För att gå vidare om hur arkitekturen skulle gestaltas togs beslutet att skissmodell 1 var det bästa alternativet. Skissmodell 1 valdes eftersom den har en bra storlek och intressantare former än skissmodell 2. Skissmodell 2 var bland annat för klumpig och stor och tidigare i processen har arbetet skett kring en mindre Terma och eftersom skissmodell 1 är i ungefär den storlek passade det bäst att gå vidare med den.
32
2.17 Utveckling av planlösningen i Terma
En uppdaterad planlösning togs fram eftersom den första ytterligare kunde förbättras (se figur 29 och 30).
Planlösningen innehåller ytterligare en gate, totalt 5 styckena (4 styckena tidigare, se figur 20). Rulltrappor placeras bredvid varandra eftersom det sparar in yta och gör Terma ännu mera kompakt och funktionell.
Den tidigare planlösningen var trängre och hade en smalare mittgång. Nu finns det mer plats för resenärer att röra sig på och sittplatser tillkommer. Fönster placeras på kortsidorna som sammanstrålar med glasväggar som angränsar mot gaten. Utrymmet mellan gate och hiss finns i åtanke vid generering av slutkoncept, eftersom det krävs en viss yta för att just denna gates skall bli tillgängliga för resenärer med rullstol, barnvagn, cyklar och bagage. Dessa mått inhämtades från tidigare litteraturstudie om rullstol och fordonsmått. Hur placering av sittplatser eller avlastningsytor i planlösningen skulle se ut undersöktes.
Även hur sittplatserna skulle se ut, hur många som behövdes och hur stor yta de skulle ta upp undersöktes.
Det var viktigt att platserna blev till gängliga för alla typer av resenärer.
Figur 29, Skiss på planlösning i Terma.
33
Figur 30, Fotografier på skissmodell av planlösning i Terma.
34
2.18 Design av kabin
En design av kabiner har genererades med hjälp av skisser och CAD-programmet Rhinoceros, för att bidra till helheten i den visuella kommunikationen av konceptet. Kabinens formspråk är inspirerat från i GTS Stiftelsens broschyr. Olika koncept kommunicerades med Kjell och Jan-Erik innan det slutliga resultatet kunde färdigställas (se figur 30).
Kabinen har de mått som kunde inhämtas under tidigare intervju med Kjell . Kabinen är 4,8 meter lång, 2,1 meter hög (utan takfästen) och 2.1 meter bred. Längst bak är det en ingröpt yta där en läpp fälls ut när kabinerna färdas längre sträckor och kopplas ihop med varandra. Detta för att minimera virvelbildning.
Dörrarna placeras endast på höger sida av Kabinen.
Figur 31, CAD rendering av en GTS-kabin.
35
2.19 Modellbygge av fysisk skalmodell
En modell av konceptet i skala 1/50 togs fram för att illustrera skala och rumslighet, men även för att få en helhetsbild över Terma (se figur 32). Modellen togs även fram som material till den kommande examensutställningen. Modellen lackeras i en vit matt färg för att på ett neutraliserat sett visualisera Terma.
Ut efter det slutliga Terma konceptet kunde ritningar för laser -skärare och 3D-utskriftsfiler skapas.
Fasader, tak, golv, balkar och hiss skars fram med hjälp av laser skärare i 6 mm MDF skiva (skalenligt).
Rulltrappa, farkoster, sittmöbler och pelare för balkarna skrevs ut med hjälp av gips 3D-printer. De utskurna bitarna bearbetades och limmades ihop noggrant för att få en bra passform för att sedan få sin vita färg.
Figur 32, Kollage av modellbygget.
36
37
3 RESULTAT
3.1 Termaarkitekturen
Termaarkitekturen är en rektangulär byggnad med 20 graders vinklade fasader. Denna vinklade fasad inger ett lätt och upplyftande uttryck. Byggnaden strävar upp i luften vilket stämmer väl överens med hur transportsystemet fungerar. Glasfönster placeras på båda våningarna ut efter långsidorna vilket ger ett naturligt ljusinsläpp och skapar en rymlig känsla . Formspråket är enkelt och stilrent som kontrast mot det mer innovativa formspråket som kabinerna och gaten har (se figur 33 och 34) (för större figurer se bilaga L).
Figur 33, Termaarkitektur.
Figur 34, Terma i miljö.
38
3.2 Planlösning
Planlösningen består dels av 5 gater och utrymme för kabiner att komma in och docka emot kanten där man stiger på. Den mittre delen av Terma är anpassad för att man skall komma fram med cyklar, rullstolar och bagage till gates. Även rulltrappor och en hiss byggdes upp efter rekommenderade mått från Bodin et al. (2015) (se bilaga D). Terma är designad för att fungera för så många olika människor som möjligt.
