Vad i brandskyddet på byggarbetsplatser behöver förbättras?

brandskyddsfrågor för lättvindigt. Detta gäller samtliga personer som är involverade i byggprocessen, från byggnadsarbetare till byggherrar.

Platschef F menar att de som entreprenörer måste trycka hårdare på att underentreprenörer och egna anställda följer gällande lagar och regler. Det är lätt för byggnadsarbetare att ta genvägar för att spara tid genom att exempelvis utföra heta arbeten utan tillstånd. Samtidigt kan inte platschefen på en större byggarbetsplats kontrollera allt som händer, utan måste förlita sig på att byggnadsarbetarna och underentreprenörerna tar eget ansvar och följer regler. Brandingenjörer J anser att det vid större byggprojekt ibland saknas ett helhetsperspektiv hos de ansvariga över vad som sker vilket kan leda till att onödiga risker uppkommer.

Räddningstjänstens syn på hur brandskyddet sköts baseras på tillsyner de gör på byggarbetsplatser. Dock utför räddningstjänsten inte tillsyn på byggarbetsplatser särskilt ofta och i vissa kommuner inte alls. Vid de tillsyner som utförs upplever räddningstjänsten generellt att man på byggarbetsplatser försöker vara duktig och tänker på brandskyddet men att det ibland blir fel. Felen beror enligt räddningstjänsten antingen på slarv eller av okunskap. Brister som uppstår på grund av okunskap kan vara att brandcellsgränser inte upprätthålls genom att exempelvis håltagning görs utan att tätas eller att plywoodskivor monteras för att ersätta brandcellsgränser. Slarv som återkommer på byggarbetsplatser är att brandfarlig vara inte placeras på avsedd plats och att utrymningsvägar hålls låsta.

Sammantaget anser de intervjuade att brandskyddet sköts bra överlag men att det ibland prioriteras bort på grund av tidsbrist. Brandkonsult H har dock en förståelse för varför brandskyddet prioriteras bort:

”Det finns ju andra saker som är mycket viktigare, som att bli klar i tid. Jag tycker det ser bra ut i förhållande till övriga uppgifter platschefen har, som att ingen ska skadas på arbetsplatsen. Att vara ansvarig på byggen är mycket för en person, platschefen har tusen saker han ska ha koll på. Han borde ha någon under sig som har koll på brandskyddet.”

Samtliga aktörer har sett en förbättring i hur brandskyddet sköts de senaste åren och poängterar även att säkerhetsmedvetenheten i byggbranschen har ökat. Framförallt tar de större byggföretagen nu mera ett större ansvar för både brand- och personsäkerhet.

Många större företag har egna krav och riktlinjer för säkerhetsåtgärder utöver de lagar och regler som finns.

4.4 Vad i brandskyddet på byggarbetsplatser behöver förbättras?

Något som de flesta intervjuade upplever som ett återkommande problem i hur brandskyddet efterföljs är inställningen till brandskyddsfrågor. För att komma till rätta med problemet behöver man enligt platscheferna skapa en bra attityd och ett säkerhetstänk hos alla inblandade. Speciellt viktigt är att arbetsledningen och skyddsombuden har en bra attityd och inställning till säkerhetsfrågor då de har huvudansvaret och bör agera som föregångsmän. För att skapa ett bra brandskydd är det viktigt att alla tänker på brandskyddet och inte struntar i det. Både platscheferna och räddningstjänsten upplever att det kan bli extra svårt om många olika underentreprenörer anlitas eftersom de kan ha skilda åsikter kring hur man ser på brandskyddsfrågor. Vissa företag har stor respekt för säkerhetsfrågor och respekterar

de regler som finns samtidigt som andra företag alldeles för lätt bryter mot gällande regler för att exempelvis spara tid. En utmaning räddningstjänsten och platscheferna ser med att förbättra inställningen till brandskyddsfrågor är att få med hela byggbranschen.

Platschef F hävdar att en utmaning med att uppfylla ett fullgott brandskydd är att förutsättningarna på en byggarbetsplats ändras från dag till dag. Mot slutet av byggprocessen förloras överblicken då de bygger in sig vilket resulterar i att det kan vara svårt att upptäcka om brand startar i byggnaden. Provisoriska larmsystem installeras sällan då det både är dyrt och tidskrävande samtidigt som fasta larmsystem är det sista som installeras innan en byggnad tas i bruk. Därför kan fasta larmsystem inte nyttjas under byggprocessen. Platschef F använder sig ibland av manuella larmsystem i form av gastutor då de är smidiga och billiga att använda.

