Volvo lastvagnar

Intervju med Gunnel C Eriksson, Business Intelligence Manager på avdelningen för Strategic Development, Volvo lastvagnar, Europa divisionen.

Volvokoncernen, med sina tre lastbilsvarumärken Volvo, Renault och Mack, är världens andra största tillverkare av tunga lastbilar, efter DaimlerChrylser. Volvo Lastvagnar AB, med 16 000 anställda, säljer lastbilar och totala tranportlösningar i över 70 länder. Volvos lastbilar säljs i över 100 länder och av försäljningen är mer än 90 % tunga lastbilar över 16 tons totalvikt. Volvo Trucks, Europadivisionen med 7000 anställda varav 5500 hos egna återförsäljare och marknadsbolag, svarar för den europeiskamarknaden i samarbete med 29 återförsäljarföretag och 110 verkstäder.

BI-divisionen inom Volvo Lastvagnar för Europa divisionen är placerad i en avdelning för strategic development, där vår respondent är chef över fyra medarbetare som är specialiserade inom var sitt ansvarsområde. Dessa ansvarsområden (Market statistics, Total market forecast, Market research samt Competitor & customer intelligence) är tämligen specifikt strukturerade, så alla vet vad de ska göra. Det sistnämnda området är under utveckling inom bolaget, men strävar efter att utvecklas i linje med samma tjänst som återfinns på koncernnivå. Tanken är att man här skall göra konkurrentbevakning av övriga lastbilstillverkare, men också andra aktörer på marknaden t.ex. på eftermarknadssidan. Dessutom följa förändringar i transportindustrin som helhet, t.ex. utvecklingen av transporter via järnväg – lastbil, hur miljökrav, trafiksituationen i tätorter mm kan påverka transporter. Eriksson är alltså ansvarig för att ha en generell överblick över dessa områden, medan de övriga fyra medarbetarna har ett specifikt ansvar för var sitt område.

Man har ett mål att analyserna inte får avvika mer än 5 % i någon riktning i förhållande till hur den faktiska utvecklingen senare kommer att gestalta sig, vilket Eriksson menar att man oftast lyckas med. Eriksson säger också att resultatet av analyserna påverkar tillverkningen av lastbilar. Deras prognos ligger till grund för hur man dimensionerar tillverkningskapaciteten i fabrikerna. Dem gör en totalmarknadsprognos (alltså hela försäljningen av lastbilar i Europa under ett år). Därefter beräknar en annan avdelning - utifrån mål på marknadsandelar - ut hur många Volvo-bilar detta kommer att generera.

Man gör SWOT-analyser av situationen på en specifik marknad; ekonomisk utveckling, nya lagar, ersättningsbehov gamla bilar etc.

Man mäter vilken image och kundtillfredsställelse Volvo Lastvagnar åtnjuter i förhållande till konkurrenterna. Detta görs genom intervjuer i samarbete med deras konkurrenter, riktat mot dem som köpt lastbil den senaste tiden. Konkurrentsamarbetet är mycket viktigt framhåller Eriksson. Syftet med dessa undersökningar är att tillfredsställa kunderna avseende deras preferenser kring den image de tillmäter produkterna, samt att skapa beslutsunderlag inför styrelsemöten ur ett europaperspektiv. Ett övergripande mål är att bli nummer ett på image i Europa plus att nå upp till ett hemligt ekonomiskt mål, och här följer man upp implikationerna av analyserna för att kunna prognostisera hur detta kan genomföras.

Under Customer Research EUD görs de två viktigaste undersökningarna. I heavy Truck Survey görs Image undersökningar på kundnöjdheten, försäljning och leverans, verkstad och delar samt lastbilarna. Man gör även här benchmarking och lojalitetsundersökningar genom 2500 intervjuer varav 350 består av Volvos egna kunder och övriga bestående av deras konkurrenters. I second-to-none undersökningen görs en kundtillfredsställelse undersökning för Volvos kunder, där man inriktar sig på försäljning och leverans och via verkstäder och delar. Här görs det sammanlagt 15000 intervjuer (400-1900 per marknad) där man tar trimGrid till hjälp. Denna process görs fyra gånger per år och undersökningar görs för att man skall kunna få en objektiv, opolitisk och professionell analys över hela europas marknadsutveckling i företaget.

