De nordliga landekosystemen är en viktig sänka för kol, som binds i växterna i stor omfattning. Skogsmark med tjockt humustäcke kan dock avge koldioxid till atmosfären. Vid dränering för torvbrytning upphör inlagringen av kol, och avgången av metan minskar, och i stället avgår kol-
15.
klimat
Halten av växt- husgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonven- tion för klimatförändringar stabi- liseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säker- ställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås.1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 1998 -1 0 1 2 3 4 5 6 °C Sverige globalt
FIGUR 15.1 Global årsmedeltemperatur-
förändring1 och årsmedeltemperatur i Sverige
dioxid och dikväveoxid. Detsamma gäller vid odling på organiska jordar inom jord- bruket. Kolförlusten från dessa jordar mot- svarar 5–6 procent av utsläppen från användningen av fossila bränslen i Sverige. Genom att ratificera FN:s klimat-
konvention och Kyotoprotokollet har Sverige åtagit sig att öka kolsänkorna.
Måluppfyllelse
Utsläppen av koldioxid minskade kraftigt i Sverige under 1980-talet, främst beroende på energieffektivisering, strukturomvand- ling inom industrin och utbyggnad av kärnkraften. Under 1990-talet ökade användningen av fossila bränslen för el- och värmeproduktion och transporter. Sveriges utsläpp av koldioxid är dock bland de lägsta bland OECD-länderna räk- nat per invånare.
Enligt Kyotoprotokollet ska EU minska utsläppen av växthusgaser med 8 procent från 1990 års nivå till 2008–2012. Fördel- ningen av utsläppskvoterna inom EU inne- bär att Sverige får öka utsläppen med 4 procent. Den parlamentariska beredningen för klimatfrågor, ”Klimatkommittén”, föreslog våren 2000 att utsläppen för Sverige ska minska med 2 procent.
Naturvårdsverkets bedömning är att utsläppen i i-länderna av koldioxid behöver minska med 60 procent från 1995 års nivå till 2050. På längre sikt måste minskningen bli 80–90 procent. Det är viktigt att Sverige arbetar aktivt på internationell nivå inom både Klimatkonventionen och EU för att utsläppsmålen ska nås.
Gg CO2/år Tyskland Sverige Österrike Storbritannien Irland Schweiz Belgien Nederländerna Danmark -90 -92 -94 -96 -98 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 Frankrike FIGUR 15.4 Skogens nettoupptag
av atmosfärisk koldioxid 1998 1999 småskalig vattenkraft 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 tusen kr vindkraft biobränsle1
FIGUR 15.3 Beviljade investeringsbidrag för
energiproduktion från förnybara källor
1) Biobränslen avser avverkningsrester, vissa slag av avfall, energigrödor, vass, halm, returlutar och tallbeckolja miljarder tonkm
1975 1980 1985 1990 1995 2000 sjöfart utrikes längs den svenska kusten järnväg 2) lastbil 1) sjöfart inrikes 0 5 10 15 20 25 30 35 FIGUR 15.2 Godstransportarbete
1) Svenskregistrerad med maximilastvikt minst 3,5 ton 2) Totalt lastat vagngods av SJ och MTAB
EEA European Environment Agency EMEP European Monitoring and
Evaluation Programme fub ”fast volym under bark”,
anger virkesvolym utan bark GD Miljö EU-kommissionens general-
direktorat för miljöfrågor Gg gigagram; giga- = 1 miljard
(1 000 000 000)
IAEA International Atomic Energy Agency
m3s ”kubikmeter torv i stack”
MED minimum erythemal dose, lägsta hudskadande dos. 1 MED/timme = 58,3 mW/m2
mSv millisievert
MTAB Malmbanetrafik i Norrland
µ mikro-; 0,000 001
NUTEK Närings- och teknikutvecklings- verket
PJ petajoule; 1 PJ = 0,278 TWh; peta- = 1 miljon miljard (1 000 000 000 000 000) ppb part per billion, miljarddel SCB Statistiska Centralbyrån SGU Sveriges Geologiska
Undersökning SIKA Statens Institut för
Kommunikationsanalys SLR Svenska Lantmännen SLU Sveriges lantbruksuniversitet SMHI Sveriges Meteorologiska
och Hydrologiska Institut SSI Statens Strålskyddsinstitut STPF Svenska Torvproducentföreningen
Figur 1.1: Mi 24 SM 9901, Naturvårdsverket och SCB
Figur 1.2: Korrosionsinstitutet Figur 1.3: EMEP/MSC-W Report 1/99;
Naturvårdsverket Figur 1.4: Energiläget i siffror 1999,
Energimyndigheten
Figur 2.1: EEA Technical Report No. 22, 1999 Tabell 2.2: Mi 27 SM 9901, Naturvårdsveket och
SCB
Figur 2.3: SGU, PM 1999:3 Figur 2.4: Vägverket
