I detta kapitel avser jag att analysera slutsatserna av min studie i ett större sammanhang. Först kommer de generella slutsatserna att diskuterats följt av en diskussion om varför inte alla testade omständigheter i ansvarsförhållande uppvisade förväntade resultat. Sist kommer en diskussion att föras om huruvida missnöje med politiska resultat tillsammans med dåliga möjligheter till ansvarsutkrävande utgör ett växande demokratiproblem.
Vilken betydelse visade sig då möjligheter till ansvarsutkrävande ha för sambandet mellan bedömningar av kommunens service respektive ekonomi och politiskt förtroende? Med hypotesen avsåg jag att testa huruvida missnöje med kommunens service respektive ekonomi hade en större tendens att leda till lägre politiskt förtroende bland västsvenskar boende i kommuner som karaktäriserades av oklara ansvarsförhållanden än västsvenskar boende i kommuner där möjligheterna till ansvarsutkrävande var bättre.
Av totalt sju olika mått på grad av klarhet i ansvarsförhållande var det tre av måtten som gav de resultat jag förväntat mig enligt hypotesen. Missnöje med kommunens ekonomi respektive service hade större effekt på politiskt förtroende bland västsvenskar boende i kommuner där den styrande politiska koalitionen utgjorde en minoritet eller hade en låg andel av platserna i fullmäktige eller där det politiska samarbetet hade ändrats under innevarande mandatperiod.
Ju mindre andel den styrande koalitionen hade i fullmäktige, att koalitionen var i minoritet eller att den politiska samarbetskoalitionen ändrats under innevarande mandatperiod medförde att missnöje med kommunens ekonomi och service hade större effekt på förtroendet för kommunens politiker och hur nöjda västsvenskarna var med den kommunala demokratin.
Missnöje med politiska resultat tillsammans med dåliga möjligheter till att utkräva ansvar har alltså en tendens till att ge lägre politiskt förtroende.
Resultaten från min studie på kommunal nivå ligger delvis i linje med de resultat som funnits gälla mellan länder. Taylor (2000) fann att dåliga ekonomiska omständigheter hade större effekt på politiskt deltagande och nöjdhet med demokratin bland medborgare boende i länder där oklara ansvarsförhållanden rådde, jämfört med medborgare boende i länder med klara ansvarsförhållanden. Dålig politik och oklara ansvarsförhållanden förde med sig alienation och missnöje mot det politiska systemet. Möjligheter till att utkräva ansvar varierar alltså inte
bara mellan länder, utan även mellan kommuner i ett land, vilket får olika konsekvenser för vilken effekt missnöje med politiska beslut och resultat har på politiskt förtroende.
De övriga fyra måtten på möjligheter till ansvarsutkrävande, partifraktionalisering i fullmäktige, antal partier som samarbetar, andel platser kommunstyrelsens ordförandes parti har i fullmäktige samt huruvida det politiska samarbetet kom att ändras som en konsekvens av valresultatet 1998 uppvisade inkonsistenta effekter och små skillnader mellan effekterna.
Effekten av missnöje på politiskt förtroende var ibland större under klara ansvarsförhållanden än oklara ansvarsförhållanden, i en del fall var effekten lika stor under både klara och oklara ansvarsförhållanden samt att effekterna också varierade i riktning på de båda beroende variablerna.
Vad kan då vara anledningen till att inte samtliga mått på grad av klarhet i kommunala ansvarsförhållanden uppvisade de resultaten jag förväntade mig? En förklaring kan vara att måtten, som fungerar bra vid jämförelser mellan länder, inte går att applicera på kommunal nivå. Till exempel består inte kommunstyrelsen bara av de partier som valt att samarbeta tillsammans, utan platserna fördelas proportionerligt enligt mandatfördelningen i fullmäktige.
