3. MODELL
7.3 V IDARE FORSKNING
Vi har valt att göra en övergripande granskning av de kvalitativa egenskaperna relaterat till de olika pensionsplanerna, inte i förhållande till olika typer av företag. Detta är dock något som skulle kunna vara en intressant aspekt att undersöka ytterligare. Ett förslag på vidare
forskning skulle kunna vara att granska hur valet av förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner påverkar företag olika.
8 Referenslista
Regler & Normer
FAR, 2006: Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006, Stockholm: FAR förlag AB
Redovisningsrådet, 2004: Redovisningsrådets rekommendation RR29 - Ersättning till anställda Stockholm: Redovisningsrådet
Böcker
Edenhammar, Hans, 2002: NYA REDOVISNINGSPRINCIPER – PÅ VÄG MOT IAS 2005, Stockholm: Stockholmsbörsen
Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt, 1991: Forskningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur
Rienecker, Lotte & Stray Jörgensen, Peter, 2002: Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber, 2002
Smith, Dag, 2006: Redovisningens språk, 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur
Internet
Dagens nyheter, 2006 Framtida pension källa till oro (hämtad 2006-12-08)
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=595916
Ekonomifakta 2007 (hämtad 2007-11-20)
http://www.ekonomifakta.se/sv/Ordlista/Pension_formansbestamd/
Förhandlings- och samverkansrådet PTK (hämtad 2007-11-21)
http://www.ptk.se/templates/TextPage____2487.aspx
International Accounting Standards Boards officiella hemsida (hämtad 2007-12-08)
http://www.iasb.org/About+Us/About+IASB/About++the+IASB.htm
Min pensions i Sverige ABs hemsida (hämtad 2007-10-29)
https://www.minpension.se/SaFungerarPensionen/Default.aspx
SCB Ökad livslängd – åldrande befolkning (2007-11-23)
http://www.scb.se/statistik/BE/AA9999/2003M00/BE90S%C3%859901_04.pdf
Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Accounting update, nr 1 (okt 2005) (2007-11-28)
http://www.pwc.com/se/swe/ins-sol/spec-int/ias/Accounting_Update_105.pdf
Årsredovisningar
SSAB 2006 (2007-12-08)
http://feed.ne.cision.com/client/ssab//Commands/File.aspx?id=614818
Skanska 2006 (2007-12-08)
http://www.skanska.com/upload/Investors/Reports/2006/arsredovisning/skanska_arsredovisning_2006.pdf
SEB 2006 (2007-12-08)
http://hugin.info/1208/R/1116482/204173.pdf
Fackpress
Blumenstein, David & Routh, Clifford, 2007: Why their future looks strong, International Foundation of Employee Benefit Plans, Multiemployer Defined Benefit Pension Plans Clark, Gordon & Monk, Ashby, 2007: A crisis in defined benefit pension plans, Pensions Vol.
12, 2, Palgrave Macmillan Ltd
Chittim, B. David. & Woznaik Andrew D, 2005: FASB Pension Accounting Overhaul Begins, Mellon Institutional Asset Management
Diamond, Peter, 2000: Pensionsreformer med fokus på Sverige, Ekonomisk Debatt, årg 28 Nilsson, Björn. 2005: Genmäle till Anders Palm: Vad är rätt värdering av pensionsutfästelser?
Balans, nr 8-9, Stockholm: FAR Förlag AB
Janzon, Claes och Ericsson, Johan, 2006: Ändrade regler för pensionsredovisning Balans, nr 1, Stockholm: FAR Förlag AB
Palm, Anders, 2005: Det som göms i snö ... Pensionsåtaganden kraftigt undervärderade.
Balans, nr 5, Stockholm: FAR Förlag AB Intervju
Anonym auktoriserad revisor, expert på pensionsredovisning (2007-11-27)
Appendix
Bilaga 1: Sammanfattning intervju
Frågor angående redovisningen av förmånsbestämda- och avtalsbestämda- pensionsplaner, bland noterade företag:
1. Vilka krav alternativt rekommendationer brukar ni som revisor ge till noterade företag när det gäller redovisningen av pensioner?
2. Gör ni eller har ni gjort rekommendationer angående vilken pensionsplan
(förmånsbestämd eller avgiftsbestämd) som skulle gynna det företag ni granskar?
