraturhus skulle vara en viktig kulturpolitisk åtgärd genom att öka synligheten för litteraturen som konstart och dess upphovsmän. Ett sätt att samla, bredda, fördjupa och möjligen också utveckla området i samexistens med de ofrånkomliga samhälls-
förändringarna.
Ingrid beskriver fyra olika konkreta förslag på hur Göteborg skulle kunna etablera sitt hus med utgångspunkt från det som redan finns i staden.
1.Det brett samlande, kompletterande och förstärkande litteraturhuset.
Litteraturhuset i Oslo är förebild. Man konkurrerar inte med det redan existerande utan förstärker med det som idag finns spritt på olika ställen.
Det kräver stor organisation och en kraftfull finansiering.
2. Ett litteraturhus för det fria och alternativa litteraturlivet.
Det bygger på att förstärka och utveckla redan i dag befintliga Lagerhuset vid Järntorget i Göteborg. Kan bli väl slutet och exklusivt.
3. Det ambulerande litteraturhuset
En etikett eller varumärke som sätts på redan befintliga verksamheter i Göteborg och i regionen. Turnerande arrangemang. Kan bli osynligt och utan den kraftsamling som en fysisk plats kan ge.
4. Ett litteraturhus som sätter konstarten i centrum.
Det förslag som Ingrid Elam som utredare själv förespråkar. Inte ett förstärkt bibliotek eller ett förstärkt Lagerhus utan något som
kompletterar med att vara något som sätter själva konstarten i fokus.
Litteraturen själv som får ett eget hus. Ett hus som laddas med något nytt med vidöppna in- och utgångar som öppnar sig för såväl upphovsmännen som läsarna.
Göteborgs stad diskuterar nu alternativet att utveckla Lagerhuset till Göteborgs Litteraturhus.
Åmåls kommun och Bokdagar i Dalsland planerar att etablera ett Nordiskt Litteraturhus i hjärtat av Åmål. Man disponerar sedan en kort tid tillbaka ett av Åmåls äldsta hus för detta ändamål.
UPPHOVSMÄNNEN OCH BRANSCHEN Författarna – Författarcentrum Väst
Författarcentrum är en ideell förening för författare, med syfte att sprida litteraturen i samhället och öka kontakten mellan författare och läsare.
Föreningen omfattar hela Sverige med de regionala organisationerna Norr, Syd, Väst och Öst och samlar totalt ca 1 300 medlemmar varav den
största andelen, ca 800, återfinns i Öst som involverar Stockholm.
Författarcentrum Väst omfattar Västra Götaland, Värmland och Halland.
För att kunna bli medlem krävs att man utkommit med minst ett eget eller minst ett översatt verk på allmänt förlag eller genom särskild prövning som bygger på väl dokumenterad litterär verksamhet.
FCV har i dag omkring 300 medlemmar med kontor på Prinsgatan i
Göteborg. Av föreningens medlemmar i Västra Götaland bor de flesta med stor koncentration i eller omkring Göteborg.
Föreningen har 2,8 anställda och omsatte totalt 3 229 828 kronor under 2011. Västra Götalandsregionens kulturnämnd beviljade 500 000 kronor i KSU anslag för perioden 2010 – 2012 samt särskilda projektmedel för
”Stråket” och Samverkan för litterärt Västra Götaland”. Statligt stöd är på 1 105 000 kronor och innefattar stöd för förmedlingsverksamhet.
Resterande medel kommer från olika andra bidragsbeviljande instanser, sponsorer och medlemsavgifter.
Man har en hög ambition i förhållande till antalet anställda och stor del av arbetet bedrivs genom ideellt arbete av medlemmarna och/eller de till organisationen knutna nätverk av ombud och arrangörer.
Verksamheter och projekt som drivs av Författarcentrum Väst I Västra Götaland
Förmedlingsverksamhet
Genom FCV kan man boka en författare till ett litterärt arrangemang för allmänheten eller för skolan. Verksamheten drivs med stöd av statliga medel som fördelas av kulturrådet till centrumbildningar i Sverige i syfte att skapa och öka arbetstillfällen i form av företrädesvis uppläsningar och andra publika möten med sina läsare.
Forum för poesi och prosa
Projekt som stöds av regionens kulturnämnd och som syftar till att skapa kontinuerliga mötesplatser för författare och en litteraturintresserad publik i regionen. Forum för poesi och prosa finns i dag i Dalsland, Vänersborg- Trollhättan, Skövde, Borås, Marks kommuner som blivit ett slags litterära fästen i regionen.
