1
Mäns kompensatoriska beteende i hushållsarbetet
En kvalitativ studie gjord på män med familj som i sitt arbete veckopendlar
Amrik Swedin och Atle Swedin
Huvudområde: Sociologi Högskolepoäng 15 hp Termin/år: Vårtermin/2020 Handledare: Lasse Reinikainen Examinator: Katarina Giritli - Nygren Kurskod/registreringsnummer: SO048G
2
Abstract
The study is a qualitative study conducted via telephone interviews where the material has been transcribed and processed with qualitative text analysis and presented under themes and analyzed based on Butler's (2005) theory of the heterosexual matrix, Connell & Pearse (2017), social embodiment and gender domain and Gorman-Murray (2008) masculinity and previous research. The topic of gender with the home as the focus is a current topic and in this study we interviewed eight men between 28-40 years who work in a craft profession far from home, i.e. every week commuters who live with a woman and have children under 18 years. The purpose of the study was to investigate how these men relate to their efforts in household work. In addition, we have examined which factors may influence their
participation in household work from a gender perspective.
The study shows that men have a "compensatory behavior" when it comes to their participation in household work. This compensatory behavior is shown when most of the men in our study respond that they do more household tasks on the weekend to compensate for them being away at work. Furthermore, the study shows an ambivalence as the men reflect during the interview that the women still do more housework. The compensatory behavior is shown to decrease when the men are at home for longer periods of time, which corresponds to figures regarding the breakdown in time when it comes to household work (Statistiska centralbyrån [SCB] 2018). The study also shows that home is the woman's domain where gender roles are reproduced and where masculinity is an important aspect. Men are affected both at home and at work by various masculinity schemes (Gorman-Murray 2008). Through social embodiment, men and their partners are in a gender domain, that is, the entire social life that is socially linked to the reproductive arena where through their actions they are active agents and objects in the participation and reproduction of male and female (Connel & Pearse 2017) . Linked to Butler's (2005) heterosexual matrix, the study shows, from a gender perspective, that men can be influenced during their upbringing as well as in current social structures based on norms and values that reproduce what is female and male and that are seen as normal when it comes to housework. Butler's
3
Innehållsförteckning
1. Inledning………...4 1.1. Syfte……….. 6 1.2. Frågeställning……….. 6 1.3. Avgränsning……….. 6 1.4. Definition hushållsarbete………. 7 2. Tidigare forskning……….. 8 2.1. Bakgrund………...8 2.2. Könsuppdelat hushållsarbete………. 8 2.3. Förstärka könsroller………..9 2.4. Maskulinitetsordningar………. 92.5. Maskulinitetsforskning i Svensk kontext……….. 11
3. Teori………..12
3.1. Heterosexuella matrisen och Performativitet………. 12
3.2. Socialt förkroppsligande………. 13
3.3. Genusdomän……… 14
3.4. Maskulinitet………... 14
4. Metod……… 16
4.1. Kvalitativ metod – intervjuer……….. 16
4.2. Halvstrukturerade intervjuer……….. 16
4.3. Telefonintervjun fördelar och nackdelar………. ……….17
4.4. Transkribering av materialet……….. 18
4.5. Kvalitativ textanalys………...18
4.6. Trovärdighet………. 19
5. Resultat och Analys………...20
5.1. Respondenterna……….. 20
5.2. Hushållsarbete ur ekonomiskt perspektiv………..21
5.2.1.Könsuppdelat hushållsarbete beroende på inkomst……… 21
5.3. Perspektiv på hushållsuppgifter………22
5.3.1. Hushållsuppgifter ur männens perspektiv……….22
5.3.2. Tidsperspektivets påverkan……….25
5.3.3. Feminin bild på hushållsarbete………25
5.4. Maskulinitetens påverkan……….26
5.4.1. Männens syn på kvinnans deltagande i hushållsarbete……… .26
5.4.2. Männens perspektiv på uppdelning av hushållsuppgifter i hemmet………..26
5.4.3. Männens deltagande i hushållsarbete ……….. 28
5.5. Social påverkan……….. 31
5.5.1. Familjens påverkan på männen……… . 31
5.5.2. Social påverkan under uppväxttiden……….. 33
5.5.3. Social påverkan av partnern……… 33
6. Diskussion……….. .36
6.1. Samhället i männen och männen i samhället……… …..38
6.2. Männen - centrala deltagare utifrån de förutsättningar som finns……….39
6.3. Yttre påverkan på uppdelning av hushållsarbete……….40
6.4. Ekonomiskt perspektiv………..41
6.5. Vår slutsats……….. . 43
Referenslista……… 46
Missivbrev bilaga 1……….48
4
1. Inledning
Det kan vara en svårighet med jämställdhet överlag och extra svårt då man arbetar borta på veckorna, alltså veckopendlar, det vill säga när vardagsarbetet pågår. Arbetsmarknaden i Sverige är uppdelad och jämför man mellan män och kvinnor är det mer kvinnor som jobbar inom den offentliga sektorn, 73% och männen arbetar i större utsträckning inom den privata sektorn (Statskontoret 2018, 36). Fördelningen av yrken speglas utifrån kön (SCB 2018, 66) och inom mansdominerade yrken som t.ex. snickare, VVS-installatörer, serviceelektriker, innebär det ofta att arbetet utförs på annan ort än den som man bor i vilket hänger samman med nyproduktion av byggandet (SCB 2017). Det byggs mer i de större städerna, t.ex. de 50 största kommunerna står för 75 % av startbyggen avseende nyproducerade bostäder
(Sverige bygger 2018). Dessa män är ofta borta längre tid på arbete på annan ort vilket innebär att sammanboende/gifta är hemma med ansvar över barn och hushållsarbete (SCB 2019). Det är vanligt med veckopendling då det inom byggbranschen finns många olika yrken (Framtid.se 2020).
Skillnader finns mellan män och kvinnor när det avser obetalt hushållsarbete (SCB 2019) och i underlaget till jämställdhetsutredning (SOU 2014:06) gjord av Stanfors (2014) vid Lunds universitet framkom det att det obetalda hem- och omsorgsarbetet inte är jämnt fördelat mellan män och kvinnor i Sverige idag. Kvinnorna dominerar med att ta ut mest föräldrapenning och tillfällig vård av barn (VAB) samt att kvinnorna arbetar oftare deltid än män. Under det senaste decenniet visade rapporten att könsgapen minskade och där männens utförande i hemarbetet ökade 2010/11. Det finns ändock en tydlig uppdelning mellan manliga och kvinnliga sysslor inom denna ram av hemarbete som verkar svår att förändra. Kvinnorna ägnar mer tid åt förvärvsarbete år 2010/11 än 2000/01 och där hemmet i viss mån kvittats under det senaste decenniet (Stanfors 2014).
5 (SCB 2018)
Kvinnor lägger ned i snitt mer tid per vecka på olika former av hushållsarbete än vad män gör. Män gör ungefär 7-8 timmar på en vecka medan kvinnor lägger ned cirka 12 timmar. De enda kategorierna i hushållsarbetet som män lägger ned mer tid på är “underhållsarbete” och “omsorg av andra”. Kvinnor gör det mesta av det övriga hushållsarbetet, t.ex. städning, matlagning, omsorg av barn, tvätt och strykning. Under veckoslutsdygn gör kvinnor ca 5 timmars obetalt arbete och männen ca 3,5 timmar (SCB 2018, 45).
Maskulinitetsforskning inom Sverige visar att endast var tionde svensk familj med småbarn eller skolbarn är jämställda utifrån uppdelning av hushållsuppgifter även om fördelningen av dessa har blivit mer jämn under den senaste tioårsperioden (SOU:2014:6, 8-9). Det finns olika orsaker om varför och det kan vara relaterat till vad som är kvinnligt och manligt (SOU:2014:6, 8-9). Gorman-Murray (2008) menar att maskulinitet konstrueras i relation till andra sociala identiteter och tar sig i uttryck på flera sätt och är hierarkiskt ordnade omkring hegemoniska förståelser och där den hegemoniska maskuliniteten är högst rangordnad och som legitimerar patriarkala relationer mellan män och kvinnor (Gorman Murray 2008). Vidare menar Connell och Pearse (2017) att kroppar är socialt konstruerade och inte enbart en deltagare i den sociala processen vilket nämns som socialt förkroppsligande. Denna process innebär att kroppsliga processer och sociala strukturer är sammankopplade genom tiden och läggs till den process som skapar och formar vårt samhälle (Connell & Pearse 2017). Butler (2005) skriver att det är kulturen som skapar begripliga kroppar genom det hon kallar
heterosexuella matrisen som beskriver kön som polärt, tydligt och avgränsat. Performativitet, alltså aktiva processer, vilket innebär att könsidentiteter skapas genom en stiliserad
6 upprepning på sikt kan leda till både större och mindre förskjutningar (Butler 2005). Innebär denna upprepning av akter att stabiliteten är mer trögflytande ur ett genusperspektiv i dessa relationer då män i hushållet veckopendlar i sitt arbete?
