Företagsekonomi C Kandidatuppsats 15 hp HT 2007
Redovisning av pensionsplaner
En kvalitativ studie
Författare Emma Wickman
Rebecka Löthman
Sai-Wing Cheung Handledare Bengt Öström
Datum 2008-01-14
Sammandrag
Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två olika pensionsplaner som används av företag, förmåns- och avgiftsbestämd. Studien ämnar undersöka om förmånsbestämda och
avgiftsbestämda pensionsplaner skiljer sig åt från varandra i årsredovisningens utformning och i så fall på vilket sätt dessa skillnader påverkar användaren. Empirin visar genom en studie av årsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för användaren används redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvärderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer. Som grund till utvärderingen ligger dels egna beräkningar och antaganden utifrån den svenska
redovisningsstandarden och dels studien av årsredovisningar. Ett flertal observationer kunde göras vilket kom att leda till slutsatsen att avgiftsbestämda pensionsplaner är, från ett
redovisningsperspektiv, till mer nytta för användaren och lättare att förstå. Förmånsbestämda planer, speciellt om de redovisas med hjälp av en korridor, är svårare att sätta sig in i och är till mindre nytta för användaren.
Innehållsförteckning
BEGREPPSÖVERSIKT OCH DEFINITIONER ... 5
1 INLEDNING... 6
1.1 PROBLEMATISERING...7
1.2 SYFTE...7
1.3 AVGRÄNSNINGAR...7
1.4 DATAINSAMLING...8
1.4.1 Val av innehåll ...8
1.4.2 Val av litterära källor...8
1.4.3 Intervju...9
1.5 MODELLVAL...9
2. TEORETISK REFERENSRAM... 10
2.1 PENSIONSSYSTEMETS UPPBYGGNAD...10
2.1.1 Allmän pension ...11
2.1.2 Tjänstepension ...11
2.1.3 Privat pensionssparande...11
2.2 TJÄNSTEPENSIONEN - TVÅ OLIKA PLANER...12
2.2.1 Avgiftsbestämda planer ...12
2.2.1.1 Redovisning av avgiftsbestämda planer ... 12
2.2.1.2 Exempel på avgiftsbestämda planer... 13
2.2.2 Förmånsbestämda pensionsplaner ...13
2.2.2.1 Redovisning av förmånsbestämda planer... 14
2.2.2.2 Tre metoder att redovisa aktuariella vinster och förluster på... 15
2.3 REGELVERK OCH NORMER...17
2.3.1 FAR 4...17
2.3.2 RR 29 - Ersättningar till anställda...17
2.3.3 International Accounting Standards (IAS) ...18
2.3.3.1 IAS 19- Ersättningar till anställda ... 18
2.4 TIDIGARE FORSKNING...19
3. MODELL... 22
3.1 KVALITATIVA EGENSKAPER...22
3.1.1 Relevans...22
3.1.2 Tillförlitlighet ...23
3.1.3 Validitet ...23
3.1.4 Verifierbarhet ...24
3.1.5 Jämförbarhet...24
3.2 REDOVISNINGSPRINCIPER...25
3.2.1 Antagande om fortlevnad ...25
3.2.2 Realisationsprincipen och kongruensprincipen...25
3.2.3 Matchningsprincipen ...25
3.2.4 Försiktighetsprincipen ...26
4 METOD EMPIRI... 26
4.1 URVAL AV FÖRETAG...26
4.2 OPERATIONALISERING...27
5 EMPIRI ... 28
5.1 SEB-KORRIDORREGELN...28
5.1.1 Ur SEBs årsredovisning 2006 ...28
5.2 SSAB-DIREKT MOT RESULTAT...30
5.2.1 Ur SSAB’s årsredovisning 2006...30
5.3 SKANSKA- MOT EGET KAPITAL...32
5.3.1 Ur Skanskas årsredovisningen 2006...32
5.4 EXEMPEL PÅ FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER...33
6 ANALYS... 35
6.1 KVALITATIVA EGENSKAPER...35
6.1.1 Relevans...35
6.1.2 Tillförlitlighet ...37
6.1.3 Validitet ...37
6.1.4 Verifierbarhet ...38
6.1.5 Jämförbarhet...39
6.2 REDOVISNINGS PRINCIPER...40
6.2.1 Antagande om fortlevnad ...40
6.2.2 Realisationsprincipen och kongruensprincipen...41
6.2.3 Matchningsprincipen ...41
6.2.4 Försiktighetsprincipen ...42
6.3 SAMMANSTÄLLNINGSTABELLER...43
7 SLUTDISKUSSION ... 44
7.1 DISKUSSION...44
7.2 SLUTSATS...46
7.3 VIDARE FORSKNING...46
8 REFERENSLISTA ... 47
APPENDIX ... 49
BILAGA 1: SAMMANFATTNING INTERVJU...49
BILAGA 2: UTRÄKNING AV PENSIONER I BALANS OCH RESULTATRÄKNING MED EXEMPEL...53
Begreppsöversikt och definitioner
Aktuarie Auktoriserad matematiker inom ekonomisk statistik Aktuariella antaganden Faktorer som påverkar pensionsförpliktelsen som t.ex.
livslängd, diskonteringsränta, löneökningstakt etc.
Aktuariella vinster/förluster Effekten av skillnaden i antaganden nu mot tidigare Alecta Tidigare Sveriges Privatanställdas Pensionskassa (SPP)
bildades år 1917
Avgiftsbestämd pensionsplan Avgiftsplan, premiebestämd
FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer
FASB Financial Accounting Standards Board (amerikansk standard) Förmånsbestämd pensionsplan Förmånsplan, förmånsbaserad
Förpliktelse En skyldighet eller ett ansvar
Förvaltningstillgångar Tillgångar i syfte att i framtiden reglera pensionsförpliktelsen
IAS International Accounting Standards
IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standards Committee IFRS International Financial Reporting Standards
ITP Industrins och handelns tilläggspension
Pensionsförpliktelse Nuvärdet av förväntade framtida pensionsutbetalningarna, kallas även pensionsutfästelse, pensionsåtagande
PUCM Project Unit Credit Method, vedertagen matematisk beräkningsmodell för beräkning av förpliktelsen
1 Inledning
Hösten 2006 rapporterade EU-kommissonen att flera länders ekonomier var på väg att knäckas av en åldrande befolkning.1 SCB beräknar att i mitten av 2030-talet kommer de som är äldre än 65 år utgöra en 25 procent av Sveriges befolkning jämfört med dagen 17 procent.2 Detta visar på att pensioner i framtiden kommer att bli en viktigare fråga och kommer att få mer uppmärksamhet av samhället.
Innan denna tid är kommen är det viktigt att företagen har ett effektivt sätt att förvalta de anställdas pensioner och även en fungerande metod att redovisa dessa. Redan idag har det tagits fram regler för att kunna standardisera redovisningen av pensioner, vilket har skapat ett intresse hos författarna. Framförallt är det intressant att studera på vilket sätt företag har valt att redovisa pensioner i årsredovisningen, då denna förmedling av information är av stor betydelse för en rad intressenter.
Företagen har länge gjort upp pensionsplaner efter Tryggandelagen. Idag ska redovisningen anpassas till International Accounting Standards (IAS), en internationellt jämförbar
redovisningsstandard. I denna standard finns det idag två huvudsakliga sätt för företag att redovisa pensioner, antingen förmånsbestämda pensionsplaner eller avgiftsbestämda pensionsplaner.
