6. Undersökning
7.1.2 Västerländsk historiekultur
Vi anser att Europa Universalis III har en postkolonial syn när de använder sig av bild 2, 8 och 11.82 De framställer främmande länder och folkslag genom att skapa en vi – och - dem -
känsla. I spelet visas tydligt västvärldens och den vita mannens överhöghet gentemot den övriga världen och andra folkslag. Urinvånarna i spelet utmålas som vildsinta och blodtörstiga och den vita mannen kan sändas dit för att utplåna dem samt civilisera samhället. Dessutom
79 Edgren, Lars, LÄRLIG, GESÄLL; MÄSTARE, i Biörnstad, Arne, Brusell, Barbro, Nyström Bengt, (Red),
Hantverk i Sverige, Helsingborg, 1989, s. 30
80 Edgren Lars, FRÅN SKRÅHANTVERK TILL NÄRINGSFRIHET, Biörnstad Arne, Brusell Barbro, Nyström
Bengt, (Red), Hantverk i Sverige, Helsingborg, 1989 s. 19
81 Lamm Peder Jan och Lundström Per, Smed, i Biörnstad Arne, Brusell Barbro, Nyström Bengt, (Red),
Hantverk i Sverige, Helsingborg, 1989, s. 282-283
82 Postkolonialismen lyfter fram kolonialismens avgörande betydelse för framväxten av idéer om modernitet,
humanism och civilisation. Detta utgör grunden för den uppdelning mellan det som Stuart Hall har kallat "the West and the Rest". Idén om universalism representerar i detta sammanhang ett hegemoniskt normsystem som placerar den västerländska kulturen och samhällsmodellen högst upp i en utvecklingsskala. Ett av
postkolonialismens viktigaste bidrag är synliggörandet av de historiska kopplingarna mellan kolonialism och nutida former av rasism och etnisk diskriminering. Prefixet "post" markerar att nutida samhällen fortfarande präglas av det koloniala arvet och av en kunskapssyn som legitimerar över- och underordningsrelationer som skapades under koloniseringen och som idag återskapas globalt och lokalt.
framställs den afrikanske urinvånaren som mer vildsint och blodtörstig än den lappländska urinvånaren. Rangordningen mellan urinvånarna gör att den afrikanska urinvånaren placeras längst ner i hierarkin. Bild 11 visar också på en postkolonial syn eftersom att den vita dimman, som täcker stora delar av världen så som Afrika och Asien ger bilden av det främmande och annorlunda. På så sätt blir de delar av världen som är täckta med dimman underordnade de delar av världen som är synliga. Vi tycker att det är tråkigt att Europa
Universalis III: s skapare har valt att skildra världen ur en postkolonial syn eftersom vi anser
att det hade varit ett utmärkt tillfälle att lyfta fram andra folkslag och deras kulturer. Vidare tycker vi därför att dimman borde ha tagits bort och att det skulle ha funnits möjlighet att från början kunna välja de länder som täckts över med dimman. Det borde även ha funnits andra synsätt än det postkoloniala för att inte skapa fördomar. Dock tror vi att Europa Universalis
III: s skapare har velat reproducera det förflutna för att ge en autentisk bild av historien vilket
kan vara bra. Dock är vi rädda för att denna bild kan skapa felaktiga uppfattningar och kan ses som diskriminering av andra folkslag och kulturer både då och nu. På så sätt kan man tyda att
Europa Universalis III missbrukar historia. Även bild 2 där dimman återigen finns med står
den som en symbol för mystifierande av de delar av världen som inte tillhör väst. Även denna bild som Europa Universalis III: s skapare valt att ha med står för en postkolonial syn där conquistadorerna – erövrarna ska ta makten över Syd- och Mellanamerika. Områden och folkslag som kolonialmakterna ville utveckla kartlagdes och kategoriserades genom bland annat folkräkningen och kartan. Folkräkningen innebar en hopsummering av raser och stammar. På så sätt rangordnades koloniers olika grupper av imperialismens byråkrater. Genom det kunde man hålla ordning, kontrollera och utnyttja befolkningen som arbetskraft i kolonierna. Kartan fungerade på ungefär samma sätt som folkräkningen. Imperialismens kartografer ritade gränser, som världen sedermera fick rätta sig efter. 83 Vidare legitimerade
