När vi frågade eleverna vad emotionell träning innebar och vilken betydelse den hade för den enskilde individen samt för klassen som grupp, instämde samtliga elever att emotionell träning var positivt och bra för både dem själva och klassen. De menade att det var skönt att berätta för varandra hur deras känslomässiga tillstånd var. När vi frågade på vilket sätt emotionell träning har varit bra för gruppen framgick det att eleverna själva hade märkt en positiv förändring i klassen.
Eleverna menade att stämningen hade blivit bättre i klassen. Majoriteten av elevernas svar kretsade kring att emotionell träning kan leda till starka kamratrelationer, samhörighet och större förståelse för varandra. Det framgick även att eleverna ansåg att det skapades goda möjligheter att lyssna aktivt på varandra, vilket eleverna ansåg vara bra för att komma varandra närmare.
Eleverna uttryckte sig med att säga att emotionell träning kan:
- leda till vänskap
- göra så att man lär känna varandra bättre
- göra så att man lär sig att lyssna på varandra bättre
Utifrån elevernas svar drar vi slutsatsen att genom att arbeta med emotionell träning anser eleverna att vi ger dem kunskaper om hur man ska vara en god medmänniska och kamrat. Vi ser också att eleverna har tagit till sig det vi har gjort och att de har blivit medvetna om betydelsen av emotionell träning både för den enskilda individen och för klassen. Här ser vi att skolan är en viktig plats för att träna den emotionella intelligensen, eftersom skolan är en plats där kamratrelationer skapas. Skolan är också en plats som ställer krav på gott samarbete i grupp och visad förståelse för andra individer.
Salovey (1997) hävdar att den gemensamma faktorn för emotionell träning innefattar förmågan att kunna identifiera och hantera känslor, vilka är viktiga egenskaper vad gäller relationer. Han menar att ha empati och förståelse för andra individers känslor är grunden för att lyckas i sociala sammanhang.
Att kunna identifiera sina känslor menar Wennberg (2000) är en väg mot god självkännedom. En individs självkännedom innebär förmågan att kunna förstå sina egna och andra individers känslor. Att ha god självkännedom innebär en god insikt hos sig själv och sina känslor, vilket bidrar till en ökad förståelse för andra individers känslomässiga tillstånd.
Wilks (1999) hävdar att individer som har kontakt med sina känslor och är medvetna om vad de känner och varför de känner som de gör, inte skjuter obehagliga känslor ifrån sig. Vidare hävdar Wilks att individer som har denna förmåga lättare förstår andra individer och hur de fungerar. Förmågan att kunna identifiera sina egna känslor och vara underfund med sitt inre jag, kan bidra till en god empatisk förmåga. Vidare menar han, att denna förmåga bidrar till att man lättare kan skapa och bibehålla relationer.
Under den fortsatta intervjun var det tydligt att eleverna fokuserade på att den emotionella träningen kan motverka bråk och konflikter. När vi frågade på vilket sätt emotionell träning
kunde motverka bråk och konflikter framgick det av eleverna, att man genom denna träning får de kunskaper om hur man ska vara för att vara en bra kamrat gentemot varandra. Ett flertal av eleverna uttryckte också att Stoppljuset var bra eftersom den gav möjlighet till att träna olika metoder för att behärska aggressivitet. Intervjun gav upphov till diskussion bland eleverna, där det tydligt framgick att de ansåg att emotionell träning kan vara ett sätt att arbeta förebyggande för att motverka bråk och konflikter i klassen. Eleverna uttryckte sig med att säga att emotionell träning kan:
- motverka bråk
- göra så att man lär sig hur man ska vara mot varandra och kompisar
- hjälpa en klass som har det jobbigt och alltid bråkar
- vara bra för att kontrollera ilska
Utifrån elevernas tankar finner vi att de anser att emotionell träning kan motverka bråk och konflikter samt skapa en bättre samhörighet i klassen. Från intervjun framgick det att eleverna själva såg sig vara en klass med mycket bråk och konflikter. Eleverna uttryckte en känsla av att bråk och konflikter har minskat under tiden de har arbetat med emotionell träning. Det framgick även att den tid som har varit avsatt för emotionell träning inte har varit tillräcklig. Samtliga eleverna instämde till ett fortsatt arbete inom ämnet.
Emotionell träning i skolan kan enligt Goleman (1997) vara ett förebyggande medel för att motverka specifika problem, exempelvis våld. I emotionell träning spelar konflikthantering en stor roll. Genom att arbeta med detta ger man eleverna grundläggande färdigheter i att handskas med konflikter. Eleverna lär sig att ta ställning och hävda sin rätt utan att använda våld för att lösa en konflikt. Genom att aktivt arbeta förebyggande med konflikthantering, ger vi eleverna möjligheter att själva tänka ut realistiska lösningar på hur olika konflikter de själva varit indragna i kan lösas.
Wennberg (2000) menar att emotionell träning är ett sätt att träna för att väga för- och nackdelar mot varandra för att se och förstå sin egen roll i olika konfliktsituationer. Vidare menar hon att det är viktigt att ha kontroll över sina känslor istället för att styras av dem.
Genom att träna olika sätt att lösa konflikter, erfar eleverna ett nytt sätt att tänka kring konflikter.
När vi frågade eleverna hur de förhöll sig till våra lektionstillfällen instämde samtliga att det var viktigt, bra och roligt att arbeta på detta sätt. När vi frågade eleverna på vilket sätt det hade varit bra och roligt svarade det övervägande antalet elever, att det var roligt för man fick uttrycka sig med kroppen, spela olika roller samt själva komma med förslag på olika lösningar. Deras svar kretsade kring övningarna forumspelet, värderingsövningen och känslokorten. Eleverna uttryckte att våra lektionstillfällen har varit givande.
Utifrån elevernas upplevelser tolkar vi en positiv inställning hos eleverna vad gäller betydelsen av emotionell träning i klassrummet. Eleverna anser det vara viktigt att arbeta med emotionell träning i skolan, vilket Kimber (1999) förhåller sig positivt till. Hon hävdar att emotionell intelligens är lika viktigt som den intellektuella intelligensen för framgång i livet. Vidare menar Wilks (1999) att vi kan välja att förstå våra känslor eller att låta oss styras av dem, vilket i vissa fall kan förstöra våra liv. På samma sätt som vi behöver ämneskunskaper så behöver vi kunskaper om att hantera våra liv.
Vi vill även poängtera att en elev nämnde att emotionell träning inte hjälper, eleven ansåg att problem fortfarande dyker upp, medan en annan elev uttryckte en viss besvikelse över resultatet, vilket eleven önskade skulle ge mer effekt på klassens samhörighet. Arbete med emotionell intelligens innebär grundläggande förändringar i vårt beteende (Kimber, 1999). Kimber (1999) hävdar att ett strukturerat och kontinuerligt arbete är nödvändigt för att se ett märkbart resultat av dessa förändringar. Ett tydligt samband framkommer i Orlenius (2001) tankar om värdegrundsfrågornas betydelse i undervisningen, då han menar att arbete med emotionell träning inte ska utföras enbart då det finns tid över utan bör ses som ett kontinuerligt arbete i likhet med andra ”vanliga” ämnen.