I prioriteringsmatrisen placeras varje frågeområde in efter sitt betygsindex och sin påverkansgrad. Ju högre upp i diagrammet ett frågeområde ligger desto nöjdare är cheferna/arbetsledarna med frågeområdet. Ju längre åt höger i diagrammet ett frågeområde ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på NCLI.
Diagram C. Prioriteringsmatris år 2013. Samtliga chefer/arbetsledare.
Utv.
I kvadranten Förbättra om möjligt återfinns frågeområdena Utveckling, Mål, Arbetstakt/krav samt Stöd. Dessa frågeområden tillhör en första
prioriteringsgrupp (då det saknas frågeområden i kvadranten Prioritera) eftersom de fått ett relativt högt betygsindex, men också förväntas ha en stor påverkan på NCLI.
Utveckling
Frågeområdet Utveckling har fått ett betygsindex på 66, vilket är en indexenhet lägre än vad som uppmättes vid undersökningen år 2010.
Utveckling har fått modellens högsta påverkansgrad, 1,4, och förväntas således ha en stor effekt på NCLI vid en eventuell förbättring.
Utveckling byggs upp av tre delfrågor vars medelbetyg varierar mellan 6,4 och 7,4. Minst nöjda är cheferna/arbetsledarna med
utvecklingsmöjlig-Resultat NCLI
___________________________________________________________________
heterna inom Polisen. Högst medelbetyg får frågan om hur den egna kompetensen tas tillvara på arbetsplatsen.
Mål
Området Mål har fått ett betygsindex på 66, att jämföra med 67 som upp-mättes år 2010. Det är små förändringar mellan åren vad gäller medel-betygen för delfrågorna, även om cheferna/arbetsledarna tycks något
mindre nöjda med hur klart uttalade målen för arbetet är samt hur realistiska dessa mål är att nå. Frågan om man känner till sin myndighets övergripande mål har fått ett medelbetyg på 8,5, vilket är undersökningens högsta medel-betyg.
Arbetstakt/krav
Frågeområdet Arbetstakt/krav har fått ett betygsindex på 67. Detta är en indexenhet lägre än år 2010 då frågeområdets betygsindex var 68. En fråga har dock bytts ut jämfört med föregående undersökning varför jämförelser av betygsindex bakåt i tiden bör göras med försiktighet. Arbetstakt/krav innehåller åtta delfrågor vars medelbetyg varierar från 5,1 till 8,0.
Värt att notera gällande detta frågeområde är, såsom nämnt i tidigare avsnitt, att tre av frågorna har en omvänd svarsskala, vilket innebär att ett högt betyg på frågan är negativt då den besvaras. Detta har dock hanterats genom en omkodning i resultatframställningen så att dessa frågors medel-värden tolkas på samma sätt som övriga frågors, det vill säga att ett högt medelbetyg är positivt.
Lägst medelbetyg, 5,1, ges till hur stressad man är i sitt arbete. Motsvarande medelvärde för medarbetarna är 5,7, vilket innebär att chefer/arbetsledare i högre utsträckning känner sig stressade i sitt arbete. Högst medelbetyg får frågan om man kan förena sin chefsroll med sitt privatliv, på vilken endast sex procent ger ett lågt betyg (1-4).
Stöd
Det högsta betygsindexet i undersökningen återfinns för frågeområdet Stöd.
Det har fått ett betygsindex på 70, vilket dock är en indexenhet lägre än vid undersökningen som genomfördes år 2010. Stöd har placerats på gränsen till kvadranten Förbättra om möjligt i prioriteringsmatrisen.
Frågeområdet byggs upp av sju delfrågor vars medelbetyg går från 6,0 för hur den närmaste chefen ser till att man blir avlastad vid hög arbetsbelastning, till 8,2 för det stöd man har från sina medarbetare i rollen som chef. Den fråga vars medelbetyg förändrats mest sedan förra undersökningen är frågan om man vågar framföra kritiska åsikter till sin närmaste chef utan att vara rädd för repressalier. Denna fråga har fått ett medelbetyg som minskat från 8,0 till 7,7 vid årets undersökning.