1.1. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur män med någon form av hantverksyrke och som arbetar borta under veckorna förhåller sig till sin insats i hushållsarbetet. Vidare vill vi även se vilka faktorer som kan påverka deras deltagande i hushållsarbetet utifrån ett genusperspektiv. Detta kan göras via frågor som respondenterna beskriver en vanlig helg med fokus på deras hushållsarbete eller att beskriva hur dem och deras partner delar upp hushållsarbetet medan de båda är hemma, t.ex. under semester och annan ledighet. Vi ser det som intressant att göra en studie kring detta område med de teoretiska inriktningar vi tar upp. Ämnet med genus och hemmet i fokus är även aktuellt i vår samtid vilket gör denna studie än mer intressant att genomföra. Vi har valt att intervjua män som har någon form av hantverksyrke. Män som i sitt arbete veckopendlar på grund av att de företag de är anställda i utför arbete på annan ort då det inte byggs i samma utsträckning där de bor. Vi ser att dem inte har samma förutsättningar att delta i hushållsarbetet på samma sätt som män som kommer hem dagligen efter jobbet och det är just den delen vi ser som intressant att undersöka hur de då deltar i hushållsarbetet när de är hemma.
1.2. Frågeställning
● Vad ser männen som hushållsarbete enligt dem själva? ● Hur uppfattar männen fördelningen av hushållsarbetet?
● Hur mycket deltar männen i hushållsarbete under ledighet från arbetet? ● Påverkar männens inkomst deltagande i hushållsarbetet?
1.3. Avgränsning
7 innebär veckopendling (Sverige bygger 2018). Vi har valt denna kategori av män då vi tror att de är medvetna om att kvinnan i hushållet utför mer hushållsarbete samt att vi har föreställningen att de anser sig delta i hushållsarbete när de är lediga från arbetet. Vi ser dessa respondenter som intressanta då vi vill se om männen anser att de deltar tillräckligt i hushållsarbetet trots att de arbetar på annan ort samt om de är påverkade av synen om uppdelning av hushållsarbetet utifrån om de hade vissa tilldelade hushållssysslor under sin uppväxt.
1.4. Definition hushållsarbete
Hushållsarbete är en underkategori i det bredare ämnet hemarbete. Statistiska centralbyråns definition är att hushållsarbete är ett arbete som omfattar ett hushålls löpande skötsel.
8
2. Tidigare forskning
2.1. Bakgrund
Vi använder tidigare forskning i vår analys och diskussion och gör en jämförelse med vårt material i vår studie. Vi har valt att ta med nedanstående tidigare forskning om varför hushållsarbetet kan vara uppdelat mellan män och kvinnor och vad det kan bero på som t.ex. bl.a. könsroller och maskulinitet. Vidare har vi även tagit med forskning som gjorts i Sverige för att analysera om den ekonomiska aspekten har betydelse samt jämställdhet kopplat till maskulinitet.
2.2. Könsuppdelat hushållsarbete
Det finns flera teorier om varför hushållsarbetet är könsuppdelat. I den tidiga forskningen kring detta fenomen försökte man förklara uppdelningen med ekonomiska faktorer. Den som jobbar mest och är den som drar in pengar till hushållet är den som gör mindre av
hushållsarbetet. Denna teoretiska vinkel är nära besläktat med “time availability
perspektivet” (tidstillgänglighet) vilket säger att den partner som har mest tid (jobbar minst) kommer att utföra den mesta delen av hushållsarbetet. Uppdelningen av arbete mellan könen är en funktion av tid. Eftersom männen jobbar mer än kvinnor så är den
könsuppdelade delningen av hushållsarbetet en funktion av att män jobbar mer än kvinnor. Kvinnor jobbar mindre, alltså gör de mer av hushållsarbetet på grund av det. Utgår man från detta perspektiv så kommer hushållsarbetet att delas upp jämnare mellan män och kvinnor när kvinnorna börjar jobba mer och männen jobba mindre. Feministiska sociologer har länge argumenterat om att uppdelningen av hushållsarbete mellan män och kvinnor är en
reflektion av traditionella könsroller där mannen är den som jobbar och tjänar pengar och kvinnan är den som gör hushållsarbetet. Uppdelningen av hushållsarbete är en reflektion av konstruktionen maskulinitet och femininitet och att denna uppdelning är med och skapar kön och genus (Lyonette & Crompton 2015, 24).
9 Studier gjorda i USA och Storbritannien visar på att män som har en låg utbildningsgrad gör mer hushållsarbete än män med en högre utbildningsgrad (Lyonette & Crompton 2015, 25).
2.3. Förstärka könsroller
Sullivan (2011) diskuterar begreppet “gender display” som handlar om att män och kvinnor i heterosexuella äktenskap minskar eller ökar sitt bidrag till hushållsarbetet på grund av att förstärka eller försvaga sina könsroller. T.ex. en kvinna som tjänar mer än sin man kommer att göra en större del av hushållsarbetet som kompensation eftersom hon inte vill vara för “manlig”. Mannen kommer således att minska sitt bidrag till hushållsarbetet för att inte verka för “kvinnlig”. I denna artikel argumenterar författaren att detta kan vara ett resultat av feltolkningar av data (Sullivan 2011, 1-2). Flera forskare har studerat ämnet med både kvalitativa och kvantitativa metoder och har fått in en rad av resultat som stärker denna hypotes. Män som tjänat mindre än sina fruar hade enligt en studie gjord av Hochschild & Machung (1989) inte delat upp hushållsarbetet i förhållanden där de tjänat lika eller mannen tjänat mer. En femtedel och en tredjedel av paren hade delat upp hushållsarbete. I en annan studie fann man att män i låginkomsthushåll bidrog till hushållsarbetet i mindre grad än i andra hushåll. Forskaren hittade även att kvinnor som var huvudförsörjare för familjen gjorde mer hushållsarbete än andra fruar i andra förhållanden. Författaren till denna studie hittade dock inget signifikant stöd för detta samband. Andra forskare fann att kvinnors inkomstnivå inte påverkade deras grad av hushållsarbete. För män däremot så verkar det finnas en liten grad av detta beteende, män i låginkomsthushåll gör mindre hushållsarbete men i andra studier så finns det inte belägg för detta. Detta beteende kan vara ett beteende från det förflutna enligt andra forskare och studier (Sullivan 2011, 3-6).
I slutsatsen av artikeln skriver författaren att han spårat denna tanke om att män och kvinnor ökar eller minskar sitt hushållsarbete för att förstärka eller förminska sina könsroller att detta kommer från ett fåtal äldre studier med resultat som kan förklaras bort. Författaren ser på dessa studier med tvivel och att man ska dyka ned mer i datan för att förstå datan bättre (Sullivan 2011, 9-10).
2.4. Maskulinitetsordningar
10 Olika definitioner, eller snarare avsaknaden av definitioner av nyckeldelar i ämnet är vad som leder till en stor del av förvirringen som kan uppstå i forskningen. Män och kvinnor behandlas olika på grund av skillnader i anatomi, de ska bli annorlunda varelser beroende på faktorer som de själva inte kan kontrollera. Män lärs att identifiera sig själva som
biologiska män men beroende på vilken ålder man har så är man antingen en pojke eller en man. Lika är det för kvinnor då de ska identifiera sig som biologiska kvinnor, flicka eller kvinna beroende på hur gamla de är. Denna distinktion mellan biologi och identitet är viktig för att förstå vad en man är. Män, biologisk och identitetsmässigt är inte samma sak. För att bli en man så måste man bete sig manligt och ha en manlig kropp, man måste vara
dominant och se till att ens kropp reflekterar det som är manligt i kroppen som t.ex. stora muskler. Kvaliteterna som konstituerar maskulinitet varierar utifrån kultur och historia, det kan även ändras med individens ålder, ras, etnicitet och klass. I västvärlden är det viktigt för en man att kunna utöva kontroll samt att undvika att bli kontrollerad. Att det finns flera olika maskuliniteter kan göra det hela förvirrande, att identifiera olika maskuliniteter kan bland annat göra det svårt att identifiera vad maskuliniteter kan ha gemensamt. Det finns även andra problem med detta perspektiv, att vilja ha en massa olika maskuliniteter för alla olika folkgrupper t.ex. en maskulinitet för svarta eller en för judar. Detta gör att det kan uppfattas att alla svarta har en maskulinitetsordning över sig. Vidare så blir ofta dessa
maskulinitetsordningar ett sätt att koppla från män från deras handlingar i det sociala livet (Schrock & Schwalbe 2009, 278-281).