Uppläsningskvällar som turnerar på de olika platserna, ofta med någon namnkunnig författare tillsammans med mindre etablerad. Då
verksamheten med åren fått allt fastare struktur och organisation ansökte föreningen om och fick stöd för att under 2010 starta ett Forum för poesi och prosa som riktar sig till skolan, ”Stråket”.
Verksamheten som initierats och samordnas av FCV, bygger i hög grad på lokalt engagemang och samverkan mellan bibliotek, litteraturföreningar och studieförbund som arrangerar på platsen.
Lost in migration
Började som ett samarbetsprojekt mellan studenter på Kulturverkstans projektutbildning och Författarcentrum Väst för att synliggöra författare, etablerade eller nya, i exil. Resulterade i en antologi i vilken 17 författare ingår. I dag har man bildat ett nätverk inom föreningen särskilt för
exilförfattare och författare som skriver på annat språk än svenska.
Internationell författarscen i Göteborg
Startade 2010 i samverkan med Göteborgs stadsbibliotek, Bok och Bibliotek, Göteborg & Co och Världskulturmuseet. En mötesplats i Göteborg för oväntade och interkulturella möten.
Barnboksnätverket
Författarcentrum har inom föreningen skapat ett särskilt nätverk för barnboksförfattarna. Syftet är att stärka barnboksförfattarna och litteraturintresset hos barn och unga.
Made in Backa
En litterär tidskrift av och för barn i åldern 10-13 år i Backaområdet.
Syftet är att skapa möten mellan barnen som ökar förståelsen för varandras kulturer, ger ökad självkänsla och språk att uttrycka sina
tankar. Ett projekt som nu efterfrågas av och sprids till andra stadsdelar i Göteborg.
Övrigt
Härutöver arrangerar och bedriver författarcentrum olika arrangemang som Världsbokdagen, Poesidagen och liknande.
Författarcentrum Västs synpunkter
Representanter för författarcentrum menar att de flesta, ca 90 %, är beroende av andra inkomster vid sidan av sitt författarskap för sin
försörjning. I bästa fall kan ’brödjobbet’, vara nära kopplat till skrivandet och professionen i form av arvoderade engagemang i skrivarverkstäder, uppläsningar eller uppdrag för tidningar eller tidskrifter. Man önskar sig fler tillfällen till möten med publik. Ett vuxenarrangörsstöd skulle kunna ge fler små lokala bibliotek och liknande mötesplatser ekonomisk möjlighet till ökat antal arrangemang. Ett arvodesavtal liknande MU avtalet för konstnärer skulle också höja arvodesnivån och därmed inkomsterna för författarna.
Man önskar också mer långsiktiga stödformer, då man upplever att det idag går för mycket tid och energi till att jobba med att ansöka om pengar för att säkra kontinuitet och utveckling i verksamheten.
Idén om ett Litteraturhus ser man som väldigt positivt. En plats att möta och kreera tillsammans med andra men också en plats att möta en
litteraturintresserad allmänhet. En sådan plats tror man skulle medverka till ökad synlighet för såväl upphovsmännen som litteraturen som
konstart. Man anser dock, i motsats till utredaren Ingrid Elam, att Lagerhuset är det bästa alternativet att bygga vidare på.
Författare i regionen som skriver på annat språk än svenska.
Vid ett möte i Hammarkullen träffade jag en grupp författare, publicister och kulturarbetare med annat modersmål än svenska. Några av dem är engagerade i Lost in migration – nätverket, andra inte. Några är också medlemmar i författarcentrum men de flesta, enligt egen utsago, saknade helt kontakt med författarcentrum väst.
De representanter som jag träffade uppskattade att det i regionen finns omkring 200 författare/publicister med annat modersmål än svenska.
I gruppen finns de som utan vidare är kvalificerade för medlemskap i Författarcentrum medan flertalet antagligen inte uppfyller villkoren.
Många ger ut böcker och artiklar i sina hemländer och på sina egna språk.
Röster som aldrig blir översatta till svenska läsare. Om författare generellt har svårt att leva på sitt skrivande så har de flesta i denna grupp inte en chans.
