Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 poängEuropa Universalis III
Europa Universalis III
Aysel Ay
Sophia Hagelbäck
Lärarexamen 225hp
Historievetenskap och lärande 2008-06-02
Examinator: Roger Johansson Handledare: Per Eliasson
Sammanfattning
Denna studie behandlar det historiska datorspelet Europa Universalis III utifrån en bildanalys. Vår avsikt med arbetet var att undersöka genuskonstruktioner samt se vilken typ av historiebruk som kommer till uttryck genom den västerländska historiekulturen i spelet. I vår bildanalys har vi använt oss av Eva Blomberg och Knut Kjeldstadli. Det vi har kommit fram till är att Europa Universalis III till största del använder sig av historiska markörer och igenkänningsprincipen samt att spelet är ett uttryck för det kommersiella historiebruket. Vidare har vi funnit att datorspelsskaparna genom det kommersiella historiebruket dragit nytta av den västerländska historiekulturen för att göra ekonomiska vinster och locka spelare. Spelet har även en stark postkolonial syn.
Europa Universalis III befäster stereotyper. De män som framställs har typiska manliga roller
och den vita mannen hamnar högst upp i hierarkin. Kvinnan synliggörs endast en gång i spelet och då i form av drottning Elisabeth I. Vi tror, eftersom kvinnan inte finns representerad på fler ställen i spelet, att detta grundar sig i att hennes plats ansågs vara i hemmet och inte i det offentliga rummet förr. Dessutom så tror vi att Europa Universalis III: s målgrupp riktar sig till manliga spelare, som bär på en västerländsk historiekultur.
Innehållsförteckning 1. Inledning 6 1.1 Syfte 7 1.2 Frågeställningar 7 2. Förhistoria 8 2.1 Datorspelets historia 9
2.1.1 Europa Universalis bakgrund 9
2.2 Forskningsläge 10 3. Metod 13 3.1 Urval 16 3.2 Disposition 16 4. Teori 17 4.1 Historiemedvetande 17 4.1.1 Historiekultur 20 4.1.2 Historiebruk 21
4.1.3 Kontrafaktisk historia & historiemedvetande 24
4.2 Genusperspektiv 26
4.2.1 Genus och historia 26
5. Material 29
5.1 Europa Universalis III 29
5.1.1 Beskrivning av spelet 29 6. Undersökning 31 7. Diskussion 44 7.1 Genuskonstruktioner 44 7.1.2 Västerländsk historiekultur 46 8. Slutsats 50 9. Käll- och litteraturförteckning 51
1. Inledning
I Historien är nu refererar Ulf Zander till Gore Vidal, en amerikansk kritiker och författare, som uttrycker att skönlitteratur länge varit förlegat och tillhörde 1800-talet medan historisk film tillhörde 1900-talet och borde ses som den nya förmedlaren av historia.1 Vad är då
2000-talets förmedlare av historia? Vi vill djärvt påstå att datorspel skulle kunna vara det. Oavsett om detta är fallet eller inte så är datorspelskulturen utbredd och väldigt populär bland barn och ungdomar i dagens samhälle. Enligt vår mening hänger dock inte skolan med i denna utveckling. Skolan är fortfarande en institution för gamla traditioner där finkultur och kanon fortfarande dominerar, vilket gör att fenomen som populärkultur stängs ute trots att den är en stor del av barns och ungdomars vardag.
Under vår utbildning kom vi under ett seminarium i kontakt med olika sorters datorspel. Vi fick chans att provspela dem, för att kunna få en uppfattning om hur och om man kunde använda sig av datorspel, som ett hjälpmedel i historieundervisningen. Detta gav blodad tand. Även fast ingen av oss tidigare varit några datorspelsfantaster så föddes efter denna lektion idén om att göra en undersökning kring datorspel. Att vi har valt att granska Europa
Universalis III och analysera spelet beror på att vi inte funnit några studier, som behandlar
just detta område. Med risk för att generalisera så tror vi också att de lärare som kanske använder sig av datorspel i sin undervisning många gånger egentligen inte har rannsakat och granskat spelen innan de låter sina elever få spela. Vi har dock inte valt att undersöka ett pedagogiskt datorspel, utan istället valt ett kommersiellt datorspel Europa Universalis III, för att få en uppfattning om var barn- och ungdomar inhämtar sin historiska kunskap från när de inte är i skolan. Dessutom ville vi se om detta kommersiella datorspel kan vara något att bruka i historieundervisningen.
1 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander
1.1 Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka genuskonstruktioner i datorspelet Europa
Universalis III samt att granska på vilket sätt spelet använder sig av en västerländsk
historiekultur.
1.2 Frågeställning
Vilken typ av historiebruk är spelet ett uttryck för samt vilken relation har de till västerländsk historiekultur?
2. Förhistoria
2.1 Datorspelets historia
De första datorerna för hemmabruk kom under 1970-talet. Dock kom det stora genombrottet först under 1980-talet. 1990-talets dominerande plattform var Pc:n.
Datorspelet har funnits i 50 år. Dock har datorspelformen som vi är vana vid idag enbart funnits sedan 1980-talet. Vissa påstår att världens första datorspel är Tennis for two, som skapades år 1958 av atomfysikern Willy Higinbotham. Detta spel skapades inte för att göra ekonomiska vinster utan skapades främst i underhållningssyfte samt för att locka människor till en datorutställning. Det viktigaste genombrottet inom datorspelsbranschen var under 1970- talet. Företaget Ataris, som utvecklade Tennis for two fick stora framgångar, (första framgångsrika arkadspelet) vilket gjorde att företaget kunde satsa på datorspel. Från år 1975 till år 1985 var arkadspel de dominerande datorspelen samt också de viktigaste för datorspelsutvecklingen. Pac Man var ett utav de datorspel som gav marknaden ett ansikte.2
Tv-spel (konsoler) började säljas på marknaden i slutet av 1970- talet. År 1986 introducerades
Nintendo med dess grå låda, som kopplades till tv-apparater. Spel som Super Mario Brothers
blev en stor framgång. Samma år lanserade även Sega sin konsol Sega Master System i USA, som senare också blev populär i många länder.
Datorspel ingår i ett kulturellt sammanhang och anknyts med film, serietidningar, böcker, tv-serier, sport med mera. Datorspel lånar många gånger ansikten och varumärken från dessa områden och vice versa. Exempel på datorspel som sedan blivit filmer är Tomb Rider, Mortal
Kombat och Super Mario Bros. Datorspelen kan precis som film och böcker delas in i olika
genrer som exempelvis actionspel, strategispel, äventyrsspel, rollspel, sportspel, simulatorspel, pussel och brädspel samt lek och lärspel. Dessa genrer kan man vidare dela in i olika sektioner.3
2 Ungdomsstyrelsen, New game – om unga och datorspel, Stockholm 2006:2, s. 94 3 Ibid. s. 95
2.1.1 Europa Universalis bakgrund
Paradox Entertainment och Paradox Interactives är skaparna av Europa Universalistrilogin.
Första spelet grundades på ett redan etablerat bordsspel. Europa Universalis I börjar år 1492 när Columbus upptäcker Amerika och sträcker sig 300 år framåt och avslutas mitt under franska revolutionen år 1792. Spelens syfte är att agera som en av Europas stormakter i spelet och med framgång skapa ett lyckosamt imperium genom diplomati, handel, kolonisering och krig. Europa Universalis II däremot utspelar sig under en längre period och börjar år 1419 och slutar år 1819. Europa Universalis III, som lanserades i januari år 2007 sträcker sig från år 1453 till år 1789. Det som skiljer Europa Universalis III från de övriga två spelen är 3D- grafiken som tidigare inte använts.4
2.2 Forskningsläge
Även om datorer och datorspel har funnits ett tag nu har vetenskapliga analyser inte gjorts förrän på senare år i Sverige. Spelforskningen har sina rötter i litteraturvetenskapen. I analyser som gjorts om datorspel har man analyserat relationen mellan reglerna i datorspel, dess fiktiva värld och hur datorspel gestaltar rumslighet. Medieforskningen har undersökt effekterna av mediekonsumtion, som även har omfattat datorspel.5 Vi har inte mött någon analys som gjorts
av datorspels bilder eller deras innehåll utifrån till exempel ett genusperspektiv. Dock har vi funnit studier och avhandlingar som forskat kring historia med kommersiella syften. Nedan kommer vi att presentera fyra förhållandevis nya undersökningar som vi anser på ett eller annat sätt är relevanta för vår studie.
