EXAMENSARBETE
Brandskydd under byggnationstid
Delar aktörer i byggprocessen samma uppfattning?
Catrin Eberius Andreas Karlberg
2015
Brandingenjörsexamen Brandingenjör
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Förord
Detta examensarbete är det avslutande momentet i vår brandingenjörsutbildning vid Luleå tekniska universitet. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng vardera och är skrivet under hösten 2015.
Vi vill tacka vår handledare, Gustav Jansson, som med stort engagemang hjälpt och handlett oss under arbetets gång.
Vi vill vidare tacka vår examinator, Michael Försth, för bra och noggranna granskningar av vår rapport och för den positiva inställningen.
Slutligen vill vi tacka alla som tagit sig tid och ställt upp på intervjuer. Ni har bidragit med värdefulla åsikter och tankar som ligger till grund för resultatet av rapporten.
Den största delen av examensarbetet har genomförts gemensamt. En viss fördelning av arbetet har skett främst genom att Andreas Karlberg har fokuserat på lagar och förordningar samt ansvarsfördelning och Catrin Eberius har fokuserat på föreskrifter och råd samt intervjumetodik.
Luleå, november 2015
Catrin Eberius och Andreas Karlberg
I
Abstract
Builders, constructors, fire protection consultants and the fire department are some of the professions affecting the fire safety during the construction process. These professions have different interests during the construction process and their opinion regarding fire protection may therefore diverge, both in terms of responsibility and how it is applied at the construction site. What responsibility the professions believe they have regarding the fire safety during the construction process and what legal responsibilities they have is examined in the report.
To understand what view the professions have on fire safety regarding the construction process 14 people, builders, constructers and fire protection engineers,
were interviewed. The interviews focused on responsibility, view of the fire safety and improvement with the work of fire safety. The interviews were supplemented with literature studies of existing legislation, statistic and previous fires at construction sites.
According to Sweden´s Planning and Building Act and Work Environment Act the builder has the ultimate responsibility for the fire safety at construction sites. The builder can delegate tasks to constructors, which often occurs. This should not be interpreted to mean that the constructor has taken over the responsibility since the builder still has the ultimate responsibility. Responsibility can never be devolved, only delegated. What responsibility the constructor has depends on what is agreed between the constructor and the builder. The interviews revealed that all participants’ view of the responsibility is consistent with the law.
Neither fire protection consultants or the fire department have any legal responsibility for fire safety at construction sites, but can be involved if requested. In major construction projects or when businesses are running as usual in connection to the construction site, fire protection consultants is contacted by the builder or the constructor to help with the fire protection.
The view of the fire safety at construction sites differ slightly between the professions interviewed, depending on which sector they work in. What mainly differs is their focus on what is considered an adequate fire safety at construction sites. This is clearly linked to their various tasks. The site managers believe that adequate fire protection is when proper and accessible firefighting equipment is available. The fire protection consultants focus on the structural fire protection, for example evacuation routes.
How the fire safety at construction sites are followed in practice varies according to the interviewees in the attitude of those responsible. Fire protection consultants say in interviews that the clients’ attitude to fire safety may differ widely, they often care during the whole process or not at all. The attitude to fire protection is important according to the interviewed and they felt that the approach to fire safety needs to be improved.
II
Sammanfattning
Byggherrar, entreprenörer, brandkonsulter och räddningstjänster är några av de aktörer som påverkar brandskyddet under byggnationstid. Då dessa aktörer har olika intressen i arbetet kan deras uppfattning kring brandskydd variera, både gällande ansvar och hur det efterföljs. Vad de olika aktörerna anser sig ha för ansvar för brandskydd under byggnationstid och vad för juridiskt ansvar de har undersöks i rapporten.
För att få en bild över hur aktörerna ser på brandskydd under byggnationstid utfördes kvalitativa intervjuer med 14 personer. Bland de intervjuade fanns platschefer, brandkonsulter och brandingenjörer. Frågorna fokuserade på ansvar, syn på brandskydd och vad i brandskyddet som behöver förbättras. Intervjuerna kompletterades med litteraturstudie över gällande lagstiftning, statistik och tidigare inträffade bränder.
Enligt plan- och bygglagen och arbetsmiljölagen är det byggherren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på byggarbetsplatser. Byggherren kan delegera uppgifterna till exempelvis en entreprenör, vilket ofta sker. Detta ska inte tolkas som att entreprenören har övertagit ansvaret helt utan byggherren har fortfarande det yttersta ansvaret, då ansvar aldrig kan överlåtas utan endast delegeras. Vad och hur stort ansvar entreprenören har beror på vad som avtalas mellan entreprenör och byggherre. Av intervjuerna framkom det att samtliga aktörers bild över ansvaret stämmer väl överens med lagstiftningen.
Varken brandkonsulter eller räddningstjänst har något juridiskt ansvar för brandskyddet på byggarbetsplatser, men kan ändå bli involverade ifall exempelvis ansvarig för brandskyddet efterfrågar detta. Vid större byggprojekt eller då ordinarie verksamhet bedrivs i anslutning till byggarbetsplatsen händer det att brandkonsulter kontaktas av byggherre eller entreprenör för att hjälpa till med brandskyddet. Vad som efterfrågas är oftast att brandkonsulten ska säkerställa brandskyddet på plats och att kraven som ställs på brandskydd i bland annat lagen om skydd mot olyckor och Arbetsmiljöverkets författningssamling uppfylls. Räddningstjänsten kommer i kontakt med brandskydd på byggarbetsplatser då de utför tillsyner, vilket dock inte sker i någon större utsträckning.
Synen på brandskyddet på byggarbetsplatser skiljer sig något mellan de intervjuade aktörerna beroende på vilken bransch de arbetar inom. Det som främst skiljer sig är deras fokus på vad som anses vara ett fullgott brandskydd på byggarbetsplatser. Detta är tydligt kopplat till deras olika arbetsuppgifter. Platscheferna menar att ett fullgott brandskydd är då rätt och lättillgänglig släckutrustning finns. Brandkonsulterna fokuserar mer på det byggnadstekniska brandskyddet, med exempelvis utrymningsvägar och brandcellsgränser.
Hur brandskyddet på byggarbetsplatser efterföljs i praktiken varierar enligt de
intervjuade på inställningen hos de ansvariga. Brandkonsulterna berättar i intervjuerna
att beställarnas inställning till brandskyddet kan skilja mycket och ofta bryr de sig hela
vägen, från projektering till färdig byggnad, eller inte alls. De intervjuade ansåg att
inställningen till brandskydd på arbetsplatsen är viktig och flera av de intervjuade ansåg
att inställningen till brandskyddsfrågor behöver förbättras.