De finns olika åsikter angående hur och när inställningen behöver förändras.

Brandkonsult G vill öka förståelsen för vikten av att hålla ordning och reda, ”I oordning startar problem.”

Platschef A vill att brandskyddsfrågor inte bara ska vara en pappersprodukt och ger som exempel tillstånd för heta arbeten. Heta arbeten måste tas på allvar och efterföljas i praktiken för att ett acceptabelt brandskydd ska kunna upprätthållas.

Platschef E vill att man håller isär skalskydd och brandskydd. Det uppstår ofta problem då kraven på skalskydd och brandskydd inte går ihop. Försäkringsbolagen ställer krav på skalskyddet, vanligtvis att dörrar ska hållas stängda och låsta samt att ingen obehörig får ta sig in eller ut. Samtidigt finns krav enligt AFS att utrymning ska kunna ske enkelt och smidigt och att dörrar inte får låsas om det kan försvåra utrymning. Platschefen säger att det den senaste tiden kommit bättre produkter som gör att de kan uppfylla kraven lättare men att det behövs bättre lösningar eller ett samarbete för hur man ska kunna uppfylla båda kraven.

Platschef F svarade att det överlag finns dåligt med verktyg för att uppfylla kraven på brandskydd under byggnationstid, både från det egna företaget och utifrån. De får rekommendationer från Arbetsmiljöverket på säkerhetsarbete och vad som behöver göras, men inte på hur det ska lösas. ”Vi får uppfinna hjulet på nytt varje gång.”

Platschefen menar att det behövs en samling över tillämpbara lösningar på provisoriskt brandskydd, men poängterar att det inte får kosta för mycket pengar. Exempelvis kostar provisoriskt brandlarm väldigt mycket och används därför väldigt sällan.

Brandkonsult G är av en annan uppfattning än platscheferna och hävdar att det nästan är för höga krav på brandskyddet idag: ”Bygget måste fungera också! Det behövs absolut inte hårdare krav. Snickaren kan sin grej och han vet vilka risker som finns på bygget.” och ser därför inte några självklara förbättringsåtgärder.

Brandkonsult H tycker det viktigaste är att höra med byggnadsarbetarna hur de upplever situationen då det är deras jobb. ”De har kanske större erfarenhet om vad som händer. Vi har ju olika fokus”. Brandkonsulten säger också att byggherrar har börjat ta mer ansvar för brandskydd, speciellt vid större projekt då värdet av byggnaden är högt.

Att byggherrar börjar ta mer ansvar och ser riskerna har börjat hända mer och mer de

senaste åren och brandkonsulten tycker det är en bra utveckling och hoppas att den kommer fortsätta.

Brandkonsult I tycker entreprenörerna borde fråga mer och ta hjälp av konsulterna.

”Det kostar inget extra att fråga hur nära en container får placeras och ifall den bör vara stängd eller öppen. Man kan alltid hänvisa till brandskyddsföreningens rekommendationer”.

Om fler eller färre besök av räddningstjänsten bör ske finns en delad mening om.

Brandkonsult H samt fastighetsägaren anser att räddningstjänsten bör utföra tillsyn på byggarbetsplatser oftare. Platschef E tycker dock inte att räddningstjänsten bör utföra tillsyn på byggarbetsplatser.

Brandingenjör J från en medlemsorganisation inom brandskydd fokuserar på lättantändligt isoleringsmaterial och lyfter fram flera brister som behöver åtgärdas för att användning och hantering av lättantändliga isoleringsmaterial ska kunna ske säkert och riskfritt.” När man svetsar ihop två element som innehåller lättantändlig isolering behöver man hitta nya metoder som inte innebär förhöjd temperatur. Antingen kan man använda obrännbara material eller så får man ändra metod för att de inte ska antända.”

Vill man använda sig av lättantändlig isolering bör man ha en metod för hur den kan användas utan att risk för brand uppstår. Gör man inte det finns alternativet att istället använda mindre lättantändlig isolering.

Medlemsorganisationens brandingenjör vill även öka kunskapen om lättantändliga isoleringsmaterial samt utveckla utbildning och kontrollsystem för heta arbeten: ”Flödet i byggprocessen har förändrats och därför fungerar det inte att utföra ett tillstånd för heta arbeten som är giltiga i 48 timmar. På den tiden kan mycket ha ändrats ur brandsynpunkt på byggarbetsplatsen.”