Figur 3.1: E 20 SM 9902, Energimyndigheten och SCB
Tabell 3.2: Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket Figur 3.3: Institutionen för miljöanalys, SLU Figur 3.4: Na 41 SM 9201, 9302, 9401, 9501,
9701, 9801, SCB Figur 4.1: Naturvårdsverket Figur 4.2: Naturvårdsverket
Figur 4.3: Skogsstatistisk årsbok 1999, Skogsstyrelsen
Figur 4.4: Na 41 SM 9302, 9401, 9501, 9701, 9801, SCB
Figur 4.5: NUTEK (1980–85), SGU (1986–96), SGU/STPF (1997–98)
Figur 5.1: Fiskestatistiken SCB; J 50 SM Fiskeriverket och SCB Figur 5.2: Svensk miljöövervakning/Baltic
Monitoring Programme samt SMHI Figur 5.3: Förbundet Sveriges Hamnar Tabell 5.4: Fiskeriverket Tabell 6.1: Mi 37 SM 9901, Naturvårdsverket och SCB Tabell 6.2: Na 22 SM 9201 och 9401, SCB; Mi 22 SM 9901, Na 22 SM 9701, Naturvårdsverket och SCB Tabell 6.3: Nationella resvaneundersökningen Figur 6.4: Institutionen för miljöanalys, SLU Figur 7.1: Mi 18 SM 9901, Naturvårdsverket och SCB Figur 7.2: Naturvårdsverket Figur 7.3: Naturvårdsverket Figur 8.3: Na 41 SM 9201, 9301, 9302, 9401, 9501, 9701, 9801, SCB Figur 8.4: Riksantikvarieämbetet Figur 9.1: Na SM 9201, 9302, 9401, 9501, 9701, 9801, SCB Tabell 9.2: Jordbruksverket Figur 9.3: SCB, Jordbruksstatistiken Figur 9.4: Jordbruksverket, Rapport 1999:16;
Kravstatistiken 1999 Figur 10.1: Naturvårdsverket
Figur 10.2: T 1981:21; T 23 SM 8601; T 23 SM 9101, SCB; T 26 SM 9601; TK 21 SM 0001, SIKA och SCB Figur 10.3: Jordbruksverket, Slaktstatistiken Figur 10.4: Jordbruksverket, Företagsregistret
för rennäringen
Figur 11.1: Vägverket, Publikation 1998: 103 Figur 11.2: Markanvändningen i Sverige 1993
och 1998, SCB Figur 11.3: Be 16 SM 9601, SCB
Figur 11.4: Svenska Renhållningsverksföreningen
Figur 12.1: Gruppen för miljögiftsforskning, Naturhistoriska Riksmuseet Figur 12.2: Kemikalieinspektionens produkt-
register Figur 12.3: Ds 1989:49; SLU; SLR; SCB; Naturvårdsverket; Kemikalieinspektionen Figur 12.4: Eurostat 1998:3 Tabell 12.5: Livsmedelsverket
Figur 13.1: APMIS, Suppl. 76: Vol. 105:83–99, 1997
Figur 13.2: SSI
Figur 13.3: IAEA, Nuclear Power, Reference Data Series No. 1; SCB, Statistisk årsbok
Figur 13.4: SSI
Figur 14.1 SMHI och Naturvårdsverket Figur 14.2: SMHI, RMK nr 71, 1996 Figur 14.3: EU-kommissionen, GD Miljö Figur 14.4: Mi 18 SM 9901, Naturvårdsverket
och SCB
Figur 15.1: SMHI; University of East Anglia, UK
: Naturvårdsverket, Kundtjänst, 106 48 Stockholm : 08-698 12 00 : 08-698 15 15 Sveriges Geologiska Undersökning, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket, Kemikalieinspektionen, Strålskyddsinstitutet,
Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen har bidragit med synpunkter på texterna i de Facto 2000.
Skriften ges också ut på engelska. En något längre version av de Facto 2000 publiceras som kapitel 5 i Naturmiljön i siffror 2000. Den ges ut av Statistiska Centralbyrån i samarbete med Naturvårdsverket. I rapporten finns utförlig information om miljöpåverkan, miljötillståndet
och miljöarbetet i Sverige. Ytterligare uppgifter kan hämtas från de båda verkens webbplatser, www.scb.seoch www.environ.se.
o
1. frisk luft
2. grundvatten av god kvalitet
3. levande sjöar och vattendrag
4. myllrande våtmarker
5. hav i balans samt levande kust och skärgård
6. ingen övergödning
7. bara naturlig försurning
8. levande skogar
9. ett rikt odlingslandskap
10. storslagen fjällmiljö
11. god bebyggd miljö
12. giftfri miljö
13. säker strålmiljö
14. skyddande ozonskikt
15. begränsad klimatpåverkan
Ingen entydig förändring har inträffat
Realistiskt, men det kräver att fler åtgärder vidtas
Ja, vi är på rätt väg
Nej, vi är inte på rätt väg
Ej realistiskt
Svårt, trots att fler åtgärder vidtas M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L N U V A R A N D E U T V E C K L I N G F O R T S A T T A Å T G Ä R D E R F Ö R U T S Ä T T N I N G A R AT T N Å M Å L E T K A N S K A PA S T I L L 2 0 1 0 T I L L 2 0 2 0 M I L J Ö P Å V E R K A N 1 9 9 5 – 2 0 0 0 M I L J Ö T I L L S T Å N D 1 9 9 0 – 2 0 0 0 M Å L E T K A N N Å S E F T E R AT T F Ö R U T S Ä T T N I N G A R N A U P P F Y L LT S 0–5 år 5–30 år >30 år N U V A R A N D E U T V E C K L I N G M I L J Ö N S R E S P O N S F O R T S A T T A Å T G Ä R D E R M I L J Ö N S R E S P O N S