Boken Medeltid på tevetid, är en antologi som behandlar serien Riket, som visats på Sveriges television år 2004 – 2005.Boken bygger på ett seminarium och författarna i antologin för en diskussion utifrån olika perspektiv om medeltiden i nutid och om nutid i medeltid. Det avsnitt som Roger Johansson skrivit i boken har vi funnit intressant. Han behandlar utbildningsfrågor och historiedidaktik utifrån serien Riket. Vidare tar Johansson upp i sitt avsnitt: anspråk på autencitet, historia i och utanför skolan, hur skolan möter omvärlden, statistik och modeller om aktiviteter samt hur elever skapar historiemedvetande.6
En annan avhandling som gjorts är av Carina Renander, som har skrivit boken Förförande
fiktion eller historieförmedling? Hon har analyserat Arn- serien, som Jan Guillou har skrivit. I
analysen av boken utgår hon från ämnena ”Kvinnligt & manligt, Det heliga kriget, Det mångkulturella samhället och Lag & rätt.”7 Hon undersöker om Arn- serien kan utveckla
elevers historiemedvetande. I hennes bok finner vi genusperspektivet användbart för vår studie.
Carin Falkners doktorsavhandling har till ämne datorspelande ungdomar. Falkner behandlar förståelsen av datorspelande ungdomar utifrån en hermeneutisk studie.8 Hon försöker att tolka
6 Johansson Roger, Historia som fakta? Historia som minne? Historia som framtid? i Högberg Anders och
Kihlström Håkan (red) Medeltid på tevetid – en dokusåpas historiedidaktik, Malmö, 2005
7 Renander Carina, Förförande fiktion eller historieförmedling? Malmö, 2007
8 Falkner Carin, Datorspelande som bildning och kultur en hermeneutisk studie av datorspelande, Örebro, 2007
datorspelande ur tre perspektiv, vilka är följande: datorspelandets bildande mening, datorspelets sociala mening och datorspelets kulturella mening.
Falkners empiriska undersökning bygger dels på intervjuer med ungdomar och dels på observationer av datorspelande ungdomar. Dock har Falkner först använt sig av enkäter, som hon har delat ut till ungdomar på en gymnasieskola. Därefter har hon gjort ett urval av enkäterna och vidare intervjuat dessa ungdomar om deras datorspelande. Sammanlagt har Falkner intervjuat 23 ungdomar och gjort egna observationer utifrån LAN.9 Med
utgångspunkt i intervjuerna och LAN - observationerna gör Falkner följande tolkning: datorspelandets bildande mening betyder att spelaren lever sig in i spelet. Falkner menar också att olika spel ger spelarna olika stämningar beroende på hur spelrörelserna är arrangerade och reglerade. Vidare skriver Falkner att datorspelarna anser att de dricker mindre alkohol än andra ungdomar. Falkner nämner också att spelare bryr sig mindre om mode och klädmärken än de som inte spelar.10 Datorspelets sociala mening är enligt Falkner, att
datorspelare delar datorspelandets gemenskap och erfarenheter med andra spelare. Att datorspelare uppfattar sig själv som datorspelare medför tillit i förhållande till andra datorspelare. En del spelföreningar brukar arrangera LAN, vilket ses som en gemenskap och medlare av tradition av olika kulturella uttryck. Spelarna knyter kontakter och får ofta spelande vänner genom LAN- arrangemang.11 Datorspelets kulturella mening handlar om
individens identitet men också om gruppens. Falkner anser att datorspelande kan jämföras med andra ungdomskulturer.12
Slutligen vill vi presentera Jonas Linderoth som arbetar med frågor kring datorspel och lärande. I doktorsavhandlingen Datorspelandet mening, bortom idén om den interaktiva
illusionen undersöker Linderoth hur datorspelande får mening. Doktorsavhandlingen bygger
på interaktionsanalys. Böcker, filmer och datorspel kan beskrivas som interaktiva. Dels på grund av att läsaren kan bläddra i böcker och dels för att i filmer får betraktaren själv föreställa sig vad som händer mellan olika klipp, vilket även beträffar datorspel.
9 LAN står för Loca Area Network och är en term för sammankopplade datorerdär man kan spela tillsammans
eller mot varandra
10 Falkner, 2007, s. 218-221 11 Ibid s. 226-227
Linderoth har observerat 36 datorspelande barn i åldrarna 6-11 från olika samhälls- och familjegrupper. Han har även observerat barnen i olika situationer i hem- och skolmiljö. Linderoth anser att datorspel får mening genom att spelaren identifierar sig med datorspelens representerade händelser.13
3. Metod
Vi kommer i vår metod att använda oss av bildanalys utifrån Eva Blomberg och Knut Kjeldstadli och se Europa Universalis III utifrån enskilda stillbilder. Detta val känns mest naturligt eftersom att spelet består av kombinationer av bilder som är återkommande i spelet samt sammansatta på ett ganska trivialt vis utan någon större rörlighet (som i till exempel film).
Eva Blomberg skriver att det inte finns något bra tillvägagångssätt att metodiskt behandla bilder för historiska syften. Lars M Andersson, Lars Berggren och Ulf Zander, som Blomberg hänvisar till menar, att de ikonografiska analysmetoderna är bristfälliga för historisk forskning och när forskning behandlar ”[…] normer, värderingar och föreställningar”.14 De
ikonografiska analysmetoderna, som tillkom efter Erwin Panofsky lansering av den ikonografiska metoden, går ut på att identifiera bilden, fastställa när den gjordes, av vem, vilken genre den ingår i samt hur den tekniskt tillkom. Dessa bilder är oftast enskilda konstverk som analyserats. Därför har Blomberg lanserat en metod för hur massproducerade bilder och huvudsakligen porträtt kan analyseras. Följaktligen vill hon genom sin metod belysa föremålet för avbildningen. ”Vem och/eller vilka blir eller låter säg bli avbildade och varför? Hur reagerar de?” 15 Blomberg anser att massproducerade bilder skapar frågor som
berör; representativitet, urval och systematik, förändring och förfalskning samt betraktarens roll. Vidare skriver hon också att det inte enbart finns en metod inom massmediefältet för visuella analyser utan rättare sagt fyra eller fler som brukar kopplas samman. Den första metoden innefattar hur bilder lånas, redigeras, förvanskas och görs om på olika sätt. Den andra inbegriper bildernas symbolik, bildernas mening och hur man kan identifiera dem. Den tredje handlar om semiotikens mening, hur olika tecken skapar säregna meningar. Det fjärde tillvägagångssättet, den epistemologiska, ska gå in på djupet för att ge en förståelse hur bilden skapar kunskap och kännedom.16
Blombergs åsikt är att det är viktigt att närma sig bilder eller porträtt på ett detaljrikt vis för att lära sig se. Utifrån de olika begrepp som Blomberg presenterar nedan tycker hon att man sedan kan utföra en analys av porträtt eller bilder.17 De begrepp som Blomberg använder sig
14 Blomberg Eva, Sätt att se, Historisk tidskrift, Sverige, 2005:2, s. 267 15 Ibid. s. 267
16 Ibid. s. 267 17 Ibid. s. 272
av är avbildning, som innebär att man kan föra resonemang kring kameravinklingen, om porträttet är avbildat framifrån, ovan- eller underifrån, om det är en närbild som visar ansiktet eller enbart halvbild och så vidare. Nästa begrepp är omgivning och rekvisita, som behandlar bildens bakgrund, vad bakgrunden består av och på vilket sätt samt hur den avbildade placerats i miljön och om där finns föremål och attribut som omger personen/rna.