5 Diskussion

5.1 Vad anser sig olika aktörer ha för ansvar gällande brandskydd under byggnationstid?

Enligt PBL och AML är det byggherren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på byggarbetsplatser. Byggherren har möjlighet att delegera uppgifterna till exempelvis en entreprenör, vilket ofta sker. Detta ska inte tolkas som att entreprenören har övertagit ansvaret helt utan byggherren har fortfarande det yttersta ansvaret för att gällande lagstiftning följs. Vad och hur stort ansvar entreprenören har beror på vad som står i avtalet mellan denne och byggherren.

Det råder en samsyn hos de olika branscherna angående vem som ansvarar för brandskyddet på plats. Platscheferna anser sig har ansvaret för brandskyddet på plats vilket även brandkonsulter, fastighetsägaren och räddningstjänsten är överens om.

Samtliga aktörer är medvetna om att platschefen har ansvaret på plats genom byggentreprenören, men att yttersta ansvaret ligger på byggherren.

Vid nybyggnationer av fristående byggnader uppstår sällan problem med ansvar och ansvarsfördelning. Vid nybyggnationer finns exempelvis oftast ingen pågående verksamhet att ta hänsyn till eller andra aktörer som kan påverkas av byggprojektet. Det är då enkelt för entreprenör och byggherre att tolka och följa PBL och AML med förordningar samt LSO.

Brandkonsulterna anser sig inte ha något juridiskt ansvar för brandskyddet, vilket de heller inte har enligt lag. Brandkonsulterna menar vidare att de har ett ansvar att utforma vilken nivå det ska vara på brandskyddet hos den färdiga byggnaden. Detta är inte något lagkrav utan ett ansvar som avtalats med beställaren. I avtalet mellan de båda parterna står det ofta att brandkonsulterna ansvarar för de lösningar för brandskyddet som de presenterar.

5.2 Skiljer sig olika aktörers syn på brandskydd under byggnationstid?

Från intervjuerna framgick det att synen på brandskydd skiljer sig mellan aktörerna.

Vad som uppfattas som fullgott brandskydd skiljer sig inte mycket mellan branscherna, men de har olika fokus och är kopplat till deras arbetsuppgifter i eller runt byggprojekt.

Platschefernas fokus ligger på att ett säkert arbetssätt används på byggarbetsplatser och att släckutrustning finns i tillräcklig omfattning. Att fokus läggs på detta kan bero på att platscheferna är med i det dagliga arbetet ute på byggarbetsplatsen och ser hur arbeten utförs och vilka brister de för med sig. Deras primära uppgift på plats är att se till att byggnadsarbetet utförs korrekt och att byggnaden blir färdig på utsatt tid. Därför blir också deras syn på fullgott brandskydd kopplat till byggprocessen.

Brandkonsulternas syn på fullgott brandskydd fokuserar på att ingen ska skadas på byggarbetsplatsen vid händelse av brand, att det ska finnas utrymningsvägar och att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt. Deras uppfattning av vad fullgott brandskydd är speglar sig tydligt i vad som står i brandskyddsbeskrivningen.

Räddningstjänsten ser också att ett fullgott brandskydd innebär att ingen ska skadas på byggarbetsplatsen men poängterar också vikten av en fungerande brandskyddsorganisation.

Räddningstjänsten utför inte tillsyn på byggarbetsplatser i någon större utsträckning och när det sker är det på grund av speciella omständigheter som exempelvis tips från allmänheten eller då tredje man berörs. Detta var anledningen till att det var svårt att få räddningstjänster att ställa upp på intervjuer då de ansåg sig sakna erfarenhet och kunskap om brandskydd på byggarbetsplatser. Endast större kommuner angav att de utförde tillsyner och då som nämnt vid speciella omständigheter. Detta kan resultera i att deras syn på hur brandskyddet på byggarbetsplatser sköts baseras på dessa tillsyner, vilka kanske inte motsvarar en ”vanlig” byggarbetsplats.

Hur brandskyddet efterföljs på byggarbetsplatser beror enligt samtliga aktörer på entreprenör och/eller ansvarig på plats. Finns ingen ambition eller intresse för brandskydd från den ansvariga kommer detta också spegla sig i hur säkerhetsarbetet sköts på hela byggarbetsplatsen. Av intervjuerna framgick det att större byggföretag oftare är mer seriösa med att ta ansvar för att följa regler och säkerhetsbestämmelser.

Detta kan bero på att större företag har ett bredare säkerhetstänk med etablerad säkerhetskultur.