Rumsligheten är luftigt och inbjudande, tanken är att den inglasade miljön skall kompensera den annars kompakta planlösningen (se figur 35).
Figur 35, Rendering av planlösningen i Terma.
39
3.3 Parkering och flöde av kabiner
Lösningar kring hur flödet av kabinerna ska ll ske in och ut ur Terma har genererats. Kabinerna har nu möjlighet att svänga runt och komma över på motsatt sida av byggnaden men även passera över byggnaden (se figur 36). Parkering sker på följande sätt (se figur 37) (för större figur se bilaga M).
Figur 36, Cirkulationen av kabiner över och runt Terma.
40
Figur 37, Parkering av kabiner inne i Terma.
3.4 Termagaten
Gaten med noga utvalda mått och tekniska detalj genererades efter undersökningen som tidigare gjorts (se figur 38 och 39) (för större figur se bilaga N).
Figur 38, Ritning av gate.
41
Figur 39, Funktioner och tekniska delar av gate.
42 Scenario, användning av gate
Gaten är placerad på höger sida om kabinerna. På gaten sitter det en skylt som talar om vad slutdestination är. I sin smartphone får man upp vilket namn den farkosten man skall åka med heter och dess position, man skulle även kunna använda sig en mindre dosa med skärm som fungerar som en biljett.
Det skall även gå att få hjälp av personal på plats för att kunna resa.
När man kommer fram till gaten använder man sig av en elektronisk dosa eller sin smartphone för att bekräfta att man har rätt till passage. Om man har rätt att åka med öppnas den välvda dörren och man stiger in. Eftersom gaten fungerar som en sluss och känner av om rätt person befinner sig i området blir det tryggt. Om nu någon obehörig skulle ta sig in kommer inte nästa skjutdörr öppna sig. Om allt sker som det skall stängs den välvda dörren och man kan slussas vidare.
Är kabinen på plats vid gaten öppnas även skjutdörren som angränsar till kabinen. Man stiger på kabinen och sätter sig på sin plats och bekräftar att man är redo att åka. Sedan stängs dörr arna och man åker iväg (se figur 40) (för större figur se bilaga O).
Figur 40, Scenario användning av gate.
43
3.5 Illustrationer till GTS Stiftelsens ansökan till H2020 FET OPEN
Tre illustrationer (se figur 41, 42 och 43) togs fram för GTS Stiftelsens ansökan till H2020 FET OPEN och en av dem valdes ut för att medverka i ansökan (se figur 44).
Figur 41, Illustration nr 1 till EU ansökan.
Figur 42, Illustration nr 2 till EU ansökan.
44
Figur 43, Illustration nr 3 till EU ansökan.
45
Figur 44, GTS Stiftelsens ansökan till H2020 FET OPEN (Dahlström och Nowacki, 2016).
46
3.6 Fysisk skalmodell av koncept Terma
En fysisk skalmodell byggdes till examensutställningen men även för att se hur Terma skulle kunna gestaltas i verkligheten. Skalan är 1/50 (se figur 45 och 46).
Figur 45, Skalmodell till examensutställning.
Figur 46, Skalmodell till examensutställning.
47
4 SUMMERING
Examensarbetets frågeställningar var:
Hur skapar man en transportmiljö där människor känner sig trygga och tillfredsställda?
Genom hela arbetet har en tydlig strategi anammats där en användarcentrerad designprocess används.
Detta har lett till att många intressanta behov och önskemål kommit upp och dessa kunde identifieras genom intervjuer med målgruppen människor med funktionsnedsättningar. En trygg miljö har skapats i GTS Terma. Bland annat i det framtagna konceptet kring gaten som är utvecklad med fokusområdena trygghet och tillgänglighet. Gaten och dess sluss skyddar resenärerna från att obehöriga människor att tar sig in när de inte har tillträde. Trygghet kan också vara när man vet om att framkomligheten är ett faktum, eftersom Terma är designad efter rekommendationer kring tillgänglighet skapar det en känsla av att man faktiskt fungerar oavsett bakgrund, då tänker jag främst på resenärer med rullstol.
Man kan ju fråga sig om alla behov som de olika personas har, kunde uppfyllas ? Till exempel behov som människor med synnedsättningar har, kunde ha tillämpats för att skapa en ännu mer tillgänglig Terma.
Det finns ett problem kring de genomskinliga ytorna och människor med synnedsättningar, de har svårt att orientera sig i en sådan miljö. Genom att sätta upp tydliga kontrastmarkeringar efter glaset kan detta lösas.