Kroppsretoriken är förmedlare av makt och känslotillstånd i bilden. Handrörelser, gester,
positioner och hållning samt om den avbildade har någon speciell rekvisita som placerar in dem i sociala kategorier. Till exempel så brukar underordnade sociala kategorier oftast visas sittande, passiva med armarna hängande. Vidare är Blicken viktig vid analysen, blickens riktning, vem ser på vem, på vilket sätt, vem blir betraktad et cetera. Seendepositionen är också något som är en del av blicken som ges till betraktaren: voyeurismisk (skapar distans) eller narcissistisk (skapar närhet och identifikation). Slutligen är leendet ett sätt att analysera bilden eftersom leendet anses skapa en kontakt med betraktaren.18 Värt att poängtera är att
Blomberg även belyser problematiken med bildens mångtydlighet och komplexitet eftersom tolkningar kan variera avsevärt. 19
Knut Kjeldstadli har också utarbetat en analysmall som presenteras utifrån följande fem punkter: Upphovsbeskrivning, teknisk analys, formanalys, motivanalys och framställning av vad bilden ”utsäger” av den ”djupare meningen”.20 Nedan kommer vi att presentera de tre
sista punkterna i analysmallen, som är relevant för vår undersökning.
Formanalys innebär att man väldigt noggrant och detaljerat tittar på bildens uppbyggnad och stil. Exempelvis hur, var och varför är bakgrunden, föremålen och gestalterna framställda. Således är det viktigt att bilden får sjunka in och att man grundligt går igenom bilden ett stycke i sänder. Motivanalys innebär att det som man ser ska ses om igen för att man ska kunna förstå motiven i en bild. Denna analys kräver därför att man har en viss kunskap om uttryckssätt och hur skedets normer och sedvänjor fordrade att ett specifikt ämne skulle föreställas. Alltså olika tider kan ge olika bilder av samma motiv. Kjeldstadli menar således att varje tidsepok har fasta normer. Sista punkten innebär framställning av vad bilden ”utsäger” av den ”djupare meningen”. Eftersom bilder är utvalda och inte enbart representanter för verkligheten är det viktigt att söka meningen i bilden. Kjeldstadli utrycker
18Blomberg Eva, Sätt att se, Historisk tidskrift, Sverige, 2005:2, s. 269-272 19Ibid. s. 272
”Fotografer tar inte bara bilder, de tillverkar bilder”. Förutom detta är det viktigt vid tolkning av meningen att känna till en tidsperiods symbolik. Kjeldstadli skriver exempelvis att ”Om vi ser en bild av ett förlovat par från 1400-talet missar vi mycket av poängen om vi inte vet att ljusen i ljuskronan ska stå för de ljus som används vid vigslar […]”. Det är slutligen viktigt att försöka finna meningen bakom produktionen, syftet, funktionen och typen av bild.21
Vi kommer att använda oss av Blombergs begrepp, vilka vi sammanfattat ovan, som en ingång och bas i analysen. Vi anser att hennes analysmall passar vår undersökning med avseende på genusperspektivet och även av den orsaken att bilderna i Europa Universalis III är massproducerade. För att ytterligare fördjupa vår analys kommer vi att använda Kjeldstadlis punkt tre till fem (formanalys, motivanalys och framställning av vad bilden ”utsäger” av den ”djupare meningen”). Att vi utesluter de två första punkterna i Kjeldstadlis analys beror på att Europa Universalis III: s bilder är massproducerade och kan enligt vår mening inte ses som enskilda konstverk.
3.2 Urval
De bilder som vi valt att analysera från Europa Universalis III har inte utvalts slumpmässigt utan med utgångspunkt i att vi har velat ge en helhetsbild av spelet. Därför har bilderna valts ut i kronologisk ordning samt de bilder som är återkommande och karaktäristiska för spelet. I vår undersökning inleder vi med att presentera bilder tagna från Europa Universalis III: s introduktion som är en kort presentation av spelet och som uppvisas på ungefär samma sätt som filmtrailers. Dock är introduktionens bilder inte rörliga utan består av ett antal stillbilder som levandegörs med hjälp av en berättarröst, ljudeffekter och mystiskt samt ödesmättad bakgrundsmusik. De sex första bilderna i vår studie är från introduktionen ochdärefter har vi valt bilder som är tagna ur spelet vilket vi klassificerar som mittparti och slut. När vi spelade datorspelet valde vi att avgränsa oss till Sverige under stormaktstiden när drottning Kristina regerade, vilket resulterat i att bilderna även valts utifrån denna aspekt. Vidare har genusperspektivet i vår studie också påverkat oss i valet av bilder. Dock var vår tanke från början att bilderna skulle representera båda könen men eftersom vi endast funnit en bild av en kvinna i spelet så är det män som dominerar på de utvalda bilderna i vår studie.
3.3 Disposition
Vi kommer att utföra vår disposition följande; Inledningen kommer att förklara bakgrunden för valt område. Därefter redogörs syftet och frågeställningarna. En generell historisk bakgrund om datorspel kommer att ges och en kort introduktion om Europa Universalis historia. I forskningsläget tar vi upp forskning, som lämpar sig för vår studie. Metod förklarar hur vi har tänkt genomföra vår analys av Europa Universlis III: s utvalda bilder. Urval av bilder från Europa Universalis III kommer att presenteras i arbetet tillsammans med vår analys av bilderna. Analysen består även av en diskussion där vi kommer att återknyta till frågeställningarna och vårt teoretiska ramverk. Avslutningsvis kommer vi att presentera vår slutsats.
4. Teori
Vi kommer att använda oss av begreppen historiemedvetande, historiekultur och historiebruk som teoretisk ram. Det viktiga innan man diskuterar begreppen är att först definiera vad de innebär och hur vi ska förhålla oss till dessa begrepp utifrån våra frågeställningar.
4.1 Historiemedvetande
Historiemedvetande som begrepp definierades ursprungligen av Karl Ernst Jeismann och utvecklades sedan vidare av Bernhard Eric Jensen bland andra. Vi är dock mer bekanta med Karlssons definition av historiemedvetande i Historien är nu, som vi mött under hela vår utbildning på Lärarhögskolan. Karlssons förenkling av Jensens begrepp innebär, att historiemedvetande ska ses som den mentala process vilket den nutida människan orienterar sig i tid, efter historiska erfarenheter och kunskaper, för att på så sätt kunna få en framtidsbild och förstå sambandet mellan dåtid, nutid och framtid.22 Vidare menar Karlsson att ”Varje
människa har ett historiemedvetande, det vill säga vänder sig till, reflekterar över och integrerar historien i den egna identitetsbildningen, det egna vetandet och de egna handlingarna. Vi gör det sällan öppet, strukturerat och artikulerat, men gör det ändå.” 23
Bernhard Eric Jensen har utvecklat fyra olika processer, vilka vi kommer att sammanfatta nedan, som riktar sig till människors behov av att orientera sig i tid.
1. Identitetsbildning – Kontinuitet, likhet och sammanhang över tid.
2. Möte med andra kulturer – som kan framkalla historiska funderingar om likheter och olikheter.
3. Sociokulturell läroprocess – När historien används, som livets läromästare, relaterar man sig till det samhälle och den kultur som man är en del av.
4. Analys - Rättfärdigar sina intressen, värderingar och principer med hänvisning till ett tempusöverskridande medvetandesammanhang.