I media kan män hämta förebilder för sitt manliga beteende t.ex. superhjältar vilket lägger en grund för pojkar då denna slags media ofta är riktat mot barn. Ytterligare forskning visar att media som är riktat mot barn glorifierar manligt beteende och manlig makt. Manliga
karaktärer visas som bestämda och aggressiva, de tar sällan hand om andra och de jobbar oftare utanför hemmet, männen i barns media är också oftare hjältar i berättelsen (Schrock & Schwalbe 2009, 283).
Studier av män och maskulinitet blir alltmer uppmärksammade i samtiden både för forskare och i populärkulturen. Studierna handlar om allt från ekonomi och arbetsmarknad till familj, klass, sexualitet och demografi (SOU:2014:6, 3). Historiskt har samhälls- och
11 starkt fotfäste inom den akademiska världen (SOU:2014:6, 5). Utgångspunkterna för den kritiska maskulinitetsforskningen är att maskulinitet är historiskt föränderligt och relationellt, fokus ligger på det sociokulturella medan det biologiska nedprioriteras.
Maskulinitetsforskningen som kommit fram under 80-90-talen har varit en framgångssaga med många olika tidskrifter med maskulinitet som huvudfokus och flera bokserier. Det finns även ett antal forskare med detta forskningsämne som huvudfokus. Forskningen som gjorts under de senaste decennierna har gjort män och maskulinitet till objekt/subjekt att studera, både på individnivå och strukturell nivå. Connell (1998) har sammanfattat att det finns vissa tematiker som är huvudsakliga inom ämnet maskulinitetsforskning, pluralisering; hierarki och hegemoni; kollektiva praktiker; kroppen som en arena för identitetsskapande och
motsägelsefullhet. Begreppet maskulinitet har blivit mer omdiskuterat till följd av all denna forskning, själva begreppet maskulinitet har kritiserats för att vara diffust och ospecificerat vilket leder till frågor om hur man ska använda begreppet maskulinitet i olika sammanhang (SOU:2014:6, 6-7).
2.5.
Maskulinitetsforskning i svensk kontext
I en svensk kontext har maskulinitetsforskning handlat om de traditionellt manliga näringarna som skog, fiske och gruvdrift och hur de står i kontrast till de nordiska välfärdsstaternas profilerade jämställdhets- och genuspolitik. Även har maskulinitetsstudier handlat om faderskap och uttag av föräldraförsäkringen. I de nordiska länderna har det funnits en stark vision om att kvinnor ska ta större plats i arbetslivet vilket i sin tur betyder att män behöver ta ett större ansvar i hemmet. Kvinnors och mäns livsvärldar har närmat sig men vissa
12
3. Teori
Vi har valt att använda Butlers (2005) teori då vi vill se vilka faktorer som kan påverka männens deltagande i hushållsarbetet ur ett genusperspektiv. Butlers heterosexuella matris belyser på ett mer abstrakt plan vad som anses vara normalt och inte normalt och hur vi förhåller oss till det. Vidare har vi valt att använda Connell & Pearse (2017) teori då vi ser att denna har betydelse för att förstå vad som kan forma vårt samhälle. Socialt förkroppsligande kopplat till genusdomän, alltså hela det sociala liv som är sammankopplat socialt till den reproduktiva arenan. Vi har även tagit med perspektivet maskulinitet då vi ser det som en viktig aspekt att belysa för att förstå hur denna konstrueras och påverkas av andra sociala identiteter och den kultur vi lever i (Gorman-Murray 2008).
3.1. Heterosexuella matrisen och Performativitet
Butlers (2005) heterosexuella matris beskriver kön som polärt, avgränsat och tydligt där vissa sexuella praktiker definieras som normala och andra som avvikande. Butler menar att det är kulturen som skapar begripliga kroppar genom den heterosexuella matris som kräver en ordning av genus och där två aspekter är tydligt identifierbara kön/genus vilket innebär kvinnligt/feminint och ett manligt/maskulint. Denna matris ses som central för definitionen av det som är socialt godkänt perspektivet och det som är inte godkänt. Detta heteronormativa system upprätthålls via det som Butler kallar performativitet. Performativitet är betoningen på aktiva verksamma processer där fokus inte ligger på färdiga, avslutade och fixerade resultat utan på att sociala praktiker aktivt skapar kön/genus, sexualiteter, etniciteter och andra viktiga sociala kategorier. I pågående sociala processer skapas och upprätthålls kön, sexualitet och andra sociala positioner. I första hand uttrycks heteronormativiteten genom tydliga och för samtliga begripliga genus vilket innebär ett antagande om att alla är heterosexuella och att det är det normala och naturliga sättet är att leva heterosexuellt. Heteronormativitet omfattar institutioner, strukturer, relationer och handlingar som
13 Butler skriver om könsidentiteter som installeras genom en stiliserad upprepning av akter vilket innebär att en stabilitet vilar på denna upprepning av akter samtidigt som den innebär en möjlighet till förändring. Butler menar att det inte går att kopiera eller imitera något exakt likadant varje gång utan att varje upprepning på sikt kan leda till både mindre och större förskjutningar. Köns/genusidentiteter kan spelas både rätt och fel på ett medvetet och
omedvetet sätt. Normer upprätthålls och förstärks när de flesta människor beter sig i enlighet med dessa (Butler 2005).
3.2. Socialt förkroppsligande
Connell och Pearse (2017) skriver att kroppen har agens, alltså en verksam faktor och att kroppar är socialt konstruerade. Man kan inte särskilja biologisk och social analys från varandra. Forskarna menar att vi måste röra oss mot en ny ram då det finns många skillnader bland all världens befolkning. Våra kroppar har en resa genom tiden samt att kroppen förändras när den bli äldre. Vår kropp, man eller kvinna är inte enbart ett objekt för sociala processer utan en aktiv deltagare i den sociala processen, den deltar i det sociala samspelet och i skapandet av nya regler för socialt uppträdande. Forskarna menar att denna mångfald av kroppar inte är ett slumpmässigt hopplock utan de skriver att kropparna är förbundna med varandra genom sociala praktiker. Alltså det som vi människor gör i våra dagliga liv. Kropparna är samtidigt agenter och objekt. I de praktiker som kropparna deltar i bildar sociala strukturer. Personliga livsbanor skapar i sin tur förutsättningar för nya praktiker som engagerar och påverkar kroppen. Sociala strukturer och kroppsliga processer är
sammankopplade genom tiden. Det innebär att det läggs till den historiska process som skapar och formar vårt samhälle och kropparna dras in i den historien. Processen kallas för socialt förkroppsligande, ett mänskligt socialt beteende där kroppar är både objekt och agenter (Connell & Pearse 2017, kap. 3).
Social förkroppsligande kan handla om olika saker, t.ex. en enskilds individs beteende eller grupp, en institution eller flera, ett komplext av institutioner. Vi måste förstå hur tätt
14
3.3. Genusdomän
Genus, menar Connell och Pearse, är en av de företeelser som är mest utmärkande för människan som unik art. Vidare använder dem begreppet genusdomän och syftar då på hela den terräng av socialt liv som är sammankopplat socialt till den reproduktiva arenan. Relationer mellan grupper och människor struktureras av detta samband och kan då förstås som genusrelationer. En genusdomäns omfång och form varierar från samhälle till samhälle samt från en tidsperiod till en annan tidsperiod. Genusdomänen kan även förändras genom medvetna handlingar. Kroppen deltar som en agent i sociala praktiker i själva konstruktionen av den sociala världen vilket innebär som en del i skapandet av den sociala verkligheten. Den sociala världen är inte någonting som enbart reproduceras utan måste hela tiden återuppbyggas genom praktik. I denna historiska process skapas genus som ett system av relationer och är då inte statisk eller exakt kopierat. Intressant blir då i vilken riktning genus håller på att förändras (Connell & Pearse 2017, kap. 3).
3.4.