III
Förkortningar
Förkortning Beskrivning
AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling
AML Arbetsmiljölagen
APD-plan Arbetsplatsdispositionsplan BAS Byggarbetsmiljösamordnare
BAS-P Byggarbetsmiljösamordnare, planering och projektering BAS-U Byggarbetsmiljösamordnare, utförande
BBR Boverkets byggregler
EKS Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder
LBE Lagen om brandfarlig och explosiv vara LSO Lagen om skydd mot olyckor
MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PBF Plan- och byggförordningen
PBL Plan- och bygglagen
SFS Svensk författningssamling
IV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... 1
ABSTRACT ... I SAMMANFATTNING ... II FÖRKORTNINGAR ... III 1 INLEDNING ... 1
1.1 B
AKGRUND... 1
1.1.1 Statistik ... 1
1.1.2 Inträffade bränder ... 2
1.1.3 Anlagd brand ... 4
1.1.4 Heta arbeten ... 6
1.2 S
YFTE... 6
1.3 F
RÅGESTÄLLNINGAR... 6
1.4 A
VGRÄNSNINGAR... 6
2 METOD ... 7
2.1 L
ITTERATURSTUDIE... 7
2.2 I
NSAMLING AV STATISTIK... 7
2.3 B
EHANDLING AV STATISTIK... 7
2.4 I
NTERVJUER... 8
2.4.1 Val av intervjumetod ... 8
2.4.2 Genomförande av intervjuer ... 8
2.4.3 Intervjupersoner ... 9
2.5 A
NALYS AV RESULTAT... 9
3 TEORI ... 10
3.1 S
TYRANDE DOKUMENTATION... 10
3.1.1 Lagar och förordningar ... 10
3.1.2 Föreskrifter ... 12
3.1.3 Råd ... 14
3.2 B
YGGLOV... 14
3.3 A
NSVAR... 16
3.3.1 Byggherrens ansvar ... 16
3.3.2 Entreprenörernas ansvar ... 16
3.3.3 Räddningstjänstens ansvar ... 17
3.3.4 Brandkonsultens ansvar ... 17
3.3.5 Överlåtelse av ansvar ... 17
3.3.6 Arbetsmiljöplan ... 17
3.3.7 Arbetsplatsdispositionsplan ... 18
4 INTERVJUER ... 19
4.1 I
NTERVJUADE PERSONER... 19
4.2 V
AD ANSER SIG OLIKA AKTÖRER HA FÖR ANSVAR GÄLLANDE BRANDSKYDD UNDER BYGGNATIONSTID? 20 4.3 S
KILJER SIG OLIKA AKTÖRERS SYN PÅ BRANDSKYDD UNDER BYGGNATIONSTID? ... 21
4.4 V
AD I BRANDSKYDDET PÅ BYGGARBETSPLATSER BEHÖVER FÖRBÄTTRAS? ... 22
5 DISKUSSION ... 25
5.1 V
AD ANSER SIG OLIKA AKTÖRER HA FÖR ANSVAR GÄLLANDE BRANDSKYDD UNDER BYGGNATIONSTID? 25 5.2 S
KILJER SIG OLIKA AKTÖRERS SYN PÅ BRANDSKYDD UNDER BYGGNATIONSTID? ... 25
5.3 V
AD I BRANDSKYDDET PÅ BYGGARBETSPLATSER BEHÖVER FÖRBÄTTRAS? ... 26
6 SLUTSATSER ... 29
7 FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER ... 31
V
REFERENSER ... 32
A
RTIKLAR... 32
B
ILDER... 32
B
ÖCKER... 32
E
LEKTRONISKA KÄLLOR... 32
L
AGAR,
REGLER OCH FÖRORDNINGAR... 33
R
APPORTER... 33
BILAGOR ... A
B
ILAGA1 - I
NTERVJUFRÅGOR... A
1
1 Inledning
I Sverige sker många brandtillbud under uppförandet av byggnader vilket medför stora ekonomiska konsekvenser och utgör en arbetsmiljörisk för byggnadsarbetare enligt Brodin (2012).
Sundström och Boström (2015) hävdar att det saknas kunskap om brandsäkerhet och byggprodukters brandegenskaper i byggbranschen, vilket leder till att det kan gå fel i byggprocessen. Denna okunskap kan bidra till att exempelvis montering av lättantändlig isolering sker på fel sätt och att den lämnas oskyddad. Exponerad lättantändlig isolering antänds lätt, brinner fort och avger mycket svart och farlig gas. Detta medför ökade brandrisker vid exempelvis heta arbeten och leder ofta till stora ekonomiska konsekvenser.
Brandsäkerhet i byggnader styrs och regleras i Sverige av Boverkets byggregler.
Reglerna gällande brandskydd i avsnitt 5 är utformade för färdiga byggnader vilket leder till att de under byggprocessen är svåra och ibland omöjliga att uppfylla. En byggarbetsplats är i ständig förändring och det kan därför vara svårt att upprätthålla en hög brandsäkerhet genom hela processen. Trots detta menar Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, (2012) att ”Det finns ingen anledning att ha ett sämre brandskydd under byggtiden än i det färdiga huset, men det är en större utmaning.”
Enligt Almgren (2015) uppkommer problem med utrymning under byggnationstid vilket leder till begränsade utrymningsmöjligheter på grund av avsaknad och/eller blockering av utrymningsvägar. Detta är ett ökande problem då allt fler höga byggnader uppförs och där avsaknad av trapphus eller oberoende utrymningsvägar kan få förödande konsekvenser för byggnadsarbetare.
En brandrisk på byggarbetsplatser är enligt SP (2012) väderskydd som uppförs kring byggnader som skydd under byggnationstiden. Dessa kan bidra till ökad risk för uppkomst av brand om de inte är brandskyddsbehandlade och även förhindra brandgasventilation om brand uppstår i byggnaden. Vidare belyser rapporten att felaktig hantering och lagring av lättantändliga isoleringsmaterial också bidrar till en ökad brandrisk på byggarbetsplatser.
Byggherrar, entreprenörer, brandkonsulter och räddningstjänst är några av de aktörer som påverkar brandskyddet i byggprocessen. Då dessa aktörer har olika intressen i arbetet kan deras åsikter kring brandskyddet gå isär. Vem har egentligen ansvaret för brandskyddet under byggprocessen och vilka styrande dokument reglerar brandskyddet på byggarbetsplatser i Sverige idag? Dessa är några oklarheter som kommer redas ut i den här rapporten.
1.1 Bakgrund 1.1.1 Statistik
Mellan åren 2005-2014 larmades räddningstjänsten till brand på byggarbetsplats totalt 211 gånger enligt MSB:s databas för statistik och analysverktyg (MSB 2015). Av dessa var 8 falsklarm eller kontrollerad eldning, se Figur 1.
2
Figur 1: Antal insatser räddningstjänsten gjort till följd av brand på byggarbetsplatser mellan åren 2005-
2014 (data bearbetad från MSB, 2015)
Brandorsak redovisas i Figur 2 och baseras på räddningstjänstens insatsrapporter.
Dessa skrivs direkt efter utförd räddningsinsats vilket resulterar i ett stort antal bränder där brandorsaken är okänd. Med värmeöverföring avses bränder som bland annat startat på grund av strålkastare eller arbetslampor som vält och antänt brännbart material.
Figur 2: Antal bränder dit räddningstjänsten larmats till som funktion av brandorsak mellan åren 2005-2014
(data bearbetad från MSB, 2015)
1.1.2 Inträffade bränder
Nedan redovisas tre slumpvis valda bränder som inträffat på byggarbetsplatser de senaste åren runt om i Sverige. I två av dessa exempel startade brand på grund av heta arbeten och i ett av fallen var branden anlagd.