22 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander
(red) Historien är nu, Lund, 2004, s. 44
Processerna ovan förklarar Karlsson genom två olika teman. Identitetstema (vem är jag/vi,
vem är den/de andra) och läroprocess (vad kan jag/vi lära av historien i nuet inför framtiden).24
I avsnittet Kan ett historiemedvetande fördjupas? skriver Per Eliasson om tre förutsättningar i historieundervisningen, för att en fördjupning av historiemedvetandet ska kunna ske. Först och främst ska undervisningen utgå från elevers kunskaper och livsvärld (här och nu). Den andra förutsättningen är skapandet av en historisk kontext, som aktiverar dåtid – nutid - och framtid. Det gäller att förstå att det förflutna en gång varit nuet och framtid samt att möjligheten att påverka tidsdimensionerna på olika sätt leder till att de aktiveras. Det sista villkoret enligt Eliasson är att låta historien befolkas och gestaltas av riktiga människor. Eliasson menar att den falska men vanliga personifieringen, som ofta förekommer i läroböcker, inte bidrar till en fördjupning av historiemedvetande.25
Ulrika Holgersson och Cecilia Persson har ifrågasatt och framfört kritik mot det fenomenologiska historiemedvetandet, i två artiklar, vilket publicerades i Historisk tidskrift år 2002. De har själva en feministisk/postmodernistiskt syn på historiemedvetande. Problematiken kring historiemedvetande är att det grundar sig på ett traditionellt västerländskt förhållningssätt, som Holgersson och Persson konstaterar, vilket innebär att människans handlande sker förnuftsenligt med en rätlinjig strävan framåt.26 De anser att historia är den tid
som passerat före nu av en flydd verklighet och att vår verklighetsuppfattning styrs av resonemang, och olika konstruktioner som talar om vad som är sant och inte. Holgersson och Persson menar att dessa konstruktioner kan vara skapade av forskare eller till exempel samhällsmedborgare i efterhand eller av dåtidens människor i deras nu. De tycker att historiemedvetande kan innefatta en framtidsdimension, men att alla människor inte kan uppfatta sin framtid, eller ens tro på den. Därför tycker de att man inte kan anta att alla människor och deras erfarenheter får en kronologisk ordning i form av narration eller förståelse av dåtid – nutid - och framtid.27 Holgersson och Persson nämner i en av sina texter
att alla människor kanske inte har ett sammanhang eller ens funnit mening med sin existens.28
24 I Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander
(red) Historien är nu, Lund 2004 s. 48-49
25 Eliasson Per, Kan ett historiemedvetande fördjupas?, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander
(red) Historien är nu, Lund 2004 s. 298
26Holgersson Ulrika & Persson Cecilia, Historieförmedling mellan solidaritet och autonomi. Kritiska synpunkter
på några historiedidaktiska frågor, Historisk tidskrift, 2002:2, s. 325-326
27 Holgersson Ulrika & Persson Cecilia, Rätten att skriva människan. Historiemedvetande och berättelse som
problematiska begrepp, Historisk tidskrift 2002:4, s. 638-639
Äger inte vissa grupper som till exempel kvinnor historiemedvetande om man inte tillskrivits den stora historien?
4.1.1 Historiekultur
Historiekultur beskrivs enligt Aronsson som ”De källor, artefakter, ritualer, sedvänjor, och påståenden med referenser till det förflutna som erbjuder påtagliga möjligheter att binda samman relationer mellan dåtid, nutid och framtid.”29 Han menar vidare att en viss selektion
av historiekulturen iscensätts i ett historiebruk och skapar ett historiemedvetande.30 Karlsson
skriver i sitt kapitel Historiedidaktik: begrepp, teori och analys att ”[...] den historia som står i historiekulturens centrum ska betraktas som en kulturprodukt eller en artefakt, konstruerad, uppfattad och använd av individer, grupper, samhällen och stater för att svara mot vissa specifika behov och för att tillfredställa vissa specifika intressen.” 31
Karlsson skriver också om den historiedidaktiska kommunikationskedjan, vilket innefattar aktörer som är avsändare, förmedlare och mottagare av historia. I kedjan inbegrips vidare på en strukturell nivå medier, (som till exempel underhållningsbranschen eller datorspelsvärlden) vilka förmedlar historia. Karlsson menar att historiekultur är en kommunikationskedja som är skapad kring historia.32
Karlsson påstår också att man kan analysera historiekultur både strukturellt och processuellt. Den strukturella synvinkeln förklaras med att historieförmedling i det svenska samhället inte är detsamma som i det ryska. Detta beror på skillnader i de båda ländernas samhällsstrukturer, den politiska synen på historiebruk och olika historiekulturella traditioner. Det processuella synsättet åsyftar att historieförmedling inte skett på samma sätt och av samma orsaker som idag. Till exempel så antas att historieundervisningen i skolan förut hade större påverkan på människors historiska kunskaper, attityder och uppfattningar än idag. Dessutom förmodas att historieberättandet inom familjen och släkten förr var mer utbrett och hade större inverkan på individen än vad den har idag.
Betydande historia har länge förmedlats nationellt. Exempelvis historia i skolan, bakomliggande historia till helgdagar och ritualer, nationella symboler (till exempel flaggor och nationalsånger) och så vidare. Dock gör identitetspolitiken, som förankrats mer på senare tid, att den nationella historien försvagas eftersom tidigare glömda eller osynliga grupper skrivs in i Sveriges historia, vilket gör att det blir svårt att bevara den stora förenande
29 Aronsson Peter, Historiebruk – att använda det förflutna, Lund, 2004, s. 17 30 Aronsson, 2004, s. 18
31 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red)
Historien är nu, Lund, 2004 s. 35
historien. Förutom att historiekulturen fortfarande är nationell så är den även kraftigt amerikaniserad. 33
4.1.2 Historiebruk
I Historien är nu skriver Karlsson i sitt avsnitt om historiebruk och hur det genom historien har förändrats. Allt bruk av historia är, enligt Karlsson, sökande efter mening och sammanhang i existensen. Han behandlar således ingående en modell där han beskriver olika historiebruk och dess sätt, att bruka historien. Dock är det vanligt, att dessa bruk kombineras med varandra i verkligheten. Han menar vidare, att modellen inte är komplett utan, att det går, att finna fler historiebruk.34
Nedsippringsteorin innebär, att historien befästs och brukats av historiker, som forskat och
undersökt den för att finna ny kunskap. Vidare har upptäckta vetenskapliga kunskaper sipprat ned till samhällets tjänstemän på museerna och på historielärarna i skolorna, som i sin tur förenklat forskningsresultaten och brukat dem, för att vidare kunna låta dem sippra ner på museibesökare och elever.35 Detta sätt, att bruka historien var det vanligaste förr och också i
det flesta fall det enda (det vetenskapliga historiebruket). Dock har olika synsätt och kritiskt påpekande främjat samhällsutvecklingen av hur historia kan brukas och faktisk brukas.
Om man tittar på den modell som Karlsson presenterar kan man förstå att nedsippringsteorin inte längre existerar, som den gjorde förr utan att den har utvecklats och övergått till att istället vara förbindelser där bruket av historia går i båda riktningarna vilket innebär att historien kan brukas av alla individer fast på olika nivåer.36
Det kommersiella historiebruket tror vi kan kopplas till Europa Universalis III, som vi har för avsikt, att senare i undersökningen analysera. Populärkultur och populärhistoria har fått stor genomslagskraft i dagens samhälle. Brukarna är förslagsvis verksamma inom reklam och ekonomi, som exploaterar historien för att göra ekonomiska vinster. Genom det kommersiella
3333 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red)
Historien är nu, Lund, 2004 s. 64
34 Ibid. s. 55 35 Ibid. s. 52-53 36 Ibid. s. 56
historiebruket, som Aronsson skriver om i sin bok Historiebruk, blir det förflutna en ny sensation och olika företag kan således drar nytta av denna välgång. Exempelvis så har datorspel som Kannan, tidigare varit ett populärt tv-program på Sveriges television. Denna kommers såg tydligen datorspelsbolaget en förtjänst i och skapade datorspelet Kannan utifrån tv-programsserien. Aronsson kallar detta för ett sekundärt kommersiellt historiebruk och menar att det finns många sekundära kommersiella bruk av historien.Dessutom nyttjar ofta bolagen de eventuella framgångar som kan komma ur ett historiskt verk genom att skapa en eller flera uppföljare så att de ytterligare kan dra nytta av framgångarna. Aronsson menar också att det vilar en fara i den kommersiella historiebrukskulturen, eftersom att detta bruk oftast inte värdesätter kunskapsförmedlande, identifikation eller bevarande utan styrs istället av yttre faktorer, som lansering, selektion, uppbyggnad och så vidare.37 Zander tar även upp
synpunkten på att det oftast är amerikanska bolag som är förmedlarna av historisk film och att detta har en påverkan på hur historien framställs.38 Vilket även då blir aktuellt i vår
undersökning om datorspelet. Då kan man undra hur stor påverkan Hollywood-kulturen har vid skapandet av historiska filmer men även historiska datorspel. Det kan därför vara viktigt att titta närmare på datorspelskaparnas bakomliggande syfte vid skapandet av datorspel med historia som tema. Varför väljer de till exempel Andra världskriget eller Rom som tema för spelen? Är det enbart ekonomiska syften som styr valet av tema? I alla fall bör man ha ett kritiskt förhållningssätt när man spelar kommersiella datorspel.