Maskulinitet
Maskulinitet är flytande och mångfaldig samt med omstridda identiteter. Detta påstående har blivit framskriden av forskare inspirerade av feministiska teoretiker som dekonstruerar förståelsen av genus och sexualitet. Connell (2005), Mac an Ghaill (1996) och Segal (2006) har varit betydelsefulla för denna sorts teoribildning. Maskulinitet konstrueras i relation till andra sociala identiteter såsom etnicitet, klass, sexualitet och femininitet. Maskuliniteten är inte homogen, den är inte universell utan den tar sig i uttryck på flera sätt. Dessa
maskuliniteter är hierarkiskt ordnade omkring hegemoniska förståelser. Det är den
hegemoniska maskuliniteten som legitimerar patriarkala relationer mellan män och kvinnor. Den hegemoniska maskuliniteten är den som är högst rangordnad, det är utifrån den hegemoniska maskuliniteten som de andra subordinerade och marginaliserade
maskuliniteterna definieras. Konstruktionen av könade identiteter och maktförhållanden har en rumslig koppling och denna rumsliga koppling som är mest framstående är den binära mellan offentliga och privata utrymmen. Kvinnor identifieras med förorts- och hemmamiljöer medan män identifieras med betalt arbete. På grund av detta förhållande av det binära blir maskulina identiteter förknippade med vad och vart man jobbar. Konstruktionen av
15 I en australiensk studie kom man fram till att gränsen mellan hem och arbete genererar tillfällen där den hegemoniska maskuliniteten kan utmanas. Studien visade på att arbetet och arbetsplatsen stramade åt de hegemoniska modellerna av maskulinitet medan hemmet möjliggjorde för männen att befinna sig i andra maskuliniteter. Detta på grund av att man deltar i hushållsarbetet hemma och man kan vara mer med barnen, alltså saker som inte ingår i den stramaste versionen av hegemonisk maskulinitet. Hemmet gör det möjligt för olika typer av maskulinitet att manifestera sig. Dessa olika typer av maskuliniteter bekämpar likvärdigt de normativa idéerna om hur hemmet ska vara konstruerat. I en studie av Pink (2004) så argumenterar hon för att de manliga informanternas “hemma-kreativitet” utmanade de traditionella och könade användandet av rum och ting. Detta tyder på att hemmet är en del av identitetskonstruktioner hos människor. Hemmet har traditionellt setts som en feminin plats, man pratar om “femininitet och familjen”. Att ta hand om familjen när det kommer till t.ex. barnskötsel är det kvinnans jobb i rollen som fru, sambo eller mamma. Femininitet kopplas till hemmet och eftersom kvinnor spenderar mer tid där skapas deras identitet utifrån det. Maskulinitet kopplas till arbetet och arbetsplatsen, mannen ska vara den som försörjer familjen. Arbetet ses som maskulint och utifrån det skapas det en identitet (Gorman-Murray 2008, 368-369).
I maskulinitetsordningar reproduceras olikheter och skillnader mellan män och kvinnor. Detta är sedan länge som teoretiker trott, numer börjar vissa teoretiker ta avstånd från denna tanke. Andra teoretiker har uttryckt att dessa inte nödvändigtvis håller ihop. En anledning till detta kan vara att idén om många olika maskuliniteter fått fäste, att forskare och teoretiker inte tänkt på vad dessa maskuliniteter har gemensamt. En del mer kritiska forskare
16
4. Metod
Vi kommer i metoden beskriva vårt metodval och utförande samt dess för- och nackdelar. Vidare beskriver vi hur studien utförts och bearbetning av materialet samt vår medvetenhet gällande trovärdighet.
4.1. Kvalitativ metod - intervjuer
Vi har använt oss av en kvalitativ metod, alltså utfört studien genom intervjuer som inte konstrueras för att analyseras kvantitativt med statistiska metoder och verktyg (Ahrne & Svensson et. al. 2015, 9). Vi har sökt respondenter via hantverksföretag inom Hudiksvalls kommun som har anställda som utför arbete på annan ort, alltså veckopendlar. Vi har mailat missivbrev (se bilaga 1) som beskriver syftet med undersökningen samt att vi tar hänsyn ur ett etiskt perspektiv och att vi garanterar anonymitet. Därefter har vi kontaktat företag via telefon och fått tala med arbetsledare och berättat mer om arbetet vi ska göra och bett om hjälp att få tillgång till att kontakta potentiella respondenter. Arbetsledare har varit
tillmötesgående och frågat de anställda och därefter har vi fått namn och telefonnummer till de som vi skulle intervjua. När vi fått tillgång till namn och telefonnummer har vi kontaktat dem för att komma överens om lämplig tid att utföra intervjun. På grund av rådande situation, pandemin Coronavirus, hade vi redan tidigare bestämt att utföra intervjuerna via telefon. Samt att vi även har tagit hänsyn till att inte ta respondenternas tid i anspråk när de är lediga och är hemma med familjen. Intervjuerna har bestått av ett antal frågor (se bilaga 2) som vi ansåg kom att täcka insamling till syfte och frågeställningar.
4.2. Halvstrukturerade intervjuer
17 Vidare har vi för att säkerställa anonymitet på respondenterna valt att använda fiktiva namn, ej angivit ålder samt endast uppgivit antal barn i analys och resultatdelen då Hudiksvall kommun inte är en större kommun.
4.3. Telefonintervjun fördelar och nackdelar
Den främsta fördelen med telefonintervju är att man kan vara reaktiv eftersom man pratar direkt med respondenten. Man har lätt för att reda ut missförstånd och man kan få ledtrådar av det tonfall som respondenten använder. Intervjuaren kan använda sonderade frågor och ge samtalsstödjande kommentarer under intervjun. Det kan ge en känsla av engagemang genom ömsesidig respons som kan vara produktiv när det avser kvaliteten på själva intervjuinnehållet. En annan fördel är att man kan intervjua personen vart den än befinner sig. Att göra en intervju där respondenten får svara genom tal och inte i skrift är kopplat till att människor i allmänhet har lättare att prata än att skriva (Gillham 2011, 143). I vårt arbete har det ändå underlättat att få intervjua via telefon då de män vi intervjuat befunnit sig på annan ort på grund av sitt arbete. Vi har heller inte velat att männen ska ta tid till intervjun då de är hemma med familjen och intervjuerna har då skett när männen varit på arbete på annan ort.
Den främsta nackdelen med telefonintervju är att man intervjuar personen direkt utan att man ser personen och vice versa. Man kan missa antydningar eller visuella modifikationer av vad respondenten säger. Man kan även gå miste om en stor del av empatin av den mellanmänskliga kemin som kan vara en så viktig aspekt när det gäller att skapa motivation och intresse för ett samtal ansikte mot ansikte. Ytterligare en aspekt vid telefonintervju, kan vara att hålla samtalet igång. Detta beroende på att intervjuaren och respondenten bara har den muntliga kommunikationen att förlita sig på. Fördelen med telefonintervju är att
18
4.4. Transkribering av materialet
Innan vi transkriberat texten har vi åter lyssnat igenom den inspelade intervjun för att höra hur vi upplever respondentens känslostämningar när den får våra frågeställningar. Vissa grundregler för transkription är att bland annat att transkribera så fort som möjligt efter intervjun, (Gillham 2011) vilket vi gjort, senast dagen efter intervjutillfället då
intervjumaterialet nyligen gjorts. Detta p.g.a. att det då är lättare att tolka inspelningen då minnet friskas upp när man hör det inspelade materialet. Att transkribera ganska fort gör även att man kan dra lärdom av en intervju till en annan. Vid transkription av intervjuerna är den mest uppenbara förlusten att tappa den mänskliga röstens semantiska egenskaper såsom betoning, tempo och tonläge. Vid själva intervjutillfället är det lätt att uppfatta detta genom sunt förnuft men är desto svårare att återspegla i transkriptionen. En annan viktig aspekt att tänka på är att vara nytänd och intresserad inför varje intervju (Gillham 2011, 168). Vi har vid samtliga intervjuer varit nytända och lyssnat uppmärksammat på
respondenterna. Den av oss som intervjuat har visat intresse genom att be respondenterna utveckla vissa svar och tagit det lugnt under intervjun för att inte stressa fram svar hos respondenterna.
4.5. Kvalitativ textanalys
Vi har använt oss av kvalitativ textanalys när vi analyserat det transkriberade materialet. Kvalitativ textanalys går ut på att noggrant läsa texten och dess delar och att analysera i vilken kontext den ingår. Det som man som forskare är ute efter när man ska analysera en text, är helheten och det väsentliga i texten. Som forskare är vissa passager i texten
19
4.6. Trovärdighet
Det är viktigt för alla inblandade i ett akademiskt verk att det som presenteras är trovärdigt. För forskaren är det viktigt då dennes material ska tas på allvar och för läsaren ska arbetet vara trovärdigt för att det ska bli intressant att läsa och diskutera om. Trovärdighet är speciellt viktigt för kvalitativ forskning eftersom kvalitativ forskning inte bygger på siffror, tabeller och experiment på samma sätt som kvantitativ forskning gör. Om forskaren har vissa misstankar om att sin forskningsmodell innehåller eventuella svagheter så ska
20
5. Resultat och Analys
Vi börjar detta avsnitt med att visa en sammanställning av respondenterna och presenterar sedan resultat och analys växelvis utifrån följande teman; ”Hushållsarbete ur ekonomiskt perspektiv”, ”Perspektiv på hushållsuppgifter”, ”Maskulinitetens påverkan” och ”Social påverkan”.