16
25 32 27
17 18 15 20 22 11 0
5 10 15 20 25 30 35
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Antal bränder
År
Antal insatser till bränder vid byggarbetsplats
60 49
32 22 14 26
10 0 20 30 40 50 60 70
Atnal bränder
Brandorsak
Brandorsak på
byggarbetsplatser
3
1.1.2.1 Kraftig och kostsam brand i flerbostadshus i centrala Mariestad
Vid lunchtid 24 augusti 2011 upptäcktes det av två byggnadsarbetare på översta våningen att det brann på taket, se Figur 3. Byggnadsarbetarna försökte släcka branden med handbrandsläckare men larmade räddningstjänsten då de insåg att insatsen inte var tillräcklig. Under dagen uppmanade räddningstjänsten alla boende i centrala Mariestad att hålla dörrar, fönster och ventilation stängda på grund av den kraftiga rökutvecklingen (P4 Skaraborg 2011). Branden startade i samband med hetarbete på taket vilket antände cellplast. Branden spred sig via fönster till lägenheter och antände byggnadens träkonstruktion. Byggprojektet försenades och skadekostnaderna uppgick till cirka 8 miljoner kronor (Brodin 2012).
1.1.2.2 Kraftig rökutveckling vid brand på Chalmers
Vid lunchtid 5 maj 2015 startade en brand i cellplast vid ett takarbete på en av Chalmers nybyggnationer, se Figur 4. Branden orsakade mycket svart rök som syntes över hela Göteborg. Elden kunde släckas relativt snabbt och räddningstjänstens insats avslutades efter några timmar (Göteborgs-Posten 2015). Insatsrapporten visade att branden startat på taket där takarbete utfördes med gasolbrännare. På taket förvarades cellplast på pallar som antändes vilket orsakade att branden spred sig fort. En byggnadsarbetare försökte släcka branden men misslyckades och fick lättare rökskador.
Figur 3: Hetarbete på tak antände cellplast och kraftig brand utbröt (Mariestads Nättidning 2011)
4
Figur 4: Arbete med gasolbrännare antände cellplast på taket av byggnaden och kraftig rökutveckling uppstod (P4 Göteborg Sveriges Radio 2015)
1.1.2.3 Brand på skola under ombyggnation i Kiruna
På eftermiddagen 8 maj 2011 inkom larm om brand på byggarbetsplats vid Raketskolan i Kiruna (SVT Nyheter Norrbotten 2011), se Figur 5. Branden kunde snabbt släckas, men på grund av den kraftiga rökutvecklingen från markisoleringen uppmanade räddningstjänsten boende i närheten att hålla dörrar, fönster och ventilation stängda.
Anledningen till att branden utbröt är enligt polisens förundersökningsledare minderårigas lek med eld. Byggnadsmaterial till ett värde av 200 000 kronor förstördes (P4 Norrbotten 2011).
Figur 5: Brandrök från skola i Kiruna (P4 Norrbotten Sveriges Radio 2011)
1.1.3 Anlagd brand
Enligt statistiken är den vanligaste brandorsaken på byggarbetsplats anlagd brand
vilken står för 30 % av antalet inträffade bränder på byggarbetsplats 2005-2014. Enligt
Brandskyddsföreningen (2009) leder anlagd brand till större skador än andra bränder
på byggarbetsplatser. I Brandskyddsföreningens handbok (2009) redovisas information
och statistik om anlagda bränder och hur man kan förebygga dessa. Anlagd brand är inte
ett problem som handlar om enbart brand, det är ett komplext samhällsproblem som
berör många parter i samhället. Beroende på motivet som leder till att en person väljer
att anlägga en brand finns olika insatser och åtgärder att vidta för att förhindra att det
sker samt för att skada vid anlagd brand ska bli så liten som möjligt.
5
Motiv och tillvägagångsätt för anlagda bränder varierar, men motiven kan delas upp i expressiva och instrumentella. Expressiva motiv är exempelvis ungdomars uppsåtliga skadegörelse, barns lek med eld, pyromani och psykisk ohälsa. Ungdomars skadegörelse drabbar främst offentliga byggnader så som skolor och förskolor som de har en känslomässig relation till. Dessa dåd sker oftast oplanerat med material som hittas i närheten och acceleratorer som brandfarliga vätskor används sällan. Huvudmotiven i dessa fall är att få utlopp för en frustration, bli sedd eller tillfredsställa en nyfikenhet.
Pyromani är en sällsynt diagnos och i Sverige uppfattas antalet pyromaner till ett hundratal. Pyromani innebär att en person av tvångsmässiga och irrationella skäl startar bränder utan något syfte som hämnd, hot eller uppmärksamhet. Instrumentella motiv är exempelvis hot, hämnd, försäkringsbedrägeri och döljande av annat brott. Dessa dåd är ofta planerade och har ett syfte, vilket gör de svårare att förebygga. I dessa fall drabbas ofta restauranger och privatpersoner och användning av acceleratorer är vanligt (Brandskyddsföreningen 2009).
Brottsprevention är en åtgärd som vidtas för att förhindra anlagda bränder. Kunskaper och lärdomar som används för att förebygga anlagd brand genom brottsprevention kan med fördel användas för att minska antalet anlagda bränder på byggarbetsplatser. Enligt grunden för brottsbekämpning kan detta göras på två sätt, genom social eller situationell prevention. Vid social prevention försöker man minska individernas motivation till att begå brott, vid situationell prevention försöker man genom den fysiska miljön minska tillfällen och möjligheter att begå brott. Beroende på vad för brott man vill minska finns olika situationella åtgärder att vidta (Brandskyddsföreningen 2009).
Ett attraktivt objekt för en gärningsman, exempelvis en byggarbetsplats, kan bli mindre attraktivt genom relativt enkla och billiga insatser. Vid anlagda bränder på byggarbetsplatser finns enligt Brandskyddsföreningen flera situationellt förebyggande åtgärder att vidta vilka kan delas upp i tekniska, symboliska och psykologiska (Brandskyddsföreningen 2009).
Tekniska åtgärder för att förebygga anlagd brand:
• God belysning under dygnets mörka timmar håller potentiella gärningsmän borta från byggarbetsplatser då det ökar upptäcktsrisken. Fler människor som exempelvis promenerar tenderar att röra sig i närheten om belysning finns och kan då se vad som pågår. De flesta anlagda bränder startar även under dygnets mörka timmar.
• Kameror ökar risken för att gärningsmän blir avslöjade vilket kan få dem att inte begå ett planerat eller oplanerat brott.
• Lås, larm, staket och bommar håller människor borta från områden där de inte är behöriga.
Symboliska åtgärder för att förebygga anlagd brand:
• Skyltar och symboler som visar att obehöriga inte äger tillträde kan förhindra att människor tar sig in samt gör människor runt omkring uppmärksamma på att någonting inte står rätt till om obehöriga befinner sig på området.
• Staket fungerar även i ett avskräckande syfte eftersom det påvisar att obehöriga inte ska befinna sig på området.
6
Psykologiska åtgärder för att förebygga anlagd brand:
• Byggarbetsplatsen bör hållas ren och snygg. Brännbart material bör inte förvaras synligt eller lättillgängligt.
1.1.4 Heta arbeten
1990 stod heta arbeten för över 20 % av alla skadekostnader vid brand hos försäkringsbolagen och trenden pekade på att dessa arbeten skulle stå för en ännu större andel i framtiden. Då beslutade sig försäkringsbranschen tillsammans med Svenska brandskyddsföreningen, dagens Brandskyddsföreningen, för att ta fram säkerhetsregler för att minska antalet incidenter vid heta arbeten. I dessa ingick att utbilda och certifiera personer som arbetar med heta arbeten. De nya säkerhetsreglerna tillsammans med en branschutbildning och skärpta krav från försäkringsbranschen minskade skadekostnaderna vilka efter några år hade minskat med 75 % (Zetterström 2015).