Det existentiella historiebruket skapas av behovet att minnas eller glömma. Ett sådant behov kan brukas av alla. Det existentiella bruket är ganska privat, exempel på sådant kan vara att skriva dagbok eller släktforska. Ett välutvecklat existentiellt historiebruk innebär att minnet av historien förstärkts. Den här typen av bruk besitter oftast människor, hela grupper och ibland även hela samhällen (minnessamhällen), som varit med om till exempel yttre faktorer i form av kriser eller traumatiska händelser. Auschwitz och Hiroshima är exempel på minnessamhällen. Det existentiella historiebruket är ett sätt att söka bakåt i historien för att finna identitet och stabilitet.39.
37 Aronsson, 2004, s. 227-228
38 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red)
Historien är nu, Lund, 2004, s. 64
Moraliskt historiebruk innebär att historien återupptäcks. Till exempel drar Karlsson paralleller till tvångssteriliseringarna på 60-talet som inte förrän långt senare uppmärksammades, vilket innebar att dessa personer fick upprättelse.40
Det pedagogisk- politiska historiebruket har en förenklad och oproblematisk syn på då och nu och använder sig av symboler, metaforer och liknelser. Synen på det pedagogiska historiebruket som Karlsson presenterar är, att historien liknas vid olika delar, som kan tjäna nutiden. Dessutom verkar detta bruk oftast som avskräckande eller uppmuntrande utan någon egentlig analys av kärnan. Ändå kan man genom, att sätta då- och nu i relation till varandra på ett analytiskt sätt närma sig eventuella likheter och skillnader.41
Enligt Karlsson finns det också missbruk av historiebruk antingen synligt eller osynligt. ”En historia som diskriminerar, stigmatiserar och skapar konflikter, men bara den, är missbruk av historia.” Karlsson belyser vidare problematiken med att tillämpa definitionen ovan på komplexa samhälliga verkligheter. 42
40 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red)
Historien är nu, Lund, 2004, s. 58-59
41 Ibid. s. 63-64 42 Ibid. s 65-66
4.1.3 Kontrafaktisk historia & historiemedvetande
Europa Universalis III, är ett datorspel där spelaren får chans att ändra historiens gång. På så
sätt ges spelaren förmågan, att kunna påverka det förflutna i nutid vilket innebär, att datorspelet tränar förmågan i att kunna sätt ihop då- nu- och framtid. Förhoppningsvis kan spelaren genom att ändra på historien förstå, att det finns en möjlighet att påverka framtiden redan nu beroende på vilka val som görs.
Genom att ändra det förflutna kan även en grundläggande mänsklig faktor skapas enligt Hermansson Adler nämligen, att känna historisk empati.43 I fyra steg skildrar Hermansson
Adler hur den historiska empatin kan ske. 1. Upplevelse av berättelsen
2. Inlevelse i aktörens situation
3. Förståelse av aktörens känslor och tankar utifrån dennes villkor
4. Ansvarstagande med handlingsberedskap utifrån känslan och förståelsen av aktören44
Hermansson Adler menar att förhoppningsvis ser sig eleven själv, som ett historiskt subjekt om den lyckats med att känna historisk empati genom berättelsen. Vidare stärks då elevens bild av sig själv som skapare av sitt eget öde.45 Vi tolkar därför att Hermansson Adler anser
att eleven kan få en koppling mellan dåtid, nutid och framtid. Detta leder därför in på historiemedvetande och att Karlsson anser att vi människor är historieskapade och historieskapande.
I Historien är nu refererar Karlsson bland annat till Jörn Rüsen, som menar att historiemedvetande och narrativ kompetens är nära förbundna med varandra eftersom att de kan möjliggöra ”[…] förmågan att artikulera de historier som behövs för att ge ens liv en meningsfull temporal riktning i tidens förändring.”46
Genom tre punkter som Rüsen
presenterar anser han, att man kan uppnå detta mål. Första punkten är konkretion vilket innebär, att historien ska vara relaterad till människors erfarenheter och upplevelser, som på så sätt ska lyckas beröra dem. Den andra punkten, kontinuitet i berättelsen ska leda till, att
43 Adler Hermansson Magnus, Historieundervisningens byggstenar, Stockholm, 2004, s. 121 44 Ibid. s. 121
45 Ibid. s. 122
46 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red)
dåtid, nutid och framtid brukas i samma kontext. Den sista punkten kontext menar, att människan ska kunna relatera sig själv till den stora historien.47
Problematiken med kontrafaktiska hypoteser är dock hur kausalitetsproblemet ska behandlas. Det viktiga är att kausaliteten hänger samman och utgår från en historisk och faktisk stomme. För att undersöka om kausaliteten hänger samman kan man exempelvis utgå från Hermansson Adlers mall:
1. Vad och när började orsakskedjan?
2. Vilka faktorer ska ingå i förklaringen av det alternativa förloppet?
3. Hur balanseras ett perspektiv av människans fria vilja mot ett deterministiskt, där historiens gång är förutbestämd?
4. Presenteras de alternativa orsakssammanhang på ett intentionalistiskt eller funktionalistiskt eller postfunktionalistiskt sätt?
De olika begreppen som nämns ovan förklarar Hermansson Adler lydande ”I ett intentionalistiskt perspektiv dominerar aktörens starka vilja till skillnad från ett funktionalistiskt, där strukturella faktorer i samhället dominerar. Eller rör det sig om ett postfunktionalistiskt perspektiv där de tidigare perspektiven integreras?” 48
Karlsson definierar begreppet historiemedvetande som: ”Historiemedvetande är med andra ord den mentala process genom vilken den samtida människan orienterar sig i tid, i ljuset av historiska erfarenheter och kunskaper, och i förväntning om en specifik framtida utveckling.”49
47 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red)
Historien är nu, Lund, 2004, s. 49-50
48 Adler Hermansson, 2004, s. 123-124
49 Karlsson Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red)
4.2 Genusperspektiv
Gothlin pekar på att det inte är de biologiska skillnaderna som utgör genus utan de egenskaper som tillskrivs och uppfattas som manligt och kvinnligt.50
Ordet genus har sina rötter i latinets gen-ere, slag, sort, släkte och kön. År 1980 började kvinnoforskarna använda sig av ordet genus.51 Begreppet betonar den sociala relationen i
kön. Det tydliggör relationen mellan könen, att kvinnors och mäns beteenden, egenskaper och sysslor inte är biologiskt givna utan socialt och historiskt konstruerade. Hur vi skapar vår kvinnlighet och manlighet är produkten av en social omställning och en konstruktion i relation till de omringande sociala villkoren. Genus förändras över tid och rum samt mellan kulturer och samhällen.52 Flera forskare talar om maktperspektiv och en tyst överenskommelse mellan
könen. I den tysta överenskommelsen mellan man och kvinna premieras de mannliga egenskaperna och männen får utgöra normen vilket värdesätter dem högst.53
4.2.1 Historia och genus
Fram till 1960-talet var den politiska historien dominerande och hade en berättande (narrativ) karaktär. Äldre historieskrivning handlade om krig och kungar, med enstaka aktörer och enskilda händelser för den historiska återgivningen.54 Med en sådan historieskrivning fanns
det ingen betydlig plats för kvinnor. De kvinnor som fanns med i historien var oftast kvinnliga regenter eller kvinnor som på något sätt var politisk aktiva. Kvinnor framställdes oftast som bifigurer till de män som ansågs viktiga att studera.55 I historiska studier kom kvinnor i
skymundan av den orsaken att enskilda aktörer sattes i centrum.