Hur ser framtidens GTS Transportsystem ut i ett användarcentrerat perspektiv?
I den inledande delen av examensarbetet var fokus främst på att ta reda på hur det framtida GTS skulle kunna se ut genom att undersöka användarna av det. Som tidigare intervjuades funktionsnedsatta människor för att hitta intressanta och relevanta behov och krav. Tanken var att analysera hela systemet för att hitta så många punkter där målgruppen stöter på problem. Detta gjordes och genom detta hittades ju flera intressanta delar, som beskrivs i ”scenario av en resa i det framtida GTS” (se figur 15).
Till exempel frågor, information, trygghet och tillgänglighet. Några av dessa problem beskrivs sedan i
”Två problemområden i det framtida GTS” men ett tydligt problem lämnas utanför. Det kom upp många frågor kring en applikation och vikten av att ha en sådan. Att detta inte presenterades v ar i efterhand synd eftersom det är ett intressant område att undersöka. En applikation kan lösa flera problem som en fysisk designad produkt eller miljö har svårt med. Till exempel skulle man som människa med
funktionsnedsättning kunna ställa in att man behöver hjälp eller extra tid med att ta sig på en kabin eller kunna ställa in om man har astma eller allergiska besvär. På så sätt skulle man, om informationen kunde inhämtas från andra resenärer, inte placeras med någon som har pälsdjur med sig.
Hur kan framtidens GTS stationer utformas ur ett användarcentrerat perspektiv
Denna fråga hör lite samman med den tidigare frågeställningen men här gick jag min in detalj kring Terma och dess utformning. Gestaltningen av framtidens GTS stationer har i kapitel 3 beskrivits utförligt.
I bakgrunden till examensarbetet tog jag upp ett stycke med anknytning till hållbarhetsperspektiv et och hur viktigt den kulturella eller sociala delen är i utformningen (Thorpe, 2007). Jag tror att om man jobbar med människor och försöker lyssna och vara lyhörd kan man verkligen skapa värdefulla designlösningar som kan förbättra GTS men också i andra delar av transportområdet. Detta är något jag tycker har fungerat i detta examensarbete, tankarna och idéerna kring mina koncept är intr essanta, dock saknas en tydlig utvärdering av dem mot målgruppen.
Framöver kommer det bli intressant att utvärdera koncepten mot målgruppen, då kontakt med några av dem har tagits.
48
49
5 FRAMTIDA ARBETE
Det slutliga konceptet beskriver den framtida Terma på ett övergripande och användarcenterat sätt. För att ytterligare förfina utformningen och funktionen av Terma så återstår flera viktiga områden, aspekter och problem som måste utforskar och lösas. Nedan beskrivs olika utvecklingsområden.
Det som behövs göras härnäst är att bygga upp fullskalemodeller på olika delar i Terma, för att testa de mot användarna och på så sätt utveckla det som kommit fram ur detta examensarbete. Sedan ta reda på hur olika målgrupper uppfattar miljön och dess funktioner för a tt se om lösningarna kan fungera i ett verkligt scenario. Testa hur flöden, funktioner och ytor skall fungera mer exakt. Man behöver även titta på utvecklingen av kabiner i GTS (se ”Problemområde kabiners planlösning och funktioner”) och undersöka hur dessa skall möta upp de behov och kra v som framtidens användare kan komma att ha.
Man behöver också skapa flera olika scenarier kring hur en Terma skulle kunna fungera beroende på hur många resenärer som kommer att vilja transporteras i GTS. I större städer kommer det vara flera som vill åka med, hur kan det påverka utformningen av Terma när kapaciteten måste utökas? Man bör därför generera flera förslag/koncept på hur Terma skulle kunna gestaltas beroende på användningsområde, antalet resenärer och boende/arbetande i olika områden. Den Terma som tagits fram genom detta examensarbete, är en av de mindre varianterna. Hur ser större Terma ut och hur skal l dessa fungera?
Under arbetets gång har tankar kring en applikation kommit fram, en undersökning om hur en applikation skulle kunna se ut och fungera är därför önskvärt. Intressanta problem och tankar kring applikationen (se figur 15) ”scenario av en resa i det framtida GTS”. Och i utformningen av en sådan applikation bör metoden som används i detta examensarbete användas det vill säga. en användarcentrerad designprocess.
Eftersom angreppsättet i detta examensarbete har varit användarcentrerat med fokus på en krävande målgrupp, bör denna metod tas med i vidare utveckling av andra delar i GTS. Tankar och idéer kring tillgänglighet skall appliceras i andra utvecklingsområden inom GTS och dess organisation. Det är viktigt att man fortsätter på samma spår för att skapa ett generellt transportsystem som fungerar för så många som möjligt.