En internationell trend har observerats, att företag i större utsträckning väljer att redovisa genom att använda sig av avgiftsbestämda planer än förmånsbestämda.3 Detta väckte frågan hur det ser ut bland svenska företag. I brist på tillgänglig statistik beträffande användningen av förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner bestämde vi oss för att övergripande granska ett flertal av listorna på den svenska börsen. I en förundersökning till uppsatsen granskades ett
1DN, 2006-12-08. Framtida pension källa till oro,
(http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=595916) 2007-11-20.
2 SCB. Ökad livslängd – åldrande befolkning, 2004
(http://www.scb.se/statistik/BE/AA9999/2003M00/BE90S%C3%859901_04.pdf ) 2007-11-05, s.51.
3 Clark, Gordon & Monk, Ashby. A crisis in defined benefit pension plans, Pensions Vol. 12, 2, (Palgrave Macmillan Ltd, 2007) s. 68–81.
flertal pensionsplaner hos börslistade svenska bolag.Relativt tidigt kunde den beskrivna trenden ses hos företag, att de flesta användes sig av en avgiftsbestämda pensionsplanen.4
1.1 Problematisering
Det går att finna ett flertal undersökningar på hur de olika metoderna för att redovisa pensioner påverkar företaget. Däremot har det varit svårt att hitta undersökningar på hur redovisningen ser ut i årsredovisningen och hur informationen som visas kan påverka dess användare. Författarna anser därför att det finns ett behov av att undersöka hur väl olika pensionsplaner redovisas i årsredovisningen och dessutom hur de kan resultera i olika grad av nytta för användaren.
IASC:s (International Accounting Standards Committe) är av åsikten att finansiella rapporter upprättas i syfte att tillhandahålla information som är användbar vid ekonomiska beslut.5 Stämmer detta in på hur företagen redovisar sina pensioner?
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka om förmånsbestämda och avgiftsbestämda
pensionsplaner skiljer sig åt i årsredovisningens utformning och i så fall på vilket sätt dessa skillnader påverkar användaren.
1.3 Avgränsningar
För läsaren av den här uppsatsen är det viktigt att vara medveten om att detta endast är en studie av redovisningen av tjänstepensionens olika planer, förmån respektive avgiftsbestämda.
Vidare är det endast börsnoterade företag som kommer att granskas, med andra ord har alla studerade företag gjort sina årsredovisningar enligt IAS. Det kommer att bortses från hur
4 Egen undersökning (november 2007)
5 FAR. Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006 (Stockholm: FAR förlag, 2006), s 8.
företagen påverkas av användningen av de två pensionsplanerna. Fokus kommer att vara på hur användaren av årsredovisningen påverkas olika beroende på vilken pensionsplan företaget använder.
Slutligen är det även viktigt att vara medveten om att det finns förmånsbestämda
pensionsplaner med antingen en eller flera arbetsgivare. Endast förmånsbestämda planer med en arbetsgivare kommer att studeras, då det i Sverige är framförallt Alecta som står för de förmånsbestämda planerna med flera arbetsgivare. Alectas planer har inte godkänts för redovisning enligt reglerna för förmånsbestämda planer, utan redovisas som avgiftsbestämda planer.
1.4 Datainsamling 1.4.1 Val av innehåll
Ämnet pensionsredovisning kan vara relativt komplicerat. För att öka förståelsen har vi valt att först skapa en grundlig kunskapsnivå hos läsaren genom att ge en kort bakgrund till pensioner i Sverige och sedan beskriva de olika redovisningsalternativ som företag använder sig av. Exempel har konstruerats för att tydliggöra hur de olika pensionsplanerna redovisas och hur de skiljer sig åt i en årsredovisning. För att klargöra varför företagen ges dessa möjligheter till redovisning beskrivs också svenska redovisningsregler närmare.
Efter att läsaren har fått en förståelsegrund avslutar vi teorin med tidigare forskning, detta för att sätta uppsatsen i ett forskningsperspektiv.
1.4.2 Val av litterära källor
Som bas för vår teori har vi använt oss av Internationell Redovisningsstandard i Sverige 2006, för att nå all den specifika information om redovisningsreglerna som är nödvändig att ha för att kunna fortgå med undersökningarna. De regler vi använder oss av i standarden har inte uppdaterats efter denna upplaga. Vidare presenteras ett antal tidigare forskningsresultat, från
en rad olika akademiska tidskrifter. Framförallt används många artiklar från USA då det har gjorts betydligt mycket mer forskning på området där än i Sverige.
1.4.3 Intervju
En kvalitativ intervju6 har utförts med en revisor som är kunnig inom ämnet
pensionsredovisning, denne vill dock vara anonym. Då revisorn ska bistå med mycket fakta och mindre eget tyckande är det enda problem vi ser med anonymiteten om vidare forskning skulle vilja använda sig vidare av samma källa. Vi valde revisor efter att ha fått uppgiften från byrån att denna var den mest lämplige person att prata med angående pensionsredovisning.
Revisorn fick frågorna e-postade till sig innan intervjun för att ha möjlighet att förbereda sig och ta fram all lämplig information.
Med kvalitativ menas att intervjun har genomförts med fysisk närhet, dvs. ansikte mot ansikte, vilket i sig innebär en grund för ömsesidig tillit.7 Detta för att problemet med en kvalitativ intervju ofta är att intervjuobjektet vill leva upp till de förväntningar som
intervjuaren har och svarar därefter.8 Detta har vi försökt undvika genom att snarare agera intresserade lyssnare än ifrågasättande.Vi tror dock att detta problem dessutom minskas av att det är intervjuobjektet som är experten i ämnet och inte intervjuaren. Svaren från
intervjufrågorna finns refererade till i uppsatsen och är till för att ge en ytterligare insyn i användningen av pensionsplanerna i praktiken, en sammanfattning av intervjun kommer att finnas som en bilaga i appendix.9
1.5 Modellval
Vi har valt att använda en modell baserad på IASCs10 rekommendationer i kombination med ekonomie doktor och universitetslektor Dag Smiths utveckling av dessa11, då vi anser att den
6 Magne Holme & Krohn Solvang. Forskningsmetodik (Lund: Studentlitteratur, 1991) s.110ff.
7 Magne Holme & Krohn. (1991:101)
8 Magne Holme & Krohn. (1991:102)
9 Se Bilaga 1, appendix
10 FAR. Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2006 (Stockholm: FAR förlag, 2006), s 12-22
11 Smith, Dag. Redovisningens språk, 3:e uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2006) s. 24-32, 77-92.
har möjlighet att på ett mindre komplicerat sätt skapa förståelse hos läsaren. Den modell vi valt kan också leda oss fram i slutdiskussionen på ett sätt som främjar vårt syfte.
Modellen har formulerats för att tillfredställa syftet att definiera skillnader mellan
avgiftsbestämda och förmånsbestämda årsredovisningen utifrån användarens perspektiv. För att strukturera dessa skillnader har vi valt att se till de kvalitativa egenskaperna som
redovisningen bör ha enligt IASB, men efter Dag Smiths modell. Dessa kvalitetskrav har formulerats på redovisningens utformning, med utgångspunkt från användarnas, dvs.
användarnas, informationsbehov.12 Det som skall undersökas är i hur stor grad dessa egenskaper finns med i de olika sätten att redovisa pensionsplaner i svenska aktiebolag.
Vi har också valt att bygga in de principer som styr redovisningen vid val av värderingsmetod av tillgångar.. Dessa principer är allmänt accepterade13 vid värdering av tillgångar och har syftet att ytterligare identifiera de skillnader som bidrar till varierad kvalité för användaren.