Sedan reglerna kring heta arbeten utformades har det skett en stor förändring i byggbranschen. Hårdare tidsplaner tillsammans med fler entreprenörer och underentreprenörer har de senaste åren lett till att olyckor i samband med heta arbeten har börjat öka igen (Zetterström 2015).
1.2 Syfte
Examensarbetets syfte är att genom intervjuer lyfta fram olika aktörers syn på brandskydd under byggnationstid på byggarbetsplatser. Intervjuerna kommer ligga till grund för att undersöka om aktörernas syn skiljer sig åt och i så fall hur. Syftet är också att utreda vilket ansvar för brandskyddet olika aktörer anser sig ha under byggprocessen samt vad i brandskyddet som behöver förbättras.
1.3 Frågeställningar
• Vad anser sig olika aktörer ha för ansvar gällande brandskydd under byggnationstid?
• Skiljer sig olika aktörers syn på brandskydd under byggnationstid?
• Vad i brandskyddet på byggarbetsplatser behöver förbättras?
1.4 Avgränsningar
De 14 intervjuade personernas svar står till grund för branschernas syn och kan skilja sig från hur andra personer från samma bransch ser på frågeställningarna.
Begreppet byggarbetsplats omfattar endast husbyggnader. Bränder som förekommer på andra byggarbetsplatser än för husbyggnader, exempelvis vid arbeten med infrastruktur och under jord har inte behandlats för att hålla examensarbetet inom dess tidsram och omfattning.
7
2 Metod
2.1 Litteraturstudie
Litteraturstudien började med insamling av artiklar, rapporter och statistik kring brandskydd under byggnationstid. Dessa studerades och de mest relevanta ligger till grund för utformningen av examensarbetet. Utifrån dessa artiklar och rapporter skapades en uppfattning om vilken lagstiftning och vilka styrande dokument som behandlar brandskyddet under byggnationstid. Vidare studerades lagar, regler, förordningar och rekommendationer som berör brandskydd under byggnationstid för att få en klar och tydlig bild över dessa dokument. En sammanfattning av de delar som berör brandskydd under byggnationstid utformades och redovisas i teoridelen av rapporten. Hur ansvarsfördelningen mellan inblandade parter är uppdelad och hur uppgifter får delegeras har också studerats.
En bakgrundskunskap om de styrande dokumenten, ansvarsfördelningen och byggprocessen krävdes för att kunna ställa relevanta frågor under intervjuerna. En bakgrundskunskap krävdes också för att kunna analysera och jämföra resultaten som framkom av intervjuerna.
Intervjumetodik studerades för att intervjuformulären med frågor skulle ge den information som söktes och för att ge en kunskap om hur man genomför intervjuer på ett korrekt sätt. Med kunskap från boken Kvalitativa intervjuer av Jan Trost utformades ett kvalitativt intervjuformulär. Se Bilaga 1 för komplett frågeformulär.
2.2 Insamling av statistik
I MSB:s databas IDA har statistik för bränder på objektstypen byggarbetsplats för åren 2005-2014 hämtats. Båda kategorierna bränder i byggnad och ej i byggnad ingår i statistiken för objektstypen byggarbetsplats. I statistiken som levererades i en Excelfil redovisades följande information:
• Händelse
• Kommun
• Län
• Direkt brandorsak
• Olycksorsak
• Olycksförlopp samt insatsens genomförande
I statistiken ingår inte bränder som inträffat utan att räddningstjänsten larmats till platsen. Inget arbete har lagts ned för att få en bild över mycket bränder/incidenter som inträffar utan att räddningstjänsten larmats.
2.3 Behandling av statistik
Statistiken över inträffade bränder sammanställdes för hela Sverige. I vilket län och i
vilken kommun bränderna inträffat har inte beaktats. En genomgång av olycksorsak för
samtliga brandtillbud redovisade i statistiken utfördes. Där upptäcktes det att några av
dessa var falsklarm eller felaktigt inrapporterade larm. Dessa togs bort ur statistiken då
de inte kunde kopplas till riktiga brandtillbud. Bränderna kategoriserades sedan
beroende på brandorsak för att tydliggöra eventuella mönster i statistiken.
8
Statistiken redovisas i två diagram. Ett med antal bränder som inrapporterats som funktion av år då bränderna inträffat, och ett med antal bränder som funktion av brandorsak.
2.4 Intervjuer
Intervjuer är en lämplig metod att använda när man är intresserad av att förstå människors åsikter och synsätt (Trost 2005). Därför valdes intervjuer som metod för att samla in data för att besvara examensarbetets frågeställningar. Vid intervjuer är det viktigt att de intervjuer som genomförs inte är riktade för att få ett trovärdigt resultat.
Därför studerades intervjumetodik och val av intervjumetod gjordes.
2.4.1 Val av intervjumetod
Trost (2005) belyser två typer av intervjumetoder, kvalitativa och kvantitativa. En kvalitativ intervjumetod är rimligt att använda sig av när det handlar om att försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller att urskilja ett varierande handlingsmönster. En kvantitativ intervjumetod är rimlig att använda när det istället handlar om mängder, siffror och frekvenser. Resultat från en kvantitativ intervju är lättare att jämföra med varandra, men svårare om man vill förstå bakgrunden till svaren.
Då intervjuernas syfte var att samla in aktörernas tankar samt att skapa en förståelse i deras resonemang valdes en kvalitativ intervjumetod.
Grad av standardisering beskriver hur intervjuer genomförs. Vid en hög grad av standardisering läses frågorna upp på samma sätt med samma tonfall i samma ordning.
Antingen ges förklaringar till frågorna till alla intervjupersoner eller till ingen. I intervjuer med låg grad av standardisering tar man frågor i den ordning de passar, den intervjuade får gärna styra intervjun och följdfrågor kan formuleras beroende på tidigare svar. I intervjuerna till rapporten valdes en neutral grad av standardisering.
Frågorna ställdes i samma följd till alla intervjuade, men att de lästes upp med samma tonfall kan inte garanteras. Om den intervjuade önskade förklaring till ställd fråga gavs det och följdfrågor ställdes då det ansågs nödvändigt.
2.4.2 Genomförande av intervjuer
En strävan att i första hand genomföra personliga intervjuer fanns, men då det inte kunde uppfyllas genomfördes intervjuer via telefon och i något fall via mail.
Innan intervjuerna ägde rum skickades intervjufrågorna ut för att ge intervjupersonerna en chans att läsa igenom och förbereda sig. Där framkom även intervjuns och rapportens syfte. Att de intervjuade personerna fick tid att reflektera över frågorna gjorde att intervjuerna flöt på bra och personerna kunde ge genomtänka svar.
När intervjun startade fick intervjupersonerna berätta om sin yrkesroll och erfarenheter inom det studerade området. Därefter påbörjades intervjun genom att frågorna enligt intervjuformuläret ställdes i tur och ordning.
Vid personliga möten och telefonintervjuer kunde följdfrågor ställas och frågorna förklarades om de uppfattades som otydliga vilket var bra för resultaten av intervjuerna.