5.1. Respondenterna
Våra kriterier för att bli intervjuad var män mellan 25-55 år, sammanboende med en kvinna samt att det i familjen finns barn under 18 år. Vidare skulle männen arbeta i företag inom Hudiksvalls kommun, någon form av hantverksyrke och att arbetet sker på annan ort vilket innebär veckopendling. De respondenter vi intervjuat är män mellan 28 och 40 år. Samtliga har barn och de finns inom åldersspannet 1-13 år. Männen är sammanboende med en kvinna och samtliga har någon form av hantverksyrke samt utför sitt arbete på annan ort vilket innebär att de veckopendlar och är borta från hemmet under perioder om 5 till 14 dagar. De sammanboende kvinnorna är i åldern mellan 30-39 år.
Nedanstående presenteras respondenterna med fiktiva namn.
Namn Antal barn
21
5.2.
Hushållsarbete ur ekonomiskt perspektiv
5.2.1. Könsuppdelat hushållsarbete beroende på inkomst
De flesta av den sammanboende partnern arbetar 100%, endast 3 kvinnor arbetar deltid. Kvinnor dominerar med att arbeta mer deltid än män vilket det ändå ges en spegling i vår studie då det är kvinnor som arbetar deltid och ingen av männen när vi jämför med jämställdhetsutredningen gjord i Sverige. En av männen var osäker på hur mycket den sammanboende kvinnan arbetade.
Hans uppger att ”det blev så när vi skaffade barn”.
Då den av oss som intervjuade bad respondenten utveckla svaret så menade mannen att det var mer naturligt då sambon fanns hemma och han jobbade borta. När Hans ser det som naturligt att kvinnan arbetar deltid då de fick barn speglar även manligt och kvinnligt vilket kan sammankopplas med den heterosexuella matrisen som bygger på en ordning gällande genus, kön som polärt och avgränsat. I Hans relation med sin kvinna kan vi se det genom denna handling att återskapa den binära uppfattningen som den heterosexuella matrisen vilar på. Manligt att arbeta och kvinnligt att ta hand om barn och hushållet.
Två av männen väljer att ta partiell föräldraledighet vilket innebär att dessa män har en ledig dag/vecka och kommer då hem tidigare till familjen. Samtliga män uppger att dem har den högsta inkomsten i familjen och att detta beror på att dem arbetar så kallad obekväm arbetstid vilket ger mer lönsamhet, har högre timpenning samt att traktamente utgår. Detta traktamente ska även ersätta fördyrade kostnader för bland annat mat.
Männen svarar inte enbart ja på frågan utan förtydligar svaret som Olle säger ”jag har den högsta inkomsten”.
När det kommer till om hur länge, alltså många år, männen arbetat borta på annan/andra orter är det en variation på mellan 4-18 år. De flesta av männen uppger att det tycker att det går bra att arbeta på annan ort trots att dem är borta från familjen under vardagar men även under helger om behov finns av arbete.
Ett uttryck som männen generellt använder vid denna fråga var att man jobbar ”borta”
och Olle svarar “Jag har jobbat borta […] få se nu [...] i ungefär 10 år”.
22 läge översätts till att kvinnor har större chans att jobba mindre och vara hemma med barn. Det kan ses som en social konstruktion av manligt och kvinnligt. Performativitet, dessa aktiva processer som skapar och återskapar kön och normer gör att när något görs, så skapas det och när det upprepas, återskapas det. I denna del gällande den ekonomiska aspekten så syns detta eftersom det är bara männen i förhållandena som tjänar mest i sina relationer. Detta kan bero på olika saker som har med männens jobb att göra, de har högre lön och arbetar så kallad obekväm arbetstid vilket genererar mer pengar samt att dem får traktamente. Begreppet “gender display” innebär att män och kvinnor i heterosexuella äktenskap minskar eller ökar sitt bidrag till hushållsarbetet på grund av att förstärka eller försvaga sina könsroller. Detta innebär att om en kvinna tjänar mer än sin man kommer hon att göra en större del av hushållsarbetet för att kompensera då hon inte vill vara för” manlig”. Mannen kommer då att minska sin insats till hushållsarbetet för att inte verka för kvinnlig. I vår studie bedömer vi att männen inte behöver minska sitt deltagande i hushållsarbete för att inte verka för kvinnliga. Dem arbetar inom mansdominerade yrken och har den högsta inkomsten. Den ekonomiska aspekten kan även vara en faktor varför hushållsarbetet är könsuppdelat. Den som drar in mest pengar till hushållet är den som utför mindre hushållsarbete. Utifrån det perspektivet så borde männen i vår studie utföra mindre hushållsarbete. Då männen i vår studie inte har samma förutsättningar som män som kommer hem dagligen efter jobbet eftersom dem veckopendlar, anser vi att det är svårt att dra den slutsatsen att det beror på att männen har högre inkomst.
5.3.
Perspektiv på hushållsuppgifter
5.3.1. Hushållsuppgifter ur männens perspektiv
Det männen uppger ingå i hushållsuppgifter är bl.a. diska, städa, dammsuga, torka golv, tvätta, handla, laga mat, klippa gräs, skotta snö, ”annat utomhus”, ”ta hand om ungar” och ”sånt där”. När intervjuaren bad om att utveckla svaret med vad som ingår i
“sånt där” så uppgav de tre männen som svarade med att det innebar att sköta om hemmet med allt som ingår.
23 Kalle tog även med att ”ta hand om ungar och städa efter barnen och så [skratt] det har blivit så numera”. Tre av männen sa vissa hushållsuppgifter och avslutade med ”sånt där”, som till exempel Sven uppgav ”att städa, laga mat och sånt där”. Lars började svaret med ”ehh […] vad menar du då? [skratt]”.
Där fick vi upplevelsen då Lars skrattade till att hushållsarbete inte är något han tänker på. Vi tolkade utifrån att vi lyssnade några gånger på den inspelade intervjun med honom att det kunde uppfattas som genant, men det är ändå vår tolkning utifrån hur vi lyssnat på hur han svarat.
När Kalle säger “ta hand om ungar [...] det har blivit så numera”
kan man koppla det till hegemonisk maskulinitet vilket innebär att maskulinitet är flytande, mångfaldig och med omstridda identiteter. Samt konstrueras i relation till andra sociala identiteter som t.ex. etnicitet och femininitet och som formas bl.a. på arbetet och i hemmet. (Gorman-Murray 2008) Utifrån det Kalle säger kan han ha det maskulina perspektivet att han tidigare inte sett det som självklart att delta i hushållsarbete. Han uppfattas numera att han ska delta i hushållsarbete när de har barn. Man kan anta att det tidigare var hans partners uppgift då det låter som om att han kommit in i rollen på senare tid. Detta kan bero på att den hegemoniska maskuliniteten inte ser barnskötare som mannens uppgift utan det tillhör kvinnans uppgifter. Sedan kan det blivit så att Kalle tar ett större ansvar när han kommer hem till den mer feminina miljön hemmet.
När vi analyserar vilka hushållsuppgifter männen gör och varför sa tre av männen att de självklart inte gör något när dem är borta.
Olle svarade på frågan så här ” ja, jag gör ju ingenting när jag är borta på jobb […] men när jag väl är hemma så brukar jag laga lite mat och ta hand om ungarna för det mesta […] tvätta kläder det får frun göra, jag kan inte med tvättmaskinen men jag kan hänga tvätten ibland”.
Olle är ju en man och uppger att han inte kan med tvättmaskinen, alltså en teknisk produkt och utifrån detta svar ser vi det som en social konstruktion av manlighet och att tvätt sammankopplas med kvinnan. Olles syn påverkar reproduktionen av vad som anses var manligt och kvinnligt. Detta kopplar vi till socialt förkroppsligande (Connell & Pearse 2017) då Olle praktiserar både som objekt och agent och utifrån hans svar är med och
24 hemmet om Olle lär sig tvättmaskinen. Själva tvättandet i sig kan ses som det feminina men hängningen av tvätten kan ses som en mer fysisk krävande aktivitet och därför kopplas till maskulinitet (Lyonette & Cromton 2015). Maskulinitet tar sig uttryck på många sätt och är hierarkiskt ordnade kring hegemoniska förståelser vilket innebär en legitimitet gällande patriarkala relationer mellan män och kvinnor. Maskulinitet formas överallt och hemmet har även den en stor betydelse vilket Olles svar visar då han fortfarande inte lärt sig använda tvättmaskinen. Det kan ses som kopplat till den feminina genusdomänen som hänger samman socialt till den reproduktiva arena vi lever i. Genusdomänen förändras vid
medvetna handlingar och om Olle lär sig tvättmaskinen förändras relationen mellan honom och hans partner ur ett genusperspektiv.
Olle nämner även att han brukar laga “lite mat” när han är hemma på helgen. Man får anta att det är Olles partner som står för matlagningen då Olle inte är hemma, men när han kommer hem från jobbet så får han hjälpa till med att laga mat. Laga mat är enligt Gorman-Murray (2008) en feminin sak som sker av kvinnan i hemmet. När Olle kommer hem så får han delta i hemmets hushållsuppgifter vilket är enligt den hegemoniska maskuliniteten en mer feminin aktivitet.
