6. Diskussion
6.5. Vår slutsats
Vi har kommit fram till att männen i vår studie har ett kompensatoriskt beteende då det gäller deras deltagande i hushållsarbetet när de är lediga från arbetet och finns hemma med familjen. Detta beteende som bygger på en kompensation kan enligt oss bero på att männen i vår studie kan uppleva en förväntning på att delta mer i hushållsarbetet då de på grund av veckopendling inte har samma möjlighet som en man som kommer hem dagligen från arbetet. Studien speglar även att hemmet är kvinnans domän då männen ändå ser, trots att dem först ansåg att dem gör ungefär lika mycket och ibland mer hushållsarbete än partnern, att partnern utför mer hushållsarbete. Detta framkom då vi frågade om uppdelningen vid längre tids ledighet. Männen i studien har även den högsta inkomsten och vi ser utifrån begreppet “gender display” att så länge de tjänar mer påverkar det inte till att de behöver förminska sin insats i hushållsarbetet för att inte uppfattas som kvinnliga (Sullivan 2011). Männen och deras respektive partner samspelar socialt med varandra och där kön är relaterat till manligt och kvinnligt vilket även påverkar till männens deltagande i
hushållsarbetet. De föds med ett biologiskt kön in i en värld som har olika normer kring vad som är manligt och kvinnligt (Connell & Pearse 2017). Männen och kvinnorna präglas av sina föräldrar och samhällets kultur och normer och agerar utifrån dessa. Männen och kvinnorna hjälper på så sätt till att reproducera både vad som anses vara manligt och kvinnligt, ett slags befästande av könsidentiteter som ses som normala och inte avvikande (Butler 2015). Detta ser vi i studien att männen ser uppdelningen av hushållsuppgifter som naturliga. Är det egentligen helt naturligt att det är kvinnan som ska tvätta? Nej, detta är en social konstruktion där denna hushållsuppgift är kopplat till hemmet och hemmet i sin tur är mer kopplat till kvinnans domän (Lyonette & Cromton 2015). Det är en feminin uppgift och som då krockar med den maskulina ordningen. Det normala i samhället är att det finns två pooler, man och kvinna vilket nämns inom begreppet heterosexuella matrisen (Butler 2005).
44 Männen i vår studie är en pool och deras respektive partner den andra poolen. Dessa män med sina respektive partner upprätthåller detta heteronormativa system genom
performativitet. Männen uppger att dem tror att kvinnorna är nöjda med deras deltagande i hushållsarbetet vilket detta svar kan tyda på att kvinnorna inte förväntar sig mer uppdelning på grund av det som kan vara kopplat till manligt och kvinnligt. Hemmet kopplas mer till kvinnans domän och i hemmet utförs ju hushållsarbete (Lyonette & Cromton 2015). När det gäller männens syn på hushållsarbete samt deltagande är dem aktiva deltagare i skapande av kön/genus utifrån hur de deltar samt vilken uppfattning de har på hushållsarbete och detta sker i samspel med den partner respektive man är sammanboende med och där maskulinitet har betydelse. Hemmet är av betydelse för skapandet av könsidentiteter och vad som anses som manligt och kvinnligt är sociala konstruktioner (Gorman-Murray 2008). En grund som kan utgå från en rad maskulinitetsordningar som kan råda i vår kultur och där risk finns att koppla från män från deras handlingar. Det manliga beteendet ses som grund till ojämlikhet mellan män och kvinnor (Schrock & Schable 2009). Männens kompensatoriska beteende i vår studie, genom att försöka uppväga och göra mer av hushållsarbetet då det gäller städa, laga mat och hänga tvätt kan vara en orsak till att det kan vara accepterat av partnern. Detta beteende kan vara medvetet eller omedvetet av männen och kvinnorna utifrån normer som finns i samhället. Arbetsplatsen hjälper även till att skapa ett manligt beteende där män kan trivas (Schrock & Schwalbe 2009). Respektive kvinna till dessa män kan vara med och förstärka detta beteende utifrån hur kvinnor kopplas samman med hemmet, att hushållsarbetet är en konstruktion av maskulinitet och femininitet (Lyonette & Cromton 2015). Beteende kan då eventuellt inte underlätta för jämlikhet (Schrock &
Schwalbe) hos männen i vår studie. Männen uppger att dem tror att kvinnorna är nöjda med deras deltagande när det gäller hushållsarbetet. Varför tror dem det? Kan det bero på att kvinnorna är nöjda med det männen gör eller kan det bero på att kvinnorna är påverkade av sin könsroll så att dem inte förväntar sig mer?
