Något som utmärker intervjufrågan “vad är äkta kärlek” är att respondenterna skiljer sig en del i sina svar. Vi möter allt från “R1 -behöver inte vara förhållanden, kan vara vänskap”, “R2 - när motparten bara vill ha mig”, “R3 - när man inte slutar kämpa”, “R4 - något som jag tror finns där ute” och “R5 -inget som man skapar utan något som man känner/märker när det finns”. R2 och R3 menar båda att äkta kärlek inte är ombytligt. Det ska kunna stå starkt i stormen, “motparten ska inte vilja ha någon annan än mig”, och “när man inte slutar kämpa”.
Här påvisar respondenterna istället en tro på att kärleksrelationer är värd att kämpa för, och att äkta kärlek inte är ombytlig. Om vi backar till en föregående fråga om kärleksrelationens funktion så beskrev R2 att “Kärlek behöver inte hålla livet ut. Jag har inte så höga
förhoppningar utan vill hellre vara med någon före att vara ensam.”, vilket kan upplevas gå emot hennes svar om att “Kärlek är inte ombytligt”.
En likhet med respondenternas svar i frågan om vad äkta kärlek är var känslan av att känna sig bekräftad. R1, R2, R3 och R5 menar att bli bekräftad av sin partner är ett av svaren på äkta kärlek. Däremot vad bekräftelse innebär skiljer dem åt. Något som inte framkom från någon av respondenterna var intresset att själv ge bekräftelse till partnern. Att bekräftelse är en viktig komponent är med andra ord en gemensam viktig faktor hos respondenterna, vilket enligt R1 och R2 kan handla om ord och komplimanger, medans R3 och R5 beskriver det som mer indirekta handlingar som förmedlas via känslor. Exempelvis “Kämpa för varandra” (R3) och
“En känsla man vill visa upp” (R5).
Sammanfattning och koppling till teori
En sammantagen uppfattning när det gäller frågan om vad äkta kärlek är, är att äkta kärlek är något som i kärleksförhållanden behöver utspelas sig genom både yttre och inre bekräftelse.
Respondenterna beskrev hur de själva ville bli bekräftade men antydde aldrig något om att ge tillbaka bekräftelse till sin kärlekspartner. Att bekräftelse i en relation kan utspela sig både direkt och indirekt är också något som Friedman (1998, s.167) menar kan vara komponenter för kärlek. Friedman (1998 s.167) menar också att människan är egocentrisk och att kärlek kan bero på människans självintresse där individen i första hand tänker på sitt eget bästa och att själv känna sig älskad är vad som spelar roll.
4.1.2 Analys av bildmediet dokusåpor
Respondenterna i studien gavs möjlighet att tala om vilka återkommande trender som de kopplar samman med dokusåpor varpå samtliga respondenter svarade att det var dramatik som lockade. Respondenterna menar att samtidens dokusåpor till stora delar skildrar drama och tjafs och exemplifierar med Paradise Hotel, Big Brother och Ex on the beach. Enligt R3 är
35 dokusåpor något som “skildrar folks verklighet i en konstlad miljö”. Trots respondentens kritiska medvetenhet om dokusåpornas innehåll verkade hon ändå ha skapat sig starka personliga åsikter om deltagarna när hon senare i intervjun generaliserade deltagarna i
programmen med att de är “korkade” och “not my cup of tea”. R3 har en medvetenhet om att innehållet i programmen vinklas, men tycks ändå påverkas med starka personliga åsikter om deltagarna vilket tyder på att dokusåpor och upplevelseekonomi har en större påverkan på våra åsikter än vad vi tror.
Aakvaag (2011 s. 369) skriver om hur ”Imitationen överträffar kopian. Vi tycker att vi känner karaktärerna i såpaserierna på tv eller deltagarna i dokusåporna – vår nya hyperreella familj – bättre än vår egentliga familj”.
Tabell 5. Tittar du på dokusåpor? Om ja, vilka?
R1 R2 R3 R4 R5
Samtliga respondenter tittar kontinuerligt på dokusåpor, vilket framgår av tabell 5, där ”Ex on the beach” är något som fyra av fem föredrar. Generellt sett upplever respondenterna det som underhållande att se andras dramatik, bråk och tjafs samt även att titta på “korkade” deltagare.