Mahmoud Al-Bayaty har skrivit en roman på arabiska i vilken han beskriver sitt liv i det nya landet och i Hammarkullen. Boken har väckt stort intresse i hans hemland men borde också vara av stort intresse för läsare i Sverige.
De beskriver också svårigheten att intressera förlagen för sina verk och trycker ofta på egen bekostnad genom den så kallade författarmaskinen i Stockholm.
Poeten José Hernan Romero Jaldin berättade att han skrivit i hela sitt liv på spanska medan hans barn, som är födda och uppvuxna i Sverige inte klarar att läsa hans böcker då deras spanska är för dålig. Hans högsta önskan är att hans författarskap skulle kunna översättas till svenska så att han, åtminstone, kunde lämna över sina tankar i arv till dem.
Här finns en skatt av litterära berättelser och kunskaper att översätta och ta del av.
Fristad för förföljda författare och journalister.
International cities of refuge network - ICORN är en organisation med medlemsstäder över hela världen som har till syfte att värna
yttrandefriheten. Medlemsstäderna åtar sig att under minst två år ta emot, skydda och försörja en författare eller publicist som lever under hot och behöver en fristad.
Västra Götalandsregionen har sedan några år tillbaka gett 100 000 kronor i ekonomiskt stöd till Göteborg som är Fristad för förföljda författare och publicister. Man räknar med att det världen över finns ca 700 skribenter som sitter i fängelse eller är åtalade för att uttryckt sin åsikt.
I Sverige är Göteborg, Stockholm, Malmö, Uppsala och Växjö fristäder och medlemmar i det internationella nätverket ICORN.
ICORN – International Cities of Refuge Network, med säte i Stavanger, Norge, är en sammanslutning av städer som erbjuder författare och journalister en fristad. I Sverige har ICORN samarbete med Svenska PEN och PEN International. I Norden finns för närvarande ett 40-tal fristäder.
Att bli fristadsförfattare innebär att författaren under två år får disponera en bostad i den aktuella kommunen och att han eller hon får ett
stipendium för att i lugn och ro kunna ägna sig åt sitt skrivande. Utöver detta erbjuds författaren möjligheter att delta i det lokala och regionala kulturlivet. Kommunens kostnad är ungefär 400-500 000 kronor per år.
Dessutom betalar man 50 000 kronor för medlemskapet i ICORN.
Sedan 2010 är Skåneregionen medlem i ICORN och en så kallad Fristadsregionen.
När en region blir medlem i ICORN betyder det att man aktivt stödjer och verkar för att fler kommuner påtar sig ansvaret att vara fristäder. Genom den regionala medlemsavgiften, sänks medlemsavgiften för den enskilda kommunen. Regionen påtar sig också att på andra sätt
ICORN har sitt säte i Stavanger, Norge. I Sverige är Uppsala, Stockholm, Göteborg och Malmö medlemmar i ICORN och så kallade Fristäder. Region Skåne är också medlem, vilket betyder att intresserade städer i en
medlemsregion får sänkt medlemsavgift.
Översättarcentrum
ÖC är en ideell organisation för skönlitterära och facklitterära översättare med 350 medlemmar över hela landet. ÖC bildades 1979 och finansieras genom medlemsavgifter och stöd från Statens Kulturråd.
Uppgiften är att gratis förmedla uppdrag och vara kontaktyta mellan sina medlemmar och förlag eller andra som önskar hitta kvalificerade
översättare.
Man anordnar också seminarier och evenemang där man lyfter fram översättarens roll och diskuterar översättning ur olika perspektiv.
Föreningen har sitt kansli i Stockholm, där de flesta översättare också är bosatta. De som finns i Västsverige erbjöds att bli medlemmar i
Författarcentrum Väst.
Den ’bredare’ litteraturen har också lättare att finna översättare än den mer kvalificerade och komplexa texten. Den ’smala’ boken har färre läsare, får mindre uppmärksamhet och spridning/export av verket. Den boken ger följaktligen mindre intäkter. En effekt av detta blir, att ju mer kvalificerad en författare och/eller en översättare är, desto lägre lön får man för arbetet. I andra branscher brukar det omvända gälla.
Illustratörscentrum
I föreningen finns 1 500 yrkesverksamma medlemmar av illustratörer och grafiska formgivare. IC förmedlar kostnadsfritt kontakter mellan sina medlemmar och olika uppdragsgivare såsom exempelvis bokformgivare, animatörer, och modetecknare.