Att kunna förklara och ställa följdfrågor var bra för att alla skulle tolka frågorna på
samma sätt och för att kunna få en större förståelse för hur de intervjuade tänkte och
resonerade. Då intervjuerna genomfördes via mail skickades följdfrågor om så krävdes.
9
2.4.3 Intervjupersoner
Målet var att intervjua aktörer från olika branscher som på något sätt kommer i kontakt med brandskyddet under byggnationstid. Kontakt togs med byggentreprenörer, brandkonsulter, räddningstjänst och byggherrar. Även en medlemsorganisation inom brand och ett försäkringsbolag kontaktades för att ge en bredare syn på hur brandskyddet på byggarbetsplatser upplevs.
Potentiella intervjupersoner och företag valdes ut genom egna kontakter och företagens hemsidor. Därefter kontaktades de utvalda företagen och personerna via mail och telefon. Vissa av dessa hänvisade till kollegor som hade bättre kunskap eller information kring ämnet. När tilltänka intervjupersoner och företag kontaktades utlovades anonymitet i form av att person- och företagsnamn inte redovisas i rapporten. Detta för att få uppriktiga svar och eftersom syftet inte är att peka ut eller döma företag eller personer.
Intervjuerna riktade sig främst till platschefer då de befinner sig på byggarbetsplatser och är i kontakt med brandskyddet dagligen. Detta är anledningen till att det gjordes fler intervjuer med dessa än med resterande branscher. Förhoppningen var att intervjua fler yrkesmän från räddningstjänsten, men det var svårt att få dem att ställa upp.
Från försäkringsbolag, fastighetsägare och medlemsorganisation intervjuades endast en aktör från respektive bransch. Att bara en person vardera intervjuades beror på att dessa branscher inte var de som valts att fokusera på. Dessa personer intervjuades för att få en bredare bild över hur brandskyddet upplevs för andra som har kunskap om brandskydd men inte arbetar i direkt kontakt med brandskydd på byggarbetsplatser.
I Tabell 1 kapitel 4 redovisas yrkesroll, erfarenhet och utbildning hos intervjupersonerna. Intervjupersonerna har tilldelats varsin bokstav från A-N för att lättare kunna referera till vilken intervjuperson som sagt vad då deras svar presenteras i resultatdelen. Namn och företag redovisas inte i rapporten då detta inte är relevant för arbetet.
2.5 Analys av resultat
Efter utförda intervjuer sammanställdes alla svar, först var för sig och sedan tillsammans. Svaren analyserades och jämförelser gjordes mellan aktörer i samma bransch och mellan de olika branscherna. Att dela upp jämförelserna gjorde att likheter och skillnader i åsikter inom samma bransch och mellan branscherna lätt kunde urskiljas. En uppdelning av resultatet från intervjuerna gjordes därefter utifrån examensarbetets frågeställningar vilka redovisas i resultatdelen. Resultatet jämfördes
också mot den styrande dokumentationen för att se hur väl de stämde överens.
10
3 Teori
3.1 Styrande dokumentation
Nedan presenteras de lagar, förordningar, föreskrifter och råd som styr brandskyddet under byggprocessen. Lagar och förordningar är bindande regler som beslutas av Sveriges riksdag och regering. I förordningarna förtydligas och preciseras det som står i lagtexten för att de enklare ska kunna tolkas. Då det anses att mer detaljerade regler krävs för att förtydliga lagkraven utfärdar myndigheter föreskrifter vilka också är bindande regler.
3.1.1 Lagar och förordningar
3.1.1.1 Plan- och bygglag och plan- och byggförordning
Grundläggande bestämmelser för hur byggnationer får ske finns i PBL med tillhörande förordning, PBF. PBL innehåller bestämmelser och föreskrifter om översiktsplaner, detaljplaner, bygglov och byggtillsyn.
I PBL 8 kap. 4 § (SFS 2010:900) ställs krav på att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet i händelse av brand. Egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand finns i PBF 3 kap. 8 § (SFS 2011.338). Enligt förordningen ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att följande kriterier uppfylls:
1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid 2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas 3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas
4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt
5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand
Det är som tidigare nämnt byggnadsnämnden som beslutar om startbesked för byggnationer och som ger ett slutbesked då den färdiga byggnaden får tas i bruk. Om ett byggnadsverk inte uppfyller relevanta hållfasthetskrav som ställs eller ifall arbetet utgör en fara för byggnadsarbetare kan byggnadsnämnden enligt PBL förbjuda att arbetet fortgår.
3.1.1.2 Lagen om skydd mot olyckor
Det finns inga tydliga regler eller riktlinjer gällande brandskydd under byggnationstid i lagen om skydd mot olyckor. LSO behandlar främst enskildas, kommuners och statens skyldigheter att hindra och begränsa skador som uppkommer till följd av en olycka.
I LSO 2 kap. 2 § (SFS 2003:778) står följande:
Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.
Det är en tolkningsfråga när eller om en byggarbetsplats bör klassas som en byggnad
eller anläggning och därför också när LSO träder i kraft. I 2 kap. 3 § står att:
11
Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet.
Det ska enligt 2 kap. 2 § och 3 § bedrivas ett systematiskt brandskyddsarbete för att förebygga risken och begränsa skadorna vid brand i byggnader och anläggningar.
3.1.1.3 Arbetsmiljölagen
AML syftar till att all personal ska kunna utföra sitt arbete i en säker och bra arbetsmiljö.
Det kan exempelvis handla om arbetshygieniska förhållanden, så som luft, ljud, ljus och vibrationer. Men också att arbetet ska kunna ske riskfritt, genom att bland annat ge arbetarna den utbildning som krävs för att kunna undgå de risker som finns i arbetet eller på annat sätt vidta skyddsåtgärder.
I AML 3 kap. 6 § (SFS 2008:934) står att:
Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska
1. under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet,
2. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering av arbetet med de uppgifter som anges i 7 a §, och
3. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för utförande av arbetet med de uppgifter som anges i 7 b och 7 f §§.
Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på byggherren som ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid varje skede av planering och projektering. Detta innebär att byggherren ska följa AML och AFS genom hela byggprocessen. Den som blivit utsedd till byggarbetsmiljösamordnare (se 3.3.5) har till uppgift att upprätta en arbetsmiljöplan där bland annat de regler som finns på byggarbetsplatsen finns angivna och hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras.
3.3.1.4 Lagen om brandfarliga och explosiva varor
LBE syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011).
Hantering och lagring ska ske på ett sådant sätt att inte risk för brand eller explosion uppkommer. Olika slag av brandfarliga och explosiva varor får inte heller förvaras tillsammans ifall det ökar risken för brand eller explosion. Det står också angivet i LBE att dessa varor ska göras oåtkomliga för obehöriga för att minska risken för sabotage.
Vid hantering av brandfarliga och explosiva varor krävs tillstånd från kommunen. Med
brandfarliga varor avses brandfarliga vätskor, brandfarliga gaser samt brandreaktiva
varor. Explosiva varor omfattar explosiva ämnen och blandningar, explosiva föremål
samt ämnen, föremål och blandningar som tillverkats för att framkalla en verkan genom
en explosion eller pyroteknisk effekt. En föreståndare som ansvarar för att hanteringen
sker enligt LBE ska utses. All hantering med brandfarlig vara ska anmälas till
12
räddningstjänsten i god tid innan arbete påbörjas. Vid hantering av brandfarliga varor som sker under högst sex månader krävs inget tillstånd.
