Vår framtida yrkesroll

Jag och min identitet är i ständig förändring och jag påverkas oerhört av saker som sker runt omkring mig. Idag inser jag att jag inte kommer att vara den läraren som jag trodde när jag påbörjade utbildningen. Då hade jag visioner om att bli en oerhört kreativ lärare och fritidspedagog inom de estetiska ämnena. Idag har jag däremot tänkt om med beaktning av införandet av lärarlegitimation. Jag har under utbildningen istället valt kurser utifrån att bli behörig i de traditionella skolämnena och försökt att bli så anställningsbar som möjligt. Under skrivandet av denna uppsats har jag insett att detta skett på bekostnad av min KME-pedagogik som någonstans på vägen fått mindre plats.

Mitt hjärta som brinner för estetiken och det kreativa, brottas idag med min hjärna som råder mig till att följa dit dagens skola är på väg. Där estetiken inte har en lika stor plats och ämneskunskapen hos lärare väger tungt.

I framtiden tror jag att jag kommer att titulera mig som lärare och fritidspedagog men samtidigt framhäva KME-pedagogiken som en unik kompetens i mitt arbetssätt och syn att se kunskap på.

Genom uppsatsarbetet har jag återigen funnit glöd, styrka och hopp. Det är fantastiska personer vi under intervjuerna har mött. De brinner för estetiken, för eleverna och för ett

39

inkluderande arbetssätt precis som jag. Jag får dock inte glömma bort det viktigaste i mitt yrkesval, jag ska bli lärare och försöka bidra till att göra barn och ungdomar redo för livet.

6.1.2 Moa

Synen på min yrkesidentitet och yrkesroll har i och med den här uppsatsen och dess bakomliggande arbete förändrats en hel del. Den har både stärkts och gjort mig förvirrad i mitt yrkesval. Den har stärkts på så vis att jag nu är fast besluten om att jag vill arbeta i ett lärarlag där man drar nytta av varandras kunskapsområden och utvecklar projekt med sina elever. Jag känner mig förvirrad i min yrkesidentitet på så vis att det inte ser ut att finnas så många skolor, så som jag ser det, som arbetar så som jag eftersträvar. Detta medför att en tuff tid som nyutexaminerad lärare och KME-pedagog väntar mig.

Jag definierar begreppet yrkesidentitet som något som jag alltid bär med mig oavsett vad jag gör och vilka yttre faktorer jag påverkas av, en yrkesidentitet kommer jag alltid att ha oavsett vilket yrkestitel jag har. Jag anser att alla mina erfarenheter, både privata och arbetsmässiga samt mina utbildningar definierar min yrkesidentitet och dem försvinner inte eller blir obetydliga även om jag byter yrkesinriktning. Genom att träffa informanterna och sedan bearbeta materialet har gjort att jag nu kan se mig själv och identifiera mig som KME-pedagog lite lättare. Jag har blivit inspirerad av deras engagemang och utmanad i mitt tankesätt när det gäller min yrkessituation.

6.2 Metodkritik

Det har varit problematiskt att finna teorier som belyser vårt undersökningsområde trots hjälp av bibliotekarier och vår handledare. Det har på så vis varit svårt att tolka våra informanters svar. Vi anser att teorierna, trots att de är få, har varit tillräckliga för vårt tolkningsarbete eftersom teorierna kring yrkesroll och identitet har varit relativt generella.

Vi är medvetna om att Levins tankar i vårt arbete får stå oemotsagda. Det hade varit intressant att skapa nya aspekter till uppsatsen genom att finna ytterligare en informant som var verksam på Malmö Högskola under samma tid som Levin men var av annan åsikt.

40

Det faktum att vi har varit två som har arbetat genom hela processen har varit positivt vid flera tillfällen då vi tillsammans har kunnat påverka den. Vi har under hela processen arbetat tillsammans. Vi har bollat idéer, kritiserat, granskat och analyserat varandras tankar och skrivande. Vår ambition och förhållningssätt har under hela arbetets gång varit att vara så öppna och objektiva som möjligt.

6.3 Fortsatt forskning

För att fortsätta undersökningen kring ämnet hade vi kunnat intervjua fler KME- pedagoger. Även intervjuer med pedagogernas arbetskamrater samt dens elever hade kunnat ge undersökningen ett bredare perspektiv och kunnat skapa en större helhet och inblick i KME-pedagogens arbetssätt. Det hade även varit intressant att intervjua andra tidigare lärarstudenter som inte heller har haft traditionella skolämnen som huvudämne i sin utbildning, till exempel dem som läst huvudämnet Barn och ungdomsvetenskap.