3. Vilka kriterier bör uppfyllas för att ett företag skall gynnas av att redovisa pensioner enligt en förmånsbestämd plan respektive en avgiftsbestämd pensionsplan? Hur påverkar företagens avkastningsnivå?
4. Är graden av kvalitativa egenskaper olika? Relevans, tillförlitlighet, validitet, verifierbarhet & jämförbarhet.
5. Hur har rekommendationerna URA 42 och 45 påverkat företagens pensionsredovisning?
-Vilka konsekvenser har dessa uttalanden haft för företag med pensioner i Alecta?
-Vilka konsekvenser har de fått på utformandet av årsredovisningen?
- Anser ni att företagen kan ha missgynnats av att vara tvungna att redovisa sina förmånsbestämda pensionsplaner som avgiftsbestämda?
- Kan de som tar del av företagens årsredovisningar ha missgynnats av detta?
- Finns det företag som valt att lämna Alecta och valt annat alternativ pga av uttalandena?
6. Skulle det vara tillåtet/möjligt för företag med Alecta:s pensionsförsäkring att själva välja att redovisa med förmånsbestämdplan, om de så ville? Skulle det gå emot IAS 19? Skulle det betraktas som orent?
7. Om Alecta i framtiden skulle möjliggöra en redovisning av förmånsbestämda
pensionsplaner, skulle detta vara en kostsam omställning för företagen? Om ja, varför?
8. Vid användningen av förmånsbestämda pensionsplaner hur tror ni att företagen skulle välja att redovisa aktuariella vinster och förluster? Vilken av de olika metoderna att redovisa dessa enligt IAS 19 skulle ni rekommendera och varför? Skulle ni
rekommendera olika metoder till olika företag? Vad är det som styr beslutet?
9. Hur har anpassningen till IAS 19 påverkat redovisningen av pensioner? Vilka positiva alternativt negativa konsekvenser har ni noterat för företagen, för utförandet av
årsredovisningen och dess prognos- alternativt återföringsrelevans?
10. Vilka trender inom val av pensionsplan och redovisningen av dessa ser ni framöver?
Kommer fler företag att redovisa enligt förmånsbestämda alternativt avgiftsbestämdaplaner?
11. Hur internationellt jämförbara anser ni att de olika pensionsplanerna och redovisningen av dessa är?
12. Hur de nya tilläggen till IAS19 som gjordes den 1:a Jan 2006 ökat eller minskat den internationella jämförbarheten?
13. Vilken riskbedömning gör ni i förhållande till respektive plan? I förhållande till de olika metoderna att redovisa aktuariella vinster och förluster? Vilka externa och interna risker ser ni?
14. Av de företag som själva förvaltar pensionerna hur granskar ni deras värdering av pensionsförpliktelserna?
Sammanfattning av revisorns svar baserad på anteckningar och inspelning Frågor angående redovisningen av förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner, bland noterade företag
Fråga 1 och 2
Nej vi skulle inte ge några rekommendationer. Stora företag vet vad de vill och små företag använder mycket sällan förmånsbestämda pensionsplaner.
Fråga 3
Om företag från början har använt sig av en viss plan kommer de med största sannolikhet fortsätta använda den. Det går att försäkra bort skulden.
Väljer man en förmånsbestämdplan behåller man pengarna i företaget.
Största skillnaden mellan förmånsbestämd och avgiftsbestämd pensionsplan, som redovisas enligt IAS 19, är att förmånsbestämda planer kan leda till större skuld, då framtida
löneökningar påverkar. Beror även på åldern, branschen och hur stora lönerna är.
Det kostar mer att använda sig av förmånsbestämda pensionsplaner då man behöver anställa auktarie som gör beräkningarna.
Tillämpningen är oväsentlig.
Som revisor granskar man företaget framför allt genom att titta på de input data som företaget gett till auktarien.
Viktigt att notera att den svenska standarden, RR29, som är en anpassad version av IAS 19, är mycket svår att använda i granskning. När den kom var den exakt likadan som IAS 19, men sen har man ändrat IAS 19 samtidigt som RR inte uppdaterar sig utan ligger still.