Hur stor andel av platserna kommunstyrelsens ordförandes parti har i fullmäktige blir då ett ganska dåligt mått på hur starkt inflytande det i huvudsak styrande partiet har över de politiska besluten i kommunen, vilket i sin tur kan förklara varför det inte fungerar som mått på klarhet i ansvarsförhållande. En annan förklaring till varför måtten inte ger de resultat jag förväntat mig kan vara att variationen är för dålig. När det gäller partifraktionalisering, eller antalet effektiva partier, varierar måttet bara från medelhögt till högt enligt Laakso och Taageperas (1979) definition. Distinktionen mellan klart och oklart ansvarsförhållande blir då mindre tydlig. När det gäller måttet antalet partier som samarbetar finns visserligen en viss variation i måttet, men nära hälften av svarspersonerna i Väst-SOM-undersökningen 1999 bor i kommuner där tre partier samarbetar. Dessutom är det totalt 98 procent av svarspersonerna som bor i kommuner där två eller flera partier samarbetar. Förklaringen till varför måttet på hur stabilt det politiska samarbetet har varit över en längre tidsperiod inte fungerar kan vara att jag inte undersökt stabiliteten tillräckligt långt tillbaka i tiden. Ett bättre mått hade kanske varit i hur många månader en koalition styr i kommunen. Även ett längre perspektiv med två eller tre mandatperioder tillbaka hade med stor sannolikhet givit en bättre bild av hur ofta det politiska samarbetet ändras.
Trots att bara tre av sju mått på grad av klarhet i ansvarsförhållande tillsammans med bedömningar av service och ekonomi har större effekt på politiskt förtroende anser jag ändå att resultaten är intressanta och kan ha vidare implikationer. Som jag diskuterade i inledningen av denna uppsats kan kombinationen av dålig politik, eller missnöje med de politiska resultaten, tillsammans med dåliga möjligheter till ansvarsutkrävande på lång sikt vara ett demokratiproblem. Detta då kombinationen dålig politik och oklara ansvarsförhållanden kan ge lägre tilltro till det politiska systemet. I denna uppsats har jag visat att det finns visst stöd för att missnöje med kommunens service respektive ekonomi tillsammans med vissa oklara omständigheter i ansvarsförhållande leder till att medborgarna har lägre förtroende för hur kommunens politiker sköter sitt jobb samt att de också blir mindre nöjda med den kommunala demokratin. Även om detta inte betyder att medborgarna är missnöjda med de demokratiska principerna, utgör det ändå ett problem eftersom en minskad tilltro till det politiska systemet på sikt kan vara skadligt för demokratin. Möjligheter till ansvarsutkrävande utgör, till skillnad från bra politiska beslut, ett demokrativärde i sig. Om ansvarsutkrävandet i vår representativa demokrati genomgått en förändring till det sämre borde detta betyda att det idag finns fler medborgare som är missnöjda eller är alienerade från det politiska systemet. När dåliga möjligheter till att identifiera de ansvariga medför lägre systemtilltro anser jag att vi har ett demokratiproblem. Problemet kan skapa en ond cirkel där dålig politik och dåliga möjligheter till ansvarsutkrävande medför misstro mot den politiska systemet och lägre politiskt deltagande. Ökad misstro och minskat deltagande medför att stödet för demokratin minskar, eftersom färre deltar. Om färre deltar och fler inte har förtroende för det politiska systemet minskar det demokratiska systemets legitimitet, eftersom färre har valt fram de styrande. Om fler och fler inte står bakom de styrande blir fler och fler sannolikt missnöjda med den förda politiken, vilket alstrar ytterligare misstroende och så vidare. Det enda som finns kvar då är en urholkad demokrati, stödd av få. Enligt Norris (1999b) är dock den allmänna trenden i många länder att väljarna visar stöd för demokratin som ideal samtidigt som de hyser stor misstro mot de demokratiska institutionerna. Detta kan medföra problem för demokratin men det också kan sätta press på en institutionell reform som kan stärka den representativa demokratin institutionerna (Norris 1999b: 269 f). En lösning på den djupa misstron mot det politiska systemet skulle alltså kunna vara en reform av de demokratiska institutionerna, där förbättrade möjligheter till att utkräva ansvar borde utgöra en viktig del av reformen.