Under 1960-talet fick socialhistorien genombrott inom historieforskning och kvinnorna började uppmärksammas. Historiker började studera historia från andra infallsvinklar, vilket ledde till att kvinnor inte längre kunde osynliggöras. Grupper som tidigare hade blivit
50 Gothlin, Eva, Kön eller genus?, Göteborg, 1999, s. 5
51 Hirdman Yvonne, Genus om det stabilas förändrliga former, Lund, 2001, s. 11
52 Broman Tallberg Ingegerd, Genusperspektiv på förskola, skola och utbildning, Malmö, 2002, s. 10 53 Hirdman Yvonne, Genussystemet – reflektion kring kvinnors sociala underordning i Wetterberg Christina
Carlsson & Jansdotter Anna, (red), Genus historia, Lund, 2004, s. 116-119
54 Greiff Mats, Genusperspektiv på förskola, skola och utbildning, 2002, Malmö, s. 98 55 Ibid, s. 99
bortglömda eller förbigångna av historiker skulle studeras och historieämnet skulle bidra till underordnade gruppers frigörelse. På 1960-talet växte kvinnorörelsen och det politiska intresset för könsrollsfrågan. Det ledde till att kvinnornas frigörelse blev en central fråga. Urladdningen resulterade i skrivandet av kvinnohistoria eller som Joan W Scott kallar det för ”her-story” istället för ”history”. Kvinnor och deras liv ställdes i centrum, med syfte att synliggöra dem i historiska föreställningar. Det var ett sätt att balansera upp all den historia som handlade om män genom att skriva historia som handlade om kvinnor. På så sätt ville man komplettera ny kunskap med gammal. Tillägg gjordes därför i många läroböcker och kvinnohistoria inkluderades.56 I samband med att kvinnohistoria började studeras kom även
ny kunskap och nya synvinklar som var viktiga för historisk forskning. Det var den första vågen av kvinnohistorik och även om det har riktats kritik så har forskningen varit givande för historieämnet. 57
Under 1960- och 70-talen började man studera historiematerialismen, med fokus på klass inom socialhistorien. Relationen mellan sociala klasser blev centralt för studierna, exempelvis påstod historiker att man inte kunde studera slavarnas situation utan att studera slavägarnas situation. Slutsatsen för historiker blev, att man inte kunde studera kvinnors historia utan att sätta det i relation till mäns historia. Genom detta perspektiv kunde man förstå sociala relationer.58 I samband med detta ifrågasattes också begrepp som kön och könsroll. Båda
begreppen kan ses som biologiskt betingade. Istället infördes begreppet genus för att undkomma det biologiska synsättet.
Genus brukar definieras som konstruktionen av manligt och kvinnligt och relationerna dem i mellan. Den tidiga kvinnohistoriska forskningen handlade om kvinnor och var skriven av kvinnor för kvinnor.59 Att enbart komplettera med kvinnohistoriskt perspektiv räckte inte utan
man ville istället synliggöra kvinnor genom att uppmärksamma att det fanns två olika kön. Joan W Scott menar att genusperspektivet är ett analytiskt verktyg för att kunna synliggöra kvinnors historiska handlingar och de dolda mekanismer bakom kvinnors underordning som finns i de flesta samhällen.60 När man studerade arbetsmarknaden kom man fram till att
kvinnor och män ofta arbetade på olika områden med olika saker. Studerade man politiska
56 Greiff, 2005, s. 102 57 Ibid. s. 102
58 Ibid. s. 102
59 Tornbjer Charlotte, Kristina och kanonen Ett genusperspektiv på några historiedidaktiska frågor i Karlsson
Karl-Göran & Zander Ulf, (Red), Historien är nu, Lund, 2004, s. 222
beslutsprocesser tittade man på hur kvinnor och män nådde resultaten. Den tidiga kvinnohistoriska forskningen var skriven av kvinnor för kvinnor medan den senare var skriven av både män och kvinnor och om män och kvinnor samt relationen dem mellan.61
Genusforskningen har åstadkommit en del förändringar, på så sätt att en del historia har fått skrivas om. Ett sådant exempel är antika Aten, som beskrivs som ”demokratins vagga”. Med hjälp av genusperspektivet synliggörs kunskapen om att varken kvinnor eller slavar hade rösträtt eller ens sågs som människor under den tiden. Genom att använda ett genusperspektiv har man drivit fram en omskrivning av historiska företeelser.62
61Tornbjer Charlotte, Kristina och kanonen Ett genusperspektiv på några historiedidaktiska frågor i Karlsson
Karl-Göran & Zander Ulf, (Red), Historien är nu, Lund, 2004, s 223
5. Material
5.1 Europa Universalis III
Vi kommer nedan att ge en beskrivning av Europa Universalis III, för att ge en inblick i hur spelet allmänt fungerar.
5.1.1 Beskrivning av spelet
Europa Universalis III är ett strategispel som rekommenderas att spela från +12 år, eftersom
att det kan förekomma våld i spelet.
Spelet startar år 1453 och sträcker sig till år 1789, vilket innebär att man som spelare måste välja ett årtal samt datum mellan år 1453 – 1789 innan man börjar spela. Därefter måste man också bestämma sig för vilket land man vill utgå ifrån. Det finns 250 stycken länder att välja bland och dessutom flera tusen provinser. När man börjar spela spelet blir man tilldelad en eller flera provinser, för att kunna bygga upp sin nation i det land som man har valt. Genom provinserna ökar man sin makt. Genom dessa får man in skatter och pengar från till exempel handelsinkomsterna, för att på så sätt kunna bygga upp landets ekonomi och militär. Skärmen består till största del av en huvudkarta som delar in världen i 1700 provinser. Varje land har en huvudstad, som har en livsviktig betydelse för kungadömet. Förlorar man landets huvudstad innebär det att man tappar kontroll över landets ekonomi, förmågan att leda diplomatiska relationer mellan andra kungadömen och man förlorar även prestige. Stora delar av kartan är mörklagd i form av en vit dimma. Vissa delar av världen går inte att erövra när man spelar spelet eftersom att dessa länder är ogästvänliga och avlägsna. Till exempel är delar av Sydamerika och vissa delar av Asien tillhörande denna kategori.63
Armén rekryteras från en speciell arbetskraftspool som består av antalet medborgare som finns tillgängliga för tjänstgörning. Denna pool fylls på månadsvis. Vidare är det viktigt att hålla landets stabilitet på plus för att inte inbördeskrig eller uppror ska utbryta. Det finns även en kolonistpool som talar om hur många kolonister som är villiga att delta i en expedition. Kolonisterna är till för att öka det egna landets territorium.
Oavsett vilken typ av strategi som man väljer att använda sig av i spelet så har diplomater en avgörande roll för spelarens framgångar. Olika avtal med härskare förhandlas av diplomaterna. Diplomatikonen är extra viktig i krig. Man kan även skicka missionärer på uppdrag för att få egensinniga provinser att konvertera till det egna landets officiella religion. Missionärerna behövs också när man skall erövra okända provinser. Statens ohederliga affärer utförs av spioner. De kommer att leda ett antal olika hemlighållna uppdrag, som är till för att hämma eller ifrågasätta fienden. Framgång medför intressanta belöningar medan nederlag har sina konsekvenser.
