Västsvenska Industri & Handelskammaren

Gunilla Bellman, Omvärldsanalytiker på Västsvenska Industri- & Handelskammaren.

Västsvenska Industri- och Handelskammaren (VIHK) är en privat näringslivsorganisation, grundad som ett handelsgille år 1661. Idag har man över 2500 medlemsföretag i Västra Götaland. Handelskammaren med huvudkontor i Göteborg och ca 45 anställda är en av 12 Handelskammare i Sverige.

Deras uppgift är att stödja det västsvenska näringslivets affärsverksamhet genom att kommunicera ut samhällsinformation till sina medlemsföretag, till allmänheten och till politiker. Detta fullföljer de dels genom att fungera som en kommersiell och juridisk rådgivare, utredare och nätverksbyggare, dels genom att verka för en positiv utveckling av det västsvenska affärsklimatet. Kommunikationen bedrivs främst genom PR. Verksamheten är indelad i tre affärsområden. Inom området affärsklimat är det affärspolitiken som är det viktiga; att verka för att företagen i regionen skall kunna arbeta under bästa möjliga förutsättningar med tillgång på relevant arbetskraft, kunskap, nätverk, utbildningar, infrastruktur, mm. Inom området affärsservice hjälper man bl a företag finna kontakter i utlandet när de vill in på en ny marknad, eller hjälper utländska företag att hitta partner och kunder i Sverige. Inom området affärsverksamhet är funktionerna främst att tjäna som en mötesplats och nätverk, en portal där man bland annat söker underlätta för medlemsföretagen inom olika branscher att finna varandra och starta samarbete.

Västsvenska Industri- och Handelskammarens vision är, vid sidan av ovan beskrivna uppdrag, att finna and ra regioner i världen som har en god utvecklingspotential, lokalisera relevanta faktorer där som sedan kan implementeras inom den egna regionen. Man gör dock även marknadsanalyser för individuella företag som vill ha hjälp med att expandera sin verksamhet till nya regioner, som nämndes tidigare. Dessa uppdragstjänster riktar sig mot enskilda företag som begärt det, varför en kostnad utgår för denna tjänst, och resultatet av deras analyser är då inte tillgängliga för övriga medlemsföretag. Handelskammarens viktigaste uppgift består dock i att jobba på bred front för samtliga medlemsföretag och att bedriva lobbying i paritet med dessa önskemål. Exempel på ett sådant projekt är att aktivt verka för att påverka politikerna att bygga ut det västsvenska vägnätet och infrastrukturen i allmänhet, efter att man har uppmärksammat medlemmarnas önskemål om detta. Bellman berättar att man tar fram underlag för debatter som medlemsföretagen vill föra samhällspolitiskt. Uppföljning görs varje år för att se hur nöjda medlemsföretagen är med Handelskammarens jobb.

VIHK lyfter fram viktiga samhällsfrågor och gör berörda personer medvetna om de problem som finns samt försöker lösa dessa. Detta görs genom att engagera medlemsföretagen i olika

frågor och arbetsområden, genom att bearbeta officiell statistik, utläsa trender, bedriva lobbyverksamhet mot lämpliga politiska instanser samt distribuera de viktigaste resultaten till berörda medlemmar, bl a i form av rapporter i en pågående rapportserie. Man anordnar också seminarier och bedriver utbildningar. Gunilla Bellman menar att det är viktigt att ha en riktad kommunikation, men möjligheterna att påverka kortsiktigt är inte alltid lika starka framhåller hon; exempelvis beroende på att VIHK arbete främst är fokuserat till Västsverige, och det kan verka begränsande eftersom politiska finansiella beslut på nationell nivå oftast fattas i Stockholm. Därför har VIHK sen ett drygt år tillbaka också ett kontor med en projektledare i Stockholm som både bevakar och sprider information om Västsverige i huvudstaden.