2. Teoretisk referensram
2.1 Pensionssystemets uppbyggnad
Pensionssystemet i Sverige är uppbyggt av tre delar där grunden består av den allmänna pensionen. Och denna kompletteras med en tjänstepension och dessutom med frivillig del från privat pensionssparande. Dessa tre komponenter utgör tillsammans den totala pensionen14
12 Smith (2006:24)
13 Smith (2006:77)
14 Min pensions i Sverige AB. (https://www.minpension.se/SaFungerarPensionen/Default.aspx) 2007-10-29.
Figur 1. Pensionssystemets tre komponenter i Sverige 15
2.1.1 Allmän pension
I den allmänna pensionen tjänar arbetstagaren in sin pension varje år denne arbetar, under hela sitt yrkesverksamma liv. Inkomstpensionen är den större delen av den allmänna pension.
Premiepensionen är den mindre delen som arbetstagaren får placera i fonder. Det finns också en tredje del som heter garantipension. Den är ett grundskydd för den som haft låg eller ingen inkomst.16
2.1.2 Tjänstepension
Det flesta som arbetar i Sverige har dessutom en kollektivavtalad tjänstepension. Här är det arbetsgivaren som betalar premien. I vissa fall kan också arbetstagaren välja vilken
försäkringsform och i vilket försäkringsbolag pengarna ska placeras. Om denne har jobbat på flera ställen kan man inneha fler än en kollektivavtalad tjänstepension.17
2.1.3 Privat pensionssparande
15 www.minpension.se (2007)
16 www.minpension.se (2007)
17 www.minpension.se (2007)
Förutom allmän pension och kollektivavtalad tjänstepension så har många personer ett privat pensionssparande där privatpersonen själv gör avsättningar. 18
2.2 Tjänstepensionen - två olika planer
Det finns två typer av tjänstepensionsplaner, förmånsbestämda planer och avgiftsbestämda planer.
2.2.1 Avgiftsbestämda planer
Enligt avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och företagets rättsliga eller informella förpliktelse är begränsad till det belopp som företaget accepterar att bidra med. Storleken på den anställdes ersättningar efter avslutad anställning beror således på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag, tillsammans med den kapitalavkastning som avgifterna ger. Vanligast i Sverige är att det avtalas fram en viss procent av lönen. Det är sålunda den anställde som bär både den
aktuariella risken, dvs. att avkastningen blir mindre än förväntat och investeringsrisken, dvs.
att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna vid den tidpunkt då de ska betalas ut.19
2.2.1.1 Redovisning av avgiftsbestämda planer
När en anställd utfört tjänster åt företaget under en viss period ska företaget redovisa de avgifter som ska betalas till en avgiftsbestämd plan som kompensation.20 De kan redovisas antingen som en kostnad, såvida inte någon annan punkt i IAS kräver eller tillåter att avgifterna inkluderas i anskaffningsvärdet för tillgångar, eller som en skuld (upplupen kostnad) efter avdrag för eventuellt redan betalda delar av avgifterna. Om de redan betalda avgifterna är större än den inbetalda summan ska det överskjutande beloppet redovisas som en tillgång(förutbetald kostnad). Dessa kommer att leda till antingen en kontant återbetalning
18 www.minpension.se (2007)
19 FAR (2006:IAS 19, punkt 25)
20 FAR (2006:IAS 19, punkt 44)
eller minskade framtida kostnader.21 Redovisningen av avgiftsbestämda planer är relativt okomplicerad att genomföra. Man behöver inte räkna ut några aktuariella vinster eller förluster och inte heller diskontera utom i de fall då betalningarna inte förfaller till betalning inom tolv månader efter det att de anställda har utfört tjänsterna.22 Företaget skall dock lämna upplysning om det belopp som redovisas som kostnad och även upplysning om de
pensionsavgifter som betalas till nyckelpersoner i ledande positioner.23
2.2.1.2 Exempel på avgiftsbestämda planer
Företag X betalar 5 % av bruttolönen i pensionsavgifter enligt företagets bestämda pensionsplan. Den totala bruttolönen har under året uppgått till 1,5 miljoner kronor.
Pensionskostnaden i resultaträkningen: 75 000 kronor (0,05 * 1 500 000)
2.2.2 Förmånsbestämda pensionsplaner
Med förmånsbestämd pension menar man en pension som i förväg är bestämd till ett visst belopp eller till en viss nivå av till exempel slutlön eller medelinkomst. 24 Under en förmånsbestämd pensionsplan avtalar arbetsgivaren med arbetstagaren att om i framtiden utbetala en viss ersättning efter pensioneringen. En sådan ersättning kan vara till exempel en viss procent av arbetstagarens slutlön varje år under resten av arbetstagarens liv.25 Det kan också vara en klumpsumma som betalas ut vid pensioneringen.26 Med andra ord beror storleken på avgiften på hur mycket som behövs för att bekosta den redan bestämda
pensionen. ITP:s ålderspension och den gamla allmänna pensionens tilläggspension (ATP och folkpensionstillägg) samt den nya allmänna pensionens garantipension är förmånsbaserade pensioner.27 Den här typen av pensionsplan skiljer sig från avgiftsbestämda pensionsplaner genom utökade skyldigheter gentemot den planen omfattar. Det räcker inte att endast betala
21 FAR (2006:IAS 19, punkt 44)
22 FAR (2006:IAS 19, punkt 43)
23 FAR (2006:IAS 19, punkt 47)
24 Ekonomifakta. (http://www.ekonomifakta.se/sv/Ordlista/Pension_formansbestamd/) 2007-11-20
25 FAR (2006:IAS 19, punkt 68)
26 FAR (2006:IAS 19, punkt 65)
27 Förhandlings- och samverkansrådet PTK (http://www.ptk.se/templates/TextPage____2487.aspx) 2007-11-21
en avgift som kostnadsförs i företagets resultaträkning, en förmånsbestämdplan innehåller en rad olika moment28.
Figur 2. Nuvärdet av förpliktelsen och tillgångarna skall nå en jämvikt genom att lägga pengar i tillgångsskålen.
Vid förändring av parametrarna flyttar sig balanspunkten och pengar behövs läggas till eller dras ifrån vid en överfondering.
Antagande måste göras beträffande inflation, diskonteringsränta, löneökningstakt, livslängd och avkastning på förvaltningstillgångar. Vid regleringen av överenskommelsen i framtiden uppkommer både aktuariella och finansiella risker för arbetsgivaren. Aktuariell risk är risken att pensionsförpliktelsen blir dyrare att reglera än vad den ursprungligt uppskattats till. Om förmånstagaren lever tills denne är 90 år istället för 80 år kan företaget tvingas betala ut pension 10 år till, beroende på hur pensionsavtalet är utformat. Finansiell risk är risken för att avkastningen på avsatta medel eller diskonteringsräntan utfaller sämre än väntat för företaget.
Pensionsskulden kan vara såväl fonderad, delvis fonderad eller icke fonderad. En fonderad pensionsplan menas att medel sätts av till en från företaget fristående separat juridisk enhet. 29
2.2.2.1 Redovisning av förmånsbestämda planer
28 Ekonomifakta (2007)
29 FAR (2006:IAS 19, punkt 49)
T.ex.:
Diskonteringsränta Livslängd Löneökning Inflation
Pensionstillgång
Pensionsförpliktelse Aktuariella
parametrar
Redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner är mer komplex än för avgiftsbestämda pensionsplaner.30 Förutom att Internationell redovisningsstandard kräver att upplysningar skall lämnas över gjorda antaganden och vad de baseras på, 31 så krävs även att
pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgången beräknas på bästa tillförlitliga sätt. Enligt standarden ska PUCM (Project Unit Credit Method) 32 användas.33
Förmånsbestämda pensioner beräknas förenklat genom följande operationer:34
1. Företaget skall göra en tillförlitlig beräkning av det ersättningsbelopp som intjänats i utbyte mot tjänster under innevarande period och tidigare perioder. Detta värde diskonteras med PUCM.