Männen i vår studie arbetar ju utanför hemmet som de flesta gör vid någon form av anställning och vi ser att männen i vår studie kan ses som dubbelmarginaliserade utifrån minskad möjlighet att verka för jämlikhet när det avser uppdelning av hushållsarbete då det jobbar på annan ort. Att arbeta på annan ort under veckorna kan då bidra till att förstärka det manliga beteendet.
Vi återgår till männens kompensatoriska beteende, där studien visar att de vill försöka uppväga och göra mer av hushållsarbetet då de är lediga på grund av att dem veckopendlar. Vad skulle det innebära om dessa män slutar med veckopendling och kommer hem dagligen från arbetet? Innebär det en mindre inkomst som kan påverka deltagande i hushållsarbetet,
45 mindre deltagande för att inte verka för kvinnlig utifrån begreppet “gender display” (Sullivan 2011). Under längre ledighet visar studien att kvinnan i egentligen gör mer hushållsarbete. Kan detta betyda att om dessa män inte veckopendlar, kan då detta kompensatoriska
beteende minska? Denna medvetenhet som männen har i studien att de bör kompensera på grund av att dem veckopendlar kan eventuellt endast ses då dem är hemma kortare tid. Under längre ledighet ser vi att det kompensatoriska beteendet minskar vilket då kan påverka till en trögflytande förändring då det gäller en mer jämlik fördelning avseende hushållsarbete.
46
Referenslista
Ahrne Göran, Svensson Peter (red.) 2015. Handbok i kvalitativa metoder. Uppl. 2:4. Stockholm: Liber AB
Butler, Judith. 2005. Könet brinner. 1:a uppl. Lettland: Natur och Kultur
Connell, Raewyn. Pearse, Rebecca. 2017. Om Genus. 3:e uppl. Finland: Daidalos AB Douglas Schrock & Michael Schwalbe, Men, Masculinity, and Manhood Acts
Esaiasson, Peter. Gilljam, Mikael. Oscarsson, Henrik, Towns, Ann. Wängnerud, Lena. 2017. Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5:e uppl. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB
Gillham Bill, 2011. Forskningsintervjun tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur AB
Gorman-Murray, Andrew (2008) Masculinity and the Home: a critical review and conceptual framework, Australian Geographer, 39:3, 367-379, DOI: 10.1080/00049180802270556
https://doi.org/10.1080/00049180802270556
Hoschild, A. R., with Machung, A. 1989. The second shift: Working parents and the revolution at home. Berkeley: University of California Press
Hook, Jennifer L. 2010 .Gender inequality in the welfare state: Sex segregation in housework, 1965-2003. American journal of sociology 115 (5): 1480-1523.
Lyonette, Clare. Crompton, Rosemary. 2015. Sharing the load? Partners’ relative earnings and the division of domestic labour. Work, employment and society 29 (1): 23-40. doi: 10.1177/0950017014523661
MAC AN GHAILL, M. (ed.) (1996) Understanding masculinities: Social relations and cultural arenas. Open University Press, Buckingham.
Oriel Sullivan, 2011 An end to gender display through the performance of housework? PINK, S. (2004) Home truths: gender, domestic objects and everyday life. Berg, Oxford. SEGAL, L. (2006) Slow motion: changing masculinities, changing men 3:e uppl. Palgrave Macmillan, Basingstoke.
Skärvad, Per-Hugo, Lundahl, Ulf, 2016. Utredningsmetodik.Lund: Studentlitteratur AB Statistiska centralbyrån. 2012. Nu för tiden. en undersökning om svenska folkets tidsanvändning 2010/11. SCB
Statistiska centralbyrån. 2018. På tal om kvinnor och män. SCB Statskontoret. 2018. Den offentliga sektorn i korthet 2018. SCB
47
Internetkällor
Framtid.se 2020 https://www.framtid.se/yrken/bygg-anlaggning (Hämtat 2020-05-09) Försäkringskassan, 2020 https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning Hämtat 2020-05-05)Försäkringskassan (Hämtat 2020-05-09) (Försäkringskassan, Reserverade dagar i föräldraförsäkringen, Korta analyser 2019:1)
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3829b654-8d49-4835-af73-8a11bc9c07f8/korta-analyser-2019-01.pdf?MOD=AJPERES&CVID= (Hämtat 2020-05-04)
Persson, Ewa. 2016. FN-råd till Sverige: Bekämpa den könssegregerade arbetsmarknaden. Arbetsvärlden. 8 mars.