Enligt platscheferna sker ganska mycket slarv, speciellt mot slutet av byggprocessen, vilket ofta beror på tidspress. Det slarvas med intyg, byggnadsarbetare chansar genom att arbeta utan tillstånd och fyller i intyg efter utförda arbeten. Tidspress är en faktor som de flesta intervjupersoner pekar på som en orsak till att säkerhetsbestämmelser bryts. Platscheferna kan inte kontrollera vad alla gör på en byggarbetsplats utan måste förlita sig på att alla har ett eget säkerhetstänk på individnivå. Slarv kan också bero på okunskap, exempelvis att brandfarliga varor och material förvaras olämpligt ur brandsynpunkt.

Vid om- och tillbyggnationer upplever samtliga aktörer att oklarheter över hur ett acceptabelt brandskydd ska kunna uppnås. När ordinarie verksamhet bedrivs i anslutning till byggarbetsplatser kontaktas ofta brandkonsulter för att hjälpa byggherren/entreprenören med att uppfylla brandskyddet på plats.

Det är inte fördelningen av ansvaret som är det problematiska vid om- eller tillbyggnationer utan hur styrande dokumentation ska uppfyllas. Under intervjuerna nämndes som exempel att det blir svårt att säkerställa brandskyddet i den ordinarie verksamheten när byggnadsarbetare exempelvis ockuperar befintliga räddningshissar för att frakta materiell till byggarbetsplatsen. Fastighetsägaren förstår att hissarna behöver användas för att frakta materiell men inser samtidigt att utrymningsmöjligheterna blir eftersatta.

5.3 Vad i brandskyddet på byggarbetsplatser behöver förbättras?

Utmaningar med att upprätthålla brandskyddet är bland annat enligt platscheferna att skapa rätt attityd och större engagemang bland arbetarna. Att arbetarna förstår varför de ska följa säkerhetsbestämmelser är viktigt i arbetet med att skapa en säker arbetsplats. Grupptryck kan påverka hur säkerhetsarbetet fungerar, finns det en

inställsam attityd till detta kommer grupptrycket påverka positivt och få fler att följa säkerhetsregler.

En byggarbetsplats är under ständig förändring och brandskyddet kan vara svårt att upprätthålla i alla led. Något som framkom av intervjuerna är att förutsättningarna kan förändras snabbt. Mängden brännbart material inuti byggnaden kan gå från att vara nästan obefintlig till väldigt hög när isolering och ytskikt monteras. Vid en sådan förändring gäller det att alla är medvetna om den ökade brandbelastningen. Att intyg för på byggarbetsplatser efterföljs. Platscheferna anser att bränder inte är det största problemet och därför läggs deras fokus på personsäkerhet. Men ifall bränder skulle vara ett större problem skulle de göra mer för att förebygga dem. Även försäkringsbolaget och fastighetsägaren anser att de skulle sätta större press och satsa mer resurser om brand skulle vara ett mer utbrett problem.

Räddningstjänsten anser att de kan påverka hur brandskyddet sköts då de öppnar upp för fler tillsynsbesök. Det måste ligga i både platschefens och räddningstjänstens intresse att tillsyn görs för att räddningstjänstens besök ska kunna förbättra brandskyddet.

En återkommande brist i brandskyddet är heta arbeten. Det slarvas med tillstånd då de antingen skrivs efteråt eller inte alls. Avsaknad av ordning och reda är också en återkommande brist som framkommit av intervjuerna. Exempelvis placeras inte alltid emballage och lättantändliga isoleringsmaterial på angivna platser vilket kan skapa brandrisker och utrymningssvårigheter. Det är viktigt att angivna upplagsplatser används för att inte onödiga incidenter ska inträffa. Detta för att de som skriver intyg och utför arbeten ska veta var brännbart material finns och inte. Exempelvis kan byggnadsarbetare tillfälligt placera brännbart material eller brandfarlig vara fel för att underlätta sitt arbete, vilket kan orsaka brandrisker då exempelvis hetarbeten kan vara planerade i närheten sedan tidigare.

Endast medlemsorganisationens och försäkringsbolagets brandingenjörer anser att antalet bränder på byggarbetsplatser är för högt. Resterande ser inte bränder på byggarbetsplatser som ett problem utan tycker att det är relativt ovanligt. Att inte brand på byggarbetsplats ses som ett problem kan vara anledningen till att inte mer görs för att ytterligare öka brandsäkerheten. Som tidigare nämnt anser sig branscherna kunna påverka och förbättra brandsäkerheten ifall bränder skulle ses som ett större problem.