2. Fastställer det verkliga värdet av förvaltningstillgångar de har att tillgå för pensionsförpliktelsen.
3. Skillnaden mellan de ovan ger den aktuariella vinsten eller förlusten Förändringar i pensionsplanen skall även ta hänsyn till tidigare tjänstgöring.
Det är denna aktuariella vinst och förlust som företagen har att ta ställning till hur den ska redovisas. IAS 19 ger tre alternativ att redovisa aktuariella vinsten eller förlusten:35
1. Enligt en ”korridor”, s.k. Korridorregeln 2. Direkt mot resultatet
3. Redovisa utanför resultaträkningen, direkt mot eget kapital (nytt med IAS 19)
2.2.2.2 Tre metoder att redovisa aktuariella vinster och förluster på
Det första sättet att redovisa aktuariella vinster och förluster är med korridorregeln. Då detta tillämpas kommer hela beloppet av de eventuella aktuariella förlusterna eller vinsterna inte att redovisas, utan endast den del som överstiger den högsta av: 10 procent förmånsbestämda förpliktelsen eller 10 procent förvaltningstillgångarnas verkliga värde i början av perioden.36
30 FAR (2006:IAS 19, punkt 48)
31 FAR (2006:IAS 19, punkt 120)
32 FAR (2006:IAS 19, punkt 64)
33 Se Appendix, Bilaga 2
34 FAR (2006:IAS 19, punkt 50)
35 FAR (2006:IAS 19, punkt 92-95)
36 FAR (2006:IAS 19, punkt 95)
Metoden skyddar mot en oönskad volatilitet i resultatet, genom att en svängning i värdet jämnar ut sig självt med tiden.37
Till följd av användandet av en korridor påverkar de oredovisade aktuariella vinster och förluster varken resultat eller balansräkningen. Men om pensionsutfästelsen ökar på grund av till exempel en sänkt diskonteringsränta uppkommer en aktuariell förlust. Denna förlust (ackumulerat med tidigare förluster) ”kvittas” fullt ut om den hamnar inom 10
procentgränsen. Till följd av detta uppkommer ingen ytterligare skuld i balansräkningen.
Däremot om den ackumulerade oredovisade aktuariella vinsten eller förlusten hade varit större än de tillåtna procenten tas den överskjutande delen upp som en ökning i
pensionsutfästelsen.38 Denna metod medför att skulden som redovisas i balansräkningen kan avvika från det verkliga värdet på pensionsskulden.39
Det andra sättet Internationell redovisnings standard ger möjlighet till är att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt mot resultatet. Detta ger en snabbare redovisning av aktuariella vinsten eller förlusten och motsvarar en korridor på 0 %. Här syns den aktuariella vinsten eller förlusten omedelbart i resultaträkningen.40
Det tredje sättet att redovisa de aktuariella vinster eller förluster är direkt mot eget kapital.
Som följd av detta minskar volatiliteten i resultatet och presentationen i balansräkningen kommer bli mer relevant, istället för att redovisa det som en fiktiv skuld eller tillgång. Det verkliga värdet av pensionsskulden är således alltid det värde som återfinns i
balansräkningen.41 Förändringen i eget kapital skall redovisas separat under titeln
”redogörelse över redovisade intäkter och kostnader.”42 Väljs detta alternativa skall det tillämpas på samtliga förmånsbestämda planer och samtliga aktuariella vinster och förluster.43 Med andra ord utesluter denna metod de andra två sätten att att föra aktuariella vinster och förluster.
37 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Accounting update, nr 1 okt 2005
(http://www.pwc.com/se/swe/ins-sol/spec-int/ias/Accounting_Update_105.pdf ) 2007-11-28, s. 5-9
38 FAR (2006:IAS 19, punkt 94-95)
39 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (2005:5f)
40 FAR (2006:IAS 19, punkt 93)
41 Intervju revisor, se bilaga 1.
42Janzon, Claes och Ericsson, Johan. Ändrade regler för pensionsredovisning, ( Stockholm: FAR Förlag AB, 2005) s. 34.
43 FAR (2006:IAS 19, punkt 93A)
2.3 Regelverk och normer
För att förstå hur pensionsplanerna redovisas är det viktigt att känna till de regelverk och normer som styr redovisningen. Diagrammet nedan ger en överblick över vilka olika normer och standarder som har influerat redovisningen de senaste fyra åren.
Figur 3. Ikraftträdande av normer och standarder för noterade svenska börsbolag. Vitt fält i IAS 19 boxen beskriver en övergångsperiod
2.3.1 FAR 4
Tidigare fanns endast FAR:s normgivande rekommendation nummer 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. Utgångspunkten i FAR:s rekommendation är
tryggandelagen.44 Enligt FAR:s rekommendation 4 ska de svenska företagen redovisa sina pensionskostnader till den kostnad den som tas upp i respektive land efter lokala regler. De auktariella beräkningarna har gjorts från Finansinspektionens (FI) beräkningar av parametrar, som t.ex. framtida räntor. En stor skillnad är att FI inte gjorde beräkningar på framtida
löneökningar.
2.3.2 RR 29 - Ersättningar till anställda
I december 2002 gav Redovisningsrådet ut RR 29 och som trädde i kraft den 1 januari 2004.
Redovisningsrådets standard är i närmaste en översättning av IAS 19, med viss skillnad. RR 29 innehåller ett undantag för redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner i juridisk person med hänsyn till tryggandelagen och dessutom har de inkluderat ÅRL
44 Redovisningsrådets rekommendation, RR 29 – Ersättningar till anställda (Stockholm: Redovisningsrådet, 2004), s. 82.
FAR 4
RR 29
IAS 19
2002 2003 2004 2005 2006
(årsredovisningslagens) upplysningkrav45. Viktigt att ha i åtanke är att RR 29 i dagsläget inte har hunnit bli uppdaterat till de senaste årens tillägg till IAS 19.46
2.3.3 International Accounting Standards (IAS)
International Accounting Standards Committe (IASC) bildades genom ett samarbete mellan revisorsorganisationer från tio olika länder 1973. Det delades 2001 upp i två delar, varav den ena International Accounting Standards Board (IASB). IASB som är ett oberoende expert organ, med styrelsemedlemmar med olika funktioner från nio olika länder47, har som uppdrag att verka för en internationell harmonisering av redovisningsprinciper världen över.48 Detta för att öka transparensen och jämförbarheten vid fastställande av finansiella rapporter.49 De standarder som idag finns publicerade, International Accounting Standards (IAS) och International Financial Reporting Standards (IFRS), ska vara förståliga samt öka nyttan av redovisningen för bolagens intressenter.
2.3.3.1 IAS 19- Ersättningar till anställda
IAS fastställdes i omarbetad version 2002 och behandlar fyra typer av ersättningar till anställda; kortfristiga ersättningar (löner etc.), ersättningar efter avslutad anställning (pensioner etc.), övriga långsiktiga ersättningar (vid arbetsoförmåga, ledighet etc.) och ersättningar vid uppsägning.50 Planer för ersättningar till anställda efter avslutad anställning klassificeras antingen som avgiftsbetämda planer eller som förmånsbestämda planer beroende på planens ekonomiska innebörd enligt dess huvudregler och villkor.51 Syftet med IAS 19 är att ange hur ersättningar till anställda ska redovisas och på vilket sätt upplysningar om detta skall lämnas.52 December 2004 publicerade IASB en komplettering av IAS 19 på två områden: ett alternativt sätt att redovisa aktuariella vinster och förluster och det andra var
45 Edenhammar, Hans. NYA REDOVISNINGSPRINCIPER – PÅ VÄG MOT IAS 2005 (Stockholm:
Stockholmsbörsen, 2002) s. 64.