Fråga 4
Med en avgiftsbestämd plan vet användaren vilken kostnad företaget har inga överraskningar, lätt att förutsäga. Med förmånsbestämda planer är det större osäkerhet. Speciellt med de nya mortifikationstabellerna som gavs ut 2007. Denna tabell skapar större osäkerhet i
diskonteringsräntan och de avsättningar företaget kommer behöva göra om de har en förmånsbestämd pensionsplan. I förhållande till detta är avgiftsbestämda planer enklare.
De nya tabellerna kan komma att påverka företagens avkastning upp mot 10%. Dock är det tveksamt om investerare har tillräckligt med kunskap och insyn för att förstå denna påverkan.
När det gäller de olika formerna av hur aktuariella vinster och förluster kan redovisas har de olika fördelar för olika företag. Att redovisa med metoden direkt mot eget kapital innebär att
det inte blir några slag i resultat räkningen. Utöver det blir även skulden i balansräkningen rätt i förhållande till den verkliga pensionsskulden/förpliktelsen. En nackdel kan vara att
beräkningar och omräkningar måste göras varje år. Vissa företag är extra känsliga för hur resultatet utvecklas och påverkas då av att diskonteringseffekten är en kostnad.
Diskonteringen hamnar som en finansiellkostnad. Om ett företag å andra sidan är beroende av en bra stabil soliditet väljer de nog inte att redovisa direkt mot eget kapital Viktigt att ta hänsyn till diskonteringseffekter.
Fråga 5
Om tar exemplet SAS. De redovisar enligt IAS dock med en förmånsbetämdplan från Alecta, vilket inte borde vara möjligt p.g.a. akutgruppens uttalanden. Det är ovanligt att godkänna denna typ av redovisning. Då uttalandet från akutgruppen rekommenderar att man redovisar den som avgiftsbestämdplan, bör man följa denna rekommendation. Dock skulle man inte betrakta den som oren, eller undvika från standarden som man nu säger.
Det är inte troligt att företag som har förmånsbestämda planer övergår till avgiftsbestämda då detta är en stor process som skulle bli mycket kostsam.
Om vi bortser från SAS. Då IAS 19 kom i samband med uttalandena från akutgruppen blev klassificeringen av alectas pensionsplaner som avgiftsbestämda och inte som
förmånsbestämda som de egentligen borde klassas som, inte ett problem då det ändå skedde en stor omställning till IAS.
Såg man några övergångseffekter vid införandet av IAS, speciellt IAS 19, 2003?
Mycket information om speciellt Alectas pensionsplaner gick man mist om. Om man ser på hur Alecta planerna har fungerat i praktiken så är det endast vid underskott som det kan uppstå problem, då problem finns i beräkningarna samt hur underskott och överskott skall fördelas mellan bolagen. Dock finns inga sådana överkott eller underskott idag.
Fråga 6
Det skulle vara möjligt om man gjorde som SAS men då går man alltså mot
rekommendationen. Om de inte får göra det, vilka effekter? Vart skall aktuariella vinster och förluster redovisas? Då löser man bort skulden, de aktuariella vinsterna och förlusterna, ger slag i resultat räkningen. Settlement eller inte? Fel rättas retroaktivt.
Fråga 7
Det skulle kunna bli kostsamt. Då många nya. Kan vara mycket pengar? Räknat i Alecta, försäkringsprinciper. Vad händer om underfonderat? Fråga Alecta.
Fråga 8
Se fråga 4 andra stycket.
Fråga 9
För de börsnoterade skedde denna omställning 2004 till RR29 och 2005 till IFRS. I princip så var det samma. Kan välja att nollställa aktuariella vinster och förluster vid övergången. De allra flesta företagen nollställde, en del trodde att de inte behövde det. Inga stora effekter noterades. Det hela ledde inte till så stora förändringar, det uppstod ett större tryck att anstränga sig med tilläggsupplysningarna. Det skedde en inventering av pensionsplaner runt om i världen. Titta på rapporter 2004/2005. Förr fick man redovisa enligt lokala standarder, idag ska man räkna om enligt svensk standard. Det är upp till företagen att räkna om allt, dock revisorn rekommenderar. Ok då inte så stor effekt.