R5 underströk att hon gillade ärligheten i dokusåporna som hon närmare beskrev som ofiltrerad filmning, “alla bor i samma hus, man får se allt”. Hon beskrev det vidare som att dokusåpor inte klipper materialet i samma omfattning som annan TV, och att man därmed får följa intriger och känslor på nära håll.
Vad gillar respondenterna inte med dokusåpor?
En negativ aspekt i dokusåpor enligt R4 och R5 är hur materialet vinklas, det vill säga hur producenterna väljer att handplocka material som kan få deltagarna att uppfattas på ett visst sätt som i verkligheten kanske inte stämmer. R3 menar att hon gillar programmen i sig men ogillar människorna som är med. Att drama och bråk existerar i en annan vardag än deras egen väcker fortsatt intresse hos respondenterna. Samtidigt som R4 och R5 också framhäver just dessa egenskaper som negativa. R5 belyste att hon gillade “ärligheten” och att dokusåpor i jämförelse
36 med andra program är “ofiltrerade”. Detta talar emot hennes tidigare uppfattning och påstådda medvetenhet att materialet vinklas och väljs ut för kommersialiseringens skull.
Sammanfattning och koppling till teori
Att dokusåpor är en underhållande tjänst är samtliga deltagare överens om, vilket framgår av tabell 5. Dokusåpan ”Ex on the beach” är det mest populära enligt våra respondenter, och en annan gemensam faktor är att de alla påvisade starka generella åsikter om deltagare i
dokusåpor, samtidigt som de påvisade en medvetenhet om att materialet vinklas. Enligt Baudrillard (1994) är skillnaden mellan original och kopia allt mer svårdefinierad, vilket benämns som hyperverklighet och inom marknadsföring handlar hyperverklighet om
möjligheten till att tillfredsställa enskilda individers förväntningar genom att skapa en illusion (Venkatesh 1999, Rytel 2010). Respondenterna tillfredsställs av att uppleva andras drama och bråk, som också var en av de stora anledningarna till att de tittar på dokusåpor. Samtidigt var drama och bråk även något som kunde vara negativt.
4.2 Intervjuguidens andra del
4.2.1 Analys av indirekt upplevelseekonomi och respondenternas upplevelser av dokusåpor Tabell 5. Vad är viktigt för respondenten när denne konsumerar upplevelser?
R1 R2 R3 R4 R5
Respondenterna i studien gavs frågan om vad som är viktigt för dem kring konsumtionen av en upplevelse. Fyra av fem svar involverar vikten av att intresset hos respondenten bibehålls genom upplevelsen (R1, R2, R3, R4). Respondenterna föredrar upplevelser från dokusåpor där dramaturgi är i huvudsakligt fokus inom ramen för produktionen. Respondenterna menar att den primära upplevelsen de erhåller av att konsumera dokusåpor är underhållning.
- “Det är roligt att följa intrigerna och dramat” (R1) - “Underhållande att titta på” (R2)
- “Det är underhållningen som driver” (R3)
37 Respondenterna förklarar att vinklingar, programinslag och “twister” är viktigt för upplevelsen och för att de ska fortsätta konsumera en dokusåpa. Om dokusåpan tappar fokus på detta tenderar intresset att gå förlorat.
- “Det måste hända saker som man inte känner igen sedan tidigare” (R2) -
- “Behöver motivationsfaktorer och triggers som gör att man vill veta mer”. (R4)
- “En dokusåpa jag följde visade inte tillräckligt med drama vilket i slutändan gjorde det tråkigt. Jag slutade därför att kolla på säsongen.” (R5)
Vidare finner R5 det viktigt att upplevelsen i fråga är välrenommerad, med andra ord gott omtalad från andra. Hon tar gärna tips från sina vänner eller reklam när det gäller val av dokusåpor vilket även gäller upplevelser i övrigt menar respondenten. Hon beskriver vikten av att höra andras erfarenheter av en upplevelse innan hon själv konsumerar den. R5 förklarar även att hon lättare fängslas av det som är “nytt” och “hippt”.