Även om diskussionen ovan låter pessimistisk är det inte demokratins undergång jag vill lyfta fram, utan att det här har identifierats ett problem som måste diskuteras. Enligt Leif Lewin är möjligheterna till ansvarsutkrävande begränsade idag. ”Olika minoriteter sitter vid makten, ingen har ansvar.” (Widell, Svenska Dagbladet 2001-03-22: 24). Hur skall problemet då lösas? Svaret är inte enkelt. Vi kanske måste acceptera att det inte längre är lika lätt att utkräva ansvar. Blockpolitikens är på väg att upplösas och dagens potentiella regeringskandidater talar ogärna om med vilka man vill bilda regering efter valet. Även det faktum att de ideologiska avstånden mellan partierna uppfattas som mindre (Oscarsson 1998:
140) kan påverka möjligheterna för ansvarsutkrävande, eftersom det blir svårare att hitta tydliga alternativ till de styrande. Frågan om hur ansvarsutkrävande skall hanteras i EU är också oundviklig där det högsta styrande organet, kommissionen, inte är vald enligt de demokratiska principerna och därför inte kan hållas ansvarig på samma sätt som en regering.
Vi kanske också kommer att vara tvungna att kompromissa om offentlighetsprincipen i EU, vilket medför att alla institutioner inte är öppna. Lobbying är ett annat exempel på hur politikerna mer blir beslutsfattare än initiativtagare och som gör ansvarsutkrävandet svårare.
Ansvarsutkrävande är dock inte det enda värdet som är viktigt i den demokrati. I Sverige anses till exempel även åsiktsrepresentation vara en viktig förutsättning för demokratins legitimitet. Om de valda bättre representerade väljarna skulle kanske dåliga möjligheter till ansvarsutkrävande utgöra ett mindre problem.
Något den här uppsatsen också visat är att sättet man mäter ansvarsförhållande på kan ge upphov till olika resultat. Dock vill jag påpeka att de länderkomparativa studierna som jag refererat till i kapitel 2, men ett undantag, funnit att ansvarsförhållande har betydelse oavsett hur det operationaliseras. Möjligheter till ansvarsutkrävande behöver dock inte bara handla om mått på fraktionalisering och koalitionens styrka i fullmäktige. Problem med ansvarsutkrävande finns också mellan olika nivåer av det politiska styret. Till exempel förekommer det en konflikt mellan vad som är statens respektive kommunens ansvar. Är en medborgare missnöjd med kommunens ekonomi är det ganska lätt att hävda att det ändå är Stockholm som styr, eftersom kommunerna får kommunbidrag. Vem är det då egentligen som är ansvarig för den dåliga ekonomin? Likaså är det lätt att säga att alla barn skall ha en barnomsorgsplats, men hos kommunerna skyller man på att man inte har tillräckligt med pengar och att staten måste ge dem mer. Hur skall medborgaren kunna identifiera de ansvariga politikerna när politikerna gör allt för att undvika ansvarstagande? Motsvarande problem finns också mellan Sverige och EU. Här är dock problemet ännu större eftersom
principen om öppna institutioner inte är lika vanlig i Bryssel som i Sverige. Att kunna identifiera och kontrollera de ansvariga blir då ännu svårare. Med dessa tankar i bakhuvudet är det kanske inte så konstigt att medborgarna är skeptiska mot EU-demokratin och mot det politiska systemet i allmänhet. Flernivådemokrati utgör på intet sätt en problemfri demokrati.
Hur ansvarsförhållanden mellan de olika demokratinivåerna tillsammans med utvärderingar av politiska resultat påverkar tilltron till det politiska systemet kan vara en uppgift för framtida forskning. Även inkluderandet av ytterligare politikområden och kommuner skulle ge en bättre bild av hur politiska resultat påverkar politiskt beteende och politiska attityder under olika ansvarsförhållanden.
7. Sammanfattning
Det övergripande problemet som den här uppsatsen försökt identifiera är vilka implikationer dåliga politiska resultat tillsammans med dåliga möjligheter till ansvarsutkrävande har för medborgarnas tilltro till det politiska systemet. Det primära syftet har varit att undersöka hur missnöje med kommunens service respektive ekonomi påverkar medborgarnas politiska förtroende under olika ansvarsförhållanden.