46 Intervju Revisor, se bilaga 1.
47 International Accounting Standards Boards officiella hemsida
(http://www.iasb.org/About+Us/About+IASB/About++the+IASB.htm) 2007-12-08
48 FAR (2006:3)
49 Intervju Revisor, se bilaga 1
50 FAR (2006:IAS 19, punkt 4)
51 FAR (2006:IAS 19, punkt 25)
52 FAR (2006:IAS 19, Syfte)
krav på mer omfattande tilläggsupplysningar.53 Från 2005 gäller IAS 19 för alla noterade bolag i Sverige.
2.4 Tidigare forskning
På ett internationellt plan har mycket av forskningen runt pensionsplaner tagit upp
problematiken med förmånsbestämda planer, både utifrån redovisningens utformning samt utifrån företag och anställdas användning. En av dessa studier presenteras i artikeln är A crisis in deifined benefit pension plans av Clark och Monk. De konstaterar att förmånsbestämda planer länge har varit en viktig komponent i ekonomier i väst, men att de nu är på nedgång.
Efter studie av privata tjänstepensionsplaner i framförallt USA och Storbritannien, anser de att en kris råder sedan tio år tillbaka, speciellt förmånsbestämda pensioner riskerar att överbelasta många företag och så småningom leda till en belastning av hela den globala ekonomin. De föreslår en förändring av systemet som går ifrån användningen av förmånsbestämda planer som de ser ut idag.54
En del av forskningen har även betonat hur just förmånsbestämda planer med en arbetsgivare är extra problematiska i jämförelse med förmånsbestämda planer med flera arbetsgivare.
Blumenstein och Routh kom fram till denna slutsats i sin artikel Multiemployer Defined Benefit Pension Plans - Why their future looks strong. De konstaterar att förmånsbestämda planer med en arbetsgivare har minskat i mycket större utsträckning (70 %) än de med flera arbetsgivare (30%) de senaste 15 åren. I artikeln tar de upp en rad orsaker till denna skillnad i nedgång. Bland annat tar de upp att pensionskostnaderna är svårare att förutspå i de
förmånsbestämda planerna med en arbetsgivare. De planer med flera arbetsgivare är mer stabila från ett finansiellt perspektiv. Extern redovisning har färre betänkligheter för planer med flera arbetsgivare och dess skyldigheter visar sig inte i balansräkningen. Dessutom visar sig bara skyldigheter vid ett tillbakadragande. Vidare är risken högre i de planer med en arbetsgivare då den inte delas mellan flera arbetsgivare. Slutligen är personalkostnaderna inte lika förutsägbara i planer med en arbetsgivare och dessutom är designen på redovisningen inte lika flexibel.55
53 Redovisningsrådet. RR 29 (Stockholm: Redovisningsrådet, 2004), punkt 158.
54 Clark & Monk (2007: 68–81)
55 Blumenstein, David & Routh, Clifford. Multiemployer Defined Benefit Pension Plans - Why their future looks strong (International Foundation of Employee Benefit Plans, 2007) passim.
Även i Sverige har utformningen av förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner diskuterats. Speciellt vid införandet av det nya pensionssystemet 2000 publicerades en rad artiklar som tog upp både för- och nackdelar med den nya utformningen av
pensionsredovisningen. En av dem som diskuterar detta är Peter Diamond som tar upp särdrag i den svenska pensionsreformen i sin artikel Pensionsreformer med fokus på Sverige. Han konstaterar att det finns en mängd skillnader mellan olika förmånsbestämda och
avgiftsbestämda system, framförallt i var tyngdpunkten ligger. I det förmånsbestämda systemet är det pensionsförmånen i förhållande till inkomsten under arbetslivet som står i centrum. I det avgiftsbestämda systemet ligger fokus på skatteintäkterna och därmed även på omfördelning. Med höginkomsttagare som har högre medellivslängd än låginkomsttagare av samma kön, kommer på grund av detta det avgiftsbestämda systemet i denna fas att omfördela från låginkomsttagare till höginkomsttagare. Han anser dock att avgiftsbestämda system är mer demokratiska än förmånsbestämda, då dessa är mer genomskinliga. Samtidigt konstaterar Diamond att i en mer allmän jämförelse handlar det mer om hur framställning ser ut än graden av genomsiktighet.56
I förhållande till redovisningsstandarderna för pensioner har diskussionen berört en rad olika problem när det gäller utformningen av redovisningen och eventuella förslag på förbättringar.
Ett flertal artiklar inom ämnet har publicerats i tidskriften Balans. I nr 5 2005 tar Anders Palm upp problemet med att det numera görs en marknadsvärdering av pensionsåtaganden i
koncernredovisningen, trots att sådana beräkningar inte ger uttryck för företagets faktiska pensionsskuld. Palm anser att den faktiska skulden är ”långt, långt högre än traditionella kapitalvärdesberäkningar idag visar och i många fall också högre än vad IAS 19-beräkningar resulterar”.57
Som svar till Anders Palms artikel utvecklar Björn Nilsson ytterligare några av dagens brister.
Dessa är framför allt bristerna i nuvarande regelverk, som dels innebär bristande transparens och dels innebär en felaktigt periodiserad pensionskostnad. Här efterfrågar Nilsson att något görs framförallt för att skapa konsistenta ramar för värdering av pensionsutfästelser, vilket också skulle ha många pedagogiska fördelar. Han föreslår även att det bör göras en realistisk värdering av pensionsåtaganden, byggd på marknadens prissättning och på realistiska
56 Diamond, Peter. Pensionsreformer med fokus på Sverige, Ekonomisk Debatt, årg 28 (2000) s. 229-241.
57 Palm, Anders. Det som göms i snö ... Pensionsåtaganden kraftigt undervärderade. (2005)
antaganden. Slutligen håller han med Anders Palm om att införa en ökad grad av transparens, vilket han anser måste vara vällovligt oavsett vilket perspektiv frågan granskas från.58
En artikel, FASB pensions accounting overhaul begins av Wozniak och Chittim, diskuterar en rad problem med dagens pensionsredovisning, samt analyserar FASB och IASB:s
förbättringsprojekt. Målet med projektet är att förbättra de ”financial statement reporting” av pensioner, samt att göra informationen mer användbar och transparant för investerare,
kreditgivare, m.fl. De börjar med att kritisera en rad aspekter hos dagens pensionsredovisning.
När det gäller de antaganden som görs, om bl.a. diskonteringsräntan och avkastningen på pensionstillgångarna, används subjektiva och inkonsekventa metoder. När pensionerna redovisas i balansräkningen syns inte det sanna marknadsvärdet för varken tillgångarna eller förpliktelserna. Sammanfattningsvis tror författarna att förändringarna kommer vara en stor omvälvning av pensionsredovisningen men riskerar även att väcka en hel del kontrovers.59
58 Nilsson, Björn: Genmäle till Anders Palm: Vad är rätt värdering av pensionsutfästelser? (Stockholm: FAR Förlag AB, 2005)
59 Chittim, B.David & Woznaik Andrew D. FASB Pension Accounting Overhaul Begins (Mellon Institutional Asset Management, 2005)
3. Modell
Figur 1: Analysmodell
3.1 Kvalitativa egenskaper
3.1.1 Relevans
Relevans är den primära kvalitativa egenskapen. Huvudkriteriet är att informationen ska vara användbar för beslut. Det finns två aspekter på relevans, prognosrelevans och
återföringsrelevans. Den första aspekten är att informationen i redovisningen ska kunna användas för att göra prognoser inför framtiden som sedan kan ligga till grund för investerares sälj- eller köpbeslut. Den andra aspekten ska kunna kontrollera riktigheten i dessa prognoser och därefter påverka efterföljande prognoser och beslut.