Källor man använder sig av i TMS rapporten är: registreringsstatistik, orderintag, populationsdata (vagnparkålder, utskrotning, ersättningsbilar), inköpsbarometern, ”buy-back”, makro ekonomi och ledande indikatorer (EcoWin, DRI, LMC/JD Power), skvaller, artiklar, rapporter, EuroStat, IRU och Internet.

Källor för analysarbetet består framförallt av: rapporter från LMC/JD Power och Global Insight, fakta om länder från ”Swedish Trade Org”, populations statistik, registrerings statistik, order intag, EcoWin (makro ekonomisk databas), köpkrafts barome ter GFK, OECD, EuroStat, kommentarer från marknaden.

Prognosansvarig läser också pappersupplagan av Financial Times samt DI för att få en allmän överblick. Vill man ha uppgifter om lagstiftning i ett visst land använder man specialistkompetens inom företaget. För prognosarbetat har man ett nätverk med folk från samtliga regioner. BI-enheten gör ett prognosförslag för varje specifikt land som sänds ut till nätverket. De berörda i nätverket kommenterar och ger information om händelser och annat som kan ha inverkan på prognosen. Eriksson menar att det underlättar att ha informella källor exempelvis om man känner någon som har kännedom om ”läget” på respektive marknad, men framhåller främst de formella källorna som viktigast.

Alla är medvetna om företagets huvudmål menar Eriksson och deras kärnvärden är: miljö, säkerhet och kvalitet, däremot finns många delmål inom varje enhet som av strategiska och budgetmässiga skäl inte är kända av hela koncernen.

Eriksson framhåller att det ibland är svårt att hitta rätt information och avser då främst strategiska drag av konkurrenter eller andra större händelser inom industrin som helhet. Detta beror också på att man inte alltid vet exakt vilken information ledningen är ute efter, risken finns att man presenterar sådant de redan känner till, eftersom ledningen ofta inte har tid att briefa BI- funktionen vilken information man redan besitter.

BI-enhetens chef, chefen för den strategiska utvecklingen sitter också i Europaledningen. I övrigt träffar BI-enheten VD:n för Europadivisionen endast sporadiskt exempelvis vid speciella Ad hoc undersökningar. Fokus ligger på kontinuerliga omvärldsanalyser men även Ad hoc uppdrag från konsulter och annan personal görs. Detta görs oftast i form av pedagogiskt utformade PowerPoint-presentationer med hög förklaringsgrad, vilka skickas ut via email till beställaren. De har även enhemsidadär deras material presenteras. AB Volvo har också en hemsida kallad Business Intelligence Network – BIN där man länkar information från deras hemsida.

När det gäller scenarioanalyser gör man av den framtagna prognosen ibland också en worst- och en best case scenario. Dessa analyser basera mest på intuition och efterfrågas sällan. Total Market Forecast processen ger ett förslag till säljenheterna som diskuterar förslaget med BI-enheten och därvidlag görs en slutlig bedömning som distribueras till alla säljenheter och används därefter.

Eriksson säger att det har hänt att man saknat information om vissa konkurrenter och hon framhåller att de önskar få mer erfarenhet om hur man söker upp denna information. Vad som är viktigt kan ibland vara svårt att veta, men framförallt är tidsaspekten svårbedömd; det vill säga hur låg tid det tar att utföra något och hur mycket tid man ska lägga ned på en analys. Eriksson säger att hon har ett stimulerande jobb med stark fokus mot omvärldsfrågor, och man märker att analyserna verkligen används och kommenteras av bl a aktieanalytiker.

Eriksson framhåller faktorer som kan inverka även på Europamarknaden inom deras produktsegment. Irakkriget föranledde exempelvis en ny analys, likaså SARS-epedemier i Kina samt översvämningarna för några år sedan i Europa, då de statliga ekonomierna gick ned något. Följderna av dessa händelser var svåra att förutse, men visade sig emellertid spela in tämligen lite på försäljningen av företagets produkter.

Eriksson framhåller att Research-biten och prognosarbetet fungerar bra men att konkurrentbevakningen är svårare att få på plats då fler och fler arbetar med detta blir det svårare att avgränsa och veta vad man ska fokusera på.