Slutsatsen från tidigare studier har varit att medan medborgare under klara ansvarsförhållanden visar sitt missnöje med de politiska resultaten genom att rösta mot den sittande regeringen, får motsvarande missnöjda medborgare under oklara ansvarsförhållanden minskade incitament till politiskt deltagande och lägre tilltro till det politiska systemet. I enlighet med tidigare forskning ställdes en hypotes upp om att missnöje med den kommunala servicen respektive ekonomin hade en större tendens att leda till minskat politiskt förtroende bland medborgare boende i kommuner med oklara ansvarsförhållanden än bland medborgare boende i kommuner med klara ansvarsförhållanden.
För att undersöka hur bedömningar av den kommunala servicen respektive ekonomin påverkar politiskt förtroende under olika ansvarsförhållanden har material från Väst-SOM-undersökningen 1999 och en egen kommundatainsamling använts. Den egna kommundatainsamlingen kompletterade Väst-SOM-undersökningen då den senare inte innehöll någon information om vilka politiska ansvarsförhållanden som råder i de västsvenska kommunerna. Kommundatainsamlingen resulterade i ett antal mått på grad av klarhet i ansvarsförhållanden och denna information lades till Väst-SOM-undersökningen 1999. De båda materialdelarna analyserades tillsammans genom multivariata regressionsanalyser.
Resultatet från undersökningen blev att tre av de sju mått på ansvarsförhållande som användes gav de resultat som hade förväntas. Missnöje med kommunens service respektive ekonomi hade större effekt på politiskt förtroende bland västsvenskar boende i kommuner där det politiska samarbetet förändrats under innevarande mandatperiod eller där den samarbetande koalitionen endast hade minoritet eller en mindre andel platser i fullmäktige. Slutsatsen av studien blev att hypotesen fick visst stöd , då det fanns en tendens till att missnöje med de politiska resultaten tillsammans med dåliga möjligheter till ansvarsutkrävande medförde lägre politiskt förtroende.
Referenser
Aczel, Amir D (1996). Complete Business Statistics. Boston: Irwin McGraw-Hill
Anderson, Christopher J (1995). Blaming the Government: Citizens and the economy in Five European Democracies. Armonk, New York: M.E. Sharpe
Anderson, Christopher J. (2000). ”Economic voting and political context: a comparative perspective”. Electoral Studies 19: 151-170.
Anderson, Christopher J. och Christine A. Guillory (1997). ”Political Institutions and Satisfaction with Democracy: A Cross-National Analysis of Consensus and Majoritarian Systems. The American Political Science Review 91: 66-81
Clarke, Harrold D, Nitish Dutt och Allan Kornberg (1993). ”The Political Economy of Attitudes toward Polity and Society in Western European Democracies”. The Journal of Politics 55: 998-1021
Dahlin, Ann ”Politikers ansvar allt mer otydligt”. Statstjänstemannen 3/2001: 12
Held, David (1996). Models of Democracy. Cambridge: Polity Press
Hellevik, Ottar (1977). Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur
Hirschman, Albert O. (1972). Sorti eller protest. En fråga om lojaliteter. Stockholm: Raben &
Sjögren
Holmberg, Sören (1999). ”Down and Down we go. Political Trust in Sweden”, sid 103-122 i Norris, Pippa (ed) Critical Citizens. Global Support for Democratic Governance. Oxford:
Oxford University Press
Huseby, Beate M (1999). ”Government Economic Performance and Political Support” sid 127-151 i Narud, Hanne Marthe och Toril Aalberg (eds.) Challenges to Representative Democracy: Parties, Voters and Public Opinion. Bergen: Fakbogbolaget
Huseby, Beate M (2000). Government Performance and Political Support. A Study of how Evaluations of Economic Performance, Social Policy and Environmental Protection Influence the Popular Assesments of the Political System. Trondheim: Institutt for sosiologi og statsvitenskap, Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet (NTNU)
Kornberg, Allan och Harrord D. Clarke (1992). Citizens and Community. Political Support in a Representative Democracy. Cambridge: Cambridge University Press
Kumlin, Staffan (2000). ”The Welfare State, The Economy and Political Legitimacy:
Findings from Germany and Sweden”. Kapitelutkast presenterat vid TMR Network-mötet
”Political Representation and Party Choice in Europe”, 16-19 november, Florens, Italien
Kumlin, Staffan och Maria Oskarson (2000). ”Opinionsbildning som dragkamp: företaget Sverige möter den svenska välfärdsstaten”, sid 73-86 i Nilsson, Lennart (red) Den nya regionen. SOM-rapport nr 25. Göteborgs Universitet: SOM-institutet
Laakso, Markku och Rein Tagepeera (1979). ””Effective” Number of Parties. A Measure with Application to West Europe.” Comparative Political Studies 12: 3-27
Lewis-Beck, Michael S. (1988). Economics and Elections. The Major Western Democracies.