Bengt svarar ”inte så mycket […] jag brukar få städa och hänga tvätt”. Sven svarar ”jag brukar få städa en del när jag är hemma […] min sambo brukar säga åt mig att göra det […] hon brukar hålla efter med städningen till vardags medan jag gör lite mer storstädning”. Lars svarar ”jae [...] jag gör väl alla dem [litet skratt] uppgifterna, jag gör väl det jag kan för att underlätta hemma liksom”. Hans säger följande ”när jag är hemma då gör jag det mesta […] jag lagar ofta mat […] jag tycker om att laga mat så det gör jag ofta [...] ja, handlar gör jag väl också”. Detta gör Hans för att underlätta för sambon. Lars svarar ”det är väl just på helgerna som jag tar lite extra då för att väga upp det jag inte gör på veckorna”.
Sammantaget så utför samtliga män hushållsuppgifter som att städa en del, laga en del mat samt hänga tvätt. Här ser vi hela den terräng som är sammankopplat socialt till den
reproduktiva arenan, alltså genusdomän där mannen genom sina sociala praktiker
25 5.3.2. Tidsperspektivets påverkan
Man kan analysera männens situation utifrån perspektivet som Lyonette och Crompton (2015) beskriver, tidsperspektivet. Utifrån det perspektivet kan man säga att männen gör mindre hushållsarbete eftersom de inte är hemma lika ofta. Tidsperspektivet säger att den som jobbar minst har mest tid att utföra hushållsarbete. Bland de intervjuade männen arbetar tre kvinnor deltid vilket då enligt tidsperspektivet grundar för att kvinnorna utför mer hushållsarbete. Nu veckopendlar de män vi intervjuat och detta medför ju att kvinnorna vistas mer i det gemensamma hemmet vilket innebär att det påverkar till att kvinnorna utför mer arbete i hemmet. Denna uppdelning av hushållsarbete som påverkas av att männen veckopendlar är då en reflektion av konstruktionen maskulint och feminint och att då denna uppdelning skapar kön och genus (Lyonette & Cromton 2015). Konstruktionen av
maskuliniteter som ses som flytande och inträffar inom bl.a. hemmet, skapar även det maskulina identiteter (Gorman-Murray 2008). Beteende skapas då de byter rum från arbetsplats till hem, männen uppfattas kompensera när de gäller deltagande i hushållsuppgifter då de är lediga från arbetet.
T.ex. som Lars menar ”det är väl just på helgerna som jag tar lite extra då för att väga upp det jag inte gör på veckorna”.
Hemmet skapar en mindre hegemonisk maskulinitet där männen kan delta i hushållsarbetet som traditionellt kopplas till kvinnans uppgifter.
5.3.3. Feminin bild på hushållsarbete
26
5.4.
Maskulinitetens påverkan
5.4.1. Männens syn på kvinnans deltagande i hushållsarbete
På frågan vilka hushållsuppgifter gör din sammanboende och varför svarade samtliga män att kvinnan gör det mesta. Det är endast två av männen som även tillägger en del
hushållsuppgifter som laga mat, diska och tvätta. Här kommer också fram att kvinnan gör
”sådana saker”. Det framkommer även att några av männen återigen använder begreppet att dem är ”borta”.
Olle svarar ”hon brukar göra det mesta […] är jag är borta på jobb […] som jag sa tidigare”
Bengt uppger följande, ”det mesta […] hon är pedant och renlig av sig”. Bengt ger en genomgående bild under intervjun att partnern är mer noggrann med
hushållsuppgifter än vad han är, “ja som sagt hon är mer mån om att det ska vara ordentligt rent och snyggt än vad jag är […] jag brukar även få möblera om ibland efter hennes önskemål”.
Vi får uppfattningen under intervjun att Bengt mer genomgående låter partnern bestämma över det gemensamma hemmets utförande av hushållsuppgifter och att han mer anpassar sig till hur partnern tycker att det ska vara. I detta fall med Bengt och även med andra som vi intervjuat så får man fram en bild av att kvinnan är den som ska vara hemma och att kvinnan är mer “ordentlig” och att mannen då blir mindre “ordentlig” i hushållsarbetet. Att vara
“ordentlig” och mån om att omgivningen ska vara ren och snygg, alltså hemmet ska vara fint,
“ja som sagt hon är mer mån om att det ska vara ordentligt rent och snyggt än vad jag är”, som Bengt säger,
blir här ett tecken på femininitet och att inte riktigt bry sig så mycket om att ha det rent och snyggt blir mer ett drag av maskulinitet. Hemmet underlättar möjligheten för olika typer av maskulinitet att manifestera sig och dessa olika typer bekämpar likvärdigt de normativa idéerna om hur hemmet ska vara vilket Bengts uttalande visar på.
5.4.2. Männens perspektiv på uppdelning av hushållsuppgifter i hemmet
27 Kalle säger ”hon är hemma branog mycket mer än mig så det blir rätt så naturligt att hon gör mer” Anders som inte svarat att det bara blivit så säger ” vi har inte bestämt någonting men hon lagar mer mat […] men då städar jag mera så det jämnar ut sig”.
Vi uppfattar under intervjun att Anders upplever att dem delar på hushållsuppgifterna mer jämt trots att han arbetar på annan ort under veckorna. Det är intressant att fördelningen av hushållsuppgifter bara blivit så och att det kan ses som naturligt. Naturligt att kvinnan gör det mesta vilket männen inte direkt reflekterar över i svaret. Här ser vi återigen att hemmet är en domän främst för kvinnorna då uppdelningen av hushållsarbetet inte ifrågasätts, den är naturlig för männen i intervjuerna. Vidare kan man koppla detta till Judith Butlers (2005) teori om performativitet som innebär aktiva processer som skapar och återskapar kön och normer i det Butler kallar heterosexuella matrisen. Denna heterosexuella matris ser kön som polärt, tydligt och avgränsat och där vissa sexuella praktiker definieras som normala och andra praktiker som avvikande. Dessa män och kvinnor reproducerar dessa roller i hemmet när de helt enkelt bara låter uppgifterna delas upp “naturligt”. När något görs så skapas det och när det upprepas återskapas det. Sen beror det på om det delats upp “naturligt”, t.ex. utifrån
Olles svar ”hon brukar göra det mesta”
underlättar skapande och återskapande av kön och normer. Männen i studien är inte enbart objekt för sociala processer utan de är även aktiva deltagare i den sociala processen i skapandet i samspelet av nya regler för socialt uppträdande. Människor är förbundna med varandra genom sociala praktiker. Den kroppsliga och sociala processen är tätt
sammanflätat, vi föds in i en social ordning (Connell & Pearse 2017). Männen i studien ser uppdelningen av hushållsuppgifter som mer “naturlig” och att det blivit så vilket kan ses som de är aktiva deltagare i den sociala processen och förbundna med kvinnorna i dessa sociala praktiker. Männen och kvinnorna är inte enbart objekt utan är med och befäster vissa normer som t.ex. att uppdelningen av hushållsarbetet betraktas som naturlig. Hemmet visar i vårt material även tendenser att bli kvinnans genusdomän i och med att de har större sannolikhet att vara hemma mer och att ta hand om hemmet. Detta kan man anta utifrån vad t.ex.
Hans säger att ”det blev så när vi skaffade barn”.
28 5.4.3. Männens deltagande i hushållsarbete
Olle, Kalle och Lars uppskattar att dem utför högre procent av hushållsarbetet när dem är hemma på ledig dag/helg än vad partnern gör.
Olle säger att ”det brukar vara ganska lika, jag försöker göra lite mer än henne så att hon ska få ta igen sig lite”. Kalle svarar ”jaa […] kanske jag gör mer med barnen när jag är hemma så hon får vila lite så kanske […] 60% för mig och 40 för henne[...] hon brukar laga frukost medans jag gör det andra med barnen”. Lars uppger ”ehh ja vad ska man säga […] jag gör […] 75 %”. Hans försöker uppskatta och svarar så här ”oj det är lite det [skratt] det är inte många procent […]” den av oss som intervjuar förtydligar frågan, men när ni båda är hemma? och Hans fortsätter ”Ja […] det beror lite på vad som behöver göras ute så […] eh det är det väl men […] det är nog ganska jämt när jag väl är hemma […] som sagt så är hon ute och gör något annat”.
Med detta svar väljer vi att uppskatta fördelningen av hushållsarbetet med partnern, som att dem delar jämt.
Bengt svarar att hans partner gör mer ”70 % kanske […] jag brukar göra lunch men då blir det något lätt som köttbullar och makaroner och hon brukar göra lite finare mat till middag”.