Lägre prioritet
I kvadranten Lägre prioritet återfinns frågeområdena Ersättning och Metoder/Hjälpmedel för chefer/arbetsledare. Dessa frågeområden kan ges något lägre prioritet då de fått ett lågt betygsindex men på grund av sin relativt sett låga påverkansgrad ändå inte förväntas påverka NCLI i någon
Resultat NCLI
___________________________________________________________________
Ersättning
Området Ersättning har fått det klart lägsta betygsindexet, vilket även var fallet vid föregående undersökning. Årets betygsindex blev 42, vilket är fyra indexenheter lägre än år 2010. Det är en väldigt stor variation mellan de olika polismyndigheterna gällande detta frågeområde. Det skiljer 34 indexenheter mellan den myndighet som är mest respektive minst nöjda med Ersättning.
Båda delfrågorna som bygger upp frågeområdet har minskat sina medelbetyg med 0,4 jämfört med förra undersökningen. I likhet med vad vi såg bland medarbetarna är cheferna/arbetsledarna minst nöjda med hur prestationer och ökad kompetens belönas på ett rimligt sätt i löneförhandlingarna.
Metoder/Hjälpmedel för chefer/arbetsledare
Detta frågeområde har fått ett betygsindex på 62. Detta är en förbättring med fyra indexenheter i förhållande till det resultat som frågeområdet fick vid föregående undersökning. Dock har en av frågorna under området bytts ut, vilket man bör vara uppmärksam på vid jämförelse bakåt i tiden. Det är ändå så att båda de frågor som även ställdes år 2010 har fått förbättrade medelbetyg vid årets undersökning, så det tycks som att det skett en förbättring inom området.
Bevara
Frågeområden som har höga betygsindex och låg påverkansgrad hamnar i kvadranten Bevara (övre vänstra området i matrisen). I denna undersökning gäller detta frågeområdet Ledarrollen. Fokus för detta frågeområde bör vara att, åtminstone, bevara nuvarande betygsindex eftersom en sänkning av ett frågeområdes betygsindex kan leda till att dess påverkansgrad ökar och att frågeområdet då hamnar i den prioriterade kvadranten.
Ledarrollen
Frågeområdet Ledarrollen har fått ett betygsindex på 67, vilket är två index-enheter lägre än år 2010. Dock har en av delfrågorna under Ledarrollen bytts ut sedan förra undersökningen, vilket bör tas i beaktande vid jämförelser med tidigare undersökning.
Högst medelbetyg, 7,9, får frågan om tydligheten i hur ett utvecklings-/medarbetarsamtal ska genomföras. Minst nöjda är cheferna/arbetsledarna med tydligheten i hur man i sin roll som chef/arbetsledare kan använda med-arbetarpolicyn för att utveckla verksamheten. Denna fråga fick ett medel-betyg på 6,4, och nästan var femte chef/arbetsledare ger ett lågt medel-betyg (1-4) gällande detta. Störst skillnad i förhållande till förra undersökningen syns för frågan om tydligheten i hur man i sin roll som chef/arbetsledare ska agera om ens medarbetare brister i sitt bemötande gentemot allmänheten. Denna frågas medelbetyg har minskat från 8,1 till 7,8.
Förtroende för ledningen
Även för chefer/arbetsledare ingår indexet Förtroende för ledningen. Detta index är en så kallad målvariabel, vilket innebär att dess påverkansgrad visar på hur mycket en förändring av NCLI förväntas påverka förtroendet för ledningen.
Resultat NCLI
___________________________________________________________________
Förtroende för ledningen har fått ett betygsindex på 63, vilket är detsamma som uppmättes år 2010. Jämfört med indexet för samtliga medarbetare är detta tio indexenheter högre. I indexet för samtliga medarbetare ingår ju även cheferna/arbetsledarna. Vid en jämförelse mellan chefer/arbetsledare mot medarbetare som inte har en arbetsledande funktion är således skillnaden än större.
Den delfråga som har fått lägst medelbetyg är den som rör förtroendet för Rikspolisstyrelsens ledning av Polisen. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 5,4 och drygt var tredje chef/ledare ger ett lågt betyg (1-4). Denna fråga är även den vars medelbetyg förändrats mest från år 2010. Medelvärdet för frågan var vid förra undersökningen 5,8.