Fråga 10
I Sverige har vi en trend mot avgiftsbestämda planer. Visar sig bl.a. genom den nya ITP-planen. Man har upplevt mycket bekymmer med förmånsbestämda planer då prognosen för nästa års pensionskostnader inte så ofta uppfylls. Speciellt när det gäller aktuariella vinster och förluster. Detta är möjligt med avgiftsbestämda planer. Aktiemarknaden straffa
oförutsägbarhet. Dessutom är det enklare att förklara avgiftsbestämda planer.
Fråga 11
IFRS är tänkt skall tillämpas i hela världen så den är jämförbar där den tillämpas. Dock ej lika jämförbart med USGAAP idag. De är på väg att gå ifrån USGAAP genom ett första steg att små företag som går att handla på börsen skall kunna redovisa enligt IFRS.
Andra problem med IFRS kan vara att vissa länder tillämpar den olika mycket, många gör det inte fullt ut.
Fråga 12
De stora börsnoterade företagen granskas av revisors experter i andra länder.
Fråga 13
Vid redovisning direkt mot EK måste man räkna aktuarieberäkningar varje kvartal.
Riskbedömningen: Större mängd info i förmånsbestämda planer, det blir lättare att missa något. Pensionerna i sig är svårare att bedöma. IAS 1 paragraf 116. Risker rent generellt finns hos osäkra faktorer. Pensioner kan vara exempel på en osäker faktor. Med förmånsbestämda planer bör man göra en känslighetsanalys och kommentera sådan.
Fråga 14
Då tittar vi på deras antaganden. Har en pensionsgrupp som används. Kan även göra IAS19 beräkningar. Frågar oss om utfallet är rimligt, vilken parametersättning, om hela pensionen är med och vilken internkontroll man har rent generellt.
Bilaga 2: Uträkning av pensioner i balans och resultaträkning med exempel
Redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner i Balansräkningen
Den förmånsbestämda pensionsskuld som skall redovisas i balansräkningen räknas fram på nedanstående sätt:81
A. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen
(nuvärdet av de förväntade framtida pensionsbetalningarna utan att avdrag för värdet på eventuella förvaltningstillgångar gjorts)
B. plus eventuella aktuariella vinster (minus eventuella aktuariella förluster) som inte redovisats
C. minus eventuella kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder som ännu inte redovisats
D. minus verkligt värde på balansdagen av de eventuella förvaltningstillgångar med vilka förpliktelserna skall regleras
Om nettot av följande poster blir positivt innebär det att företaget skall redovisa en skuld i balansräkningen82. I tillhörande noter skall även upplysningar lämnas där man specificerar de olika posterna83
Nedan kommer en redogörelse över hur varje del av denna beräkning skall gå till:
A. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen
Pensionsförpliktelsen beräknas med en Project Unit Credit Method modell, sk. PUCM.
Metoden periodiserar kostnaden för förpliktelsen linjärt mellan den tidpunkt som gav upphov till kostnaden enligt planen fram till och med den beräknade återstående verksamma tiden till pension för arbetstagaren. 84 Att periodiseringen sker linjärt med denna metod beror på att tjänstgöringsperioderna anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen och varje sådan enhet värderas separat för att bygga upp till den slutliga förpliktelsen på balansdagen.85
I exemplet som följer sker inga förändringar i antaganden sker under perioden.
Exempel: Antag att en nytillsatt chef har 3 år kvar till pension och har garanterats 1 procent av sin slutlön multiplicerat med antalet tjänsteår. Chefen antas lämna företaget i slutet av år 3. Ersättningen skall betalas ut som en klumpsumma. Lönen
som är på 1 000 000 kr antas växa med 7 procent per år. Diskonteringsräntan bestäms till 10 procent. Exemplet skildrar en PUC-metods beräkning.
år 1 år 2 år 3 Ersättning hänförligt till:
Tidigare år 0 11449 22898
Innevarande år 11449 11449 11449 Innevarande och tidigare
år 11449 22898 34347
Ingående förpliktelse 0 9462 20816
Ränta 10% 0 946.2 2081.6
Kostnader avseende tjänstgöring
under innevarande år 9462 10408 11449 Utgående förpliktelse 9462 20816 34347
1. Slutlönen beräknas till: 1000 000 kr * 1,072 = 1 144 900 kr.
2. En procent av detta blir: 0,01 * 1 144 900 kr = 11 449 kr.
3. 11 449 är årliga intjänande ersättningen, på 3 år blir detta sammanlagt 34 347 kr.