Avgiftsbestämd pensionplan Förmånsbestämd
Direkt mot EK
Direkt mot RR
Korridor
ANVÄNDAREN Kvalitativa egenskaper
Relevans Tillförlitlighet
• Validitet
• Verifierbarhet Jämförbarhet
Redovisningsprinciper Realisations och kongruensprincipen Antagande om fortlevnad
Matchningsprincipen Försiktighetsprincipen
Minimikraven på relevans är begriplighet och aktualitet, dvs. att informationen är formad så att användare förstår innebörden och att externa rapporter inte bör ges ut allt för långt efter redovisningsperiodens slut eller med alltför stora intervall.60
3.1.2 Tillförlitlighet
Med tillförlitlighet menas redovisningens förmåga att avbilda den ekonomiska verkligheten i företaget, dvs. att den avbildar ”rätt” aspekter av denna verklighet och gör det på ett sätt som inte är alltför osäkert. Detta kan även fångas upp av begreppen validitet respektive
verifierbarhet.61
3.1.3 Validitet
Innebörden av validitet är att det ska finnas en överensstämmelse mellan språk och verklighet, så att redovisningen avbildar de aspekter av verkligheten som avses avbilda, dvs. att den på ett korrekt sätt visar antingen vad som görs gällande att den visar eller vad som rimligen kan antas att den visar.
Det har även för validiteten formulerats fyra egenskaper som kan ses som minimikrav;
Neutralitet innebär att det finns en strävan att på bästa sätt avbilda verkligheten så som den uppfattas, snarare än hur den önskas se ut.
Meningen med innebörd och form är att redovisa enligt den ekonomiska innebörden av händelsen, även om denne skiljer sig från den juridiska innebörden.
Med fullständighet menas att redovisa alla väsentliga ekonomiska händelser som inträffat under perioden och alla väsentliga aspekter på företagets ekonomiska tillstånd vid årets slut.
Väsentlighet innebär att informationen ska vara tillräckligt betydelsefull för att kunna påverka beslut hos användare av en årsredovisning.62
60 Smith (2006:25)
61 Smith (2006:26)
62 Smith (2006: 27)
3.1.4 Verifierbarhet
Verifiera kommer från latin och betyder ”sann”. I redovisning betyder det att sanningshalten kan verifieras med någon form av bevis, en verifikation. Men dessa mått är i många
redovisningsfall subjektiva bedömningar pga. att det också skall vägas in att t.ex. den ekonomiska livslängden som är svår att förutspå.
Verifierbarheten sägs ha en högre grad ju bättre samstämmighet det finns mellan oberoende bedömningar. Det kan uppstå en konflikt mellan verifierbarhet och validitet i mätsituationer där vi associerar det sanna värdet med det vi avser mäta, då validitet i emellertid snarare än verifierbarheten ger uttryck för det sanna värdet. Enligt IASB står sig försiktighet dock starkare än verifierbarhet och om dessa hamnar i konflikt skall försiktighet prägla bedömningen.63
3.1.5 Jämförbarhet
Jämförbarhet har två aspekter; jämförbarhet mellan företag och jämförbarhet över tiden.
Jämförbarhet mellan företag kan sammankopplas med relevans. Redovisningsmåtten i olika företag måste vara jämförbara för att vara användbara för beslut, dvs. händelser och tillstånd ska redovisas på samma sätt. Detta för att investerare och kreditgivare etc. ska veta vilka
”spelregler” som gäller och att alla använder samma regler.
Jämförbarhet över tiden för ett och samma företag innebär detsamma, att redovisa händelser och tillstånd lika över tiden. Det är dock viktigt att anpassa sig efter nya lagar och vara medveten om penningvärdets förändring.64
63 Smith (2006: 28)
64 Smith (2006:30)
3.2 Redovisningsprinciper
I redovisningen värderas normalt tillgångarna till anskaffningsvärde. Det finns ett antal principer som styr redovisningen och kan relateras till olika värderingsmodeller.65
3.2.1 Antagande om fortlevnad
Antagande om fortlevnad, dvs. att företaget skall fortsätta sin verksamhet på obestämd tid framöver. En annan benämning är den ekonomiska livslängden på en tillgången.66
3.2.2 Realisationsprincipen och kongruensprincipen
Realisationsprincipen innebär att de kostnader, som lett till en intäkt, redovisas först när intäkten är realiserad. Enligt kongruensprincipen ska varje händelse som påverkar nettotillgångarna också påverka resultatet.
Realisationsprincipen kan motiveras genom en avvägning mellan validitet och verifierbarhet.
Validitet står då för värdeskapande i företaget och om endast detta beaktas så skulle resultatet redovisas under hela den värdeskapande processen. Men i förhållande till verifierbarhet så kan något resultat inte redovisas förrän betalning har inkommit. Redovisningstillfället kan fås fram genom en övervägning mellan validitet och verifierbarhet.67
3.2.3 Matchningsprincipen
Innebörden av matchningsprincipen är att intäkterna skall matchas mot utgifterna för de resurser som använts för att skapa intäkterna, vilket skapar ett beroende av när intäkterna redovisas. Med matchningsprincipen skapas problemet att avgöra vilka resurser som gick åt för att skapa intäkten. Det finns två typer av matchningsproblem; matchning över tiden och matchning över produkt.
65 Smith (2006:77)
66 Smith (2006:77)
67 Smith (2006:79)
Matchning över tiden avser frågan när i tiden resursförbrukningen redovisas. Vad gäller arbetstjänster som redovisas på tidsbasis så gäller synsättet att tjänsterna i princip anskaffas och förbrukas i varje ögonblick, dvs. de redovisas samma period som utgifterna inträffar.
Men det finns även möjlighet att redovisa resursförbrukningen innan utgiften inträffat om utgifterna har sin grund i händelser som inträffat under perioden, t.ex. det arbete som ligger till grund för pensionen.
Matchning över produkt handlar snarare om vilka kostnader som hör till vilken produkt, vilket inte är intressant vad gäller redovisning av pensioner.68
3.2.4 Försiktighetsprincipen
IASB ser försiktighet som ett kriterium för tillförlitlighet. Principen kan ses som ett
förhållningssätt där man i valet mellan två värden alltid väljer det lägsta värdet vid värdering av tillgångar och det högsta värdet vid värdering av skulder. Detta innebär även att vinster inte anteciperas, medan förluster däremot gör det. Här kan det tillåtas subjektiva bedömningar i redovisningen, så länge de görs på pessimistiska och inte optimistiska grunder. Detta kan dock få negativa konsekvenser på jämförbarheten då inte samma värderingsmetoder alltid används. Borgenärer och ägare gynnas å andra sidan av att tillgångar inte övervärderas.69
4 Metod empiri
4.1 Urval av företag
De företag vi har valt att ha med i denna uppsats är utvalda på basis av de
redovisningsmetoder de använder. De urval vi gjort är inte sannolikhetsurval, dvs. vi har valt
68 Smith (2006:81)
69 Smith (2006:86)
de företag som är lättast att få tag i, vilket i många fall inte anses vara representativt då resultatet kan blir missvisande.70 Vilket företag det sedan handlade om var av mindre väsentlighet och därför var inte heller urvalsmetoden av stor vikt. För att hitta lämpliga företag så letade vi efter årsredovisningar tillhörande börsnoterade företag, vilken är den främsta egenskapen i vårt kvoturval71. Detta eftersom syftet att se på årsredovisningar utifrån användarens perspektiv, vilket är mindre sannolik om inte företaget är noterat. Eftersom metoderna att redovisa är olika, men ser inom varje genre lika ut i årsredovisningen, så ansåg vi att det viktigaste var att hitta ett företag inom varje genre för att visa skillnaden för läsaren av uppsatsen.