kolonialisterna sina metoder så att de kunde utrota vissa folkslag. Legitimiteten innebar följande ”(a) mänskliga individer kan av biologiska skäl indelas i olika grupper; (b) dessa grupper är av biologiska skäl inte jämlika i fråga om förnuft, smak och moral; (c) underlägsna grupper kommer av biologiska skäl att förintas när överlägsna grupper marscherar in och kräver deras livsrum.” 84 De idéer som vi belyser ovan anser vi Europa Universalis III vara
konstruerad efter. Spelet bygger på en karta som centrerar och överväldigar väst. Dessutom är denna karta ett sätt att kontrollera andra världsdelar och folkslag samt till för att vidga de egna gränserna. Det är heller ingen slump, anser vi, att spelet har fått titeln Europa Universalis. Vi
83 Jonsson Steffan, Världen i vitögat, Stockholm, 2005, s. 51 84 Ibid. s. 217
tror nämligen att titeln grundar sig på begreppen eurocentrism och universalism vilket innebär att européer är upplysta människor, som är överlägsna andra kulturer samt att de utvecklas fortare mot ökad rikedom och oberoende. 85 Vidare gynnar alltså västerlandets universalism
”[…] en vit, manlig, heterosexuell, europeisk kultur på bekostnad av andra kulturer”. 86
Den västerländska historiekulturen som Europa Universalis III applicerar i spelet har enligt oss en dominerande amerikaniserad underton. Vi menar att de historiska bilder som Europa
Universalis III brukar är sedan länge brukade av andra medier, som (Hollywood) film. Till
exempel så har amerikanska filmer gjorts utifrån Elisabeth I, George Washington samt de tre musketörerna. Även berättarrösten i början talar till spelaren med amerikansk dialekt.
Det som vi vidare funnit intressant är att datorspelsskaparna använt sig av historiska referenser och historiska markörer i introduktionen samt också i spelet. De historiska bilder som Europa Universalis III presenterar är redan etablerade bilder i vårt samhälle och i den västerländska kulturen. På så sätt använder sig Europa Universalis III: s skapare av en igenkännande historieförmedling. Vi anser det uppenbart att datorspelsskaparna först och främst valt att använda sig av det kommersiella historiebruket genom att de drar nytta av den västerländska historiekulturen som människor i väst oftast är bekanta med. Till följd av att datorspelsskaparna använder sig av en västerländsk historiekultur i spelet och att de använder sig av bilder som historiska markörer gör att spelare som bär med sig denna historiekultur redan är införlivad med historien. Vi tror att det är lättare för konsumenter att förhålla sig och identifierar sig med bilder som är igenkännbara. Dock ligger nog faran i att man blir okritisk till bilderna och att man missar datorspelsskaparnas kommersiella syfte att göra ekonomiska vinster på produkten. Exempelvis är bild 7 något som vi själva mött under vår skolgång i ett otal läroböcker. Bilden är ofta i dessa sammanhang förknippad med handel (och så även i spelet). Bilden är från omkring 1400-1500 talet och är en målning föreställande en flamländsk bankir och hans hustru.87 Dock är endast mannen med i Europa Universalis III. Ett annat
exempel är också bild 3 på musketörerna som slåss i spegelsalen i Versailles, som vi blivit bekanta med i litteratur- och filmvärlden.