Det hade så även varit spännande att följa våra informanter under en längre tid för att se vad som händer med legitimationen i deras yrkesliv och vad som händer med deras yrkesidentitet om några år. Kommer det bli så som Levin (intervju 2013-09-16) hävdar att vi kommer bli väldigt attraktiva i framtiden.

Vi har diskuterat om det har någon betydelse för yrkesidentiteten om man läst den tidiga utbildningen, där studenterna valde en tydlig fördjupning inom bild, musik eller drama under utbildningens gång. De två informanterna i vår uppsats som gick utbildningen under den tiden och valde att fördjupa sig i musik. De arbetar trots detta inte med musik inom skolan idag. Frågan är om det ser likadant ut för andra som gjort samma fördjupning det vill säga, använder de sin fördjupning i arbetslivet?

Vi vill avslutningsvis säga att vi är stola över att i framtiden kunna titulera oss som KME-pedagoger och vi anser att vi har genom denna uppsats fått möjligheten att utvecklat vår egen KME-identitet.

41

7. Källförteckning

7.1 Litteratur

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber.

Alexandersson, Mikael (2000), De estetiska arbetsprocesserna i skolan. Skolverket: Dnr 98:1734. Seminarium inom ramen för projektet Kultur för lust och lärande, 6 april, 2000.

Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och den

radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.

Bronfenbrenner, Urie (1995) Developmental Ecology Trough Space and Time: A Future

Perspective. I P. Moen, G.H. Elder Jr & K. Lusher (Eds.) Examining Lives in Context.

Washington DC: Americal Psychological Association, 1995.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ekholm, Mats (1995). Lärare professionalitet och yrkeskvalitet, Lärarprofessionalism –

om professionella lärare. Stockholm: Lärarförbundet.

Elfversson, Christer, Hedstigen, Marianne & Olsson, Anders (2007). På väg mot

läraryrket. Malmö Högskola.

Goffman, Erving (1998). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 4. uppl. Stockholm: Prisma

Hammarén, Nils & Johansson, Thomas (2007). Identitet: vilka är du? 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur.

42

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Kernell, Lars-Åke (2010). Att finna balanser: en bok om undervisningsyrket. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, Monica, Packendorff, Johann & Wåhlin, Nils (2001). Resa genom arbetslivet:

om människors organisationsbyten och identitetsskapande. 1. uppl. Lund: Academia

adacta.

Malm, H. (2006). Mellan Visioner och Traditioner – Att konstruera sig själv som KME-

lärare. Konstfack, institutionen för bildpedagogik.

Mead, G.H (1967). Mind, Self and Society. Chicago, The university og Chicago press, 1967.

Olivestam, Carl Eber & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola: [om

värdegrund, yrkesidentitet och praktik]. Göteborg: Rebus.

Patel, Runa & Davidson, Bo (1991). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Rhöse, Eva (2003). Läraridentitet och lärararbete: fem livsberättelser. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2003

Sandström, Gunnar (2010). På spaning efter en yrkesroll: [om yrke, identitet och

utveckling]. 2. uppl. Stockholm: SKL Kommentus.

Thornberg, Robert (2007). Det sociala livet i skolan socialpsykologi för lärare. Enskede: TPB.

43

7.2 Elektroniska källor

Forskningsetiska principer http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2013-09- 05).

Hansen, Monica (1999). Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och

samverkan. Diss. Göteborg: Univ. Tillgänglig på Internet:

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/7609 (Hämtad 2013-09-09).

Holmberg, Olle (2008). En berättelse om lärarutbildningen i Malmö. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Tillgänglig på Internet:

http://dspace.mah.se/handle/2043/6044 (Hämtad 2013-10-22).

Kultur, Medier, Estetik - en huvudämnespresentation (2008) http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Institutioner/KSM/manschetter/KME.pd f?epslanguage=sv (Hämtad 2013-09-06).

Marner, Anders (2011-05-16). Gör skolan till en aha-upplevelse http://www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2011/05/16/gor-skolan-aha-upplevelse

(Hämtad 2013-10-09).

Regeringens proposition (2010) Prop. 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/39/33/31b9e312.pdf (Hämtad 2013-10-10).

Skolverket - Introduktionsperiod och lärarlegitimation

http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/lararlegitimation/2.69516951

(Hämtad 2013-09-12).

Sveriges kommuner och landsting – Debattartikel - Så kan lärarnas status höjas

http://www.skl.se/press/debattartiklar/debattartiklar-2012/sa-kan-lararnas-status-hojas