4.2 Operationalisering
Eftersom övergången mellan teori, empiri och analys är en kritisk punkt där vi behöver mätbara instrument72 så har vi valt ut en modell som kan vara till hjälp att hitta svaren på vår frågeställning. Utifrån vår modell har vi sedan undersökt hur väl teorins olika
redovisningsmetoder passat in i modellens kvalitativa egenskaper.
För att kunna sammanställa och visa de olika redovisningssätten valt så har vi granskat de utvalda företagens årsredovisningar och valt ut intressanta delar till empirin. Utifrån denna information har vi gjort ett fiktivt exempel, som ska sammanställa de olika redovisningssätten på ett förståligt sätt. Detta för att läsaren av uppsatsen väl ska kunna se hur det kan se ut i en årsredovisning och sedan förstå analysen väl. Det är dock inte företagen i sig som är empirin, utan de olika sätten att redovisa pensioner på.
För att finna den, för vårt ämne, intressanta informationen i årsredovisningarna så började vi med se till företagens separata pensionsnot. Där framgår det vilken metod förtaget använder sig av för att redovisa aktuariella vinster och förluster.
Sammanfattningsvis har vi gjort en tabell, som en sammanställning av analysen, för att göra det lättare för läsaren att följa med i slutdiskussionen.
70 Magne Holme & Krohn Solvang (1991:186)
71 Magne Holme & Krohn Solvang (1991:187)
72 Magne Holme & Krohn Solvang (1991:163)
5 Empiri
Efter att ha granskat en rad olika börsnoterade företags årsredovisningar från 2006, har vi valt ut tre företag för att visa hur pensionsplaner redovisas. SEB, SSAB, och Skanska, som
använder sig av förmånsbestämda planer redovisar alla aktuariella vinster och förluster med olika metoder. Alla tre använder sig också av avgiftsbestämda planer och vi kommer visa med SEB hur dessa redovisas. Nedan följer en sammanställning av de delar av årsredovisningen som berör pensionsredovisningen hos företagen.
5.1 SEB-korridorregeln
SEB, Skandinaviens Enskilda Bank, tillhör finansbranschen och hade 2006 ca 20 000
anställda. Bland pensionsplanerna finns det både avgiftsbestämda och förmånsbestämda, vilka redovisas enligt korridorregeln.
5.1.1 Ur SEBs årsredovisning 200673
Tabell 1:.Oredovisade, dvs. inom korridoren, aktuariella vinster och förluster, redovisas som framgår ovan i balansräkningen.
73SEB 2006 (2007-12-08)
http://hugin.info/1208/R/1116482/204173.pdf
Tabell 2: Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs varje år för att fastställa pensionsförpliktelserna
Tabell 3: Pensionskostnaderna rapporteras bland personalkostnaderna. Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs löpande i takt med individens intjänandunder posten ”Kalkylerade pensionskostnader”
Aktuariella vinster och förluster redovisas endast i resultaträkningen till den del de överstiger det högsta av 10 procent av de pensionstillgångar och pensionsskulder som fanns vid rapportperiodens början. Belopp som ligger utanför denna korridor förs till resultaträkningen under de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
5.2 SSAB-direkt mot resultat
SSAB, Svenska Stål AB, hade enligt 2006 års årsredovisning ca 9000 anställda. Som namnet tyder på verkar SSAB i stålbranschen. SSAB redovisar sina pensionsplaner både avgifts- och förmånsbestämt. De aktuariella vinsterna och förlusterna redovisas direkt mot resultatet.
5.2.1 Ur SSAB’s årsredovisning 200674
Tabell 4: Förändringar i aktuariella vinster och förluster, samt avgiftsbestämda pensioner, redovisas under
”Ersättningar till anställda” i resultaträkningen
Tabell 5: I balansräkningen visas avsättningar till pensionsfond :
74 SSAB 2006 (2007-12-08)
http://feed.ne.cision.com/client/ssab//Commands/File.aspx?id=614818
Tabell 6:Ovan visas hur avsättningar till pensionsfonder är fördelade
Tabell 7: Utgående pensionsförpliktelser
5.3 Skanska- mot eget kapital
Skanska verkar i Sverige inom Byggbranschen, men har på senare år även utökat sin verksamhet mot andra branscher som t ex infrastruktur. 2006 hade Skanska ca 56000 anställda.
5.3.1 Ur Skanskas årsredovisningen 200675
Tabell 8: Metoden innebär att aktuariella vinster och förluster redovisas direkt i eget kapital och således inte ger upphov till någon resultateffekt. Konsekvensen är att framtida förändringar i aktuariella antaganden, positiva som negativa, kommer att få en omedelbar effekt på redovisat eget kapital och på räntebärande pensionsskuld.
Tabell 9:
75 Skanska 2006 (2007-12-08)
http://www.skanska.com/upload/Investors/Reports/2006/arsredovisning/skanska_arsredovisning_2006.pdf
Tabell 10:Redogörelse för uträknandet som ligger till grund för redovisningen av pensionsförpliktelsen.
5.4 Exempel på förmånsbestämda planer
Efter noggrann granskning av årsredovisningarna76, med olika redovisningsmetoder av aktuariella vinster och förluster, så följer en exemplifiering med fiktiva siffror hur det ser ut i en årsredovisning när ett företag har förmånsbestämda pensionsplaner.
76 Exemplifiering: ÅR 2006 SEB(korr.), ÅR 2006 SSAB(RR) & ÅR 2006 Skanska(EK), länk till årsredovisningar i referenslista.
Förpliktelsen Förvaltningstillgångar
NV av förmånsbestämd förpliktelse i början av året 1000 Verkligt värde av förvaltningstillgångarna i början av året 1000 Diskonteringsränta i början av året 10% Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i början av året 12%
Årets kostnad för intjänande av pensioner 160
Utbetalda premier 150
Bestäms med PUCM 77 Beräknas vid slutet av året
NV av förmånsbestämd förpliktelse i slutet av året 1100 Verkligt värde av förvaltningstillgångarna i slutet av året 1190
NV av förmånsbestämd förpliktelse i början av året 1000 Verkligt värde av förvaltningstillgångarna i början av året 1000
Räntekostnad 100 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 120
Årets kostnad för intjänande av pensioner 160 Tillskott av förvaltningstillgångar 90
Utbetalda premier -150 Utbetalt från förvaltningstillgångar -150
NV av förmånsbestämd förpliktelse i slutet av året (-) 1100 Verkligt värde av förvaltningstillgångarna i slutet av året 1190
Aktuariell vinst (-) -10 Aktuariell vinst (+) 130
DIREKT MOT EGET KAPITAL
Resultaträkningen Balansräkningen
Kostnad för årets intjänande av pensioner 160 NV av pensionsförpliktelsen i slutet av året 1100 Räntekostnad 100 Verkligt värde på förvaltningstillgångarna i slutet av året -1190 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i slutet av året -120 Skuld att redovisa i balansräkningen -90 Kostnader hänförliga till tidigare år 0
Kostnad att redovisa i resultaträkningen 140 Redovisas direkt mot eget kapital
Ingående balans 0
Aktuariella vinster och förluster 140
Mot eget kapital 140
DIREKT MOT RESULTATET
Resultaträkningen Balansräkningen
Kostnad för årets intjänande av pensioner 160 NV av pensionsförpliktelsen i slutet av året 1100 Räntekostnad 100 Verkligt värde på förvaltningstillgångarna i slutet av året -1190 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i slutet av året -120 Skuld att redovisa i balansräkningen -90 Aktuariella vinster/förluster som ska redovisas 140
Kostnader hänförliga till tidigare år 0
Kostnad att redovisa i resultaträkningen 280
KORRIDORMETODEN
Resultaträkningen Balansräkningen
Kostnad för årets intjänande av pensioner 160 NV av pensionsförpliktelsen i slutet av året 1100 Räntekostnad 100 Verkligt värde på förvaltningstillgångarna i slutet av året -1190 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i slutet av året -120 Oredovisade aktuariella vinster (+) 140 Aktuariella vinster/förluster som ska redovisas 0 Skuld att redovisa i balansräkningen 50 (ingående aktuariella vinster/förluster var 0 i början av året)
Kostnader hänförliga till tidigare år 0
Kostnad att redovisa i resultaträkningen 140
Exempel 1. Uppställningen visar skillnaden mellan olika sätten att redovisa aktuariella vinster och förluster i förmånsplanen med fiktiva siffror.