- “Det som är nytt, hippt och omtalat av andra” (R5)
R3 skiljer sig en aning i sitt svar och eftersträvar upplevelser som skapar minnen, och fann också glädje som viktig faktor i sin konsumtion av upplevelser. Hon vill kunna blicka tillbaka och återuppleva en positiv upplevelse, och beskriver därför vikten av att den ska vara
minnesvärd och speciell. Respondenten beskriver, lika som de andra att underhållningen och hur den utspelar sig, är en viktig faktor för att bibehålla intresset. R3 har dock inte en lika skarp betoning på att det är drama som lockar, till skillnad från de andra respondenterna.
Sammanfattning och koppling till teori
Upplevelser i den postmoderna tiden är i allt högre utsträckning indirekta, det vill säga skapade och tolkade av andra (Husini & Tantowie 2018, Batat 2019). Människan har visat sig tro mer på bilder och imitationer än de verkliga ting och fenomen som omger oss. Detta gör att andras tolkningar av exempelvis upplevelser blir essentiella för huruvida vi själva knyter an till, eller konsumerar en upplevelse eller inte.
Respondenterna beskriver underhållning, helst i form av drama och bråk som en huvudsaklig faktor till konsumtion av dokusåpor. För att intresset ska kvarstå menar respondenterna på att upplevelsen bör fokusera mot att kontinuerligt fånga intresset med nya inslag för att man inte ska tröttna. Att uppleva genom andra (det vill säga via deltagarna) verkar vara en av de huvudsakliga anledningarna till varför respondenterna föredrar just dokusåpor. Det
framkommer även att upplevelser helst ska vara omtalade av andra innan man själv konsumerar den, med andra ord att andras upplevelser kan vara grunden för ens val.
38 Pine & Gilmore menar att ett sätt att skapa intresse är genom distribution av upplevelser som distinkta erbjudanden, att engagera sina kunder på ett personligt men också minnesvärt sätt.
Den första nyckelprincipen för att företag ska lyckas applicera upplevelseekonomi i sina marknadserbjudanden behandlar vikten av ett intresseväckande tema som fångar konsumenten.
Intresset bibehålls för konsumenten när företag medvetet använder stimuli för att skapa upplevelser av minnesvärd, glädjefylld och känslomässig karaktär (Morrison & Crane 2007, Pine & Gilmore 1999, Holbrook & Hirschman 1982).
Van Boven & Gilovichs (2004) menar att om producenter lyckas göra sina upplevelser
minnesvärda för sina konsumenter kommer de under en längre tidsperiod att kunna återupprepa sitt handlingsmönster kring upplevelsen. Detta är viktigt då företag strävar efter att uppnå absorption hos sina konsumenter. Detta inträffar när konsumenterna kvarblir i upplevelsemiljön på grund av att deras engagemangs-process startar till följd av stimulering av sinnen,
upphetsning av känslor, riktning av tankar eller andra incitament till att konsumera mer.
(Mossberg 2003, Sundbo 2009, Schmitt 1999, Pine & Gilmore 1999).
4.3 Intervjugudiens tredje del
I denna del av analyseras postmodernismen och begreppet hyperverklighet. Avsnittet syftar till att redogöra för hur den postmoderna tiden påverkar millennier och vidare hur teori kan knytas an till detta. Avsnittet belyser också två av de hyperverkliga exempel som framkommit till följd av studiens intervjuer och vidare analyseras dessa.
Företagen bör sträva efter att harmonisera intryck som introducerar konsumenten för
upplevelsen men som också stannar i minnescentra. Utöver detta innefattar steg fyra att också försöka maximera minnen i form av fysiska memorabilia som i sin tur påminner konsumenten om upplevelsen i efterhand. Upplevelser som är flerdimensionella stimulerar känslor, glädje och minnen hos konsumenterna (Morrison & Crane 2007, Lorentzen 2013, Pine & Gilmore 1999, Holbrook & Hirschman 1982).
4.3.1 Analys av postmodernismen och hyperverklighet
Kan respondenterna ange något tidstypiskt för den tid de lever i idag?
Fyra av fem respondenter menar att digitaliseringen och konsumtion av mobiltelefoni är mest utmärkande för den tid vi lever i idag. R1 och R2 menar att man “leker mindre”, vilket de förklarar som att använda fantasin för att leva in sig i lekar inte är något de ser idag.