Ann Arbor: The University of Michigan Press
McAllister, Ian (1999). ”The Economic Performance of Governments” sid 188-203 i Norris, Pippa (ed) Critical Citizens. Global Support for Democratic Governance. Oxford: Oxford University Press
Möller, Tommy (1996). Brukare och klienter i välfärdsstaten. Om missnöje och påverkansmöjligheter inom barn- och äldreomsorg. Stockholm: Publica
Narud, Hanne Marthe och Toril Aahlberg (eds.) (1999). Challenges to Representative Democracy: Parties, Voters and Public Opinion. Bergen: Fakbogbolaget
Nilsson, Lennart (red) (2000). Den nya regionen. SOM-rapport nr 25. Göteborgs Universitet:
SOM-institutet
Nilsson, Åsa och Peder Olsson (2000). Samhälle Opinion Massmedia Västra Götaland 1999, sid 259-270 i Nilsson, Lennart (red) Den nya regionen. SOM-rapport nr 25. Göteborgs Universitet: SOM-institutet
Norris, Pippa (ed) (1999) Critical Citizens. Global Support for Democratic Governance.
Oxford: Oxford University Press
Norris, Pippa (1999a). ”Introduction: The Growth of Critical Citizens?”, sid 1-28 i Norris, Pippa (ed) Critical Citizens. Global Support for Democratic Governance. Oxford: Oxford University Press
Norris, Pippa (1999b). ”Institutional Explanations for Political Support”, sid 217-235 i Norris, Pippa (ed) Critical Citizens. Global Support for Democratic Governance. Oxford: Oxford University Press
Oscarsson, Henrik (1998). Den svenska partirymden. Väljarnas uppfattningar av konfliktstrukturen i partisystemet 1956-1996. Göteborgs Universitet: Statsvetenskapliga institutionen
Peterson, Olof (1987). Metaforernas makt. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Pettersson, Maria (2000). ”Mysteriet med förtroendet som inte ökar. En uppsats om hur och när ekonomiska bedömningar kan förklara politiska förtroendeskillnader mellan individer”.
Uppsats för fördjupningskurs 1 i statsvetenskap. Göteborgs Universitet: Statsvetenskapliga institutionen
Powell, G. Bingham och Guy D. Whitten (1993). ”A Cross-National Analysis of Economic Voting: Taking Account of the Political Context. American Journal of Political Science 37:
391-414.
Royed, Terry J, Kevin M. Leyden och Stephen A. Borrelli (2000). ”Is ’Clarity of Responsibility’ Important for Economic Voting? Revisiting Powell and Whitten’s Hypothesis”. British Journal of Political Science 30: 669-698.
SOU 2000: 1. En uthållig demokrati! Politik för folkstyre på 2000-talet
Svallfors, Stefan (2000). Sidospår. Essäer om klass & politik. Umeå: Boréa bokförlag
Taylor, Michaell A. (2000). ”Channeling frustrations: Institutions, economic fluctuations, and political behavior. European Journal of Political Research 38: 95-134
Widell, Per-Olof. ”EU-romantiker håller ögat på priserna” i Svenska Dagbladet 2001-03-22:
24
www.orust.se, 2001-02-06
www.scb.se/publkat/offek/ask/asktab.asp, tabell 25, 2001-01-31.