Verksamheten, som finansieras av till största delen med stöd från Statens Kulturråd, har sitt kansli i Stockholm. Man har dock regionombud med kanslier också i Malmö, Göteborg och Sundsvall.
Förlag i Västra Götaland
I Västra Götaland finns ca 40-50 förlag, de flesta i eller omkring Göteborg.
De flesta har en blandad utgivning men grovt uppskattat kan ungefär hälften sägas vara inriktade på skön-, poesi och barn/ungdomslitteratur medan övriga på specialiserad facklitteratur och läromedel.
Samtliga förlag är mycket små och bedrivs som enmansföretag och ibland mer som en ideell verksamhet. Kabusa, som det största förlaget i Västra Götaland, har en årlig utgivning om cirka 40 titlar per år. En tredjedel av dessa är barn- och ungdomsböcker.
Det framhålls ibland som en nackdel för Västsveriges författare när det gäller synlighet och uppmärksamhet att de stora och tongivande förlagen i Sverige återfinns i främst Stockholm. Samtidigt kan vår tids rörlighet, internationalisering och digitala teknik minska den betydelsen. Författare har heller aldrig varit bundna till förlag verksamma på den ort man själv lever och verkar. En tydlig trend är en ökad maktkoncentration. De stora förlagen äger och driver själva nätbokhandel och säljer via dagvaru-
handeln. De stora volymerna ger konkurrensfördelar som utgör ytterligare hot mot de små förlagens möjligheter till överlevnad.
Tidskrifter
Ord & Bild och Glänta, är två av landets största, äldsta och kanske
främsta kulturtidskrifter som produceras i Göteborg. Tidskriftsverkstan har totalt omkring 20 medlemmar som är kopplade till lokalerna i Lagerhuset i Göteborg. Tidskriftsverkstan har stöd från Kulturrådet och från Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
UTBILDNINGAR Litterär gestaltning
PÅ Göteborgs universitet finns den äldsta akademiska
universitetsutbildningen (sedan 1996) för den som vill bli författare.
Utbildningen Litterär gestaltning omfattar 120 p och är den enda i landet som ger behörighet upp till forskarutbildningsnivå.
Man tar in 12 studenter vartannat år och av Sveriges årligen ca 40
skönlitterära debutanter, räknar man med att ungefär 15% kommer från Utbildning Litterär gestaltning, vilket måste sägas vara ett gott betyg.
Kreativt skrivande I och II
Skövde högskola erbjuder två fristående kurser om 7,5 p vardera för skrivarintresserade.
Folkhögskolorna
Man kan också söka sig till Billströmska folkhögskolan eller till Nordiska Folkhögskolan i Kungälv för att gå olika kurser relaterade till
skrivarkonsten. Nordiska Folkhögskolan har en terminskurs som heter
”Bok, språk och foto medan Billströmska erbjuder två olika veckokurser under sommartid. (Här måste jag reservera mig för att det förmodligen finns fler folkhögskolor som själva eller i samverkan med andra aktörer, som erbjuder skrivarkurser, särskilt under sommartid)
Studieförbunden
Bland studieförbunden finns otaliga möjligheter att bli inspirerad och få handledning i skrivandet. Bland utbudet finns: Skriva deckare, skriva romaner, skriva poesi, skriva krönikor, skriva för unga, skriva för
veckotidningar, skriva för läkande, ge ut din egen bok, skriva självbiografi och mycket mer.
Berättarföreningen TellUs
TellUs är en ideell förening som knoppats av från Me University AB. Man har sin bas i Uddevalla men driver verksamhet i hela landet och i Norge och Finland.
Föreningens mål är att främja demokrati, mångfald, kultur,
idéutveckling/entreprenörskap samt läs- och skrivutveckling. Man arbetar med flera olika målgrupper i koncepten Ung berättare, Lokala berättare, Seniora Berättare och Världsberättare.
Man arbetar ofta i nära samarbete med skolans elever och pedagoger i projekt som syftar till att öka lusten att läsa och skriva.
TellUs har ett regionalt KSU uppdrag under perioden 2013-2015 i vilket fokus ska vara läs- och skrivfrämjande för regionens unga, främst inom ramen för skolans uppdrag. Allt arbete sker i nära samverkan med skolans ledning och personal med vilka man upprättar gemensamt avtal om vilka mål som ska uppnås.