Pelle svarar rakt och tydligt med följande, ”då skulle jag säga att hon gör 70% och jag gör 30%”.
Den av oss som intervjuar undrar varför och Pelle menar att det bara blivit så. Sammantaget anser Anders och Hans är dem fördelar arbetat lika med sina partners. Olle, Kalle och Lars anser att dem utför mer hushållsarbete när dem är hemma. Det är endast tre av männen, Pelle, Sven och Bengt som svarar att kvinnan gör fler hushållsuppgifter.
I ovanstående stycke kan vi se att flera av respondenterna, främst Kalle, Lars och Olle vill att deras partner inte ska behöva göra allt hushållsarbete hela tiden och de försöker
29 vad som är manligt och kvinnligt och andra uppfattningar om kön (SOU:2014:6-10). När männen beskriver en vanlig ledig helg med fokus på hushållsarbetet så framkommer en uppdelning som dem beskriver i sina svar.
Pelle säger att ”Ja […] jag får kanske dammsuga och torka golv, hon tvättar kläder och diskar, dammar allting, torkar allting ungefär”. Kalle uppger ”hon tar hand om mat och tvätt så gör jag lite av det andra”. Vad är då det andra? Kalle svarar att han då är mer med barnen, ”jaa […] kanske jag gör mer med barnen när jag är hemma så hon får vila lite så kanske”, ”hon brukar laga frukost medans jag gör det andra med barnen”.
Utifrån Kalles svar så uppfattar vi att Kalle ser det som en stor uppgift att ta hand om barnen. Sven svarar ”jag brukar få städa och hon brukar tvätta och laga mat”.
Sven har i tidigare fråga om hur många procent han gör när han är hemma, svarat 45%. Sven svar visar att han anser att tvätta och laga mat innebär att partnern gör mer. Bengt säger att ”jag lagar lunch och hon gör typ resten”. Vad är då resten?
Bengt säger att allt annat som ska göras i hemmet. Genomgående så uppger männen att dem försöker underlätta för partnern när dem är hemma på helgen då de inte kan delta i hushållsarbetet eftersom dem veckopendlar i sitt arbete.
Lars sticker ut med att svara ”jag gör det mesta så hon får ta igen sig”.
Lars svarar genomgående under intervjun att han försöker kompensera att han är borta på veckorna med att försöka göra mer i hemmet när han är hemma.
Här ser man som i föregående stycke att flera av respondenterna vill kompensera sin frånvaro medan några säger att de får göra en del och deras sammanboende gör resten.
Deras svar i detta fall är ganska otydligt, Bengt säger att “jag lagar lunch och hon gör resten” Vad betyder resten? och vad kan det säga om hans uppfattning av
hushållsarbete? Lika så med Kalle som säger ”hon tar hand om mat och tvätt så gör jag lite av det andra”.
30 behöver göras hemma, kvinnorna som har mer koll och är mer engagerade kan anses som någon slags “herre i huset” och kan ses som att det styr hushållet då de utför mer
hushållsarbete. Nu är det ju så att männen förmodligen bryr sig om vad som händer med hemmet men de kan inte kontrollera det på samma sätt som kvinnorna eftersom de är borta en stor del av sin tid från hemmet.
När männen är hemma på helgen förstärks det Gorman-Murray (2008) säger om hemmet som en mer feminin plats. Arbetsplatsen och hemmet är varandras motsatser, likt
maskulinitet och femininitet. När männen kommer hem försöker de hjälpa till så mycket som möjligt för att underlätta för sin partner. Man kan utifrån det Gorman-Murray (2008) säger, se att maskuliniteter skapas i förhållande till den sociala kontext de befinner sig i, maskuliniteter skapas i rumsliga förhållanden. De skapas olika beroende på om mannen är hemma eller inte. I vår studie ser vi att det skapas en mer feminin maskulinitet i hemmet då männen försöker hjälpa till mer med hushållsarbetet de dagar de är hemma. De hjälper till med att städa och laga mat, uppgifter som inte förknippas med en hegemonisk maskulinitet.
Under en längre tids ledighet som till exempel semester undrar vi om männen anser att dem delar upp hushållsarbetet på annat sätt. Sex av männen uppger att dem fördelar arbetet mera jämställt men tre av dessa män säger ändå att partnern gör mer.
Olle svarar att ”vi försöker att göra så lika som möjligt men hon brukar nog göra mer än mig, mera städ och tvätt […] jag tror att hon är mer renligare än mig [skratt]”. Sven säger att ”då brukar vi försöka göra så lika som mycket men jag tror att hon gör lite mer än mig ändå”. Lars svarar följande, ”då är väl det lite mer jämställt kanske […] det är ju vissa grejer som hon kanske […] hon sköter mera tvätt och jag sköter mera matlagning till exempel”. Pelle säger att ”vi delar upp allt lika som förut” och Bengt tycker att han gör lite mer då, ”det brukar vara ungefär likadant men jag tar hand om det mesta utomhus […] så lite mer gör jag då”. Trots att sex av männen anser att dem delar upp hushållsuppgifter mera lika så säger ändå svaren på frågan att tre av männen ändå är lite tveksamma till det. Med lite eftertänksamhet så svarar dessa män att partnern troligtvis ändå gör fler hushållsuppgifter. I denna del så ser vi att det maskulina är det som hör till hushållsarbetet utomhus och det som inte är maskulint tillhör det som sker inomhus. “Utomhus” eller trädgården som många fastigheter har är här en domän för männen medan inomhus är en domän för kvinnorna.
Utifrån vår studie har livsvärldarna för männen och kvinnorna närmat sig för fem av männen då de tillbringar ledig tid tillsammans med familjen då det gäller uppdelning av
31 av hushållsarbetet. Detta kan även uppfattas som en kompensation att bidra med mer eller lika mycket eftersom de är borta från hemmet större delen av veckan. I jämförelse med att endast var tionde svensk familj med mindre barn är jämställda när det gäller fördelning av hushållsarbete (SOU:2014:6.10) så är fördelningen i vår studie att fler utför hushållsarbete mer jämställt under ledig helg. I Statistiska centralbyråns sammanställning lägger kvinnor ner mer tid på olika formar av hushållsarbete än vad män gör. Under en vecka lägger kvinnor ca. 12 timmar varav ca. 5 timmar på ett veckoslutsdygn. Män lägger ned ca. 7-8 timmar på en vecka varav ca. 3,5 timmar på ett veckoslutsdygn. De enda kategorierna i hushållsarbetet som män lägger ned mer tid är på “underhållsarbete” och “omsorg om andra” då kvinnor gör det mesta av det övriga hushållsarbetet (SCB 2018, 45). I jämförelse med SCB:s undersökning och där fem av männen i vår studie uppger att dem gör lika mycket eller mer under veckoslutsdygn stämmer det inte med SCB:s sammanställning. Tre av männen uppger att kvinnan gör mer hushållsarbete vilket stämmer bättre med SCB:s sammanställning. Då vi inte intervjuat kvinnorna till männen i vår studie är det en osäkerhet om detta stämmer. Den procentuella fördelningen som männen i vår studie uppger är ju utifrån deras uppfattning.
5.5.
Social påverkan
5.5.1. Familjens påverkan på männen
I de nyare maskulinitetsordningarna får jämställdhet stor plats och relationen mellan hem och arbete blir även viktigare. Det blir även viktigare för män att kunna visa känslor eftersom det i nutiden finns flera andra sätt att uttrycka sin manlighet på. (SOU:2014:6-10) Utifrån de frågor intervjuaren ställt så är frågan om hur männen tror att sin familj påverkas av att dem arbetar borta, upplevde vi med denna fråga en mer känslosam stämning bland
respondenterna. Männen beskriver en saknad av barnen och uppger att det är en svår del med att arbeta borta på annan ort. Hos männen vi intervjuat finns barn i åldrarna 1-13 år och där de som har lite äldre barn uppger att dessa förstår mer och vet att pappa arbetar borta och känner en saknad. De som har mindre barn uppger att de minsta inte riktigt förstår att pappa är borta och att det där fungerar bättre. Männen uppger att de försöker vara mer med barnen när dem är hemma.
32
med det här nån gång”. Kalle svarar ”inte är det bra […] men man får ta igen det när man är hemma [...] mina äldsta barn brukar vilja ha mig hemma längre, de små barnen förstår nog inte riktigt allt så det brukar gå rätt så bra med dem […] sen kan de ju leka med varandra också”. Tre av männen ser även en positiv aspekt och där man menar att man i sin relation till partnern inte tröttnar på varandra och att partnern är glad när man
kommer hem, likaså barnen. Pelle svarar, ”bra tror jag […] jag tror att man inte tröttnar på varandra, jag tror det är positivt”.