3.1.2 Föreskrifter
3.1.2.1 Arbetsmiljöverkets författningssamling
AFS innehåller allmänna råd och föreskrifter där det beskrivs i detalj vilka krav som ställs på arbetsmiljön. Vissa krav liknar de som finns i Boverkets byggregler, dock mindre specificerade och bör tolkas utifrån hur byggarbetsplatsen ser ut. I 27 § - 30 § (AFS 1999:3) ställs det krav på utrymningsmöjligheter, vilket bland annat innefattar utformning och antalet utrymningsvägar, skyltning och nödbelysning samt dörrars uppslagsriktning.
AFS 1999:3:
27 § Alla arbetsplatser skall kunna utrymmas i händelse av brand, utströmmande gas eller annan fara. Alla arbetstagare skall snabbt och säkert kunna nå säkert område.
28 § Antalet utrymningsvägar och deras fördelning och mått skall avpassas efter byggarbetsplatsens, utrymmenas och arbetslokalernas användning, utrustning och storlek och efter det största antal människor som kan vistas där samtidigt.
Särskilt anordnade utrymningsvägar samt återsamlingsplatser skall markeras med skyltar. Dessa skyltar skall vara tillräckligt hållbara och placeras på lämpliga platser.
Utrymningsvägar som kräver belysning skall ha nödbelysning med tillräcklig styrka i händelse av fel på ordinarie belysning.
29 § Utrymningsvägar samt förbindelseleder och dörrar som leder till dem skall vara fria från hinder så att de när som helst kan användas utan olägenhet.
30 § Dörrar för utrymning skall öppnas utåt i utrymningsriktningen. De får inte vara låsta eller reglade på ett sätt som hindrar att de lätt och omedelbart kan öppnas av vem som helst som kan behöva använda dem i en nödsituation.
Dörrar och portar utmed utrymningsvägar skall markeras på lämpligt sätt.
Förebyggande av brand med exempelvis brandredskap, branddetektorer och alarmsystem finns angivet i 32 § och 33 § där det även står att brandredskap skall vara lätt hanterbara och placeras så de är lätt åtkomliga. Innan utrustning och installationer tas i bruk ska de kontrolleras och sedan regelbundet underhållas enligt 49 §. Detta gäller även skyltar och markeringar. Ifall det i kontrollen upptäcks brister som kan innebära allvarlig fara för säkerhet eller hälsa skall arbetet omedelbart avbrytas enligt 50 §.
I 5 a § finns krav på att den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska uppmärksamma arbetsmiljön under hela byggskedet och särskilt i följande avseende:
Byggtiden och tiderna för deletapperna ska vara så väl tilltagna att arbetena kan utföras i
sådan takt att risk för ohälsa och olycksfall undviks.
13
3.1.2.2 Boverkets byggregler
Boverkets byggregler är tillämpningsföreskrifter som ges ut för att förtydliga kraven i PBL och PBF. I BBR finns tekniska föreskrifter kring hur byggnader ska utformas och innehåller detaljerade brandskyddskrav. Dessa krav är utformade för att säkerställa personsäkerheten för de människor som befinner sig i byggnaden och behandlar inte egendomsskydd. De krav som ställs i BBR är av fysisk utformning vilket betyder att de är utformade utan krav på insats från en person, exempelvis genom systematiskt brandskyddsarbete eller släckinsats.
Avsnitt 5, brandskydd, i Boverkets byggregler innehåller regler om brandskydd och beskriver minimikraven på säkerhet i händelse av brand. Avsnittet utgår från 3 kap. 8 § i PBF. Föreskrifterna i BBR gäller enligt Boverket när man uppför en ny byggnad, vid ombyggnad, tillbyggnad och vid ändring av byggnad samt vid markarbeten. När man uppför avses enligt Boverket den färdiga byggnaden och kraven i avsnitt fem behöver inte uppfyllas förrän byggnaden tas i bruk.
I avsnitt 2:3 (BFS 2011:26), allmänt byggande, finns krav på brandskydd under byggtiden i BBR. Där står det att:
Bygg-, rivnings- eller markarbetsplatser ska vara ordnade så att tillträde för obehöriga försvåras och så att risken för personskador begränsas. Åtgärder ska vidtas till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot buller och damm. Om byggnader eller delar av dem är i bruk eller tas i bruk när byggnads- eller rivningsarbeten pågår, ska åtgärder ha vidtagits för att skydda boende och brukare mot skador till följd av olycksfall, skadliga ljudnivåer, föroreningar i skadliga koncentrationer eller motsvarande. Om ordinarie utrymningsvägar inte kan användas, ska tillfälliga sådana ordnas.
De krav som ställs under byggtiden ska försvåra tillträde för obehöriga, skydda mot uppkomst och spridning av brand samt begränsa personskador vid uppkomst av brand och säkerställa tillräckliga utrymningsförutsättningar.
3.1.2.3 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder
EKS innehåller föreskrifter och allmänna råd till PBL och PBF med krav på bärförmåga, beständighet och stadga på byggnadsverk samt bärförmåga vid brand. Det kravställs även att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan byggnadsverket utsätts för när det byggs eller används inte leder till:
1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar, 2. oacceptabla större deformationer,
3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.
EKS ersatte 2011 Boverkets konstruktionsregler.
14
3.1.3 Råd
3.1.3.1 Heta arbeten
Brandfarliga heta arbeten är ett samlingsnamn på de arbeten som utförs på tillfällig arbetsplats vilka orsakar höga temperaturer och gnistbildning eller på annat sätt medför en förhöjd brandrisk. Det kan bland annat handla om svetsning, skärning, lödning eller takläggning av tätskikt.
Brandskyddsföreningen samt försäkringsbolag har utfärdat regler (Om heta arbeten, Brandskyddsföreningen) där det ställs krav på säkerhetsåtgärder när heta arbeten utförs. Dessa säkerhetsregler tillämpar försäkringsbolagen i Sverige genom att de finns i deras försäkringsvillkor. För att få utföra heta arbeten måste det enligt Brandskyddsföreningens regler finnas en tillståndsansvarig, en brandvakt samt en hetarbetare, personen som utför själva arbetet. Samtliga ska vara certifierade för heta arbeten.
En tillståndsansvarig ska utses skriftligen av den som har beställt det heta arbetet.
Beställaren av detta arbete kan bland annat vara en fastighetsägare, projektör eller entreprenör. Det är den tillståndsansvarige som ger hetarbetaren tillstånd att få utföra arbetet samt ansvarar för säkerheten kring det heta arbetet och bedömer brandrisken.
De heta arbetena får inte utföras av den tillståndsansvarige (Om heta arbeten, Brandskyddsföreningen).
Brandvakten ska finnas på arbetsplatsen under den tid det heta arbetet utförs och bevaka så att inte brand uppstår. Ifall brand mot förmodan skulle uppstå är det brandvaktens ansvar att göra en släckinsats. Brandvakten får inte lämna bevakningsplatsen förrän faran för brand är över, vilket är minst en timme efter arbetet slutförts (Om heta arbeten, Brandskyddsföreningen).