Sedan 2010 har över 8 000 barn och unga skapat sina egna böcker utifrån sina tankar och livserfarenheter med stöd från sina lärare/föreningsledare och TellUs.
Föreningen TellUs är medlemmar i NUB (Nordiska Unga Berättare).
LITTERATURENS MÖTESPLATSER Bok och Bibliotek
Bokmässan i Göteborg startade 1985 och har sedan dess vuxit till Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen. Mässan, som
arrangeras av Bok & Bibliotek i Norden AB, samlar i dag omkring 10 000 besökare under fyra dagar. Under 2012 äger den 28:e mässan rum den 27-30 september och har nordisk litteratur i fokus.
Mässdagarna lockar såväl bransch som allmän publik. Man räknar med att närmare 40% av besökarna är branschfolk varav de största grupperna är lärare eller bibliotekarier.
För branschen finns International Rights Centre där förlag och agenter från hela Europa träffas för att knyta kontakter och köpa och sälja rättigheter. Bok & Bibliotek är för bokbranschen vad de stora filmfestivalerna i Cannes, Toronto och Göteborgs filmfestival är för
filmbranschen. En marknadsplats för affärer, kontaktskapande och nöje.
Som besökare kan man välja mellan omkring 3000 seminarier, 2000 olika programpunkter eller besöka omkring 900 utställare. Här finns fack- och skönlitteratur, barn och ungdomslitteratur, läromedel, tidskrifter, serier, antikvariat, bokbussar och mycket mer.
Bokdagar i Dalsland
Dalslands Litteraturförening är sedan starten år 2000 huvudägare av
Bokdagar i Dalsland. Bokdagarna är ett lokalt förankrat arrangemang med fokus på Nordisk litteratur. som Bokdagarnas verksamhet är spridd över landskapets fem kommuner men har sedan två år tillbaka sin bas i Åmål.
Bokdagar i Dalsland är ett samarbetsprojekt mellan Dalslands Litteraturförening, Studieförbundet Vuxenskolan och Dalslands Skrivarförening.
Verksamheten bygger på flera olika byggstenar med sommarens Litterturfestival i augusti som en höjdpunkt. Under två – tre dagar samlas författare från hela Norden i den gamla avkristnade 1700-tals kyrkan i Åmål för att möta sin publik. Bokdagarna samlar omkring 5 000 människor varav de flesta från närområdet. Men ca 10% räknar man med kommer från grannlandet Norge. Festivalen har också inbjudna förlag, bokhandel antikvariat och andra omkringaktiviteter.
Varje år har man också en Nordisk Novellfestival som hittills hållits i
Dals Eds kommun men som kommer att flytta till Baldersnäs herrgård i Bengtsfors kommun under 2013. En mötesplats för novellister från hela Norden, också från Åland och Färörarna. Uppläsningar och seminarier.
Evenemanget sker under våren.
Man arrangerar också Barnens bokdagar, Poetry Slam och Forum för poesi och prosa. Föreningen har samverkan med skolan i Åmål omkring skrivande och berättande. Man har instiftat pris för unga skrivare.
Under 2012 har kommunen upplåtit ett gammalt hus i centrala Åmål som föreningen får disponera. Planen är att huset ska bli ett Nordiskt
Litteraturhus. Innehåll och aktiviteter för huset är under planering.
Föreningen har ett Kulturstrategiskt uppdrag 2010-2012 från Regionens Kulturnämnd. Man söker medel, förutom regionen, också från Åmål och övriga Dalslands kommuner, Fyrbodals kommunalförbund, Nordisk Kulturfond, Finsksvensk kulturfond, sponsorer med mera.
Winter Word festival i Strömstad
Winter Word festival är Strömstads litteraturfestival som äger rum i mars varje år. Det är en kommunal satsning ännu så länge. Man ser det som en svaghet och arbetar på att skapa en förening som tar huvudmannaskapet i framtiden. Festivalen har arrangerats årligen sedan 2009. Man bjuder på en rad författare men också dans, musik och konst.
Man bjuder också in kommuninnevånarna att delta med eget skrivet material och 2010 gavs antologin ”Vågor” ut med ett stort antal lokala skrivare. Nästa år togs ytterligare ett steg då hela kommunalförbundet Fyrbodals samtliga kommuner gjorde sina egna antologier och totalt gavs 14 antologier ut, alla under namnet ”Lågor”.