50
51
6 REFERENSER
Bodin, A., Hidemark, J., Stintzing, M. och Nyström, S. (2015). Arkitektens handbok 2015.
Studentlitteratur: Lund.
Clarkson, J. and Eckert, C. (2005). Design process improvement. Springer: London, UK.
Cross, N. (2008). Engineering design methods – Strategies for product design, John Wiley & Sons Ltd: Chichester, UK.
Dahlström, K. och Nowacki, J-E. (2010). GTS General Transportation System Foundation - En kort beskrivning av ett generellt transportsystem. Tillgänglig på:
http://www.gtsfoundation.org/kjellgdahlstrom/attachment/svenskbroschyrgts [Hämtad 23 Mars 2016].
Dahlström, K. och Nowacki, J-E. (2016). Inventing a General Transport System - Acronym GTSX (PDF). (ej en officiell handling ännu).
Designforalla.se. (2006). DESIGN FÖR ALLA.SE - Design for All Sverige - Begreppet Design för Alla. [online]
Tillgänglig på: http://www.designforalla.se/templates/Page____278.aspx [Hämtad 7 juni 2016].
Hedin, A. (1996). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Tillgänglig på: 2016-04-12 från
https://studentportalen.uu.se/uusp-filearea-tool/download.action?nodeId=459535&toolAttachmentId=108197 . [Hämtad 12 April 2016].
Horizon 2020 (2016). FET Open - Horizon 2020 - European Commission. [online] Tillgänglig på:
https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/fet-open [Hämtad 15 Maj 2016].
Norman, D. A. (2013). The design of everyday things: Revised and expanded edition, Basic books: Philadelphia, USA.
SIKA (2006). Ett generellt transportsystem - En fallstudie inom projektet Värdet av alternativa transportsystem, SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys): Stockholm. Film, “Bubbles and beams”:
https://www.youtube.com/watch?v=rtrB82YObXw. [Hämtad 23 Mars 2016].
Stickdorn. M. och Schneider, J. (2011). This is service design thinking. John Wiley & Sons Inc.: Hoboken, New Jersey.
Thorpe, A. (2007). Design för hållbar utveckling - Ekologi – Ekonomi – Kultur. Raster Förlag: Stockholm.
Tormax (2016). TORMAX | Produkter - Automatiska dörrar - Skjutdörrar. [online] Tillgänglig på:
http://www.tormax.se/se/1/produkter//skjutdoerrar/rundad/st_3/tcomid_37.html [Hämtad 14 Maj 2016].
Wikberg Nilsson, Å, Ericsson, Å, och Törlind, P. (2015). Design process och metod. Studentlitteratur AB:
Lund.
Österlin, K. (2012). Design i fokus för produktutveckling. Liber AB: Malmö.
52
53
BILAGOR
BILAGA A: Sammanfattningar intervjuer Ronnie 60 år, rullstolsburen
Intervju med Ronnie 60 år, rullstolsburen och hur han transporterar sig idag.
Ronnie kör bil eftersom det är enklast för honom. Han tycker att ett bra transportmedel ä r tillgängligt, billigt, säkert, varmt och att han kommer fram i tid.
Det skall även vara ”miljövänligt”. Han vill att en resa skall vara skön, komfortabel och att han vill njuta.
När han åker bil (vilket är hans enda transportsätt) skall det vara en bil med ”lite drag i, så jag kan njuta”, han uppskattar körglädje. Det är viktigt att kunna sitta bra eftersom han får ryggont annars. Ronnie tycker att tågen och färdtjänsten inte fungerar som de skall . Han tycker färdtjänsten är en kränkning för rörelsehindrade människor. Att ta buss går inte på vintern på grund av för mycket snö. Eftersom han inte transporterar sig kollektivt har han ingen åsikt om hur medresenärerna inverkar på honom.