Det vi ser är att männen genomgående svarar att det är barnen männen främst tänker på och där de svarar att det är jobbigt att vara ifrån dem så mycket.
Könsidentiteter installeras genom en stiliserad upprepning vilket innebär att en stabilitet vilar på denna upprepning av akter och samtidigt innebär det en möjlighet till förändring. Det går inte att kopiera något exakt varje gång utan dessa upprepningar kan på sikt leda till både större och mindre förändringar. Normer bevaras och förstärks när dem flesta människor beter sig i enlighet med normerna (Butler 2005). Det finns många “osynliga” normer som svävar mellan oss människor i samhället som vi följer utan att tänka på. Vad blir då normen för dessa barn? Innebär det att barnen ser det som naturligt att pappa är borta den mesta tiden från hemmet? Vi tror genom männens svar att barnen eventuellt uppfattar hur andra barn har sin pappa hemma och att det är den normen som styr då de äldre barnen inte riktigt är nöjd då pappan veckopendlar. Vi ser även att männen troligtvis är styrd av normen att man ska finnas hemma med familjen då dem genom sina svar som t.ex.
Kalle säger ”inte är det bra […] men man får ta igen det när man är hemma [...] mina äldsta barn brukar vilja ha mig hemma längre, de små barnen förstår nog inte riktigt allt så det brukar gå rätt så bra med dem”.
Barnen kan i sin tur eventuellt bli präglade av att det är naturligt att pappa veckopendlar vilket kan ge mindre normförskjutning men det kan även innebära att barnen som vuxna, när de själva blir föräldrar, påverkar till stabilitet om de själva väljer att finnas hemma mer hos familjen.
Konstruktionen av könade identiteter och maktförhållanden har en rumslig koppling och denna koppling som ses som mest framträdande är den binära mellan offentliga och privata utrymmen. På grund av förhållandet mellan det binära så blir maskulina identiteter
förknippade med vart man arbetar. I den hegemoniska maskuliniteten ses mannens identitet som den som ska arbeta och tjäna pengar. I en australisk studie kom man fram till att
33 utmanas. Arbetet stramade åt de hegemoniska modellerna gällande maskulinitet medan hemmet däremot gjorde det möjligt för männen att befinna sig i andra maskuliniteter på grund av att männen då kan delta i hushållsarbetet och tillbringa mer tid med barnen. Hemmet gör då på detta sätt det möjligt för olika typer av maskulinitet att manifestera sig. Detta visar då på att hemmet är en del av identitetskonstruktioner hos människor (Gorman-Murray 2008). Hemmets domän gör att männen i vår studie befinner sig i en annan
maskulinitet då de uttalar att de vill tillbringa mer tid med barnen vilket kan göra denna handling möjligt för olika typer av maskulinitet att manifestera sig.
5.5.2. Social påverkan under uppväxttiden
Hälften av männen hade inga tilldelade hushållsuppgifter under uppväxttiden.
Pelle svarar ”nej jag var väldigt bortskämd, jag bäddade inte ens min egen säng när jag var liten” och en annan av männen svarade ”Njae […] det var väl ganska lite”.
Fem har syskon och där äldre syskon utförde hushållsuppgifter, varav två nämnde sina äldre systrar som att det bara var så att dem hade dessa uppgifter. Detta kan uppfattas som att det är det normala och går att koppla till den heterosexuella matrisen där kön är polärt, avgränsat och tydligt (Butler 2005) just beroende på att dessa två män bara svarade utan reflektion att det bara var så. Svaren visas som tydliga och för alla begripliga genus vilket innebär att man antar att alla är heterosexuella och att det är det naturliga och normala sättet att leva. Vidare går det att sammankoppla med socialt förkroppsligande,
sammanflätningen av de kroppsliga och sociala processerna då vi föds in i en social ordning och vi befinner oss i en reproduktiv arena där det finns en grund med genuskategorier som vi lever i (Connell & Pearse 2017). Vi ser de män som inte hade tilldelade hushållsuppgifter under uppväxttiden samt de män som hade äldre syskon som hjälpte till hemma kan ha påverkats av hur föräldrarna var påverkade av bl.a. genuskategorier då det gäller de äldre systrarna och hur dem sen i sin tur kan ha påverkat männen i vår studie. Handlingarna i vardagslivet bidrar till att återskapa den heterosexuella matrisen och de binära uppfattningar den bygger på.
5.5.3. Social påverkan av partnern
Hur männen tror att deras partner ser på deras deltagande i hushållsarbetet skrattar
34 Här är några svar som kommer från männen, ”ingen aning, men det jag gör hoppas jag att hon tycker är bra för annars så är jag helt hopplös [skratt]”, ”oj […] det vet jag inte, jag har ju inte frågat men jag hoppas att jag duger till [skratt]”, ”Jaoo jag tror det är skapligt i alla fall [skratt] det tror jag faktiskt”. En av männen tar även upp att han upplever att partnern nästan glömt bort att han varit borta och jobbat när han kommit hem, ”sen kan ju jag ha jobbat 70 timmar på en vecka men det ser inte andra utan det är bara jag som ser det”. Männen i vår studie arbetar fler timmar per dygn då de arbetar på annan ort då de menar att när man ändå är “borta” på jobb så jobbar, äter och sover man. Detta för att arbeta in
timmarna för att kunna komma hem en dag tidigare. Mannen som svarat att han kan ha arbetat 70 timmar på en vecka har ett hantverksyrke där mycket av arbetet även sker både dag och natt för att det ska passa företag där arbetet utförs. Detta innebär att mannen då kan få fler lediga dagar med familjen men uppger att det tar några dagar att ta igen sig. Av svaren vi fick så vet egentligen inte männen vad den sammanboende kvinnan anser gällande deltagande i hushållsarbete när männen är hemma, de antar att kvinnorna är nöjda. Är kvinnorna nöjda? Vi kan endast anta att dem är det utifrån svaren vi fick och detta kan bl.a. bero på att kvinnorna i sin tur också likt männen föds in i en social ordning och sammankopplas till hela den terräng av socialt liv som är sammankopplat socialt till den reproduktiva arenan, genusdomänen. Kvinnorna kan på så sätt var en del i konstruktionen av den sociala verkligheten (Connell & Pearse 2017) vilket även påverkar männen i vår studie hur de ser på sitt deltagande i hushållsarbetet. Deltagande som männen tror att kvinnorna är nöjda med.
När männen är borta på arbete bor sju av männen för det mesta på hotell men att det även kan förekomma att de bor på annat sätt som t.ex. i baracker och då får de se till att det är lite ordning i baracken. Det förekommer inte några hushållsuppgifter som i hemmet utan man har med sig kläder som man sen tar med sig hem och som partnern tvättar. Samtliga av männen äter ute på matställen då männen uppger att det är svårt att ta med matlådor. När de ligger borta på jobb skapas en hemmiljö då de inte arbetar utan är på hotellet eller i baracken. De försöker hålla rent och ordning för att kunna stå ut. När det kommer till deras arbetskläder så tar de hem dem till partnern som får i uppgift att tvätta dem. Detta kan bero på att när de kommer hem till en “feminin miljö” så överlåter de en sådan uppgift till partnern. Hemmet är den plats där kvinnor traditionellt associeras med och arbetsplatsen där män associeras till. Hemmet ses som en central del i skapandet av maskulina identiteter
35 När vi ser till de olika teman vi analyserat så kan hushållsarbete ur ett ”Ekonomiskt
perspektiv” påverkas av att männen har högre inkomst och där vi ser att dem inte behöver avstå från hushållsarbete för att verka för kvinnlig. Männen uppger inte att dem försöker göra mindre hushållsarbete vilket vi då inte kopplar samman med begreppet ”gender display”. Dessa män har mindre förutsättningar att delta i hushållsarbete p.g.a. att dem veckopendlar i sitt arbete. Ur temat ”Perspektiv på hushållsuppgifter” framför männen vad dem anse ingå i hushållsarbete och där städ, laga mat och hänga tvätt uppgavs av de flesta männen. Det fanns män som såg uppdelningen med partnern som naturlig vilket vi ser kan kopplas till att hemmet är en feminin plats. Männen uppger även att de försöka kompensera och göra mer i hushållsarbetet när dem är hemma under kortare ledighet. De flesta männen anser att dem fördelar hushållsarbetet mera jämnt men under längre ledighet uppger de efter en reflektion att kvinnan troligtvis gör mer i hemmet. I temat ”Maskulinitetens påverkan” ser vi en mer feminin maskulinitet där männen försöker uppväga att dem jobbar borta. Männen uppger att dem utför en stor del av hushållsarbetet när dem är hemma under veckoslutet. Det visar sig att detta kompensatoriska beteende krymper vid längre tids ledighet. I temat ”Social
påverkan” ser vi att männen även påverkas av sin omgivning där deras respektive