Utöver detta finns det 13 säkerhetsregler (Säkerhetsregler, Brandskyddsföreningen) som styr heta arbeten. Där finns det bland annat krav på att de som utför ett arbete ska vara behöriga, att arbetsplatsen är städad, att brännbart material i närheten är skyddat samt att det finns släckutrustning i skälig omfattning.
3.2 Bygglov
Vid större ny-, till- och ombyggnationer krävs ett bygglov innan ett byggprojekt får starta enligt 9 kap. i PBL (2010:900). Kommunens byggnadsnämnd beslutar om ett bygglov krävs och beslutar även om bygglov ges. En skriftlig bygglovsansökan ska lämnas till kommunens byggnadsnämnd innehållande ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna behandla prövningen.
I bygglovsansökan ska det enligt 10 kap. anges förslag på vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga för byggprojektet. Kontrollansvarig krävs dock inte vid mindre ändringar.
Byggherren ansvarar för att det finns en plan för kontrollen av en byggnadsåtgärd,
kontrollplan. Kontrollplanen ska enligt 10 kap. vara anpassad till omständigheterna i det
enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att
säkerställa att alla väsentliga krav uppfylls. I en kontrollplan ska uppgifter om vilka
kontroller som ska utföras, vem som gör dem och vilka anmälningar som ska göras till
byggnadsnämnden finnas redovisade.
15
Kontrollansvarig ska enligt 10 kap. biträda byggherren genom att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs. Den kontrollansvarige ska också se till att kontrollplanen följer gällande bestämmelser och villkor samt att nödvändiga kontroller utförs.
Kontrollansvarig ska dessutom meddela byggherren om avvikelser och närvara vid samråd, besiktningar och liknande.
Då byggnadsnämnden får in en bygglovsansökan kontrollerar de om all information som krävs för ett beslut finns med i ansökan. Om ansökan är ofullständig får de förelägga sökande om att komplettera ansökan. Då en bygglovsansökan är komplett skickas ett mottagningsbevis ut med information om hur lång tid det får ta innan ett beslut fattas, hur möjligheter för överklagan ser ut och annan information kring ärendet.
Byggnadsnämnden prövar bygglovsansökan gentemot förutsättningarna i 10 kap.
Detaljplanen och områdesbestämmelserna avgör ifall de tillåter att den planerade byggnationen får ske. I prövningen kontrolleras om byggnaden är lämplig för sitt ändamål, om den är anpassad för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga samt dess estetiska utformning. När alla grundkrav är uppfyllda fattar byggnadsnämnden ett jakande beslut om bygglov. Efter det får grannar och sakägare ett meddelande om att bygglov har utfärdats och har då tre veckor på sig att överklaga. Om ingen överklagar vinner bygglovet laga kraft och kan då inte längre överklagas.
Då bygglovet beviljats håller byggnadsnämnden ett tekniskt samråd ifall krav på en kontrollansvarig finns eller om byggherren begär ett. I samrådet går inblandade igenom hur arbetet är planerat och organiserat, hur kontrollplaner ser ut och övriga handlingar som kan påverka det planerade byggprojektet.
Innan arbetet får starta krävs ett startbesked. För att få ett startbesked ska det visas att det planerade projektet uppfyller kraven i PBL och PBF. Byggnadsnämnden kontrollerar bland annat bärförmåga, stadga, beständighet och brandsäkerhet. Kontrollplanen fastställs också i startbeskedet där det ingår vilka krav på byggnaden som finns i annan lagstiftning.
Efter att ett startbesked har utfärdats får byggprojektet starta. Under tiden arbetet pågår ska byggnadsnämnden besöka arbetsplatsen där byggnationen sker minst en gång och då föra protokoll över besöket.
Ett slutsamråd brukar hållas ifall ett tekniskt samråd ägt rum tidigare under projektet.
Under slutsamrådet undersöker byggnadsnämnden ifall de kommer kunna ge ett slutbesked genom att kontrollera att bland annat kontrollplanen följts och om byggnaden uppfyller det som beslutats i startbeskedet.
Byggnadsnämnden ger ett slutbesked när byggherren visat att alla krav är uppfyllda och
att de åtgärder som angivits i startbeskedet är slutförda. Då slutbeskedet har utfärdats
får byggnaden tas i bruk, verksamheten får alltså börja användas. Vid mindre brister kan
byggnadsnämnden utfärda ett slutbesked med anmärkningar på brister som måste
åtgärdas senare. Vid större brister vid ansökan om slutbesked kan ett tillfälligt,
interimistiskt slutbesked, utfärdas som kräver åtgärder innan ett riktigt slutbesked ges.
16
3.3 Ansvar
3.3.1 Byggherrens ansvar
Byggherren är enligt 1 kap. 4 § i PBL:
Den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings-, eller markarbeten.
Byggherren ska enligt 10 kap. 5 § i PBL:
Se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.
Det är byggherren som är ytterst ansvarig för hela byggnationen och ansvarar för att alla lagkrav blir uppfyllda och kontrollerade. I ansvaret ingår att söka bygglov, upprätta kontrollplan och kvalitetssäkra hela byggprocessen. Ansvaret behandlar enligt PBL endast personsäkerhet och berör inte egendomsskydd. Byggherren ska ha den kunskap som krävs för att säkerställa sitt ansvar. Om byggherren inte själv innehar den kunskapen kan hjälp tas av sakkunniga. Sakkunniga personer har ofta kunskap inom olika specialområden som exempelvis brandkonsulter, projektledare eller akustikkonsulter. Det är fortfarande byggherren som har det yttersta ansvaret för att lagkrav blir uppfyllda och kontrollerade även om entreprenörer ingår i byggprocessen.
Byggherren har också det yttersta ansvaret för att AML på byggarbetsplatser följs. Där ingår exempelvis krav på att byggtid och etapptider ska planeras så att de är tillräckliga för att ett byggnadsarbete ska kunna ske utan risk för ohälsa och olycksfall.
3.3.2 Entreprenörernas ansvar
Vad entreprenören har för ansvar beror på vad denne och byggherren kommer överens om. Dessa överenskommelser sker genom avtal mellan parterna där det framgår vem som ansvarar för vad. Ofta överlåter byggherren helt eller delvis ansvaret för ett byggprojekt till en eller flera entreprenörer. Beroende på entreprenadform varierar det hur stor del av ansvaret som överlåts och hur stor del av ansvaret byggherren har. De tre vanligaste entreprenadformerna är total-, general- och delad entreprenad. Vid totalentreprenad ingår byggherren ett avtal med en totalentreprenör som ansvarar för hela byggprojektet, från projektering till färdig byggnad. Vid generalentreprenad projekterar byggherren själv byggnaden och anlitar en generalentreprenör som utifrån byggherrens bygghandlingar uppför byggnaden. Vid delad entreprenad ansvarar byggherren för projekteringen av byggnaden och anlitar olika entreprenörer för att färdigställa sitt byggprojekt.
Entreprenören ansvarar för sina anställdas hälsa och säkerhet genom AML och AFS. Där ingår exempelvis att arbeten ska ske riskfritt och att alla ska kunna utrymma i händelse av brand. Byggherren har ett ansvar enligt AML att underlätta entreprenörens möjligheter att genomföra det arbete entreprenören åtagit sig på ett godtagbart sätt.
Exempelvis ska byggtider och deltider vara tillräckliga för att arbete som ska utföras ska
kunna ske på ett säkert sätt.