6. Undersökning
Bild 1
64
Två män kan ses på bilden, som är avbildade i profil. Bilden gestaltar tredimensionellitet och rumskänsla, som enligt Kjeldstadli kännetecknar den modernare västerländska konsten vars syfte var att skapa synvillan av en verklighet. Männen befinner sig i ett rum, som är fyllt med böcker och jordglober, vilket gör att man förmodar att männen besitter en enorm kunskap. Böckerna ligger på bordet och det är runt bordet som de två männen samlats. Rummet känns relativt dunkelt trots att ljuset strimmar in genom de målade fönsterglasen. Golvet männen står på är i svartvitt rutmönster. Mannen närmast fönstret har en skir cape på sig och tyget är orange/cerise färgat. Han har också en hatt på huvudet. Mannen pekar ut genom fönstret och hans blick är även riktad mot den andra mannen. Att mannen vid fönstret pekar med hela handen bekräftar, enligt Blomberg, att han sammanhör med eliten under den tiden. Utanför fönstret kan vi se vatten, segelbåtar och skymtande byggnader. Himlen är blå och det är ljust. Mannens gest och attributen (som böckerna och jordgloberna) i rummet för tankarna till att han (och även den andra mannen på bilden) kanske ska ut och resa för att till exempel upptäcka världen. Den andra mannen, som är närmast i bild håller i en uppslagen bok. Han har en blå cape samt en hatt på huvudet. Hans blick är riktad mot mannen vid fönstret. Han tittar på honom som om han lyssnar till vad han säger. De båda männens handrörelser, blickar, att de är vända från betraktaren och att de verkar göra och skapa något tillsammans
64 http://www.europauniversalis3.com/images/stories/screenshots/Oct06/trade%20small%20rgb.jpg
placerar in männen i en högre social kategori, enligt Blomberg. De båda männen befinner sig i Venedig och utanför kan vi skåda Dogens palats. Vi tror att tiden är kring 1700-talet.
Bild 2
65
På bilden ser vi soldater iförda rustningar. Soldaterna bär hjälm och brynja och håller i olika fanor. Soldaterna tittar ut över landskapet från en bergsklippa. Vi vet inte vad som döljer sig nedanför berget eftersom det har täckts av en dimma. I dimman och i fjärran kan man urskilja pyramidliknande byggnader. Porträttet är avbildat lite uppifrån. Ledaren är avbildad i profil och halvfigur med ena handen på midjan. I den andra handen håller han en pinne, som pekar ner mot bergssluttningen. Ledaren och samtliga soldater, som vi kan se ansiktena på har skägg. Dessutom så har ledaren också axellångt hår. I förhållande till resten av soldaterna har ledaren en position där han står främst i ledet och har en upphöjd position, vilket Blomberg menar ger honom en högre status än de övriga männen på bilden. Soldaterna är avbildade i närbild och man ser deras ansikten samt delvis deras överkroppar. På grund av att porträttet är avbildat uppifrån och att soldaternas händer hänger så antyder detta att männen tillhör en underordnad social kategori, vilket Blomberg bekräftar genom ett exempel i sin text. Soldaternas ovårdade utseende indicerar på dåliga krigsförhållanden och att soldaterna har varit ute i krig en längre tid. Vidare tolkar vi bilden utifrån följande situation: soldaterna är spanska conquistadorer, som är utsända, för att erövra ett okänt territorium. Dessa slutsatser
65 http://www.europauniversalis3.com/images/stories/screenshots/Oct06/exploration%20smaller%20rgb.jpg
gör vi eftersom att vi kan skåda Inkapyramider i fjärran och för att dimman, som finns med i bilden förstärker känslan av det okända och hotfulla. Alla männen har riktat blicken mot den okända miljön. Med stöd av Blomberg kan vi även konstatera att deras blickar är voyeurismiska.
Bild 3
66
På bilden ser vi flera män som fäktas med värjor. Männen är uppställda i två led mittemot varandra i en lång korridor. Taket i rummet är högt och kupolformat samt vackert ornamenterat. Från taket hänger det flera kristallkronor med levande ljus. Korridoren har ett stort antal valvformade fönster där man kan se ljus strömma in och på grund av det blir skuggorna tydligare i rummet. Rummet de befinner i är spegelsalen i Versailles, vilket vittnar om Frankrikes mäktighet och rikedom. De två främsta männen i bilden har mantlar och mässjackor med guldfärgade kors på. Mannen till vänster har även en hatt med en fjäder i. Vi ser också en man som är lutad mot väggen och sitter hopsjunken, som om han har sårats eller till och med dött. Mannen mittemot på vänster sida håller sin värja med båda händerna snett i höjd med midjan. Han tittar även rakt mot betraktaren och han utstrålar triumf eftersom att mannen mittemot honom är sårad. Närmast till höger i bild ligger en man ner på golvet och verkar ha dött. Med utgångspunkt i kjeldstadlis punkt fem associerar vi mässjackorna med de guldfärgade korsen till kristendomen (katolicismen) och Påvens makt som var dominerande
66 http://www.europauniversalis3.com/images/stories/screenshots/Oct06/diplomacy%20smaller%20rgb.jpg
och inflytelserik under 1600-talet. Vi upplever bilden likt en scen ur filmen De tre
musketörerna och begreppet en för alla – alla för en gör sig påmint. Vi får därför också en
föreställning om kampen mellan de goda och de onda samt att konflikten grundar sig i en maktkamp mellan folket och makten.
Bild 4
67
På bilden ser vi soldater som är avbildade framifrån. Mannen i mitten ser vi nästan i helfigur och hans position är upphöjd. Mannen i mitten är George Washington. De tre männen närmast i bild ser härdade och slitna ut i ansiktena. Förutom uppstickande vapen på bilden så ser vi också den amerikanska flaggan vaja i skyn. Flaggan har endast tretton stjärnor och är Amerikas ursprungsflagga. Himlen är gråmörk och rök har spridigt sig i luften. Uniformerna och George Washington för tankarna till tiden kring det amerikanska frihetskriget. Bilden känns ganska hotfull speciellt av den orsaken att en av männen närmast till höger på bilden
tittar på oss med en ganska hård blick. Att deras blickar är riktade mot betraktaren avslöjar
soldaternas underordnande status, enligt Blomberg. På grund av deras härdade och slitna utseende och eftersom att det har varit krig associerar vi detta till fattigdom och misär. Därför kan man dra slutsatsen eftersom kriget är slut att det väntar bättre tider än vad som varit. Den amerikanska flaggan med tretton stjärnor ger bilden av patriotism och frihet. Den förstärker stoltheten och ger en bild av att männen gör allt för sitt land. Grupptillhörigheten på bilden är helt klart förstärkt även om man också kan se ett hierarkiskt mönster i och med den upphöjda
67 http://www.europauniversalis3.com/images/stories/screenshots/Oct06/warfare%20smaller%20rgb.jpg
George Washington som är i centrum på bilden. Individen försvinner och det är bara tillsammans som de kan kriga. Bilden kan ses som både positiv och negativ. Dock tror vi att skaparen vill att man ska få en positiv syn på bilden och på det centrala ämnet krig. Det är värt att kriga om det är för sitt land och därför rättfärdigas krigets hemska handlingar på detta vis.
Bild 5
68
Vi har valt att fokusera på bilden som har avbildat människan och inte kartan som enligt oss inte har någon större betydelse mer än att verka som bakgrundsbild.
Mannen är avbildad i närbild. Han håller händerna om en dolk som han har i höjd med ansiktet. Hans ansikte är i profil och huvudet är höljt uppåt. På grund av det så blir den ganska kraftiga halsen framträdande. Håret på hans huvud är långt och brunt. Han har på sig vackra kläder som är i färgerna rött, lite beige, guld och svart. Hans blick gör att man får en gudomlig känsla och han ser ut som att han ber till Gud.
Det centrala i bilden är att mannen som är avbildad inte uppfyller den typiska mansbilden av hur en man ska eller bör se ut i dagens samhälle. Dock var mannen mer feminin i sin uppenbarelse under vissa perioder i historien. Att man får bilden av att han utstrålar kvinnlighet är på grund av de mjuka dragen i hans ansikte och på grund av hans långa hår. Dock förknippas vapnet med manlighet och krig. Kläderna och dess färger samt hans sätt att
hålla i dolken och att blicken är riktad mot en högre makt förmedlar symbolen av förmögenhet och överklass. Bilden i sig självt är väldigt förskönad och bilden av en hjälte lyfts fram. Också hans bedjande blick glorifierar honom. Krigets mörka sida känns därför avlägset.