Planer framåt är att satsa på samverkan med skolan och läsfrämjande aktiviteter med särskilt fokus på unga killar. Planen är att tillsammans med Fyrbodals och Östfolds samtliga kommuner starta en gemensam strategi som riktar sig till skolan.
Winter Word festival har sökt och fått projektmedel från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd.
ABF:s litterära symposier
ABF Göteborg driver framgångsrikt en omfattande mängd litterära symposier, föreläsningar och författarfrukostar under ett år. En
verksamhet som ständigt förnyas och utvecklas i dialog med publiken.
Man har en scen på Folkets Hus vid Järntorget men samarbetar och samarrangerar med stadsdelsbiblioteken i Göteborg. Man har en bred samverkan med kulturlivet i Göteborg.
Studieförbunden
I regionen finns en livaktig studieförbundsverksamhet som årligen
genomför och/eller medverkar till närmare 60 000 olika kulturprogram. På dessa arrangemang räknar man med att omkring 3 miljoner människor deltar. (Ej unika deltagare) Därtill bedrivs lika många studiecirklar med över 300 000 deltagare. Studieförbunden finns med sin verksamhet över hela regionen och på de riktigt små orterna. Det gör dem till en av de viktiga aktörerna när det gäller satsningar på litterära möten och att stimulera människors egna skrivande och berättande.
KULTUR I VÄST – spindeln i nätet
Kultur i Väst är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen med uppdrag från regionens kulturnämnd. Förvaltningen är en
sammanslagning av tidigare Regionbiblioteket, Musik i Väst och Konst och kulturutveckling.
KiV har uppdraget att främja och utveckla kulturen i hela regionen. Man har mellan 70-80 anställda konsulenter, producenter, kommunikatörer, journalister och administratörer.
Några av konsulenterna är särskilt inriktade på litteratur som konstart och på biblioteksutveckling.
KiV driver också den nationella webbaserade sajten ”Barnens bibliotek”
som syftar till att stimulera barn att skriva och läsa. Man får lästips, kan chatta med författare, skriva, publicera eget material och spela olika spel.
REGIONENS STYRKOR
I regionen finns unika verksamheter som Bok och Bibliotek, utbildningen Litterär gestaltning och Lagerhuset med öppna medieverkstäder och tidskriftsredaktioner. Det finns, förutom Författarcentrum Västs egna utåtriktade verksamheter, ett antal arrangerande verksamheter omkring litteraturen, vilket sammantaget utgör en bra grund för att bygga en kraftfull infrastruktur för möten och litterära evenemang.
De 49 kommunernas skol- och folkbibliotek är liksom folkbildningens olika verksamheter, en självklar bas i regionalt infrastrukturbygge.
Författarcentrums ”Forum för poesi och prosa”- orter med god spridning över hela regionen och nätverkstan/tidsskriftsredaktionerna i Lagerhuset utgör tillsammans med arrangörsverksamheter som Bokdagar i Dalsland och Winter Word i Strömstad starka fästen för kontinuerliga litterära möten.
Den stora utvecklingspotentialen finns i att öka samverkan mellan
befintliga aktörer och med regionens övriga kulturfrämjande institutioner och strukturer. Med tydliga och spetsiga uppdrag som tillvaratar olika aktörers speciella kunskap och professioner kan man utveckla och höja den ’litterära temperaturen’ i hela regionen. Genom att initiera nya och utveckla befintliga lokala, regionala, nationella och internationella nätverk
stimulera och synliggöra såväl regionens upphovsmän, arrangörer som främjare.
UTMANINGAR Upphovsmännen
Regionens författare, publicister och översättare upplever det svårt att försörja sig på sin profession. Författarcentrum Väst uppskattar att över 90% av deras medlemmar behöver andra jobb vid sidan av, för att klara sin ekonomi. Med dagens stora utbud och informationsflöde är det nästan bara topplistförfattarna som syns och säljs. Hur synliggör vi västsvenska författare och översättare på ett bättre sätt? Hur skapas efterfrågan på deras verk och kompetens i olika sammanhang?