Enligt statistik från MSB har räddningstjänsten larmats i snitt 20 gånger per år de senaste 10 åren till byggarbetsplatser på grund av brand. År 2014 larmades räddningstjänsten 11 gånger. Förmodligen inträffar mindre brandtillbud på byggarbetsplatser utan att räddningstjänsten larmas vilka inte ingår i statistiken. Trots detta verkar brand på byggarbetsplats inte vara ett utbrett problem enligt de sex platschefer som intervjuats och som arbetar på byggarbetsplatser. Ingen av de intervjuade platscheferna har varit med om brand under sina yrkeskarriärer som

platschefer. Inte heller räddningstjänstens intervjupersoner eller de brandkonsulter som intervjuats anser att antalet bränder är för högt.

Även om de flesta intervjupersonerna inte anser att antalet bränder är för högt vill de ändå se en förändring i hur brandskyddet på byggarbetsplatser sköts. De delar en gemensam syn i att det inte behövs fler eller hårdare regler utan att de som finns bör följas bättre. Ett säkerhetstänk med ökad kunskap och förståelse för risker skulle kunna leda till att man tar reglerna på större allvar. Som brandingenjör J nämnde är det viktigt att öka kunskapen om lättantändliga isoleringsmaterial bland byggnadsarbetarna för att de ska förstå brandriskerna och reglerna kring dessa.

I och med att användandet av lättantändliga isoleringsmaterial har ökat mycket de senaste åren finns åsikter kring att metoden för att monteringen ska kunna ske riskfritt.

Eftersom material med annorlunda egenskaper börjar användas i större utsträckning måste säkra byggmetoder för dessa utarbetas. Det går inte att gå på rutin och göra som man alltid har gjort då förutsättningarna för vanligt och lättantändligt isoleringsmaterial är så olika ur brandsynpunkt.

En idé från platscheferna är ett dokument med tillämpbara lösningar på provisoriskt brandskydd för att underlätta arbetet på plats. Viktigt för att brandskydd på byggarbetsplatser ska fungera är att det är anpassningsbart till den dynamiska byggprocessen. Det får inte vara allt för krångligt eller dyrt att upprätta en provisoriskt brandskydd. Det skulle därför underlätta med ett dokument där allt finns samlat.

Platscheferna, arbetsledare etcetera har mycket ansvar och brandskydd är bara en del i deras arbete. Därför får det inte ta onödig tid att utforma ett fungerande brandskydd vid

varje nytt projekt.

6 Slutsatser

Det råder en samsyn över hur ansvaret för brandskydd på byggarbetsplatser är fördelat.

Byggherren har alltid det yttersta ansvaret genom PBL men överlåter ofta ansvaret till entreprenadföretag. Vilket ansvar som överlåts beror på vad byggherren och entreprenören avtalat. Ansvaret för brandskyddet kan under byggtiden ändras och delas mellan flera entreprenörer, beroende på entreprenadform. Det är platschefen på byggarbetsplatsen som ansvarar för att brandskyddet efterföljs och upprätthålls under hela byggprocessen. Samtidigt har den enskilda arbetaren ett personligt ansvar att följa rådande säkerhetsregler.

Varken brandkonsulter eller räddningstjänsten har något juridiskt ansvar för brandskyddet på byggarbetsplatser men av intervjuerna framkom det att de är villiga att bidra med sin kunskap för att förbättra säkerheten.

De lagar, regler och förordningar som finns kring brandskydd under byggnationstid anses enligt de intervjuade vara tillräckliga. Det som behöver förändras är inställningen till dem och hur de efterföljs. Här ligger en stor del av ansvaret på den brandskyddsansvarige på plats men även på hela byggbranschen att arbeta mot en god säkerhetskultur.

Antalet bränder på byggarbetsplatser uppfattas enligt de flesta intervjuade inte som något stort problem, vilket är en bidragande faktor till varför inte mycket arbete sker för att förbättra brandskyddet på byggarbetsplatser. Personskador upplevs inom byggbranschen som ett större problem varför mer resurser går åt till att förebygga dessa. Detta kan vara en bidragande faktor till att brandskyddsfrågor kommer i skymundan och prioriteras ned i jämförelse med andra säkerhetsfrågor. Exempelvis är

In document Brandskydd under byggnationstid: Delar aktörer i byggprocessen samma uppfattning? (Page 29-38)