77 Se appendix bilaga 2 för exemplifiering av förpliktelseberäkning.
6 Analys
6.1 Kvalitativa egenskaper
6.1.1 Relevans
Vid redovisning av pensionskostnader som avgiftsbestämda så redovisas och kostnadsförs de direkt mot resultatet och således blir informationen lätt att förstå, dvs. begripligheten är hög.
Det är svårt att missförstå hur stor kostnad företaget har för sina pensioner varje år. Då pensionskostnaderna är förutsägbara så ger det också möjligheten att göra prognoser på ett tillförlitligt sätt. Relevansen är således hög.
Metoden som redovisar de aktuariella vinsterna och förlusterna från den förmånsbestämda pensionsplanen direkt mot EK, innebär en påverkan på prognosrelevansen. Då påverkan i form av de aktuariella vinsterna och förlusterna inte reflekteras i resultatet kan
prognosrelevansen vara lägre. Används resultaten som en variabel för framtida prognoser visar inte detta den påverkan som den förmånsbestämd plan har på resultatet. De framtida resultaten kommer dessutom inte att drabbas av amorteringar av aktuariella förluster. Detta faktum bidrar ytterligare till att resultatet inte är lika användbart i prognossyfte då aspekten inte är inräknat i resultatet. Å andra sidan ökar relevansen genom att presentationen av överskotten och underskotten återspeglas i balansräkningen, istället för som i andra metoder en redovisning av en fiktiv tillgång eller skuld.78 Dessutom måste en avvägning avgöras om resultatpåverkan är riktig och bestående, annars kan det sägas vara mer riktigt från en prognostisk synvinkel att inte ta med påverkan på resultatet.
I förhållande till återföringsrelevans och att kunna använda redovisningsdata för en kontroll av riktigheten i tidigare prognoser finns ett antal problem med en redovisning av aktuariella vinster och förluster direkt mot EK. Den påverkan som framräknas till varje kvartalsrapport, halvårsrapport och årsredovisning mot det eget kapital kommer att variera betydande från rapport till rapport. Detta pga. att de aktuariella vinsterna och förlusternas förutsättningar
78 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (2005:5-9)
förändras med tiden, och därför skiljer sig varje beräkning. Vilket innebär att
återföringsrelevansen kan bli problematisk genom svårigheten i att försäkra sig om riktigheten i prognoserna.
Det finns inga större svårigheter när det gäller begripligheten av informationen som redovisas med metoden direkt mot EK. Enligt IAS 19 måste företagen redogöra för sina beräkningar av den avsättningen de kommit fram till, vilket innebär att begripligheten blir tillfredsställande för en insatt användare. Företag som redovisar direkt mot EK beräknar sina avsättningar kontinuerligt, till varje ny rapport, vilket gör informationen i hög grad aktuell.
Även med metoden som redovisar de aktuariella vinsterna och förlusterna direkt mot resultat ökar prognosrelevansen i form av att hela den aktuariella vinsten eller förlusten förs in i resultatet. Samtidigt måste en avvägning avgöras om resultatpåverkan är riktig och bestående, annars kan det sägas vara mer riktigt från en prognostisk synvinkel att inte ta med påverkan på resultatet. Då förändringen av aktuariella vinster och förluster i grunden är en
värdeförändring och inte en kostnad kan det tyckas underligt att redovisa den mot resultatet.
Det går att ifrågasätta relevansen av dess påverkan på resultatet, då det kan ses endast som en värdeförflyttning.
Med att kunna använda redovisningsdata för en kontroll av riktigheten i tidigare prognoser finns samma problem vid redovisning av aktuariella vinster och förluster direkt mot resultatet som vid redovisning direkt mot EK.
Det finns inga större svårigheter när det gäller begripligheten av informationen med
redovisning direkt mot resultatet. Enligt IAS 19 måste företagen redogöra för sina beräkningar av den avsättningen de kommit fram till, vilket innebär att begripligheten blir
tillfredsställande. När det gäller aktualiteten uppdaterar företag sina uträknade avsättningar kontinuerligt, till varje ny rapport, vilket gör informationen i hög grad aktuell.
Prognosrelevansen är låg vid redovisning enligt korridorregeln, och så även
återföringsrelevansen, eftersom det endast påverkar resultatet med den del som är högre eller lägre än korridoren. Informationen i årsredovisningen kan i vissa fall anses för vag som grund att fatta beslut på.
När det gäller korridorregeln krävs det att användaren är insatt i metoden för att
informationen ska vara begriplig, annars kan informationen misstolkas. Aktualiteten bibehålls även om det inte uppkommer aktuariella vinster och förluster som ligger utanför korridoren, genom en notis om detta i årsredovisningen som uppmärksammar användaren.
6.1.2 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten är hög i redovisningen av avgiftsbestämda då den siffra som redovisas överensstämmer med det som faktiskt utgår ur företaget, dvs. resultatet minskar med det som betalas in till pensionsfonden. Redovisningen utvisar alltså den ekonomiska verkligheten, att företagets resultat minskar, på ett bra sätt. Tillförlitligheten delas upp i validitet och
verifierbarhet.
6.1.3 Validitet
Avgiftsbestämdplan har inga problem med neutraliteten eftersom det inte finns någon tillgång att värdera och här är svårt att påskina ett annat tillstånd än det som faktiskt är. Detsamma gäller för begreppet innebörd och form och fullständighet, då det enda som påverkas av transaktionen är att det uppstår en kostnad vilket leder till en minskning av resultatet. Att resultatet minskar kan vara av stor betydelse för användaren av årsredovisningen och är därför väsentlig. Validiteten är i detta fall hög.
När företag redovisar direkt mot EK kan det vara intressant att fråga sig om de väljer denna metod för att undvika att visa den påverkan som de pensionsavsättningarna faktiskt har på resultatet. Det är troligt att företag som är beroende av att visa ett resultat med lite volatilitet använder sig av denna metod och de företag som vill undvika volatiliteten i EK använder sig av någon av de andra metoderna.79 Detta kan i vissa fall ses som brist på neutralitet, då den ger möjligheten att välja den metod som avspeglar företaget från bästa möjliga sida.
Att redovisa de aktuariella vinsterna och förlusterna direkt mot eget kapital uppfyller däremot kravet på att redovisa efter den ekonomiska innebörden. Genom att de aktuariella vinsterna
79 Intervju Revisor, se bilaga 1