4. Då utbetalningen inte sker förrän om 2 år skall skulden diskonteras med
diskonteringsräntan (10 %) vid slutet av år 1. Nuvärdet av skulden: 11 449 kr/1,12 = 9462 kr.
Detta blir den utgående förpliktelsen år 1.
5. I slutet av år 2 har ytterligare en enhet av den totala förpliktelsen uppkommit, dvs. 11 449 kr. Liksom tidigare skall denna skuld diskonteras: 11 449 kr/1,1 = 10 408 kr
6. Då utbetalningen av förpliktelsen från år 1 har kommit ett år närmare reglering skall en räntekostnad tas med i årets kostnad, vilket blir: 9462 kr * 0,1= 946.2 kr. För år 3 blir räntekostnaden: (946 kr * 1,1) + (10 408 kr * 0,1) = 2081.6 kr. Kostnaderna avseende detta år diskonteras inte då utbetalning sker.
B. plus eventuella aktuariella vinster (minus eventuella aktuariella förluster) som inte redovisats
Aktuariella vinster och förluster uppstår av effekterna av skillnader mellan tidigare aktuariella antaganden och vad som faktiskt inträffat, samt av ändrade aktuariella antaganden.
De aktuariella vinsterna och förlusterna kommer från förändringen i nuvärdet av pensionsutfästelserna eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.86
Vid bokslutet 2004 tilläts två olika sätt att redovisa eventuella aktuariella vinster och förluster:
• korridorregeln
• valfritt systematiskt sätt som leder till snabbare redovisning, vi väljer att benämna detta som direkt mot resultatet87.
86 FAR (2006:IAS 19, punkt 94
Från och med bokslutet 2005 tillkom ett ytterligare alternativ
• direkt mot eget kapital
C. minus eventuella kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder som ännu inte redovisats
Om pensionsplaner ändras kan kostnader uppstå som är hänförliga till tidigare år. Och som följd av detta kan företagets pensionsåtagande öka. Kostnaden av förändringen behöver emellertid inte redovisas direkt. De kan fördelas linjärt över tiden fram till dess att
ersättningarna inte är antastbara. En antastbar ersättning är en ersättning som kan komma att bortfalla helt eller delvis om förmånstagaren slutar sin anställning i förväg. Den är alltså villkorad. Om ersättningsändringen gäller för en tid som redan är oantastbar tas hela beloppet med i beräkningen av pensionsskulden som redovisas i balansräkningen.88
D. minus verkligt värde på balansdagen av de eventuella förvaltningstillgångar med vilka förpliktelserna skall regleras
Förvaltningstillgångar omfattar tillgångar som innehas av en pensionsstiftelse som är rättsligt skild från det rapporterade företaget samt även försäkringsbrev under särskilda
omständigheter som är utgivet av en försäkringsgivare som inte är företaget närstående.89 Summeras beloppen från A till D erhålls det nettobelopp som redovisas som en skuld eller tillgång i balansräkningen.
Redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner i Resultaträkningen
Vid kostnadsberäkningen för pensionsåtagandena görs även denna stegvis. Nettot av följande belopp skall redovisas som kostnad eller intäkt i resultaträkningen.90
a) Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period.
b) (+) Räntekostnader.
c) (-) Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar och på varje rätt till ersättning
d) Aktuariella (-) vinster och (+) förluster i enlighet med företagets redovisningsprincip
e) (+) Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder (den del som ska redovisas).
f) (±)Effekten av eventuella reduceringar och regleringar.
g) Effekten av begränsningsregeln91
Det är i punkt d som skillnaden mellan de olika redovisningsprinciperna uppstår i
resultaträkningen för de aktuariella vinster och förluster vid förmånsbestämda pensionsplaner.
87 Janzon och Ericsson(2003:34)
88 FAR (2006:IAS 19, punkt 96-97)
89 FAR (2006:IAS 19, punkt 7)
90 FAR (2006:IAS 19, punkt 61)
91 FAR (2006:IAS 19, punkt 58b). Begränsar hur mycket som får tas upp som en intäkt