17
3.3.3 Räddningstjänstens ansvar
I byggprocessen kan räddningstjänsten biträda kommunens byggnadsnämnd med rådgivning kring byggnaders placering och grundläggande förutsättningar för ett tillfredsställande brandskydd, de har dock ingen beslutande roll i bygglovsfrågor. Vid större byggprojekt kan räddningstjänsten delta på samråd för att bidra med kunskap och erfarenhet. (Räddningstjänsten syd, 2013).
Räddningstjänsten utför idag tillsyn på byggarbetsplatser i begränsad omfattning. De utför tillsyn vid större byggprojekt, på initiativ av exempelvis platschef eller efter anmälan från allmänheten. En anledning till att räddningstjänsten väljer att utföra tillsyn är då tredje mans säkerhet kan påverkas av ett byggprojekt. Vid tillsyn kontrolleras brandskyddet och om brister uppmärksammas gör räddningstjänsten återbesök då de kontrollerar att bristerna åtgärdats. Vid större brister kan räddningstjänsten lägga ett förbud (SFS 2003:778) som innebär att arbetet inte får fortsätta förrän de säkerhetsbrister som finns åtgärdats.
3.3.4 Brandkonsultens ansvar
Brandkonsulten har inget juridiskt ansvar för brandskyddet under byggnationstid utan ansvarar normalt endast för att brandskyddet i den färdiga byggnaden uppfyller gällande lagar och regler kring brandskydd. Exakt vad brandkonsulten ansvarar för beror på vad som avtalats mellan denne och beställaren. Brandkonsulten agerar i de flesta projekt inte bara som brandskyddsprojektör utan också som sakkunnig och kontrollerar då att brandskyddet uppfyller det som står i brandskyddsbeskrivningen (Räddningstjänsten syd, 2013).
3.3.5 Överlåtelse av ansvar
Det är byggherren som ansvarar för att de lagar som styr brandskyddet under byggprocessen uppfylls. Byggherren kan delegera dessa uppgifter till exempelvis en entreprenör men har trots en överlåtelse fortfarande kvar det yttersta ansvaret enligt PBL.
I byggherrens ansvar ingår också att uppfylla kraven för en trygg och säker arbetsmiljö enligt AML. Byggherren kan delegera dessa uppgifter men likt ansvaret enligt PBL kan byggherren inte frånsäga sig hela ansvaret.
Den som åtagit sig dessa uppgifter ska alltid utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering av ett byggnads- och anläggningsarbete (BAS-P) och en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U).
Byggarbetsmiljösamordnare behöver inte utses ifall privatpersoner utför arbeten på sin villa utan hjälp av hantverkare. Då gäller inte Arbetsmiljöverkets regler. För att vara byggarbetsmiljösamordnare (BAS) måste man ha genomgått en särskild utbildning.
Innan byggarbetsplatsen etableras ansvarar BAS-P för att upprätta en arbetsmiljöplan som omfattar hela byggprojektet. BAS-P har också till uppgift att samordna projektering och planering, samt tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler som ska följas under byggskedet.
3.3.6 Arbetsmiljöplan
Arbetsmiljöplanen ska bland annat innehålla information om regler som ska tillämpas
på byggarbetsplatsen. Den ska även beskriva arbetsmiljöarbetets organisation och vilka
arbetsmiljöåtgärder som ska vidtas vid särskilt riskfyllda arbeten. Särskilt riskfyllda
18
arbeten omfattar bland annat risk för fall, ras och drunkning samt arbeten i tunnlar, med sprängämnen och med högspänningsledningar. En arbetsmiljöplan är ett krav för alla större byggnads- och anläggningsarbeten. Det är byggherren som ansvarar för att en arbetsmiljöplan lämnas till Arbetsmiljöverket och godkänns innan arbetet påbörjas.
Som ett komplement till arbetsmiljöplanen bör vid större byggnads- och anläggningsarbeten även en APD-plan upprättas. Den ska innehålla en plan över hur arbetsplatsens utrymmen ska disponeras och på så vis bidra till en sund och säker arbetsmiljö (Brandskyddshandboken 2012).
Under utförandet av ett byggnads- och anläggningsarbete ansvarar BAS-U för att samordna arbetsmiljöfrågor och brandskyddsarbetet mellan entreprenörer på byggarbetsplatsen för att förebygga risken för olycksfall. Arbetsmiljöplanen ska, när det behövs, anpassas utifrån hur man arbetar. Den ska också finnas tillgänglig på byggarbetsplatsen under hela byggskedet.
3.3.7 Arbetsplatsdispositionsplan
Vid större byggnads- och anläggningsarbeten bör de åtgärder som vidtas för att säkerställa brandskyddet ingå i byggarbetsplatsens APD-plan. En APD-plan är enligt Arbetsmiljöverket lämplig att upprätta för att planera transport och förbindelser inom byggarbetsplatsen samt informera om avsatt utrymme för bodar, verkstäder och upplag.
Enligt Brandskyddshandboken (2012), en handbok innehållande tolkningar av Boverkets byggreglers brandskyddsavsnitt skrivet av två teknik- och brandskyddskonsultföretag samt ett av Sveriges ledande universitet, bör åtgärder som vidtas vid ändring av en byggnad för att säkerställa brandskyddet under byggnationstid också ingå i APD-planen.
En APD-plan bör enligt Brandskyddshandboken innehålla flera aspekter gällande brandskydd på byggarbetsplatsen. Dessa är:
• planering och utformning av räddningsvägar och uppställningsplatser för räddningstjänsten vid eventuell insats
• tillgång till brandvatten, brandposter och släckutrustning
• brandavskiljningar inom byggnaden, exempelvis brandcellsgränser
• utrymningsvägar
• tydligt framgå vad som är byggarbetsplats och annat
• placering av brandfarlig vara inom byggarbetsplatsen
• andra brandrisker som kan finnas på byggarbetsplatsen
Byggnaders systematiska brandskyddsarbete (se 3.1.1.2) kan enligt Brandskyddshandboken med fördel användas som grund under uppförandetiden av byggnader för utökad egenkontroll av byggarbetsplatsens brandsäkerhet och för att kontrollera att APD-planen följs.
19
4 Intervjuer
Intervjuernas syfte var att få en bild över hur brandskyddet på byggarbetsplatser upplevs av olika aktörer. Delar de en gemensam syn på vem som har ansvaret för brandskyddet, hur tycker de att brandskyddet efterföljs och vad vill de se för förändringar?
Resultatet av intervjuerna har sammanställts och kategoriserats utifrån rapportens frågeställningar. Det kompletta intervjuformuläret med alla frågor som ställdes till de intervjuade aktörerna finns i Bilaga 1.
4.1 Intervjuade personer
Totalt intervjuades 14 personer vilka presenteras i Tabell 1. Sex platschefer, tre brandkonsulter, fem yrkespersoner som representerar medlemsorganisation, försäkringsbolag, räddningstjänst och fastighetsägare intervjuades. Brandingenjör N jobbar som brandingenjör på ett av Sveriges landsting men representerar även landstingets fastigheter och benämns därför i rapporten som fastighetsägare. Alla intervjuade personer presenteras med utbildning, yrkesroll, ansvarsroll och erfarenhet av brandskydd på byggarbetsplats.
Tabell 1: Intervjuade aktörer