https://www.arbetsvarlden.se/fn-rad-till-sverige-bekampa-den-konssegregerade-arbetsmarknaden/ (hämtad den 2020-04-22)
Sverige bygger 2018 (Bostadsbyggandet (nyproduktion) i de 50 största kommunerna)
https://www.sverigebygger.se/bostadsbyggandet (Hämtat 2020-05-10)
(SCB 2019) https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamn-fordelning-av-det-obetalda-hem--och-omsorgsarbetet/fordelning-mellan-betalt-och-obetalt-arbete/ (Hämtat 2020-04-20)
(SCB, 20 vanligaste yrken för män, 2017) https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-vanligaste-yrkena-for-man/ (Hämtat 2020-04-20) Underlag till Jämställdhetsutredningen U2014:06 Delmål 3: Det obetalda hem- och
omsorgsarbetet Maria Stanfors, professor Lunds universitet
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/03/Maria-Stanfors-Det-obetalda-hem-och-omsorgsarbetet.pdf (Hämtat 2020-05-10)
SOU 2014:6
https://www.regeringen.se/49b70d/contentassets/6e2024c9c99948bfa052224089272c0e/ma n-och-jamstalldhet-bilaga-21-sou-20146
48
Missivbrev
Bilaga 1.Hej vi är två studenter från Mittuniversitetet i Sundsvall som går sista kursen på
Samhällsvetarprogrammet och studerar Sociologi. Vi är nu i slutfasen av vår utbildning där vi ska skriva vår C-uppsats. Ämnet vi valt är män mellan 25 och 55 år som är sammanboende och har barn under 18 år och som arbetar på annan ort under arbetsveckan. Vi kommer att undersöka deras syn på hur de deltar i hushållsarbetet.
Vi undrar om du skulle vilja bli intervjuad inom detta ämne? På grund av rådande situation med pandemin Coronavirus kommer vi att göra en telefonintervju med dig eller via Skype för att förhindra smittspridning av Covid-19. Intervjun tar ca.10 minuter och vi garanterar
anonymitet. Vi kommer att spela in intervjun för att göra arbetet med transkribering lättare och när detta är gjort makulerar vi den inspelade intervjun. I uppsatsen kommer du att behandlas helt anonymt.
Om du är intresserad kan du höra av dig till amsw1700@student.miun.se eller så kan du ringa eller sms:a till mitt telefonnummer 070-2982-841. När vi fått ditt mail eller sms kommer vi att kontakta dig. Med vänliga hälsningar Atle Swedin och Amrik Swedin
49
Intervjufrågor
Bilaga 2.Ålder?
Hur ser din familj ut, barn i åldrarna?
Hur länge (många år) har du arbetat på annan/andra orter? Arbetar din partner 100%? - om inte, varför?
Arbetar du 100%?
Vem av er i hushållet har den högsta årsinkomsten?
Vad innebär hushållsarbete för dig? (Vad omfattar hushållsarbete?) Vilka hushållsuppgifter gör du och varför?
Vilka hushållsuppgifter gör din sammanboende och varför? Varför har ni den uppdelningen?
Kan du uppskatta hur mycket av hushållsarbetet du gör i procent jämfört med din partner när ni är hemma tillsammans på ledig dag (helg)?
Varför tror du att det är så? - Kan det bero på ert kön och er roll i relationen?
Kan det bero på ert dagliga schema? - Hur skiljer sig dessa scheman från varandra? Beskriv en vanlig ledig helg med fokus på hushållsarbetet. (Under din lediga helg hur delar ni upp hushållsarbetet?)
När du har semester (längre tids ledighet) - delar ni upp hushållsarbetet på annat sätt? Hur tror du att din familj påverkas av att du arbetar borta?
Hur tror du att din partner ser på ditt deltagande i hushållsarbetet?
Under din uppväxttid, var du tilldelad att sköta om vissa hushållsuppgifter? - Vilka och varför tror du att du fick sköta om just dessa?
Hade du syskon som skötte om vissa hushållsuppgifter - Om, varför tror du att syskon/syskonen hade just dessa hushållsuppgifter?
Bor ni på hotell när ni är borta och arbetar eller har ni något annat arrangemang, om så hur ser det ut?