Sammanfattningsvis så är det analysavdelningens ansvar, där hon jobbar, att studera relevanta områden för det västsvenska näringslivet. Resultaten produceras dock för både externt och internt bruk. Huvudsakligen handlar det om analyser av statistik och trender inom infrastruktur, kompetensförsörjning, forskning, riskkapital, branschutveckling, maktfrågor och företagande. Stora delar av denna information samlas i Position Väst, en faktasamling som består av olika former av jämförelser både nationellt och internationellt. Denna fungerar sedan som underlag bland annat vid seminarier och möten, för att redovisa Västsveriges position i världen för medlemsföretagen och besökande intressenter från andra marknader. Till detta kommer också årligen ett flertal uppdragsutredningar åt både medlemsföretag och andra nyckelaktörer, samt rapporter och debattartiklar som de anser vara av vikt.

VIHK har en platt organisation där stor frihet erkänns kring arbetsmetoderna. Analysavdelningen är positionerad direkt under VD:n, vilken man menar sig ha en god kontakt med. Makten att fatta egna beslut beror dock på vilken vikt ett visst projekt har samt vilka kostnader som är beräknade till detta. De som utför analyserna har främst en bakgrund som civilekonome r. Bellman gör research för medlemmar och kollegor men använder sig inte av några specifika modeller eftersom hon ser sig själv som en problemlösare, där typen av uppdrag avgör lämpligt tillvägagångssätt vid varje tillfälle.

En svårighet med jobbet, framhåller Bellman, är att beräkna tidsfaktorn för hur länge det kan ta för kommuner och företagare att fatta beslut. Det svåraste i yrket är att sätta gränser för hur djupt man skall analysera ett visst område, men även att hitta relevant information samt hur man får denna till ett rimligt pris är en sådan faktor. Problem kan även bestå i att hitta rätt person för beslut i vissa frågor, speciellt om det rör sig om demokratiskt styrda organisationer som kommuner. Här måste således beslut förankras på rätt exekutiv nivå för att förslaget ska kunna genomföras i tid, eller överhuvudtaget komma i fråga för ett beslut. Hos vissa organisationer måste vissa idéer ligga och mogna ett tag innan beslut kan fattas, och vid det laget kan förutsättningarna för VIHK:s analyser ha hunnit förändras. I dessa fall kan det röra sig om att medlemmarna ännu inte är mogna att ta till sig analysen eller inte förstår fördelarna med den. Så även om Bellmans stab har en bra idé finns en viss inkubationstid som kan vara väldigt svår att beräkna, just på grund av att medlemmarna inte själv blivit övertygande om varför man bör agera i enlighet med den.

Inom analysavdelningen använder man sig av Mediearkivets databas samt kreditupplysningar från PRV där information om internationella branschs trukturer kan återfinnas. Man har stående prenumerationer på artiklar genom nyckelord i Affärsdatas databas. Man har även en databas över specialister inom relevanta områden varifrån intressant information kan extraheras. Man har ingen tillgång till biblio tek men använder sig desto mer av Internet för att söka information. För fritextsökning på Internet finns ingen utarbetad strategi utan man går på en intuitiv känsla och använder sig av de sökverktyg man känner till. Intern information sprids

genom veckomöten vilka följs upp av nyhetsmail till hela organisationens medarbetare. Alla inom VIHK är med och samlar in samt förmedlar kunskap om våra kunder och medlemmar i en gemensam kunddatabas internt.

Informella källor kan vara viktiga för affärsverksamheten, och ifall någon funnit intressant information är det kutym att man dryftar dessa med övriga medarbetare inom organisationen. Man använder sig inte av någon speciell teknologi eller verktyg för att inhämta information. Men en viss benchmarking görs mot andra handelskammare i Sverige och man gör dessutom en viss jämförelse via ICC.

Presentationer av analyser görs i rapporter med både text och diagram, samt OH-bilder och PowerPoint till medlemsföretagen och andra grupper, bl a media via presskonferenser, vilka VIHK gör presentationer inför.