Britt 40 år med Parkinson sjukdom
Intervjun med Britt 40 år kretsade mycket kring hennes sjukdom Parkinson och vad det medför för besvär för henne och andra med samma sjukdom när dem reser. Hon har valt att flyttat till ett
centralare läge i Gävle för att ha en kortare resa till jobbet. Hon väljer att åka bil p.g.a. lathet s äger hon men hon ser problem i kollektivtrafiken. Hon tycker att en bra resa är närhet, att kunna hitta, komma i tid, komma av, resan flyter på och när det fungerar oavsett årstid. Hon säger att en sämre resa är när det är trångt, svårt att komma ombord och byten av färdmedel. I jämförandet av transportmedel tycker hon att bil och tåg är det bättre transportmedlet eftersom, när hon reser med bil behöver hon inte behöver anpassa sig efter tider. Hon styr resan själv och det är även lätt att ta sig in och ur. Med tåg har hon lätt att ta sig på och resorna går för det mesta smidigt. Men hon tycker att tågen borde vara rymligare eftersom Parkinson gör att man får sämre balans och blir stel. Det är svårt att ta sig fram i gångarna och man kan lätt tappa balansen. Hon tycker det är trevlig att åka med människor och prata med dem, men att det blir svårt när de inte förstår att man är sjuk. Det är l ätt att folk tro att man är berusad när man vinglar och har svårt med balansen. Hon vill känna en mer trygghet i kollektivtrafiken, kunna få hjälp om det händer något. I framtiden vill Britt ha ett transportmedel som fungerar för henne när hon inte kan köra bil längre, det finns problem idag som måste lösas kring tillgänglighet för
människor med Parkinson.
Elizabet 60 år, astma och allergi, HSO Gävle
Intervju med Elizabet 60 år från HSO Gävle som är kunnig inom astma - och allergifrågor. Hon berättar att personer med astma- och allergibesvär för det mesta väljer att ta sitt eget fordon. Detta eftersom det finns en stor risk att man får allergiska eller astmatiska besvär om man stöter på någon som doftar mycket eller om det är ett pälsdjur på bussen eller tåget. I tågen finns det idag ”doftfria” och djurfria vagnar vilket är ett bra alternativ. Elallergiker brukar välja tysta vagnar eftersom det är mindre aktivitet med datorer och andra elektiska produkter. Många med besvär väljer bort alternativen där man kan stöta på starka dofter och djur. Ett bra transportmedel är när man slipper tänka på just det som nämnds tidigare och det minskar även stressen för de drabbade personerna. Man vill helt enkelt veta hur läget ser ut och då är information väldigt viktigt.
54
Anna med en utvecklingsstörning 25 år och mor Gunilla 55 år
Intervjun med Anna 25 år och mor Gunilla 55 år handlar om hur en människa med utvecklingsstörning transporterar sig i dag. Anna transporteras antigen i en manuell eller elektrisk rullstol. Hon transporterar sig oftast med färdtjänst eller egen bil som hennes mor kör. När hon åker buss finns det inte alltid plats eftersom det inte är självklart att de ut markerade rullstolsplatserna är lediga. Det blir framförallt problem när man vill åka flera, till exempel när hon skall åka med sina kompisar. Det slutar oftast med att dem får åka färdtjänst. Men färdtjänsten kör ofta fel, plockar upp andra människor, det tar tid och skapar oro. Anna vill helst veta vart hon ska ll åka och vem hon skall åka med. Det bästa sättet att transportera sig är med bil, eftersom hon vet vart hon är på väg och hon kan utan problem åka med sina kompisar. Om allt fungerar som det skall kan tåg även vara ett bra alternativ, men det finns inte alltid tillräckligt med platser för Anna och hennes rullstol. Hi ssarna och ramperna går inte alltid att lita på dem heller. Hon tycker det är roligt med mycket folk runt sig, det är kul att sitta och lyssna vad människorna säger men även att konversera med assistenten. Men det kan bli jobbigt om människor kommer för nära eller tittar för mycket. För Anna är det jätteviktigt att få komma ut och ner till s taden för att träffa sina vänner.
Olof 42 år med psykisk ohälsa
Intervjun med Olof 40 år handlar om hur man med ångestsyndrom känner kring att transportera sig idag. Det kan uppstå mycket ångest och stress när man ska ll åka kollektivt idag. Det är extra viktigt att man förstår hur saker och ting fungerar och att man känner sig trygg i miljön man vistas i. Om man kan skapa trygghet i ett transportsystem blir det mycket enklare för många att kunna åka. När man har social fobi har man det jobbigt med ögonkontakt eller kontakt med människor över huvud taget. Att kunna välja hur man vill transportera sig är viktigt och om man vill sitta för sig själv skall man kunna göra
Intervjun med Olof 40 år handlar om hur man med ångestsyndrom känner kring att transportera sig idag. Det kan uppstå mycket ångest och stress när man ska ll åka kollektivt idag. Det är extra viktigt att man förstår hur saker och ting fungerar och att man känner sig trygg i miljön man vistas i. Om man kan skapa trygghet i ett transportsystem blir det mycket enklare för många att kunna åka. När man har social fobi har man det jobbigt med ögonkontakt eller kontakt med människor över huvud taget. Att kunna välja hur man vill transportera sig är viktigt och om man vill sitta för sig själv skall man kunna göra