Internetadresser och telefonnummer till kommunerna i Västra Götalands län inklusive Kungsbacka kommun
Ale kommun, www.ale.se, 0303-330000
Alingsås kommun, www.alingsas.se, 0322-75000 Bengtsfors kommun, www.bengtsfors.se, 0531-526000 Bollebygds kommun, www.bollebygd.se, 033-231300 Borås kommun, www.boras.se, 033-357100
Dals-Eds kommun, www.dalsed.se, 0534-19000 Essunga kommun, www.essunga.se, 0512-57000 Falköpings kommun, www.falkoping.se, 0515-85000 Färgelanda kommun, www.fargelanda.se, 0528-19000 Grästorps kommun, www.grastorp.se, 0514-58000 Gullspångs kommun, www.gullspang.se, 0551-36000 Göteborgs kommun, www.goteborg.se, 031-611000 Götene kommun, www.gotene.se, 0511-346000 Herrljunga kommun, www.herrljunga.se, 0513-17000 Hjo kommun, www.hjo.se, 0503-35000
Härryda kommun, www.harryda.se, 031-7247000
Karlsborgs kommun, www.karlsborg.se, 0505-17000 Kungsbacka kommun, www.kungsbacka.se, 0300-34000 Kungälvs kommun, www.kungalv.se, 0303-99000 Lerums kommun, www.lerum.se, 0302-521000
Lidköpings kommun, www.lidkoping.se, 0501-770000 Lilla Edets kommun, www.lillaedet.se, 0520-659500 Lysekils kommun, www.lysekil.se, 0523-19000 Mariestads kommun, www.mariestad.se, 0501-63000 Marks kommun, www.mark.se, 0320-17000
Melleruds kommun, www.mellerud.se, 0530-18000 Munkedals kommun, www.munkedal.se, 0524-18000 Mölndals kommun, www.molndal.se, 031-677000 Orusts kommun, www.orust.se, 0304-340000 Partille kommun, www.partille.se, 031-7921000 Skara kommun, www.skara.se, 0511-32000 Skövde kommun, www.skovde.se, 0500-468000 Sotenäs kommun, www.sotenas.se, 0523-39500
Stenungsunds kommun, www.stenungsund.se, 0303-68000 Strömstads kommun, www.stromstad.se, 0526-19000 Svenljunga kommun, www.svenljunga.se, 0325-18000 Tanums kommun, www.tanum.se, 0525-18000
Tibro kommun, www.tibro.se, 0504-18000
Tidaholms kommun, www.tidaholm.se, 0502-16000 Tjörns kommun, www.tjorn.se, 0304-601000
Tranemo kommun, www.tranemo.se, 0325-79000 Trollhättans kommun, www.trollhattan.se, 0520-495000 Töreboda kommun, www.toreboda.se, 0506-18000 Uddevalla kommun, www.uddevalla.se, 0522-96000 Ulricehamns kommun, www.ulricehamn.se, 0321-27000 Vara kommun, www.vara.se, 0512-31000
Vårgårda kommun, www.vargarda.se, 0322-600600 Vänersborgs kommun, www.vanersborg.se, 0521-271000 Åmåls kommun, www.amal.se, 0532-17000
Öckerö kommun, www.ockero.se, 031-976200
Bilaga 1
Tabell 4.5: Kommunvis sammanfattning av ansvarsförhållandemåtten
Kommun ENP Andel mandat som
Källa: Väst-SOM-undersökningen 1999 och egen kommundatainsamling
Kommentar: Tom ruta indikerar att jag inte fått tag på informationen. Ett streck i en ruta betyder att information finns, men att det inte, på grund av olika omständigheter, går att beräkna något mått.
Bilaga 2
Brev 1
Denna version av brevet skickades via e-post till 12 kommuner: Bengtsfors kommun, Dals-Eds kommun, Färgelanda kommun, Grästorps kommun, Karlsborgs kommun, Mariestads kommun, Melleruds kommun, Svenljunga kommun, Trollhättans kommun, Törebodas kommun, Vårgårda kommun samt Åmåls kommun
Göteborg 2001-02-07
Hej,
jag heter Maria Pettersson och skriver denna termin min magisteruppsats i statsvetenskap vid
jag heter Maria Pettersson och skriver denna termin min magisteruppsats i statsvetenskap vid