• No results found

Våra observationer

In document Fysisk miljö och inlärning (Page 30-33)

4. Problemprecisering

6.3 Våra observationer

Som vi har redogjort tidigare använde vi oss av löpande protokoll när vi gjorde våra observationer. Vi har sedan gått igenom observationerna för att se om vi kunde hitta några likheter eller olikheter på de olika skolorna och dess fysiska miljö. Vi ska här försöka redogöra vad vi kommit fram till. Vi kommer som tidigare att kalla skolorna för skola 1 och skola 2.

Båda skolorna har ungefär likadana regler på morgonen med samling och att eleverna får prata med varandra och berätta om något speciellt har hänt. Barnen måste arbeta med det som står på schemat på skola 1 och på skola 2 är det lite mer att eleverna gör det som måste göras och är inte styrda av ett schema. Trots att

skola 2 är mer toleranta med var eleverna fick sitta eller ligga när de hade tyst läsning eller när läraren läste högt, är det ändå mer liv och rörelse och barn som inte lyssnar på vad läraren säger på skola 1.

Ingen på de båda skolorna har någon direkt plats som de kan dra sig undan och varva ner på eller vara för sig själva en liten stund, båda skolorna är ganska trångbodda. Dock är det så på skola 2 att alla lokalerna utnyttjas av alla elever, är någon klass till exempel på gymnastik använder andra klasser deras klassrum under den tiden, därför utnyttjas skolans rum på ett bättre sätt. Detta är något som alla pedagoger kommit överens om och det är som Piaget säger om

ackommodation det vill säga att man anpassar sig efter omgivningen.

Vi såg också en skillnad när eleverna hade grupparbete eller diskuterade med varandra i klassrummet. I skola 2 fungerade detta utmärkt och eleverna kunde både diskutera med varandra i samling och även föra en meningsfull dialog om arbetet i skolan. Här fanns kan man säga, just det verbala sociala samspelet som Vygotsky menar fodras för att lära sig.

I skola 1 var det inte alltid lätt för eleverna att föra vare sig diskussioner eller meningsfulla dialoger med varandra. Det blev lätt oreda och de flesta talade i munnen på varandra. Här handlade det snarare om en kamp om talutrymmet än om ett samspråk.

Genom att eleverna på skola 2 var duktiga på att föra diskussioner och dialoger, lyste deras kunskaper fram på ett helt annat sätt. De kunde vara med i olika diskussioner och pedagogen behövde inte ställa nya frågor hela tiden utan dialogerna flöt på. Eleverna kunde också koppla diskussionerna till andra ämnen och se hur de hängde ihop, och man fick intrycket av att dessa elever var mer mogna och längre fram kunskapsmässigt än vad barn brukar vara i den åldern.

Vi såg även att eleverna i skola 2 tog fler egna initiativ och löste saker på egen hand utan att behöva fråga pedagogen om hjälp, kanske hänger det ihop med att eleverna pratar mer öppet om former för skolans arbete med varandra.

Vi såg även skillnader i tillgång på material. I skola 2 hade de olika stationer runt om på skolan där pedagogerna har ansvar för vars en station. Från dessa stationer kan eleverna hämta vad de behöver och ta med sig in i sitt klassrum. Allt material som är på skolan tillhör alla. På skola 1 var det mer traditionsenligt att allt

material som eleverna behövde fanns inne i det egna klassrummet.

Något som vi uppmärksammade var att när eleverna på skola 1 ska göra något såsom att städa steg ljudnivå markant och det blev ingenting gjort, medan på skola 2 steg också ljudnivån men skillnaden var att eleverna gjorde det som de skulle.

På skola 1 har alla eleverna sina speciella platser att sitta vid i klassrummet och pedagogen har lätt att överblicka och vet var eleverna sitter och när de behöver hjälp räcker de upp handen eller kallar på sin lärare. Bänkarna i klassrummet står vända mot samma håll förutom två bänkar som inte fick plats. Eleverna har sitt material tillgängligt i klassrummet i olika skåp och hyllor. Klassrummet ser mycket traditionellt ut och strukturen är fast både för eleverna och för pedagogen. Dock var det så om någon gick förbi kunde eleverna putta eller knipa varandra. Relationerna mellan eleverna kändes väldigt laddat hela tiden, och pedagogen fick ofta höja rösten och bli arg. Eleverna och pedagogerna är också styrda efter ett schema och kan inte ta raster eller göra ett uppehåll i arbetet när de vill

På skola 2 har eleverna också sina platser men de sitter inte vid dem utan klassrummet är väldigt flexibelt och stolar och bord flyttas efter behov. När lektioner eller dagen är slut flyttas bänkar och stolar tillbaka på sina ”rätta” platser. Klassrummet är litet och eleverna har inte något speciellt material att tillgå i rummet utan behöver de något får de gå och hämta det i någon annan del av skolan. Här uppfattar man inte klassrummet som vidare traditionellt och det finns inga synliga fasta strukturer.

När eleverna behöver hjälp går de fram och skriver sitt namn på whiteboarden. De skriver sina namn under varandra på så sätt kan läraren se vem som står på tur. Trots att eleverna fick sitta var de ville under lektionerna på skola 2 var

relationerna mycket bra mellan eleverna och pedagogen. Här kunde eleverna styra lite över sin arbetstid och behövde de ta en paus fick de göra det. Dock var

pedagogen styrd efter schemalagda raster.

In document Fysisk miljö och inlärning (Page 30-33)

Related documents