Bild 6
69
På bilden ser vi en kvinna i halvfigur, som föreställer Elisabeth I med världskartan som bakgrund. Hon bär en orangefärgad klänning med puffärmar och krage av tyll. Klänningen har på vissa ställen ett broderat mönster. Håruppsättningen är utsmyckad med pärlhårnålar. Hon är ganska blek och uttryckslös i ansiktet. Kvinnans kropp är lutad åt vänster och ena höften är lite uppåt. I höger hand håller hon en piska. Hennes kläder, smycken och piskan i hennes hand samt hållningen förtydligar, enligt Blombergs metod hennes höga status i samhället. Hon har ett tämligen uttryckslöst ansikte och hon tittar inte på betraktaren, vilket bekräftar hennes höga status ytterligare. Bakgrunden förstärker kvinnans karaktär och bildens budskap blir tydligt - hon är en enväldig drottning som härskar över världen. Det centrala budskapet i bilden är makt. Det positiva är att bilden visar att även en kvinna vid denna tid kunde ha makt. Det negativa budskapet blir att hon endast har fått sin makt på grund av att hon fötts in i rollen och lyckats bibehålla sin ställning. Dessutom så tillskrivs oftast mäktiga kvinnor manliga egenskaper. Piskan som attribut gör att hennes ställning stärks ytterligare eftersom att det blir en symbol för kontroll och fruktan. Dessutom för det tankarna till hennes
sätt att regera, erövra länder och expandera England. Bilden glorifierar henne som drottning. Denna bild är den enda kvinnofigur som spelet behandlar.
Bild 7
70
Originalbild från1400-talet målad av Quentin Metsys
71
På originalbilden ser vi en man och en kvinna som är avbildade framifrån i halvfigur. De sitter ner vid ett bord. De lutar sig mot varandra och stödjer armarna på bordet. På bordet ligger massor av guldmynt, en dosa, en sammetskudde med pärlor på och en glasbägare. Mannens ansikte och blick är nedsänkt i koncentration. I ena handen håller han en våg och i den andra handen ett mynt. Han tittar på de två föremålen. Kläderna han bär är något dystra i färgerna och tyget är ganska kraftigt. Han har en stor vidd över axlarna och överkroppen samt ärmarna
70 http://www.fz.se/bilder/?id=21874 (2008-03-02)
är speciellt pösiga. Dessutom har han på sin tröja en pälskrage och de uppvikta ärmarna synliggör även pälskanter. Han har en mörkgrön hatt också kallad Lutherbarett som är rund- och kullformad med klubbformade öronlappar.
Kvinnan på bilden tittar åt mannens och pengarnas håll. Hon ser ganska uttryckslös ut i ansiktet. Hon har en röd sammetsklänning med ett skärp i midjan. Hennes krage och ytterkanterna på ärmarna är också gjord av päls. Även hennes huvudbonad är en barett dock är hennes platt. Under baretten har hon ett vitt dok som har en snibb i pannan och hon också extra tyg som hänger ned som en slöja. På snibben i pannan hänger också ett litet smycke. Hon har en bok framför sig som hon bläddrar i där vi ser massor med text men också en bild som liknar en kvinna med ett litet barn. Med stöd av Kjeldstadlis punkt fyra och fem så anser vi att originalbilden för tankarna till stereotypiska traditionella könsroller där mannen har hand om pengarna som associeras till status, makt och familjeförsörjning medan kvinnan som läser en bok där det finns en bild av ett litet spädbarn och en annan kvinna, vilket associerar till hemmet, den goda modern och hustrun. Något som också befäster de traditionella könsrollerna och mönstren är, att mannen äger titeln bankir medan kvinnans titel är att vara
hans hustru. På så sätt avpersonaliseras kvinnan och hon betraktas som ett objekt vilket
placerar in henne i en underordnad kategori enligt Blomberg. Att mannen på porträttet inte ser på betraktaren utan att han istället ser på pengarna och sin rikedom intygar, med stöd av Blomberg, att han är en man av överklassen. Vidare kan kvinnans läsande också ses som något stereotypiskt - en sysselsättning lämpad för en kvinna - en passiv handling vilket ger henne en lägre ställning, enligt Blombergs analysmetod. Dock avslöjar läsandet att hon tillhör överklassen eftersom att det under 1400-talet var relativt ovanligt att en kvinna kunde läsa. Vi kan då dra slutsatsen att hennes föräldrar förmodligen kunde läsa och förde vidare traditionen till sin dotter. Att det enbart är några böcker i hyllan kan bero på att under denna tid var boktryckarkonsten, som uppfanns av Gutenberg fortfarande relativt ny och hade ännu inte etablerats. Kunskap är makt och genom läsandet äger kvinnan denna makt. Dock tror vi att litteraturen var ganska begränsad under denna tid till vad en kvinna ansågs borde läsa. Det centrala i bilden är dock pengarna (mynten) och även på originalbilden där kvinnan är med kan man se att hon egentligen inte är så intresserad av det hon läser utan hon intresserar sig mer för pengarna. Hennes längtande och lidelsefulla blick bekräftar detta resonemang. Att bankirern och hans hustru har valt att bli porträtterade på detta vis tror vi var på grund av att de ville visa sin rikedom, makt och klass.
Vidare frågar vi oss varför kvinnan i Europa Universalis III inte är med på bilden utan enbart mannen. Datorspelsskaparna har valt att ta med mannen och ersatt kvinnan med en bild på en rangordningskolumn där olika länder i spelet tävlar om att få ett handelsmonopol. Vidare har alltså datorspelsskaparna valt att manipulera originalbilden och egentligen inte bara tagit bort kvinnan utan även mörklagt originalbildens bakgrund där vi bland annat ser en dörr som står på glänt, en hylla med lite böcker, en apelsin och så vidare. De har helt och hållet lagt fokus på bankiren och pengarna.
Bild 8
72
Vi har valt att lägga fokus på de karaktärer som finns med på bilden samt texten som sammanhör med dem.
På bilden ser vi en ruta och i denna syns en man avbildad i halvfigur som är klädd i en jacka för kalla klimat. Han håller också en vandrarstav i handen. Han är en aning mörkare i huden än mannen nedan. Bredvid finns en text som talar om för oss hur många infödingar som finns i provinsen, vilken aggressivitet de har samt nivån på deras vildsinthet/blodtörstighet.
På bilden ser vi även ett huvud av en man som liknar en kolonist med en Indiana Jones- hatt. Han kan skickas till ursprungsbefolkningens provins.
På en bild som är nästan identisk med den ovan men där bilden istället visar urinvånarna i olika delar av Afrika. Har denna karaktär avbildats halvnaken med tygstycken hängandes på
kroppen och med ett spjut i handen. Afrikanernas aggressivitet är dessutom högre och så även deras vildsinthet/blodtörstighet än på bilden ovan.
Bilden förmedlar okunskap för det främmande och okända. Bilden och texten ger vidare en skev människobild vilket gör att olika minoritetsgrupper nästintill inte ses som mänskliga utan istället mer som djur. Texten som är kopplad till bilden med urinvånaren ger en föreställning om primitivitet och raka motsatsen till civilisation. Datorspelsskaparna har en postkolonial syn där västvärlden är överordnad resten av världen.
Bild 9
73
När vi väljer att bygga ut vår armé och skapa ett nytt regemente uppstår en man som liknar en vapensmed på kartan i Småland.
Smeden har ett brunt förkläde med ett bälte i midjan och under har han en vit kortärmad tröja samt ett par byxor. Han håller en hammare i höger hand och i vänster hand håller han ett avlångt metallföremål som han sedan hamrar på ett städ. Bredvid uppstår också en avlång kolumn som är röd men som efterhand blir grön. Denna visar tiden för när det nya regementet har skapats. Han upprepar samma rörelse vilket innebär att han slår på metallföremålet med sin slägga tills det att tiden har gått ut. Hans kroppsbyggnad är ganska muskulös och han ser stark ut. När tiden har gått ut och smeden har arbetat klart ersätts han av en soldat som representerar den typ av armé och enhet som valts. Tankarna förs till att smedens yrke innebar