Digitaliseringen, globaliseringen och vertikal integration Vilka nödvändiga förändringar krävs och nya möjligheter skapas för konsten och branschen, när all världens information kan laddas ner i en mobiltelefon eller läsplatta? När kommunikation kan ske var som helst och när som helst. När vi med Appar och QR-koder (OR = Quick response) styr och lever vår vardag. När vi enkelt kan konsumera, producera och distribuera våra tankar och produkter. När en osorterad mängd
information, sann eller falsk, finns lagrat i det virtuella ’molnet’, bara att ladda ner.
Sedan 2007 räknar man med att E-boksförsäljningen i Sverige ökat med 30 %. En kraftig expansion på kort tid. Men ännu är det långt kvar till att konkurrera ut den tryckta boken. E-boken står endast för ungefär 3 % av hela bokförsäljningen. För överskådlig tid framöver kan man räkna med att den tryckta och digitala boken kommer att leva sida vid sida. Att kunna producera, trycka och distribuera böcker digitalt ger utmaningar och möjligheter för hela kedjan från författare till läsare.
Sverige har trots sitt geografiskt begränsade språk alltid varit en stor exportör av litteratur. Med den nya teknikens möjligheter förväntas spridningen, mängden och snabbheten av såväl inflöde som utflöde att öka. Hur påverkar detta mångfalden och kvaliteten? Läsarnas möjligheter att välja och orientera sig i utbudet.
Förlagsmarknaden har alltmer internationaliserats och det blir allt
vanligare med TMC:s, vilket betyder Transnational Media Congglomerates.
Konkurrensen blir hårdare och det gäller att i så hög grad som möjligt kunna styra hela marknadskedjan från utgivning till distribution och försäljning. Förlagskoncernerna äger eller deläger också de stora bokhandelskedjorna, såväl fysiska som digitala. Vertikal integration betyder att en koncern styr i stort sett hela kedjan.
Men digitaliseringen och maktkoncentrationen kan också innebära
möjligheter för de riktigt små förlagen att profilera sig och sticka ut. Det kommer att bli enklare att snabbt och kostnadseffektivt, producera,
distribuera och översätta och på så sätt exportera och importera litteratur till och från hela världen. Då världen i dag också är en del av Sverige ger den nya tekniken goda möjligheter att översätta inhemska författare som skriver på annat språk än svenska.
Den digitala teknikens tankesmedja. Den stora utmaningen för Sverige och för Västra Götaland är att rätt nyttja och hålla jämna steg med den digitala utvecklingstakten. Regionen borde skapa ett
nätverk/tankesmedja av människor med digital spetskompetens och uppdraget att omvärldsbevaka, analysera och sprida kunskap om nya innovationer och användningsområden som stödjer lokala och regionala aktörers utvecklingsverksamhet.
Svenska barn och ungdomar skriver och läser allt sämre
I de mätningarna som PISA genomfört sedan 2000 bland OECD-länderna har svenska 15 åringars läsförmåga gått från att vara över genomsnittet till att vid den senaste mätningen 2009 placera sig strax vid ett
medelvärde. Man kan se en markant försämring inom samtliga tre
uppmätta läsprocesser: söka och inhämta information, sammanföra och tolka samt reflektera och utvärdera.
Den negativa förändringen under mätperioden gäller både pojkar och flickor men försämringen är överlag större bland pojkarna. I PISA mätningen deltog år 2009 34 länder.
Samma trend följer IEA:s mätning av läsförståelse för 9-10 åringar.
Mätningarna visar att svenska barns läsförståelse sjunkit i jämförelse med den egna nivån under de senaste 10 åren. Också denna mätning visar att pojkarnas resultat är sämre än flickornas.
Trenden är generell men skillnaden mellan unga tenderar också att öka.
Pojkar visar sämre resultat än flickor och pojkar i utsatta miljöer har generellt det sämsta utgångsläget.
Eira Högforsen Kultursekretariatet
BILAGA I
Regionens fördelning mellan konstarterna 2011.
Långsiktiga uppdrag.
Ungefärlig fördelning som inte inbegriper utvecklingsprojektmedel ca 15 miljoner kr, arrangörsstöd ca 13 miljoner kr eller en hel del andra lite mindre budgetposter. Inte heller ingår de 22, 5 miljoner kronor som fördelas till Kulturstrategiska Uppdrag
Teater 100 000 000 kr
Musik 240 000 000 kr
Dans 15 000 000 kr
Kulturarv 140 000 000 kr
Film 50 000 000 kr
Folkbildning 150 000 000 kr
Litteratur /Kultur i Väst 15 000 000 kr
Kultursekretariatets kommentar:
Det finns inga regionstödda institutioner, utöver Kultur i Väst, som har ett direkt regionalt uppdrag att verka för litteraturområdet. Biblioteken är i huvudsak ett ansvar för kommuner och staten. Undantaget är sjukhus- biblioteken som inte ligger i kulturnämndens budgetansvar. Regionala bibliotek med kulturnämnden som uppdragsgivare är de som finns på regionens folkhögskolor och inom museernas verksamhet.