85Jonsson Steffan, Världen i vitögat, Stockholm, 2005, s. 362-363 86 Ibid. s. 18
Anton Kaes syn på faran med film, som Zander presenterar i sitt kapitel i Historien är nu, är intressant och går även att koppla till faran med Europa Universalis III, anser vi. Kaes belyser problemet med att film kan bli en inskränkt förmedlare av historiska händelser och perioder där motbilder blir svåra att ge om filmen visas om och om igen. På samma sätt förmodar vi att
Europa Universalis III bidrar till detta faktum. Kaes menar vidare att filmskaparna medvetet
väljer bort delar av historien, som varit problematiska eller känsliga, för att undvika konflikt och på så sätt även vara politiskt korrekta. Dock resulterar oftast medvetna bortval av historien i att vissa personer, grupper, händelser och perioder aldrig belyses.88 Vi tycker dock
inte att Europa Universalis III är politiskt riktiga med tanke på deras postkoloniala syn, som vi nämnt tidigare eller att de väljer att exkludera kvinnor, barn, äldre et cetera. Bild 12 hade till exempel varit ett bra tillfälle att befolka samhället. Deras icke- bruk av historia gör att de selektivt kan välja delar av historien, som de anser gynnar dem kommersiellt och på så sätt även manipulera den historiska kontexten. Europa Universalis III: s postkoloniala syn och uteslutning av kvinnor är också ett missbruk av historia eftersom de etniskt, miljö och köns diskriminerar, vilket vi tror skulle kunna skapa konflikter (av olika slag) till exempel mot den egna identitetsbildningen och historiekulturen.
Europa Universalis III använder sig även av det politiska historiebruket även om det är på ett
subtilt sätt. Spelets innehåll och struktur bygger bland annat på politiska förlopp, politiska aktörer, postkolonialism, imperialism och den äldre historieskrivningen.
Avslutningsvis vill vi belysa att Europa Universalis III är ett spel som vi anser vänder sig till vita män som bär på en västerländsk historiekultur. Vi tror också att Amerika är den största markanden för detta spel. Tyvärr har datorspelsskaparna funnit en nisch som begränsar istället för att som det står i boken Clio på bio nå till en större publik genom att använda sig av fler historiekulturer.89
88 Zander Ulf, Det förflutna på vita duken, i Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, (red), Historien är nu, 2004, s.
128
8. Slutsats
Det är tydligt att Europa Universalis III bygger på en västerländsk historiekultur med syftet att göra ekonomiska förtjänster. Först och främst har vi funnit att Europa Universalis III använder sig av ett kommersiellt historiebruk men även av ett politiskt samt ett icke- bruk av historia. Spelet bygger på ett igenkänningssystem där historiska markörer, kända skeenden och den västerländska historiekulturen är primära komponenter. På så sätt tros detta väcka känslor, empati och identitet för att skapa en begärlighet hos konsumenterna. Vidare har de applicerat en postkolonial syn och ett rastänkande i spelet. Olika kulturer och områden i
Europa Universalis III är underordnade väst.
I Europa Universalis III tillskrivs männen typiskt manliga roller så som soldater, upptäcktsresande/erövrare, handelsmän, kungar med flera. Vidare framställs männen överlag på ett hjältedådigt sätt. De har också typiskt manliga attribut så som svärd, dolkar, pengar och rustningar. I spelet är det männen som har makten men det finns dock en tydlig hierarki mellan de olika maktpositionerna där etnicitet, kultur och klass spelar stor roll.
I spelet finns endast en kvinna med och hon gestaltas som drottning Elisabeth I av England. Hon har dock tillskrivits manliga egenskaper vilket man exempelvis kan se genom hennes attribut; piskan. Den allmänna kvinnan, som inte existerar i det offentliga rummet eller på bild berättar att kvinnas plats är i den privata sfären. Europa Universalis III har även valt att utesluta gamla, barn och kvinnor, vilket är ett icke- bruk av historia, som har sina rötter i den gamla historieskrivningen. Spelet legitimerar därför mannens makt och överhöghet genom dessa uteslutningar.
Efter att ha gjort denna studie finner vi det extra angeläget, som vi tidigare påpekat, att lärare har kunskap om nya medier, som barn använder sig av på fritiden, för att kunna hjälpa dem att förhålla sig kritiskt till historia.
9. Käll- och litteraturförteckning