Mobiltelefonen påverkar oss både positivt men också mycket negativt menar R2 och R3. “Att världen blir mer digital kan vara gynnsamt men också förödande” R3 menar att det “ger oss nya kontaktvägar, möjligheter att hålla relationer på distans vid liv men också att vi
överkonsumerar möjligheten till mobiltelefoni och teknik så pass att vi slutar träffas i verkliga livet”. Telefonen blir vårt substitut. R2 menar vidare att effekten blir beroendeframkallande och svår att utesluta, minska på.
39 Vid följdfrågan hur ofta respondenterna umgås med sina vänner på fritiden menade både R4 och R5 på att de träffas varje dag. Här framkom det senare i intervjuprocessen att ett
missförstånd mellan respondenterna och författarna hade uppstått. Med denna följdfråga
menades undermedvetet fysiska träffar, men “att umgås på fritiden” var något som för både R4 och R5 lika väl kunde vara i digital form, förutsatt att man såg varandra genom en kamera, exempelvis via Facetime. Att umgås med sin vän digitalt genom kamerabilden verkar enligt respondenternas vara lika verkligt som att umgås fysiskt. I detta fall i och med till den mån att ordet umgås på fritiden orsakade ett missförstånd mellan respondenterna och författarna där bilden var respondenternas verklighet lika mycket som verkligheten själv.
Hur/på vilket sätt anser/tror respondenterna att kärlek har förändrats över de senaste decennierna?
Något som utmärker denna fråga är att respondenterna har starkt varierande uppfattningar kring hur kärlek har förändrats genom decennierna. R4 menar att man ska “ta vara på den tid man har för man vet inte när det kan ta slut” vilket skulle kunna tolkas som att hon undermedvetet är inställd på att det antagligen inte kommer hålla för evigt. Samtidigt menar även R4 att det nog “inte är någon större skillnad förr och nu”, vilket även R5 antyder, “det är nog ganska lika”.
- I min ålder är man ganska bra på att “visa” kärlek, man är duktig på att säga att man
“älskar någon”, “visar uppskattning”. Idag tänker man lite längre, uttrycker sig mer verbalt.
ta vara på den tid man har för man vet inte när det kan ta slut. Viktigt i ett förhållande. Visa uppskattning och visa respekt. Man måste kunna ha kompisar utan att inte kunna vara i ett förhållande. (R4)
Även här framkommer vikten av bekräftelse i form av ord och komplimanger fram, som R4 menar är mer förekommande idag jämfört med generationer innan. R1, R2 och R3 anser att förhållanden har förändrats mycket mellan då och nu. R2 menar exempelvis att “idag träffas man på sociala medier, faller för varandra digitalt innan man träffas fysiskt. När man sedan ses på riktigt kan allt vara helt annorlunda”. R3 menar vidare att det finns ett visst “tar det som det kommer” beteende över romantik idag.
Sammanfattning och koppling till teori
Idag tycks man inte tro på kärlek på samma sätt som förut, respondenterna visar att de har en skepticism kring att kärleksförhållanden varar livet ut. Men behovet att älska är ett universellt fenomen, även om det tar sig olika uttryck i olika kulturer och tider. Det råder dock en skillnad på hur romantik utspelade sig förr, exempelvis på Shakespeares tid var monogami det rätta levnadssättet: kärleken, och framför allt sexualiteten, reserverades för äktenskapet. Idag är vi mer utbytbara och flera typer av relationer kan samexistera mer fritt (Nordlund 2008, Illouz 2020).
40 Respondenterna hade en varierad uppfattning när det gäller hur kärlek har förändrats över de senaste decennierna. Respondenterna beskrev det som att kärleksrelationer idag nog inte skiljer sig så mycket med förr, samtidigt som de beskrev det som att man var mer fysisk förr jämfört med idag. Med fysisk menar de att det sociala idag sker digitalt snarare än i verkliga livet, vilket gäller både vänner och när man dejtar. När man sedan träffar personerna på riktigt finns en risk att man får helt andra uppfattningar om personen, ungefär som “falsk marknadsföring”
av sig själv. Den generella uppfattningen enligt uppsatsförfattarna är att respondenterna anser att kärleken i sig är lika idag som förr, men däremot sättet man agerar på för att uttrycka kärlek i en kärleksrelation är olika.