Avsaknaden av institutioner gör att regionens stöd till litteraturområdet är svagt jämfört med stödet till övriga konstarter. Men man kan också hävda att litteraturen är bärande element inom teatern och att det skrivna ordet ofta samspelar med andra konstarter.
Verksamheter med KulturStrategiskt Uppdrag som direkt riktats till litteratur och läsfrämjande under 2013
Författarcentrum Väst 600 000 kr
Bokdagar i Dalsland 400 000 kr
Mediaverkstäderna i Väst/Mötesplats Lagerhuset 1 000 000 kr
Berättarföreningen TellUs 250 000 kr
Kultursekretariatets kommentar:
FCV driver uppläsningensscenen ”Forum för poesi och prosa”, vilket innebär att turnélägga och administrera kontinuerliga regionala
författarmöten/uppläsningsscener på ett antal platser i hela regionen.) Bokdagar i Dalsland är en årligen återkommande litteraturfestival som därutöver arrangerar Novellseminarier, Forum för poesi och prosa och Barnens Bokdagar.
Nätverkstans/Mediaverkstädernas uppdrag är vidare än att enbart omfatta litteraturområdet.
Berättarföreningen TellUs, nytt KSU uppdrag från 2013 med fokus på läsfrämjande för unga.
Regionen ger också stöd till Mediaverkstäderna i Väst som inrymmer stöd för Tidskriftsverkstan. De har KSU uppdrag och 1 miljon kronor men alla de medlen kan inte sägas vara ett renodlat litteraturstöd.
Utöver långa och korta uppdrag stödjer kulturnämnden olika utvecklings- projekt som är riktade till litteraturområdet.
Västra Götalandsregionens kulturnämnd stödjer, uppskattningsvis, litteraturområdet totalt med mellan 15-20 miljoner kronor per år, att jämföra med stödet till andra konstområden.
Statlig fördelning ur ”Kulturens finansiering 2008-2009”.
Utgiftsområde 17 i statsbudgeten om 10,2 miljarder kr fördelad i procent
Folkbildning 32%
Museer och utställningar 14%
Teater och dans 14%
Kulturmiljö 9 %
Mediefrågor 7%
Musik 5%
Allmän Kulturverksamhet (bidrag för sysselsättningsåtgärder inom
kulturområdet) 4%
Film och medier 3%
Arkiv 3%
Ersättning/bidrag till konstnärer 3%
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 3%
Bild och form samt konsthantverk 1%
Folkbildning är det område som får absolut mest stöd av staten, 32 procent, och det fördelas av Folkbildningsrådet. Till folkbildningen räknas studieförbunden och folkhögskolorna. Därefter är det museer och
utställningar samt teater och dans som får högst andel av statens
finansiering av kulturen, 14 procent. Kulturmiljö är ett prioriterat område vars andel av statens totala stöd till kulturen är 9 procent. Mediefrågorna får 7 procent av statens stöd och där ingår bland annat presstödet men inte stöd till kulturtidskrifter. Musik blir ett eget område i rapporten trots att det inte är det i utgiftsområde 17. Där är teater, dans och musik ett område. Musik är en summering av ett flertal bidrag från Kulturrådets årsredovisning som sedan subtraheras från utgiftsposten teater, dans och musik. Kulturrådet anser att det finns ett intresse att kunna särskilja scenkonsten från musiken och gör därför den uppdelningen. Musik får 5 procent av statens medel efter uppdelningen. Om uppdelningen inte hade
gjorts skulle teater- dans- och musik- området vara det näst största med en andel på 19 procent av statens totala finansiering av kulturen.
Enligt tillgänglig statistik räknar man med att staten fördelar ca 3 %, landstingens/regionernas ca 4 % och kommunerna ca 40 % i snitt av sina respektive kulturbudgetar till biblioteks- och litteraturområdet. I
kommunerna är biblioteket den största budgetposten.
